{"id":739,"date":"2026-03-18T04:08:36","date_gmt":"2026-03-18T03:08:36","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?p=739"},"modified":"2026-05-18T04:09:33","modified_gmt":"2026-05-18T03:09:33","slug":"arekrankning-okvadesord","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/arekrankning-okvadesord\/","title":{"rendered":"\u00c4rekr\u00e4nkning och okv\u00e4desord i 1734 \u00e5rs lag"},"content":{"rendered":"<div class=\"df-snabbfakta\">\n<h3>Snabbfakta<\/h3>\n<ul>\n<li><strong>Begrepp:<\/strong> \u00c4rekr\u00e4nkning \u2013 att f\u00f6rol\u00e4mpa n\u00e5gons heder<\/li>\n<li><strong>Lag:<\/strong> 1734 \u00e5rs lag (g\u00e4llde fr\u00e5n 1\/9-1736)<\/li>\n<li><strong>Vanlig p\u00e5f\u00f6ljd:<\/strong> B\u00f6ter, ofta 3\u20136 mark eller 1 daler<\/li>\n<li><strong>Sk\u00e4rpning:<\/strong> Dubbla b\u00f6ter (&#8221;tveb\u00f6te&#8221;) om det skedde d\u00e4r m\u00e5nga var samlade<\/li>\n<li><strong>Vanliga okv\u00e4desord:<\/strong> Hundsfott, tjuv, hora, \u00e5sna<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p>F\u00f6r m\u00e4nniskor p\u00e5 1600- och 1700-talet var hedern inte ett abstrakt begrepp utan en konkret tillg\u00e5ng. En person med befl\u00e4ckad heder kunde f\u00e5 sv\u00e5rt att gifta sig, g\u00f6ra aff\u00e4rer eller ens k\u00f6pa varor p\u00e5 krediten. D\u00e4rf\u00f6r togs \u00e4rekr\u00e4nkning p\u00e5 st\u00f6rsta allvar \u2013 och den som blivit kallad n\u00e5got illa gick ofta till tinget f\u00f6r uppr\u00e4ttelse.<\/p>\n<div class=\"df-byline\">\nDenna artikel bygger p\u00e5 material som ursprungligen skrevs av <strong><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/marita-persson\/\">Marita Persson<\/a><\/strong>, sl\u00e4ktforskare med specialinriktning p\u00e5 V\u00e4sterg\u00f6tlands h\u00e4radsr\u00e4tter under 1600- och 1700-talen. Materialet publicerades p\u00e5 domboksforskning.se under 2007\u20132010 och har bearbetats och uppdaterats av redaktionen.\n<\/div>\n<h2>Hederns betydelse f\u00f6rr<\/h2>\n<p>Hedern var v\u00e4ldigt viktig f\u00f6rr. De flesta ville inte umg\u00e5s eller g\u00f6ra aff\u00e4rer med en person vars heder var tvivelaktig. En person med tvivelaktig heder kunde bli utfryst och f\u00e5 sv\u00e5rt att byta till sig de saker som beh\u00f6vdes f\u00f6r att \u00f6verleva. Den som sa n\u00e5got neds\u00e4ttande om n\u00e5gon annan kr\u00e4nkte den personens \u00e4ra. D\u00e5 gick oftast den som blivit kr\u00e4nkt till tinget f\u00f6r att f\u00e5 uppr\u00e4ttelse. Om \u00e4rekr\u00e4nkningen gick att bevisa utd\u00f6mdes b\u00f6ter, och den som kr\u00e4nkts fick hedern tillbaka.<\/p>\n<h2>Vad sa 1734 \u00e5rs lag om \u00e4rekr\u00e4nkning?<\/h2>\n<div class=\"df-lagcitat\">\n<h3>Missg\u00e4rningsbalken, kap. 60 \u2013 Om okv\u00e4desord<\/h3>\n<div class=\"df-paragraf\">\n<strong>\u00a7 1:<\/strong> Anger man n\u00e5gon inf\u00f6r r\u00e4tten eller inf\u00f6r konungens befallningshavare f\u00f6r en sak som &#8221;g\u00e5r \u00e5t liv eller \u00e4ran&#8221;, men man inte klarar att binda honom till brottet och man anklagat honom av falskt och argt (= ont) upps\u00e5t, ska man f\u00e5 det straff som den angivne skulle f\u00e5tt om han gjort brottet.\n<\/div>\n<div class=\"df-paragraf\">\n<strong>\u00d6vriga regler:<\/strong> Den som kallar n\u00e5gon annan f\u00f6r n\u00e5got okv\u00e4dningsord som \u00e4r \u00e4rekr\u00e4nkning, men tar tillbaka det genast eller inf\u00f6r domaren, b\u00f6ter 6 mark. F\u00f6r andra oh\u00f6viska eller f\u00f6raktliga ord b\u00f6ter man 1 daler (= 4 mark). Sker det d\u00e4r m\u00e5nga m\u00e4nniskor \u00e4r samlade betalar man <em>tveb\u00f6te<\/em> (= dubbla b\u00f6ter).\n<\/div>\n<\/div>\n<h2>L\u00e4s\u00f6vning: Viste h\u00e4rad 1675<\/h2>\n<div class=\"df-lasovning\">\n<div class=\"df-domstol\">Viste h\u00e4radsr\u00e4tt, \u00e5r 1675<\/div>\n<div class=\"df-arkivkalla\">Arkiv Digital \u2013 Viste h\u00e4radsr\u00e4tt AIa:8, bild 35<\/div>\n<div class=\"df-original\">\nW\u00e4lborne J<span class=\"df-tillagd\">\u0169<\/span>ngfr<span class=\"df-tillagd\">\u0169<\/span> Christina Lillieh\u00f6\u00f6kz be-<br \/>\nfallningzman Kn<span class=\"df-tillagd\">\u0169<\/span>th Carl\u00dfon i Tengen-<br \/>\nne\u00dftorp kalladhe Erich Bengt\u00dfon in<br \/>\nf\u00f6r sittiandhe R\u00e4tten h<span class=\"df-tillagd\">\u0169<\/span>nsfotte plich-<br \/>\ntar ___ 3 marker.\n<\/div>\n<div class=\"df-forklaring\">\n<strong>F\u00f6rklaring:<\/strong> V\u00e4lborna jungfru Christina Lillieh\u00f6\u00f6ks befallningsman Knuth Carlsson i Tengennestorp kallade Erich Bengtsson f\u00f6r <em>hundsfott<\/em>. Hundsfott var ett grovt sk\u00e4llsord vars egentliga betydelse \u00e4r &#8221;hundfitta&#8221;. Att det gjordes inf\u00f6r sittande r\u00e4tt betydde att det gjordes framf\u00f6r r\u00e4tten under p\u00e5g\u00e5ende ting. Knuth fick plikta, det vill s\u00e4ga b\u00f6ta, 3 marker.\n<\/div>\n<p style=\"margin-top:14px;\"><strong>Anm\u00e4rkningsv\u00e4rt:<\/strong> Trots att Knuth var befallningsman \u00e5t en v\u00e4lboren jungfru fick han b\u00f6ta som vilken person som helst. Det visar att \u00e4rekr\u00e4nkning var j\u00e4mst\u00e4llt mellan alla samh\u00e4llsklasser i Sverige \u2013 n\u00e5got som inte var sj\u00e4lvklart i alla andra europeiska l\u00e4nder vid denna tid.<\/p>\n<\/div>\n<h2>Vanliga okv\u00e4desord och deras allvar<\/h2>\n<p>Vissa ord ans\u00e5gs gr\u00f6vre \u00e4n andra. Det som idag kan k\u00e4nnas som relativt milda f\u00f6rol\u00e4mpningar var ofta extremt allvarliga p\u00e5 1600- och 1700-talet:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Tjuv<\/strong> \u2013 mycket allvarligt eftersom det implicerade brottslighet<\/li>\n<li><strong>Hora<\/strong> \u2013 allvarligt mot en kvinna; kunde f\u00f6rst\u00f6ra gifterm\u00e5lsm\u00f6jligheter<\/li>\n<li><strong>Horkona<\/strong> \u2013 \u00e4nnu starkare, ofta i samband med rykte om utom\u00e4ktenskaplig f\u00f6rbindelse<\/li>\n<li><strong>Hundsfott<\/strong> \u2013 grovt sk\u00e4llsord med sexuell underton<\/li>\n<li><strong>Trollkona<\/strong> \u2013 livsfarligt; kunde leda till h\u00e4xprocess<\/li>\n<li><strong>Mened<\/strong> \u2013 allvarligt om man p\u00e5stods ha svurit falskt vid Gud<\/li>\n<\/ul>\n<div class=\"df-varning\">\n<strong>K\u00e4llkritisk varning:<\/strong> Vid l\u00e4sning av \u00e4rekr\u00e4nkningsm\u00e5l \u2013 t\u00e4nk p\u00e5 att kontexten ofta \u00e4r f\u00f6rlorad. Att kalla n\u00e5gon &#8221;hundsfott&#8221; kan ha varit ett impulsutbrott i en het tvist eller en kallblodig social attack. F\u00f6rs\u00f6k f\u00f6rst\u00e5 sammanhanget genom att l\u00e4sa hela m\u00e5let, inklusive vad parterna s\u00e4ger till sitt f\u00f6rsvar.\n<\/div>\n<h2>N\u00e4r f\u00f6rsvann \u00e4rekr\u00e4nkning ur strafflagen?<\/h2>\n<p>\u00c4rekr\u00e4nkning fanns kvar som brott i svensk lag l\u00e4nge efter 1734 \u00e5rs lag. Det f\u00f6rdes \u00f6ver i 1864 \u00e5rs strafflag och vidare in i Brottsbalken som inf\u00f6rdes 1965. Idag st\u00e5r \u00e4rekr\u00e4nkning i 5 kapitlet i Brottsbalken som <em>f\u00f6rtal<\/em> och <em>f\u00f6rol\u00e4mpning<\/em>. P\u00e5f\u00f6ljden \u00e4r fortfarande oftast b\u00f6ter, men i grova fall kan f\u00e4ngelse utd\u00f6mas.<\/p>\n<p>Skillnaden mot 1700-talets system \u00e4r att tr\u00f6skeln idag \u00e4r mycket h\u00f6gre \u2013 vardagliga okv\u00e4desord leder s\u00e4llan till \u00e5tal. Men k\u00e4rnan i brottet \u00e4r densamma: att utan grund skada n\u00e5gons rykte.<\/p>\n<h2 class=\"df-faq\">Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n<div class=\"df-faq\">\n<h3>Vad \u00e4r ett &#8221;okv\u00e4desord&#8221;?<\/h3>\n<p>Okv\u00e4desord (eller okv\u00e4dningsord) \u00e4r ett gammalt juridiskt begrepp f\u00f6r \u00e4rekr\u00e4nkande ord \u2013 det vill s\u00e4ga uttalanden som angriper n\u00e5gons heder eller goda namn. Begreppet f\u00f6rekommer i lagtexten fr\u00e5n medeltida landskapslagar fram till 1864 \u00e5rs strafflag.<\/p>\n<h3>Hur mycket var 3 marker i b\u00f6ter v\u00e4rt p\u00e5 1670-talet?<\/h3>\n<p>Tre marker silvermynt motsvarade ungef\u00e4r 1\u00bd riksdaler. Det var en relativt mild b\u00f6tessumma \u2013 ungef\u00e4r en till tv\u00e5 veckors l\u00f6n f\u00f6r en bonde. Mer allvarliga \u00e4rekr\u00e4nkningar kunde leda till b\u00f6ter p\u00e5 40 daler eller mer, vilket var betydligt k\u00e4nnbart.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r &#8221;tveb\u00f6te&#8221;?<\/h3>\n<p>Tveb\u00f6te betyder dubbla b\u00f6ter. Det d\u00f6mdes ut n\u00e4r brottet skedde under sk\u00e4rpande omst\u00e4ndigheter, exempelvis n\u00e4r \u00e4rekr\u00e4nkningen yttrades d\u00e4r m\u00e5nga m\u00e4nniskor var samlade \u2013 p\u00e5 torget, vid kyrkd\u00f6rren eller p\u00e5 sj\u00e4lva tingsplatsen.<\/p>\n<h3>Kunde man f\u00e5 f\u00e4ngelse f\u00f6r \u00e4rekr\u00e4nkning f\u00f6rr?<\/h3>\n<p>Vanligtvis inte enligt 1734 \u00e5rs lag \u2013 b\u00f6ter var den normala p\u00e5f\u00f6ljden. Men om g\u00e4rningsmannen inte kunde betala b\u00f6terna fick han ofta sitta av straffet p\u00e5 vatten och br\u00f6d. Vid mycket grova fall, s\u00e4rskilt om kr\u00e4nkningen \u00e5tf\u00f6ljdes av fysiskt v\u00e5ld, kunde f\u00e4ngelse eller sp\u00f6straff utd\u00f6mas.<\/p>\n<h3>Varf\u00f6r var hora och tjuv s\u00e5 allvarliga ord?<\/h3>\n<p>B\u00e5da orden implicerade konkreta brott. Att kalla n\u00e5gon f\u00f6r tjuv var att anklaga personen f\u00f6r st\u00f6ld, vilket var ett brott som kunde leda till skamstraff eller d\u00f6dsstraff. Att kalla en kvinna f\u00f6r hora var att antyda \u00e4ktenskapsbrott eller sexuella relationer utanf\u00f6r \u00e4ktenskapet, vilket p\u00e5 den tiden kunde leda till b\u00f6ter eller d\u00f6dsstraff enligt 1734 \u00e5rs lag.<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"df-kallor\">\n<h3>K\u00e4llor och vidare l\u00e4sning<\/h3>\n<ul>\n<li>Arkiv Digital \u2013 Viste h\u00e4radsr\u00e4tt AIa:8<\/li>\n<li>1734 \u00e5rs lag, Missg\u00e4rningsbalken kap. 60 \u2013 Wikisource<\/li>\n<li>Inger, G\u00f6ran. <em>Svensk r\u00e4ttshistoria<\/em>. Liber.<\/li>\n<li>Lennartsson, Malin. <em>I s\u00e4ng och s\u00e4te: Relationer mellan kvinnor och m\u00e4n i 1600-talets Sm\u00e5land<\/em>.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p><script type=\"application\/ld+json\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@type\":\"Article\",\"headline\":\"\u00c4rekr\u00e4nkning och okv\u00e4desord i 1734 \u00e5rs lag\",\"description\":\"Hur d\u00f6mdes \u00e4rekr\u00e4nkning enligt 1734 \u00e5rs lag? Vi g\u00e5r igenom okv\u00e4desord, b\u00f6ter och hederns betydelse \u2013 med l\u00e4s\u00f6vning fr\u00e5n Viste h\u00e4rad 1675.\",\"author\":{\"@type\":\"Person\",\"name\":\"Marita Persson\",\"description\":\"Sl\u00e4ktforskare med specialinriktning p\u00e5 V\u00e4sterg\u00f6tlands h\u00e4radsr\u00e4tter under 1600- och 1700-talen\"},\"publisher\":{\"@type\":\"Organization\",\"name\":\"Domboksforskning.se\",\"url\":\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/\"},\"about\":[{\"@type\":\"Thing\",\"name\":\"\u00c4rekr\u00e4nkning\"},{\"@type\":\"Thing\",\"name\":\"1734 \u00e5rs lag\"},{\"@type\":\"Thing\",\"name\":\"Okv\u00e4desord\"}],\"inLanguage\":\"sv\"}<\/script><\/p>\n<p><script type=\"application\/ld+json\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@type\":\"FAQPage\",\"mainEntity\":[{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Vad \u00e4r ett okv\u00e4desord?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Okv\u00e4desord \u00e4r ett gammalt juridiskt begrepp f\u00f6r \u00e4rekr\u00e4nkande ord \u2013 uttalanden som angriper n\u00e5gons heder eller goda namn. Begreppet f\u00f6rekommer i lagtexten fr\u00e5n medeltida landskapslagar fram till 1864 \u00e5rs strafflag.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Hur mycket var 3 marker i b\u00f6ter v\u00e4rt p\u00e5 1670-talet?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Tre marker silvermynt motsvarade ungef\u00e4r 1\u00bd riksdaler. Det var ungef\u00e4r en till tv\u00e5 veckors l\u00f6n f\u00f6r en bonde.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Vad \u00e4r tveb\u00f6te?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Tveb\u00f6te betyder dubbla b\u00f6ter. Det d\u00f6mdes ut n\u00e4r brottet skedde under sk\u00e4rpande omst\u00e4ndigheter, exempelvis n\u00e4r \u00e4rekr\u00e4nkningen yttrades d\u00e4r m\u00e5nga m\u00e4nniskor var samlade.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Kunde man f\u00e5 f\u00e4ngelse f\u00f6r \u00e4rekr\u00e4nkning f\u00f6rr?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Vanligtvis inte enligt 1734 \u00e5rs lag \u2013 b\u00f6ter var den normala p\u00e5f\u00f6ljden. Men om g\u00e4rningsmannen inte kunde betala b\u00f6terna fick han ofta sitta av straffet p\u00e5 vatten och br\u00f6d.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Varf\u00f6r var hora och tjuv s\u00e5 allvarliga ord?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"B\u00e5da orden implicerade konkreta brott. Att kalla n\u00e5gon f\u00f6r tjuv var att anklaga personen f\u00f6r st\u00f6ld. Att kalla en kvinna f\u00f6r hora var att antyda \u00e4ktenskapsbrott eller utom\u00e4ktenskapliga relationer.\"}}]}<\/script><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Snabbfakta Begrepp: \u00c4rekr\u00e4nkning \u2013 att f\u00f6rol\u00e4mpa n\u00e5gons heder Lag: 1734 \u00e5rs lag (g\u00e4llde fr\u00e5n 1\/9-1736) Vanlig p\u00e5f\u00f6ljd: B\u00f6ter, ofta 3\u20136 mark eller 1 daler Sk\u00e4rpning: Dubbla b\u00f6ter (&#8221;tveb\u00f6te&#8221;) om det skedde d\u00e4r m\u00e5nga var samlade Vanliga okv\u00e4desord: Hundsfott, tjuv, hora, \u00e5sna F\u00f6r m\u00e4nniskor p\u00e5 1600- och 1700-talet var hedern inte ett abstrakt begrepp utan en&#8230;<\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":738,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_yoast_wpseo_focuskw":"","_yoast_wpseo_title":"","_yoast_wpseo_metadesc":"","_yoast_wpseo_meta-robots-noindex":"","_yoast_wpseo_meta-robots-nofollow":"","_yoast_wpseo_canonical":"","_yoast_wpseo_opengraph-title":"","_yoast_wpseo_opengraph-description":"","_yoast_wpseo_twitter-title":"","_yoast_wpseo_twitter-description":"","footnotes":""},"categories":[30],"tags":[47,45,49,48,33,46],"class_list":["post-739","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-vagledning","tag-1734-ars-lag","tag-arekrankning","tag-boter","tag-hundsfott","tag-lasovning","tag-okvadesord"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.6 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>\u00c4rekr\u00e4nkning och okv\u00e4desord i 1734 \u00e5rs lag - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/arekrankning-okvadesord\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"\u00c4rekr\u00e4nkning och okv\u00e4desord i 1734 \u00e5rs lag - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Snabbfakta Begrepp: \u00c4rekr\u00e4nkning \u2013 att f\u00f6rol\u00e4mpa n\u00e5gons heder Lag: 1734 \u00e5rs lag (g\u00e4llde fr\u00e5n 1\/9-1736) Vanlig p\u00e5f\u00f6ljd: B\u00f6ter, ofta 3\u20136 mark eller 1 daler Sk\u00e4rpning: Dubbla b\u00f6ter (&#8221;tveb\u00f6te&#8221;) om det skedde d\u00e4r m\u00e5nga var samlade Vanliga okv\u00e4desord: Hundsfott, tjuv, hora, \u00e5sna F\u00f6r m\u00e4nniskor p\u00e5 1600- och 1700-talet var hedern inte ett abstrakt begrepp utan en...\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/arekrankning-okvadesord\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2026-03-18T03:08:36+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-18T03:09:33+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/arekrankning-okvadesord-bild.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1170\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"615\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Marcus Eriksson\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Written by\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Marcus Eriksson\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"5 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/arekrankning-okvadesord\\\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/arekrankning-okvadesord\\\/\"},\"author\":{\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"headline\":\"\u00c4rekr\u00e4nkning och okv\u00e4desord i 1734 \u00e5rs lag\",\"datePublished\":\"2026-03-18T03:08:36+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-18T03:09:33+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/arekrankning-okvadesord\\\/\"},\"wordCount\":1162,\"commentCount\":0,\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/arekrankning-okvadesord\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/arekrankning-okvadesord-bild.webp\",\"keywords\":[\"1734 \u00e5rs lag\",\"\u00e4rekr\u00e4nkning\",\"b\u00f6ter\",\"hundsfott\",\"l\u00e4s\u00f6vning\",\"okv\u00e4desord\"],\"articleSection\":[\"V\u00e4gledning\"],\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"CommentAction\",\"name\":\"Comment\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/arekrankning-okvadesord\\\/#respond\"]}]},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/arekrankning-okvadesord\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/arekrankning-okvadesord\\\/\",\"name\":\"\u00c4rekr\u00e4nkning och okv\u00e4desord i 1734 \u00e5rs lag - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/arekrankning-okvadesord\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/arekrankning-okvadesord\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/arekrankning-okvadesord-bild.webp\",\"datePublished\":\"2026-03-18T03:08:36+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-18T03:09:33+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/arekrankning-okvadesord\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/arekrankning-okvadesord\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/arekrankning-okvadesord\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/arekrankning-okvadesord-bild.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/arekrankning-okvadesord-bild.webp\",\"width\":1170,\"height\":615,\"caption\":\"\u00c4rekr\u00e4nkning och okv\u00e4desord i 1700-talets Sverige\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/arekrankning-okvadesord\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"\u00c4rekr\u00e4nkning och okv\u00e4desord i 1734 \u00e5rs lag\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/author\\\/marcus\\\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"\u00c4rekr\u00e4nkning och okv\u00e4desord i 1734 \u00e5rs lag - Domboksforskning","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/arekrankning-okvadesord\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"\u00c4rekr\u00e4nkning och okv\u00e4desord i 1734 \u00e5rs lag - Domboksforskning","og_description":"Snabbfakta Begrepp: \u00c4rekr\u00e4nkning \u2013 att f\u00f6rol\u00e4mpa n\u00e5gons heder Lag: 1734 \u00e5rs lag (g\u00e4llde fr\u00e5n 1\/9-1736) Vanlig p\u00e5f\u00f6ljd: B\u00f6ter, ofta 3\u20136 mark eller 1 daler Sk\u00e4rpning: Dubbla b\u00f6ter (&#8221;tveb\u00f6te&#8221;) om det skedde d\u00e4r m\u00e5nga var samlade Vanliga okv\u00e4desord: Hundsfott, tjuv, hora, \u00e5sna F\u00f6r m\u00e4nniskor p\u00e5 1600- och 1700-talet var hedern inte ett abstrakt begrepp utan en...","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/arekrankning-okvadesord\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_published_time":"2026-03-18T03:08:36+00:00","article_modified_time":"2026-05-18T03:09:33+00:00","og_image":[{"width":1170,"height":615,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/arekrankning-okvadesord-bild.webp","type":"image\/webp"}],"author":"Marcus Eriksson","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Written by":"Marcus Eriksson","Est. reading time":"5 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/arekrankning-okvadesord\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/arekrankning-okvadesord\/"},"author":{"name":"Marcus Eriksson","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"headline":"\u00c4rekr\u00e4nkning och okv\u00e4desord i 1734 \u00e5rs lag","datePublished":"2026-03-18T03:08:36+00:00","dateModified":"2026-05-18T03:09:33+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/arekrankning-okvadesord\/"},"wordCount":1162,"commentCount":0,"publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/arekrankning-okvadesord\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/arekrankning-okvadesord-bild.webp","keywords":["1734 \u00e5rs lag","\u00e4rekr\u00e4nkning","b\u00f6ter","hundsfott","l\u00e4s\u00f6vning","okv\u00e4desord"],"articleSection":["V\u00e4gledning"],"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"CommentAction","name":"Comment","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/arekrankning-okvadesord\/#respond"]}]},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/arekrankning-okvadesord\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/arekrankning-okvadesord\/","name":"\u00c4rekr\u00e4nkning och okv\u00e4desord i 1734 \u00e5rs lag - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/arekrankning-okvadesord\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/arekrankning-okvadesord\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/arekrankning-okvadesord-bild.webp","datePublished":"2026-03-18T03:08:36+00:00","dateModified":"2026-05-18T03:09:33+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/arekrankning-okvadesord\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/arekrankning-okvadesord\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/arekrankning-okvadesord\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/arekrankning-okvadesord-bild.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/arekrankning-okvadesord-bild.webp","width":1170,"height":615,"caption":"\u00c4rekr\u00e4nkning och okv\u00e4desord i 1700-talets Sverige"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/arekrankning-okvadesord\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"\u00c4rekr\u00e4nkning och okv\u00e4desord i 1734 \u00e5rs lag"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/author\/marcus\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/739","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=739"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/739\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":826,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/739\/revisions\/826"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/738"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=739"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=739"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=739"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}