{"id":739,"date":"2026-03-18T04:08:36","date_gmt":"2026-03-18T03:08:36","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?p=739"},"modified":"2026-09-07T07:34:16","modified_gmt":"2026-09-07T05:34:16","slug":"arekrankning-okvadesord","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/arekrankning-okvadesord\/","title":{"rendered":"\u00c4rekr\u00e4nkning \u2013 f\u00f6rtal, f\u00f6rol\u00e4mpning och okv\u00e4desord genom historien"},"content":{"rendered":"<div class=\"df-snabbfakta\">\n<h3>Snabbfakta om \u00e4rekr\u00e4nkning<\/h3>\n<ul>\n<li><strong>Definition i dag:<\/strong> Samlingsnamn f\u00f6r brotten f\u00f6rtal och f\u00f6rol\u00e4mpning enligt 5 kap brottsbalken<\/li>\n<li><strong>F\u00f6rtal (BrB 5:1):<\/strong> Utpeka n\u00e5gon som brottslig eller klanderv\u00e4rd, uppgift \u00e4gnad att uts\u00e4tta f\u00f6r missaktning<\/li>\n<li><strong>Grovt f\u00f6rtal (BrB 5:2):<\/strong> B\u00f6ter eller f\u00e4ngelse i h\u00f6gst tv\u00e5 \u00e5r<\/li>\n<li><strong>F\u00f6rol\u00e4mpning (BrB 5:3):<\/strong> Neds\u00e4ttande uttalande direkt mot person, \u00e4gnat att kr\u00e4nka v\u00e4rdighet<\/li>\n<li><strong>Historisk kontext:<\/strong> \u00c4rekr\u00e4nkning var 1700-talets vanligaste brott i h\u00e4radsr\u00e4tterna<\/li>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/1734-ars-lag\/\">1734 \u00e5rs lag<\/a>:<\/strong> Reglerade \u00e4rekr\u00e4nkning i Missg\u00e4rningsbalken kapitel 60<\/li>\n<li><strong>Vanlig bot 1600-tal:<\/strong> 3 marker silvermynt, tveb\u00f6te 6 marker<\/li>\n<li><strong>\u00c5tal:<\/strong> Fr\u00e4mst enskilt \u00e5tal \u2013 m\u00e5ls\u00e4garen v\u00e4cker sj\u00e4lv talan<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p>\u00c4rekr\u00e4nkning \u00e4r brotten f\u00f6rtal och f\u00f6rol\u00e4mpning \u2013 att skada n\u00e5gons anseende genom ord, skrift eller handling. Regleringen i dag finns i 5 kap brottsbalken, med paragraferna 1\u20135. Men \u00e4rekr\u00e4nkning \u00e4r inget nytt fenomen. Under 1600- och 1700-talen var okv\u00e4desord och \u00e4rekr\u00e4nkningsm\u00e5l bland de vanligaste \u00e4rendena i svenska h\u00e4radsr\u00e4tter. \u00c4ra och heder var f\u00f6r en 1600-talsbonde en central del av det sociala kapitalet \u2013 och att kalla n\u00e5gon f\u00f6r tjuv, hora eller hundsfott var inte bara en f\u00f6rol\u00e4mpning utan ett brott som kunde ge k\u00e4nnbara b\u00f6ter. H\u00e4r \u00e4r hela historien fr\u00e5n landskapslagarnas tid via 1734 \u00e5rs Missg\u00e4rningsbalk till dagens moderna reglering av f\u00f6rtal p\u00e5 sociala medier.<\/p>\n<h2>Vad \u00e4r \u00e4rekr\u00e4nkning i dag?<\/h2>\n<p>I modern svensk r\u00e4tt \u00e4r \u00e4rekr\u00e4nkning samlingsnamnet f\u00f6r brotten f\u00f6rtal och f\u00f6rol\u00e4mpning. B\u00e5da regleras i 5 kap brottsbalken (BrB). Kapitlet har rubriken &#8221;Om \u00e4rekr\u00e4nkning&#8221; och inneh\u00e5ller fem paragrafer som tillsammans utg\u00f6r ramen f\u00f6r svensk lagstiftning p\u00e5 omr\u00e5det. Best\u00e4mmelserna har \u00e4ndrats flera g\u00e5nger under 2000-talet \u2013 senast genom lag 2017:1136 (grovt f\u00f6rtal) och lag 2018:1745 (f\u00f6rol\u00e4mpning omformulerad).<\/p>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>Tv\u00e5 olika brott, en gemensam ben\u00e4mning.<\/strong> \u00c4ven om \u00e4rekr\u00e4nkning anv\u00e4nds som samlingsben\u00e4mning skiljer sig f\u00f6rtal och f\u00f6rol\u00e4mpning tydligt \u00e5t. F\u00f6rtal g\u00e4ller uppgifter som l\u00e4mnas till n\u00e5gon annan \u00e4n den kr\u00e4nkte \u2013 tredje man ska h\u00f6ra p\u00e5st\u00e5endet. F\u00f6rol\u00e4mpning riktas direkt mot den drabbade. En kommentar p\u00e5 Facebook d\u00e4r n\u00e5gon p\u00e5st\u00e5r att en person \u00e4r kriminell \u00e4r f\u00f6rtal. Att i sj\u00e4lva ansiktet kalla n\u00e5gon f\u00f6r idiot \u00e4r f\u00f6rol\u00e4mpning. B\u00e5da \u00e4r \u00e4rekr\u00e4nkning.\n<\/div>\n<h2>F\u00f6rtal \u2013 5 kap 1 \u00a7 brottsbalken<\/h2>\n<p>Enligt 5 kap 1 \u00a7 brottsbalken d\u00f6ms den f\u00f6r f\u00f6rtal som &#8221;utpekar n\u00e5gon s\u00e5som brottslig eller klanderv\u00e4rd i sitt levnadss\u00e4tt eller annars l\u00e4mnar uppgift som \u00e4r \u00e4gnad att uts\u00e4tta denne f\u00f6r andras missaktning&#8221;. Straffet \u00e4r b\u00f6ter. Fem villkor m\u00e5ste vara uppfyllda f\u00f6r att brottet ska anses fullbordat:<\/p>\n<ul>\n<li>En <strong>uppgift<\/strong> ska ha l\u00e4mnats \u2013 inte bara ett v\u00e4rdeomd\u00f6me<\/li>\n<li>Uppgiften ska handla om en <strong>identifierbar person<\/strong><\/li>\n<li>Uppgiften ska vara <strong>\u00e4gnad att<\/strong> uts\u00e4tta personen f\u00f6r andras missaktning<\/li>\n<li>Uppgiften ska ha kommit till <strong>tredje mans<\/strong> k\u00e4nnedom (spridning)<\/li>\n<li>Uppgiften beh\u00f6ver <strong>inte vara falsk<\/strong> \u2013 \u00e4ven sanna uppgifter kan utg\u00f6ra f\u00f6rtal<\/li>\n<\/ul>\n<p>Att uppgiften &#8221;\u00e4r \u00e4gnad att&#8221; uts\u00e4tta f\u00f6r missaktning betyder att den typiskt sett r\u00e4cker f\u00f6r att skada anseendet. Det beh\u00f6ver inte visas att den verkligen har lett till missaktning eller att g\u00e4rningsmannen hade s\u00e5dan avsikt. Det r\u00e4cker att uppgiften typiskt sett har den karakt\u00e4ren. Domstolen g\u00f6r en objektiv bed\u00f6mning utifr\u00e5n vad allm\u00e4nheten skulle uppfatta.<\/p>\n<h3>Ansvarsfrihet vid sant och f\u00f6rsvarligt<\/h3>\n<p>En viktig undantagsregel finns i 5 kap 1 \u00a7 andra stycket brottsbalken. Om g\u00e4rningsmannen var skyldig att uttala sig eller om det med h\u00e4nsyn till omst\u00e4ndigheterna var f\u00f6rsvarligt att l\u00e4mna uppgiften och han visar att uppgiften var sann eller att han hade sk\u00e4lig grund f\u00f6r den, ska han inte d\u00f6mas till ansvar. Detta \u00e4r den s\u00e5 kallade sannings- och f\u00f6rsvarlighetsregeln. Journalister och opinionsbildare som anm\u00e4ler missf\u00f6rh\u00e5llanden i samh\u00e4llets intresse kan undg\u00e5 ansvar \u00e4ven om uppgifterna skadar den utpekades rykte.<\/p>\n<h2>Grovt f\u00f6rtal \u2013 5 kap 2 \u00a7 brottsbalken<\/h2>\n<p>\u00c4r f\u00f6rtalet grovt d\u00f6ms enligt 5 kap 2 \u00a7 brottsbalken till b\u00f6ter eller f\u00e4ngelse i h\u00f6gst tv\u00e5 \u00e5r. Vid bed\u00f6mningen av om brottet \u00e4r grovt ska s\u00e4rskilt beaktas om g\u00e4rningen med h\u00e4nsyn till uppgiftens inneh\u00e5ll eller s\u00e4ttet f\u00f6r eller omfattningen av spridningen eller annars var \u00e4gnad att medf\u00f6ra allvarlig skada. Praktiska exempel p\u00e5 grovt f\u00f6rtal \u00e4r:<\/p>\n<ul>\n<li>Falska anklagelser om allvarliga brott (sexuellt \u00f6vergrepp, v\u00e5ld)<\/li>\n<li>Uppgifter som spridits till stor krets p\u00e5 sociala medier<\/li>\n<li>Beskyllningar i tryckt press eller TV med massmedial r\u00e4ckvidd<\/li>\n<li>Uppgifter som riktats mot f\u00f6rsvarsl\u00f6sa personer (barn, d\u00f6dsd\u00f6mda)<\/li>\n<\/ul>\n<h2>F\u00f6rol\u00e4mpning \u2013 5 kap 3 \u00a7 brottsbalken<\/h2>\n<p>Enligt 5 kap 3 \u00a7 brottsbalken d\u00f6ms den f\u00f6r f\u00f6rol\u00e4mpning som &#8221;riktar beskyllning, neds\u00e4ttande uttalande eller f\u00f6r\u00f6dmjukande beteende mot n\u00e5gon annan&#8221; om g\u00e4rningen \u00e4r \u00e4gnad att kr\u00e4nka den andres sj\u00e4lvk\u00e4nsla eller v\u00e4rdighet. Straffet \u00e4r b\u00f6ter. \u00c4r brottet grovt d\u00f6ms till b\u00f6ter eller f\u00e4ngelse i h\u00f6gst sex m\u00e5nader. Skillnaden mot f\u00f6rtal \u00e4r att beskyllningen riktas direkt mot den drabbade, inte till tredje man.<\/p>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>Vad r\u00e4knas som f\u00f6rol\u00e4mpning?<\/strong> Kr\u00e4nkande sk\u00e4llsord (&#8221;idiot&#8221;, &#8221;hora&#8221;), neds\u00e4ttande kommentarer om etniskt ursprung, sexuell l\u00e4ggning, k\u00f6nsidentitet eller funktionshinder, en \u00f6rfil, en spottloska i ansiktet, en spark i \u00e4ndan. Ett och samma yttrande kan bed\u00f6mas som f\u00f6rol\u00e4mpning i en situation men inte i en annan \u2013 kontexten spelar in. Ett sk\u00e4llsord i en vardaglig gr\u00e4l mellan bekanta bed\u00f6ms annorlunda \u00e4n samma ord p\u00e5 en offentlig arbetsplats.\n<\/div>\n<h2>\u00c5tal \u2013 enskilt och allm\u00e4nt<\/h2>\n<p>\u00c4rekr\u00e4nkningsbrott \u00e4r enligt 5 kap 5 \u00a7 brottsbalken fr\u00e4mst s\u00e5 kallade m\u00e5ls\u00e4gandebrott. Det betyder att den drabbade sj\u00e4lv m\u00e5ste v\u00e4cka enskilt \u00e5tal f\u00f6r att en r\u00e4tteg\u00e5ng ska komma till st\u00e5nd. Endast om m\u00e5ls\u00e4ganden anger brottet till \u00e5tal och \u00e5klagaren finner att s\u00e4rskilda sk\u00e4l talar f\u00f6r allm\u00e4nt \u00e5tal fr\u00e5n det allm\u00e4nnas synpunkt f\u00e5r en \u00e5klagare driva m\u00e5let. Detta g\u00f6r att \u00e4rekr\u00e4nkningsm\u00e5l ofta blir dyra f\u00f6r den drabbade \u2013 r\u00e4tteg\u00e5ngskostnaderna f\u00e5r denne sj\u00e4lv st\u00e5 f\u00f6r om han eller hon f\u00f6rlorar.<\/p>\n<h2>\u00c4rekr\u00e4nkning i \u00e4ldre svensk r\u00e4tt<\/h2>\n<p>\u00c4rekr\u00e4nkning har varit reglerat i svensk r\u00e4tt sedan medeltiden. Landskapslagarna fr\u00e5n 1200- och 1300-talen inneh\u00f6ll utf\u00f6rliga best\u00e4mmelser om vad som r\u00e4knades som f\u00f6rol\u00e4mpning och vilka b\u00f6ter som skulle utg\u00e5. Magnus Erikssons landslag fr\u00e5n 1350-talet kodifierade reglerna f\u00f6r hela riket. I Kristoffers landslag fr\u00e5n 1442 fanns en s\u00e4rskild balk om eds\u00f6re och \u00e4rekr\u00e4nkning som skulle g\u00e4lla i \u00f6ver 300 \u00e5r.<\/p>\n<p>Under 1600-talet var okv\u00e4desm\u00e5l bland de vanligaste \u00e4rendena i h\u00e4radsr\u00e4tterna. En aktiv r\u00e4tt kunde behandla flera okv\u00e4desm\u00e5l per ting, ofta sammanfl\u00e4tade med slagsm\u00e5l, fylleri och \u00e4ldre os\u00e4mja mellan grannar. Det svenska bondesamh\u00e4llet var beroende av samarbete mellan hush\u00e5llen \u2013 en m\u00e4nniska som beskylldes f\u00f6r st\u00f6ld, hor eller trolldom kunde bli utst\u00f6tt och f\u00f6rlora sin plats i det sociala n\u00e4tverket. Att skydda sin heder inf\u00f6r tinget var en n\u00f6dv\u00e4ndighet, inte en lyx.<\/p>\n<h2>1734 \u00e5rs lag \u2013 Missg\u00e4rningsbalken kapitel 60<\/h2>\n<p>Med 1734 \u00e5rs lag kodifierades \u00e4rekr\u00e4nkningsreglerna i Missg\u00e4rningsbalken kapitel 60. Kapitlet har rubriken &#8221;Om \u00e4rekr\u00e4nkning genom ord&#8221; och reglerade en l\u00e5ng rad former av verbala f\u00f6rol\u00e4mpningar. Standardb\u00f6ter var 3 marker silvermynt f\u00f6r enklare okv\u00e4desord. Vid sk\u00e4rpande omst\u00e4ndigheter kunde b\u00f6tesbeloppet dubblas till 6 marker (tveb\u00f6te) eller \u00e4nnu mer. Sk\u00e4rpande omst\u00e4ndigheter var s\u00e4rskilt om brottet beg\u00e5tts under tingsfrid p\u00e5 tingsplatsen. Eller om det riktade sig mot en person i h\u00f6gre samh\u00e4llsst\u00e4llning.<\/p>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>F\u00f6rdelning av b\u00f6terna.<\/strong> B\u00f6tesbeloppet delades enligt gammal sedvana i tre delar. En tredjedel gick till m\u00e5ls\u00e4ganden som uppr\u00e4ttelse f\u00f6r den lidna of\u00f6rr\u00e4tten. En tredjedel gick till h\u00e4radet f\u00f6r dess verksamhet. Den sista tredjedelen gick till kungen (eller till fr\u00e4lsemannen om brottet beg\u00e5tts p\u00e5 fr\u00e4lsejord). F\u00f6r en m\u00e5ls\u00e4gare som f\u00e5tt 3 marker i utd\u00f6mda b\u00f6ter blev den egna vinsten cirka 1 mark silvermynt \u2013 en betydande summa p\u00e5 1600-talet.\n<\/div>\n<h2>Okv\u00e4desord \u2013 vad r\u00e4knades som \u00e4rekr\u00e4nkning?<\/h2>\n<p>Okv\u00e4desord \u00e4r den historiska svenska termen f\u00f6r neds\u00e4ttande tillm\u00e4len som ans\u00e5gs s\u00e5 allvarliga att de kunde tas upp inf\u00f6r h\u00e4radsr\u00e4tten. Termen anv\u00e4nds ofta synonymt med \u00e4rekr\u00e4nkning i domb\u00f6ckerna, men det finns en viss skillnad. Okv\u00e4desord syftar oftast p\u00e5 muntliga, direkt yttrade sk\u00e4llsord. \u00c4rekr\u00e4nkning \u00e4r en bredare juridisk kategori som \u00e4ven omfattar skriftliga sm\u00e4deskrifter, spridda rykten och beskyllningar utan direkt konfrontation.<\/p>\n<p>Vanliga okv\u00e4desord i 1600- och 1700-talets Sverige var:<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Okv\u00e4desord<\/th>\n<th>Betydelse<\/th>\n<th>Vanlig bot<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Ord\">Tjuv<\/td>\n<td data-label=\"Betyder\">Beskyllning f\u00f6r st\u00f6ld<\/td>\n<td data-label=\"Bot\">3\u20136 marker<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Ord\">Hora<\/td>\n<td data-label=\"Betyder\">Beskyllning f\u00f6r utom\u00e4ktenskaplig sex<\/td>\n<td data-label=\"Bot\">3\u20136 marker<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Ord\">Hundsfott<\/td>\n<td data-label=\"Betyder\">Grovt ord \u2013 &#8221;hundens k\u00f6nsdel&#8221;<\/td>\n<td data-label=\"Bot\">3 marker<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Ord\">B\u00e4lghund<\/td>\n<td data-label=\"Betyder\">J\u00e4mf\u00f6relse med hund, mycket kr\u00e4nkande<\/td>\n<td data-label=\"Bot\">3 marker<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Ord\">Sk\u00e4lm<\/td>\n<td data-label=\"Betyder\">Skurk, bedragare<\/td>\n<td data-label=\"Bot\">3 marker<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Ord\">Trollkona\/trollkarl<\/td>\n<td data-label=\"Betyder\">Beskyllning f\u00f6r trolldom (allvarligt)<\/td>\n<td data-label=\"Bot\">Ofta grovt, h\u00e4xr\u00e4tt<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Ord\">Menedare<\/td>\n<td data-label=\"Betyder\">Falsk edgivare<\/td>\n<td data-label=\"Bot\">3\u20136 marker<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Ord\">K\u00e4ttare<\/td>\n<td data-label=\"Betyder\">Religi\u00f6st avfall<\/td>\n<td data-label=\"Bot\">Ofta grovt<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<h2>Konkret exempel: Hundsfott i Tengennestorp 1675<\/h2>\n<p>Ett av de mest v\u00e4lk\u00e4nda fallen av \u00e4rekr\u00e4nkning fr\u00e5n 1600-talets domb\u00f6cker \u00e4r m\u00e5let Knuth Carlsson mot Erich Bengtsson fr\u00e5n Viste h\u00e4radsr\u00e4tt 1675. Fallet skildras i h\u00e4radsr\u00e4ttens dombok (AIa:8, bild 35) och har transkriberats av sl\u00e4ktforskaren <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/marita-persson\/\">Marita Persson<\/a> p\u00e5 Domboksforskning.se. M\u00e5let illustrerar hur \u00e4rekr\u00e4nkning fungerade konkret.<\/p>\n<p>Under p\u00e5g\u00e5ende h\u00e4radsr\u00e4ttsf\u00f6rhandling skrek Knuth Carlsson \u2013 befallningsman \u00e5t adelsdamen Christina Lillieh\u00f6\u00f6k \u2013 ordet &#8221;hundsfott&#8221; mot bonden Erich Bengtsson. R\u00e4tten d\u00f6mde omedelbart: &#8221;h\u0169nsfotte plichtar 3 marker&#8221; \u2013 f\u00f6r hundsfott d\u00f6ms han att b\u00f6ta 3 marker. Ordet var standardiserat som ett \u00e4rekr\u00e4nkningsbrott med standardbot. Ett anm\u00e4rkningsv\u00e4rt inslag i fallet \u00e4r att brottet begicks p\u00e5 tingsplatsen under sj\u00e4lva f\u00f6rhandlingen. Enligt strikt lag skulle det r\u00e4knas som tveb\u00f6te (6 marker) p\u00e5 grund av brott mot tingsfriden, men r\u00e4tten valde att d\u00f6ma till enkelt b\u00f6tesbelopp.<\/p>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>M\u00e5ls\u00e4garen fick sin del.<\/strong> Enligt tredelningsprincipen fick Erich Bengtsson som m\u00e5ls\u00e4gare 1 mark silvermynt \u2013 en tredjedel av totala b\u00f6terna. Resterande 2 marker gick till h\u00e4radet och kungen respektive till adelsdamen Christina Lillieh\u00f6\u00f6k om \u00e4rendet r\u00e4knades som fr\u00e4lsejord. Ur ett sl\u00e4ktforskningsperspektiv \u00e4r denna typ av domboksnotis en guldgruva \u2013 den ger oss inblick i grannskapets sociala sp\u00e4nningar, vardagsspr\u00e5ket och konkreta interaktioner mellan olika samh\u00e4llsklasser.\n<\/div>\n<h2>Vad kostar \u00e4rekr\u00e4nkning i dag?<\/h2>\n<p>Skadest\u00e5ndet vid \u00e4rekr\u00e4nkning i dag varierar kraftigt beroende p\u00e5 brottets grovhet. Enligt skadest\u00e5ndslagen 2 kap 3 \u00a7 kan den som utsatts f\u00f6r allvarlig kr\u00e4nkning yrka p\u00e5 ers\u00e4ttning f\u00f6r kr\u00e4nkning. Niv\u00e5erna 2024 l\u00e5g vanligen mellan:<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Brottets grovhet<\/th>\n<th>Skadest\u00e5nd<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Grovhet\">Enkel f\u00f6rol\u00e4mpning (ord)<\/td>\n<td data-label=\"Belopp\">5 000\u201315 000 kr<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Grovhet\">F\u00f6rtal (falska beskyllningar)<\/td>\n<td data-label=\"Belopp\">15 000\u201350 000 kr<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Grovhet\">Grovt f\u00f6rtal i sociala medier<\/td>\n<td data-label=\"Belopp\">50 000\u2013150 000 kr<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Grovhet\">Grovt f\u00f6rtal i massmedia<\/td>\n<td data-label=\"Belopp\">100 000\u2013500 000 kr<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Grovhet\">Falsk beskyllning om sexbrott<\/td>\n<td data-label=\"Belopp\">Upp till 500 000 kr<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>Ut\u00f6ver skadest\u00e5ndet kan domstolen enligt tryckfrihetsf\u00f6rordningen f\u00f6rel\u00e4gga den d\u00f6mde att bekosta tryckning av domen i en eller flera tidningar. Detta \u00e4r ett s\u00e4tt att \u00e5teruppr\u00e4tta m\u00e5ls\u00e4garens anseende offentligt. Under senare \u00e5r har flera h\u00f6gprofilerade f\u00f6rtalsm\u00e5l avgjorts i H\u00f6gsta domstolen och gett v\u00e4gledande praxis, s\u00e4rskilt kring sociala medier. HD har till exempel fastst\u00e4llt att spridning i slutna Facebook-grupper ocks\u00e5 kan utg\u00f6ra grovt f\u00f6rtal.<\/p>\n<h2>\u00c4rekr\u00e4nkning p\u00e5 sociala medier<\/h2>\n<p>Sociala medier har f\u00f6rt \u00e4rekr\u00e4nkningsbrotten in i en ny era. En kommentar p\u00e5 Facebook, ett inl\u00e4gg p\u00e5 X (tidigare Twitter) eller en delad video kan n\u00e5 tusentals m\u00e4nniskor p\u00e5 minuter. Fr\u00e5n 2010-talet har svenska domstolar pr\u00f6vat en rad m\u00e5l d\u00e4r sociala medier utgjort spridningsplattformen. Grundprincipen \u00e4r att traditionella regler i 5 kap brottsbalken till\u00e4mpas \u00e4ven p\u00e5 digital spridning. Den som skriver ett inl\u00e4gg som utpekar en annan som brottslig eller klanderv\u00e4rd d\u00e4r inl\u00e4gget n\u00e5r tredje man, kan d\u00f6mas f\u00f6r f\u00f6rtal.<\/p>\n<p>Vid bed\u00f6mningen av om brottet \u00e4r grovt spelar spridningens omfattning en avg\u00f6rande roll. Ett inl\u00e4gg som n\u00e5r 10 v\u00e4nner bed\u00f6ms mildare \u00e4n ett inl\u00e4gg som blir viralt och n\u00e5r hundratusentals anv\u00e4ndare. Delningar r\u00e4knas ofta som ny \u00e4rekr\u00e4nkning \u2013 den som delar ett f\u00f6rtalsinl\u00e4gg kan sj\u00e4lv bli \u00e5talad f\u00f6r f\u00f6rtal. Sk\u00e4rmdumpar och l\u00e4nkar har blivit centrala bevis i moderna f\u00f6rtalsm\u00e5l.<\/p>\n<h2>\u00c4rekr\u00e4nkning f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren<\/h2>\n<p>\u00c4rekr\u00e4nknings- och okv\u00e4desm\u00e5l \u00e4r en av sl\u00e4ktforskarens mest v\u00e4rdefulla k\u00e4llor. I 1700-talets domb\u00f6cker \u00e4r dessa m\u00e5l bland de allra vanligaste och de ger inblick i grannskapets vardagsliv p\u00e5 ett s\u00e4tt som f\u00e5 andra k\u00e4llor f\u00f6rm\u00e5r. H\u00e4r h\u00f6r vi hur m\u00e4nniskor talade till varandra n\u00e4r t\u00e5lamodet brast, vilka anklagelser som ans\u00e5gs s\u00e5 graverande att de fick f\u00f6ras till tinget och vilka sociala relationer som var mest brottsben\u00e4gna.<\/p>\n<p>Materialet finns i h\u00e4radsr\u00e4tternas och r\u00e5dhusr\u00e4tternas domb\u00f6cker som f\u00f6rvaras hos Riksarkivet och i landsarkiven. M\u00e5nga dombokserier fr\u00e5n 1600- och 1700-talen \u00e4r digitaliserade och s\u00f6kbara via Riksarkivets digitala forskarsal och ArkivDigital. B\u00f6rja med sak\u00f6resl\u00e4ngderna \u2013 listorna \u00f6ver b\u00f6tf\u00e4llda personer i slutet av varje ting \u2013 f\u00f6r en snabb \u00f6versikt. S\u00f6k p\u00e5 ordet &#8221;okv\u00e4dat&#8221;, &#8221;sm\u00e4dat&#8221; eller &#8221;sk\u00e4llt&#8221; i protokollet f\u00f6r att hitta \u00e4rekr\u00e4nkningsm\u00e5l.<\/p>\n<h2>Vanliga fr\u00e5gor om \u00e4rekr\u00e4nkning<\/h2>\n<div class=\"df-faq\">\n<h3>Vad \u00e4r \u00e4rekr\u00e4nkning?<\/h3>\n<p>\u00c4rekr\u00e4nkning \u00e4r det juridiska samlingsnamnet f\u00f6r brotten f\u00f6rtal och f\u00f6rol\u00e4mpning enligt 5 kap brottsbalken. F\u00f6rtal inneb\u00e4r att l\u00e4mna uppgifter om n\u00e5gon till tredje man som \u00e4r \u00e4gnade att uts\u00e4tta personen f\u00f6r andras missaktning. F\u00f6rol\u00e4mpning inneb\u00e4r att direkt rikta neds\u00e4ttande beskyllningar mot n\u00e5gon, \u00e4gnat att kr\u00e4nka personens sj\u00e4lvk\u00e4nsla eller v\u00e4rdighet.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r skillnaden mellan f\u00f6rtal och f\u00f6rol\u00e4mpning?<\/h3>\n<p>Vid f\u00f6rtal l\u00e4mnas uppgifter om personen till n\u00e5gon annan \u2013 tredje man ska h\u00f6ra p\u00e5st\u00e5endet. Vid f\u00f6rol\u00e4mpning riktas beskyllningen direkt mot den drabbade sj\u00e4lv. En Facebook-kommentar d\u00e4r n\u00e5gon p\u00e5st\u00e5r att en person \u00e4r kriminell \u00e4r f\u00f6rtal. Att i sj\u00e4lva ansiktet kalla n\u00e5gon f\u00f6r idiot \u00e4r f\u00f6rol\u00e4mpning. B\u00e5da \u00e4r \u00e4rekr\u00e4nkning enligt 5 kap brottsbalken.<\/p>\n<h3>M\u00e5ste p\u00e5st\u00e5endet vara osant f\u00f6r att r\u00e4knas som f\u00f6rtal?<\/h3>\n<p>Nej. \u00c4ven sanna uppgifter kan utg\u00f6ra f\u00f6rtal om de utpekar n\u00e5gon som brottslig eller klanderv\u00e4rd och \u00e4r \u00e4gnade att uts\u00e4tta personen f\u00f6r andras missaktning. Undantag finns i 5 kap 1 \u00a7 andra stycket brottsbalken: om g\u00e4rningsmannen var skyldig att uttala sig eller om det var f\u00f6rsvarligt att l\u00e4mna uppgiften och han visar att den var sann eller hade sk\u00e4lig grund, ska han inte d\u00f6mas.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r straffet f\u00f6r \u00e4rekr\u00e4nkning?<\/h3>\n<p>Vid f\u00f6rtal d\u00f6ms till b\u00f6ter. Vid grovt f\u00f6rtal d\u00f6ms till b\u00f6ter eller f\u00e4ngelse i h\u00f6gst tv\u00e5 \u00e5r. Vid f\u00f6rol\u00e4mpning d\u00f6ms till b\u00f6ter. Vid grov f\u00f6rol\u00e4mpning d\u00f6ms till b\u00f6ter eller f\u00e4ngelse i h\u00f6gst sex m\u00e5nader. Ut\u00f6ver straffet kan skadest\u00e5nd f\u00f6r kr\u00e4nkning yrkas enligt skadest\u00e5ndslagen 2 kap 3 \u00a7. Domstolen kan \u00e4ven utf\u00e4rda f\u00f6rel\u00e4ggande att bekosta tryckning av domen enligt tryckfrihetsf\u00f6rordningen.<\/p>\n<h3>Vad var \u00e4rekr\u00e4nkning enligt 1734 \u00e5rs lag?<\/h3>\n<p>\u00c4rekr\u00e4nkning reglerades i 1734 \u00e5rs lag i Missg\u00e4rningsbalken kapitel 60 med rubriken &#8221;Om \u00e4rekr\u00e4nkning genom ord&#8221;. Standardb\u00f6ter var 3 marker silvermynt. Vid sk\u00e4rpande omst\u00e4ndigheter kunde tveb\u00f6te (dubbla b\u00f6ter) p\u00e5 6 marker utd\u00f6mas. B\u00f6tesbeloppet delades i tre lika delar mellan m\u00e5ls\u00e4ganden, h\u00e4radet och kungen (eller fr\u00e4lsemannen om brottet beg\u00e5tts p\u00e5 fr\u00e4lsejord).<\/p>\n<h3>Vad var okv\u00e4desord?<\/h3>\n<p>Okv\u00e4desord \u00e4r den historiska svenska termen f\u00f6r neds\u00e4ttande tillm\u00e4len som kunde tas upp inf\u00f6r h\u00e4radsr\u00e4tten. Vanliga okv\u00e4desord var tjuv, hora, hundsfott, b\u00e4lghund, sk\u00e4lm, menedare och trollkona. Termen anv\u00e4nds ofta synonymt med \u00e4rekr\u00e4nkning i 1600- och 1700-talets domb\u00f6cker. Skillnaden \u00e4r att okv\u00e4desord oftast avser muntliga och direkt yttrade sk\u00e4llsord medan \u00e4rekr\u00e4nkning \u00e4ven omfattar skriftliga sm\u00e4deskrifter.<\/p>\n<h3>Hur ofta f\u00f6rekom \u00e4rekr\u00e4nkning i \u00e4ldre tid?<\/h3>\n<p>\u00c4rekr\u00e4nknings- och okv\u00e4desm\u00e5l var bland de vanligaste \u00e4rendena i 1700-talets h\u00e4radsr\u00e4tter. En aktiv r\u00e4tt kunde behandla flera okv\u00e4desm\u00e5l per ting, ofta sammanfl\u00e4tade med slagsm\u00e5l, fylleri och \u00e4ldre os\u00e4mja mellan grannar. \u00c4ra och heder var f\u00f6r en 1600-talsbonde en central del av det sociala kapitalet och att skydda hedern inf\u00f6r tinget var en n\u00f6dv\u00e4ndighet.<\/p>\n<h3>Kan man anm\u00e4la f\u00f6rtal p\u00e5 sociala medier?<\/h3>\n<p>Ja. Traditionella regler i 5 kap brottsbalken g\u00e4ller \u00e4ven digital spridning. Den som skriver ett inl\u00e4gg som utpekar n\u00e5gon som brottslig eller klanderv\u00e4rd d\u00e4r inl\u00e4gget n\u00e5r tredje man, kan d\u00f6mas f\u00f6r f\u00f6rtal. Vid grovt f\u00f6rtal spelar spridningens omfattning en avg\u00f6rande roll. Delningar r\u00e4knas ofta som ny \u00e4rekr\u00e4nkning \u2013 den som delar ett f\u00f6rtalsinl\u00e4gg kan sj\u00e4lv bli \u00e5talad.<\/p>\n<h3>Vem \u00e5talar vid \u00e4rekr\u00e4nkning?<\/h3>\n<p>\u00c4rekr\u00e4nkning \u00e4r fr\u00e4mst s\u00e5 kallade m\u00e5ls\u00e4gandebrott. Den drabbade m\u00e5ste sj\u00e4lv v\u00e4cka enskilt \u00e5tal. Endast om m\u00e5ls\u00e4ganden anger brottet till \u00e5tal och \u00e5klagaren finner att s\u00e4rskilda sk\u00e4l talar f\u00f6r allm\u00e4nt \u00e5tal fr\u00e5n det allm\u00e4nnas synpunkt f\u00e5r en \u00e5klagare driva m\u00e5let. Detta g\u00f6r att \u00e4rekr\u00e4nkningsm\u00e5l ofta blir dyra f\u00f6r den drabbade \u2013 r\u00e4tteg\u00e5ngskostnaderna f\u00e5r han eller hon sj\u00e4lv st\u00e5 f\u00f6r vid en f\u00f6rlust.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r hundsfott och varf\u00f6r var det ett allvarligt okv\u00e4desord?<\/h3>\n<p>Hundsfott \u00e4r ett grovt gammalt svenskt sk\u00e4llsord som ordagrant betyder &#8221;hundens k\u00f6nsdel&#8221;. Att kalla n\u00e5gon hundsfott var att j\u00e4mf\u00f6ra personen med det l\u00e4gsta som fanns \u2013 en kr\u00e4nkning av personens hela m\u00e4nskliga v\u00e4rde. I 1700-talets Sverige gav ordet standardbot p\u00e5 3 marker silvermynt enligt Missg\u00e4rningsbalkens kapitel 60. Ett k\u00e4nt fall \u00e4r fr\u00e5n Viste h\u00e4radsr\u00e4tt 1675 d\u00e4r Knuth Carlsson d\u00f6mdes f\u00f6r att ha kallat Erich Bengtsson hundsfott under sj\u00e4lva tingsf\u00f6rhandlingen.<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"df-kallor\">\n<h3>K\u00e4llor och l\u00e4stips<\/h3>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/F%C3%B6rtal\" rel=\"noopener\">Wikipedia \u2013 F\u00f6rtal<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/%C3%84rekr%C3%A4nkning\" rel=\"noopener\">Wikipedia \u2013 \u00c4rekr\u00e4nkning<\/a><\/li>\n<li>Brottsbalken (SFS 1962:700), 5 kap. Om \u00e4rekr\u00e4nkning.<\/li>\n<li>1734 \u00e5rs lag, Missg\u00e4rningsbalken kapitel 60. Om \u00e4rekr\u00e4nkning genom ord.<\/li>\n<li>Skadest\u00e5ndslagen (SFS 1972:207), 2 kap. 3 \u00a7.<\/li>\n<li>Westman, K.G. <em>H\u00e4radsn\u00e4mnden i Uppland under 1600-talet<\/em>.<\/li>\n<li>Riksarkivets digitala forskarsal \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tternas domb\u00f6cker.<\/li>\n<li>ArkivDigital \u2013 digitaliserade domb\u00f6cker.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<div class=\"df-internlankar\">\n<h3>Fler artiklar p\u00e5 Domboksforskning<\/h3>\n<ul>\n<li><a href=\"\/dombokslexikon\/okvadesord\/\">Okv\u00e4desord \u2013 definition och dombokspraxis<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/hundsfott-tengennestorp-1675\/\">Hundsfott i Tengennestorp 1675 \u2013 ett konkret fall<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/misshandel-1734-ars-lag-sar-slag\/\">Misshandel enligt 1734 \u00e5rs lag<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/dombokslexikon\/\">Dombokslexikon \u2013 termer och begrepp<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/mokrankning-lagersmal-lonskalage\/\">M\u00f6kr\u00e4nkning, l\u00e4gersm\u00e5l och l\u00f6nskal\u00e4ge<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p><script type=\"application\/ld+json\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@type\":\"Article\",\"headline\":\"\u00c4rekr\u00e4nkning \u2013 f\u00f6rtal, f\u00f6rol\u00e4mpning och okv\u00e4desord genom historien\",\"description\":\"\u00c4rekr\u00e4nkning omfattar f\u00f6rtal och f\u00f6rol\u00e4mpning i 5 kap brottsbalken. Historisk \u00f6versikt \u00f6ver okv\u00e4desord, sk\u00e4llsord och b\u00f6ter fr\u00e5n 1600-talet till i dag.\",\"author\":{\"@type\":\"Person\",\"name\":\"Marita Persson\"},\"publisher\":{\"@type\":\"Organization\",\"name\":\"Domboksforskning.se\"},\"mainEntityOfPage\":\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/arekrankning-okvadesord\/\",\"dateModified\":\"2026-09-06\"}<\/script><\/p>\n<p><script type=\"application\/ld+json\">{\"@context\": \"https:\/\/schema.org\",\"@type\": \"FAQPage\",\"mainEntity\": [{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Vad \u00e4r \u00e4rekr\u00e4nkning?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"\u00c4rekr\u00e4nkning \u00e4r det juridiska samlingsnamnet f\u00f6r brotten f\u00f6rtal och f\u00f6rol\u00e4mpning enligt 5 kap brottsbalken. F\u00f6rtal inneb\u00e4r att l\u00e4mna uppgifter om n\u00e5gon till tredje man som \u00e4r \u00e4gnade att uts\u00e4tta personen f\u00f6r andras missaktning. F\u00f6rol\u00e4mpning inneb\u00e4r att direkt rikta neds\u00e4ttande beskyllningar mot n\u00e5gon, \u00e4gnat att kr\u00e4nka personens sj\u00e4lvk\u00e4nsla eller v\u00e4rdighet.\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Vad \u00e4r skillnaden mellan f\u00f6rtal och f\u00f6rol\u00e4mpning?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"Vid f\u00f6rtal l\u00e4mnas uppgifter om personen till n\u00e5gon annan \u2013 tredje man ska h\u00f6ra p\u00e5st\u00e5endet. Vid f\u00f6rol\u00e4mpning riktas beskyllningen direkt mot den drabbade sj\u00e4lv. En Facebook-kommentar d\u00e4r n\u00e5gon p\u00e5st\u00e5r att en person \u00e4r kriminell \u00e4r f\u00f6rtal. Att i sj\u00e4lva ansiktet kalla n\u00e5gon f\u00f6r idiot \u00e4r f\u00f6rol\u00e4mpning. B\u00e5da \u00e4r \u00e4rekr\u00e4nkning enligt 5 kap brottsbalken.\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"M\u00e5ste p\u00e5st\u00e5endet vara osant f\u00f6r att r\u00e4knas som f\u00f6rtal?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"Nej. \u00c4ven sanna uppgifter kan utg\u00f6ra f\u00f6rtal om de utpekar n\u00e5gon som brottslig eller klanderv\u00e4rd och \u00e4r \u00e4gnade att uts\u00e4tta personen f\u00f6r andras missaktning. Undantag finns i 5 kap 1 \u00a7 andra stycket brottsbalken: om g\u00e4rningsmannen var skyldig att uttala sig eller om det var f\u00f6rsvarligt att l\u00e4mna uppgiften och han visar att den var sann eller hade sk\u00e4lig grund, ska han inte d\u00f6mas.\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Vad \u00e4r straffet f\u00f6r \u00e4rekr\u00e4nkning?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"Vid f\u00f6rtal d\u00f6ms till b\u00f6ter. Vid grovt f\u00f6rtal d\u00f6ms till b\u00f6ter eller f\u00e4ngelse i h\u00f6gst tv\u00e5 \u00e5r. Vid f\u00f6rol\u00e4mpning d\u00f6ms till b\u00f6ter. Vid grov f\u00f6rol\u00e4mpning d\u00f6ms till b\u00f6ter eller f\u00e4ngelse i h\u00f6gst sex m\u00e5nader. Ut\u00f6ver straffet kan skadest\u00e5nd f\u00f6r kr\u00e4nkning yrkas enligt skadest\u00e5ndslagen 2 kap 3 \u00a7. Domstolen kan \u00e4ven utf\u00e4rda f\u00f6rel\u00e4ggande att bekosta tryckning av domen enligt tryckfrihetsf\u00f6rordningen.\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Vad var \u00e4rekr\u00e4nkning enligt 1734 \u00e5rs lag?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"\u00c4rekr\u00e4nkning reglerades i 1734 \u00e5rs lag i Missg\u00e4rningsbalken kapitel 60 med rubriken \\\"Om \u00e4rekr\u00e4nkning genom ord\\\". Standardb\u00f6ter var 3 marker silvermynt. Vid sk\u00e4rpande omst\u00e4ndigheter kunde tveb\u00f6te (dubbla b\u00f6ter) p\u00e5 6 marker utd\u00f6mas. B\u00f6tesbeloppet delades i tre lika delar mellan m\u00e5ls\u00e4ganden, h\u00e4radet och kungen (eller fr\u00e4lsemannen om brottet beg\u00e5tts p\u00e5 fr\u00e4lsejord).\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Vad var okv\u00e4desord?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"Okv\u00e4desord \u00e4r den historiska svenska termen f\u00f6r neds\u00e4ttande tillm\u00e4len som kunde tas upp inf\u00f6r h\u00e4radsr\u00e4tten. Vanliga okv\u00e4desord var tjuv, hora, hundsfott, b\u00e4lghund, sk\u00e4lm, menedare och trollkona. Termen anv\u00e4nds ofta synonymt med \u00e4rekr\u00e4nkning i 1600- och 1700-talets domb\u00f6cker. Skillnaden \u00e4r att okv\u00e4desord oftast avser muntliga och direkt yttrade sk\u00e4llsord medan \u00e4rekr\u00e4nkning \u00e4ven omfattar skriftliga sm\u00e4deskrifter.\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Hur ofta f\u00f6rekom \u00e4rekr\u00e4nkning i \u00e4ldre tid?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"\u00c4rekr\u00e4nknings- och okv\u00e4desm\u00e5l var bland de vanligaste \u00e4rendena i 1700-talets h\u00e4radsr\u00e4tter. En aktiv r\u00e4tt kunde behandla flera okv\u00e4desm\u00e5l per ting, ofta sammanfl\u00e4tade med slagsm\u00e5l, fylleri och \u00e4ldre os\u00e4mja mellan grannar. \u00c4ra och heder var f\u00f6r en 1600-talsbonde en central del av det sociala kapitalet och att skydda hedern inf\u00f6r tinget var en n\u00f6dv\u00e4ndighet.\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Kan man anm\u00e4la f\u00f6rtal p\u00e5 sociala medier?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"Ja. Traditionella regler i 5 kap brottsbalken g\u00e4ller \u00e4ven digital spridning. Den som skriver ett inl\u00e4gg som utpekar n\u00e5gon som brottslig eller klanderv\u00e4rd d\u00e4r inl\u00e4gget n\u00e5r tredje man, kan d\u00f6mas f\u00f6r f\u00f6rtal. Vid grovt f\u00f6rtal spelar spridningens omfattning en avg\u00f6rande roll. Delningar r\u00e4knas ofta som ny \u00e4rekr\u00e4nkning \u2013 den som delar ett f\u00f6rtalsinl\u00e4gg kan sj\u00e4lv bli \u00e5talad.\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Vem \u00e5talar vid \u00e4rekr\u00e4nkning?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"\u00c4rekr\u00e4nkning \u00e4r fr\u00e4mst s\u00e5 kallade m\u00e5ls\u00e4gandebrott. Den drabbade m\u00e5ste sj\u00e4lv v\u00e4cka enskilt \u00e5tal. Endast om m\u00e5ls\u00e4ganden anger brottet till \u00e5tal och \u00e5klagaren finner att s\u00e4rskilda sk\u00e4l talar f\u00f6r allm\u00e4nt \u00e5tal fr\u00e5n det allm\u00e4nnas synpunkt f\u00e5r en \u00e5klagare driva m\u00e5let. Detta g\u00f6r att \u00e4rekr\u00e4nkningsm\u00e5l ofta blir dyra f\u00f6r den drabbade \u2013 r\u00e4tteg\u00e5ngskostnaderna f\u00e5r han eller hon sj\u00e4lv st\u00e5 f\u00f6r vid en f\u00f6rlust.\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Vad \u00e4r hundsfott och varf\u00f6r var det ett allvarligt okv\u00e4desord?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"Hundsfott \u00e4r ett grovt gammalt svenskt sk\u00e4llsord som ordagrant betyder \\\"hundens k\u00f6nsdel\\\". Att kalla n\u00e5gon hundsfott var att j\u00e4mf\u00f6ra personen med det l\u00e4gsta som fanns \u2013 en kr\u00e4nkning av personens hela m\u00e4nskliga v\u00e4rde. I 1700-talets Sverige gav ordet standardbot p\u00e5 3 marker silvermynt enligt Missg\u00e4rningsbalkens kapitel 60. Ett k\u00e4nt fall \u00e4r fr\u00e5n Viste h\u00e4radsr\u00e4tt 1675 d\u00e4r Knuth Carlsson d\u00f6mdes f\u00f6r att ha kallat Erich Bengtsson hundsfott under sj\u00e4lva tingsf\u00f6rhandlingen.\"}}]}<\/script><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Snabbfakta om \u00e4rekr\u00e4nkning Definition i dag: Samlingsnamn f\u00f6r brotten f\u00f6rtal och f\u00f6rol\u00e4mpning enligt 5 kap brottsbalken F\u00f6rtal (BrB 5:1): Utpeka n\u00e5gon som brottslig eller &#8230; <a title=\"\u00c4rekr\u00e4nkning \u2013 f\u00f6rtal, f\u00f6rol\u00e4mpning och okv\u00e4desord genom historien\" class=\"read-more\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/arekrankning-okvadesord\/\" aria-label=\"Read more about \u00c4rekr\u00e4nkning \u2013 f\u00f6rtal, f\u00f6rol\u00e4mpning och okv\u00e4desord genom historien\">Read more<\/a><\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":738,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_yoast_wpseo_meta-robots-noindex":"","_yoast_wpseo_meta-robots-nofollow":"","_yoast_wpseo_canonical":"","_yoast_wpseo_opengraph-title":"","_yoast_wpseo_opengraph-description":"","_yoast_wpseo_twitter-title":"","_yoast_wpseo_twitter-description":"","footnotes":"","ilj_linkdefinition":["\u00c4rekr\u00e4nkning{-3}","f\u00f6rtal{-2}","f\u00f6rol\u00e4mpning","okv\u00e4desord","\u00e4rekr\u00e4nkning brottsbalken","5 kap brottsbalken","grovt f\u00f6rtal","\u00e4rekr\u00e4nkning historia","1734 \u00e5rs lag missg\u00e4rningsbalken","okv\u00e4desord dombok","hundsfott 1675","tveb\u00f6te","\u00e4rekr\u00e4nkning skadest\u00e5nd","f\u00f6rtal sociala medier","\u00e4rekr\u00e4nkning bevis"],"_seopress_titles_title":"","_seopress_titles_desc":"","_seopress_robots_canonical":"","_seopress_robots_index":"","_seopress_robots_follow":"","_seopress_analysis_target_kw":""},"categories":[30],"tags":[47,45,49,48,33,46],"class_list":["post-739","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-vagledning","tag-1734-ars-lag","tag-arekrankning","tag-boter","tag-hundsfott","tag-lasovning","tag-okvadesord"],"ilj_keywords":["\u00c4rekr\u00e4nkning{-3}","f\u00f6rtal{-2}","f\u00f6rol\u00e4mpning","okv\u00e4desord","\u00e4rekr\u00e4nkning brottsbalken","5 kap brottsbalken","grovt f\u00f6rtal","\u00e4rekr\u00e4nkning historia","1734 \u00e5rs lag missg\u00e4rningsbalken","okv\u00e4desord dombok","hundsfott 1675","tveb\u00f6te","\u00e4rekr\u00e4nkning skadest\u00e5nd","f\u00f6rtal sociala medier","\u00e4rekr\u00e4nkning bevis"],"portfolj_modified":"2026-09-07 07:34:16","freespins_modified":"2026-09-07 07:34:16","yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v28.6 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>\u00c4rekr\u00e4nkning \u2013 f\u00f6rtal, f\u00f6rol\u00e4mpning och okv\u00e4desord i lag och dombok<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"\u00c4rekr\u00e4nkning omfattar f\u00f6rtal och f\u00f6rol\u00e4mpning i 5 kap brottsbalken. Historisk \u00f6versikt \u00f6ver okv\u00e4desord, sk\u00e4llsord och b\u00f6ter fr\u00e5n 1600-talet till i dag.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/arekrankning-okvadesord\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"\u00c4rekr\u00e4nkning \u2013 f\u00f6rtal, f\u00f6rol\u00e4mpning och okv\u00e4desord i lag och dombok\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"\u00c4rekr\u00e4nkning omfattar f\u00f6rtal och f\u00f6rol\u00e4mpning i 5 kap brottsbalken. Historisk \u00f6versikt \u00f6ver okv\u00e4desord, sk\u00e4llsord och b\u00f6ter fr\u00e5n 1600-talet till i dag.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/arekrankning-okvadesord\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2026-03-18T03:08:36+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-09-07T05:34:16+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/arekrankning-okvadesord-bild.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1170\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"615\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Marcus Eriksson\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Written by\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Marcus Eriksson\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"5 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/arekrankning-okvadesord\\\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/arekrankning-okvadesord\\\/\"},\"author\":{\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"headline\":\"\u00c4rekr\u00e4nkning \u2013 f\u00f6rtal, f\u00f6rol\u00e4mpning och okv\u00e4desord genom historien\",\"datePublished\":\"2026-03-18T03:08:36+00:00\",\"dateModified\":\"2026-09-07T05:34:16+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/arekrankning-okvadesord\\\/\"},\"wordCount\":3244,\"commentCount\":0,\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/arekrankning-okvadesord\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/arekrankning-okvadesord-bild.webp\",\"keywords\":[\"1734 \u00e5rs lag\",\"\u00e4rekr\u00e4nkning\",\"b\u00f6ter\",\"hundsfott\",\"l\u00e4s\u00f6vning\",\"okv\u00e4desord\"],\"articleSection\":[\"V\u00e4gledning\"],\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"CommentAction\",\"name\":\"Comment\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/arekrankning-okvadesord\\\/#respond\"]}]},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/arekrankning-okvadesord\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/arekrankning-okvadesord\\\/\",\"name\":\"\u00c4rekr\u00e4nkning \u2013 f\u00f6rtal, f\u00f6rol\u00e4mpning och okv\u00e4desord i lag och dombok\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/arekrankning-okvadesord\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/arekrankning-okvadesord\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/arekrankning-okvadesord-bild.webp\",\"datePublished\":\"2026-03-18T03:08:36+00:00\",\"dateModified\":\"2026-09-07T05:34:16+00:00\",\"description\":\"\u00c4rekr\u00e4nkning omfattar f\u00f6rtal och f\u00f6rol\u00e4mpning i 5 kap brottsbalken. Historisk \u00f6versikt \u00f6ver okv\u00e4desord, sk\u00e4llsord och b\u00f6ter fr\u00e5n 1600-talet till i dag.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/arekrankning-okvadesord\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/arekrankning-okvadesord\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/arekrankning-okvadesord\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/arekrankning-okvadesord-bild.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/arekrankning-okvadesord-bild.webp\",\"width\":1170,\"height\":615,\"caption\":\"\u00c4rekr\u00e4nkning och okv\u00e4desord i 1700-talets Sverige\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/arekrankning-okvadesord\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"\u00c4rekr\u00e4nkning \u2013 f\u00f6rtal, f\u00f6rol\u00e4mpning och okv\u00e4desord genom historien\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\",\"url\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/author\\\/marcus\\\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"\u00c4rekr\u00e4nkning \u2013 f\u00f6rtal, f\u00f6rol\u00e4mpning och okv\u00e4desord i lag och dombok","description":"\u00c4rekr\u00e4nkning omfattar f\u00f6rtal och f\u00f6rol\u00e4mpning i 5 kap brottsbalken. Historisk \u00f6versikt \u00f6ver okv\u00e4desord, sk\u00e4llsord och b\u00f6ter fr\u00e5n 1600-talet till i dag.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/arekrankning-okvadesord\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"\u00c4rekr\u00e4nkning \u2013 f\u00f6rtal, f\u00f6rol\u00e4mpning och okv\u00e4desord i lag och dombok","og_description":"\u00c4rekr\u00e4nkning omfattar f\u00f6rtal och f\u00f6rol\u00e4mpning i 5 kap brottsbalken. Historisk \u00f6versikt \u00f6ver okv\u00e4desord, sk\u00e4llsord och b\u00f6ter fr\u00e5n 1600-talet till i dag.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/arekrankning-okvadesord\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_published_time":"2026-03-18T03:08:36+00:00","article_modified_time":"2026-09-07T05:34:16+00:00","og_image":[{"width":1170,"height":615,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/arekrankning-okvadesord-bild.webp","type":"image\/webp"}],"author":"Marcus Eriksson","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Written by":"Marcus Eriksson","Est. reading time":"5 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/arekrankning-okvadesord\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/arekrankning-okvadesord\/"},"author":{"name":"Marcus Eriksson","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"headline":"\u00c4rekr\u00e4nkning \u2013 f\u00f6rtal, f\u00f6rol\u00e4mpning och okv\u00e4desord genom historien","datePublished":"2026-03-18T03:08:36+00:00","dateModified":"2026-09-07T05:34:16+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/arekrankning-okvadesord\/"},"wordCount":3244,"commentCount":0,"publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/arekrankning-okvadesord\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/arekrankning-okvadesord-bild.webp","keywords":["1734 \u00e5rs lag","\u00e4rekr\u00e4nkning","b\u00f6ter","hundsfott","l\u00e4s\u00f6vning","okv\u00e4desord"],"articleSection":["V\u00e4gledning"],"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"CommentAction","name":"Comment","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/arekrankning-okvadesord\/#respond"]}]},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/arekrankning-okvadesord\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/arekrankning-okvadesord\/","name":"\u00c4rekr\u00e4nkning \u2013 f\u00f6rtal, f\u00f6rol\u00e4mpning och okv\u00e4desord i lag och dombok","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/arekrankning-okvadesord\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/arekrankning-okvadesord\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/arekrankning-okvadesord-bild.webp","datePublished":"2026-03-18T03:08:36+00:00","dateModified":"2026-09-07T05:34:16+00:00","description":"\u00c4rekr\u00e4nkning omfattar f\u00f6rtal och f\u00f6rol\u00e4mpning i 5 kap brottsbalken. Historisk \u00f6versikt \u00f6ver okv\u00e4desord, sk\u00e4llsord och b\u00f6ter fr\u00e5n 1600-talet till i dag.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/arekrankning-okvadesord\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/arekrankning-okvadesord\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/arekrankning-okvadesord\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/arekrankning-okvadesord-bild.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/arekrankning-okvadesord-bild.webp","width":1170,"height":615,"caption":"\u00c4rekr\u00e4nkning och okv\u00e4desord i 1700-talets Sverige"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/arekrankning-okvadesord\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"\u00c4rekr\u00e4nkning \u2013 f\u00f6rtal, f\u00f6rol\u00e4mpning och okv\u00e4desord genom historien"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g","caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/author\/marcus\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/739","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=739"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/739\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1159,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/739\/revisions\/1159"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/738"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=739"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=739"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=739"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}