{"id":47,"date":"2022-03-11T16:47:30","date_gmt":"2022-03-11T15:47:30","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?p=47"},"modified":"2026-05-17T13:02:05","modified_gmt":"2026-05-17T12:02:05","slug":"skilsmassa","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/skilsmassa\/","title":{"rendered":"Skilsm\u00e4ssans historia i Sverige \u2013 fr\u00e5n 1600-talet till 1995"},"content":{"rendered":"<div class=\"df-snabbfakta\">\n<h3>Snabbfakta<\/h3>\n<ul>\n<li><strong>1600-tal:<\/strong> Skilsm\u00e4ssa till\u00e4ts vid hor eller rymning, d\u00f6mdes av domkapitlen<\/li>\n<li><strong>1734 \u00e5rs lag:<\/strong> \u00c4ktenskapsm\u00e5l flyttades till v\u00e4rldsliga domstolar<\/li>\n<li><strong>1810:<\/strong> Domstolar kunde d\u00f6ma vid mordf\u00f6rs\u00f6k, livstidsstraff, mental sjukdom &gt;3 \u00e5r<\/li>\n<li><strong>1915:<\/strong> Hemskillnad och medling inf\u00f6rs<\/li>\n<li><strong>1973:<\/strong> 6 m\u00e5naders bet\u00e4nketid f\u00f6r par med barn under 16<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p>Sveriges skilsm\u00e4ssolagar har f\u00f6r\u00e4ndrats radikalt \u00f6ver 400 \u00e5r \u2013 fr\u00e5n en absolut f\u00f6rbjudande kyrklig h\u00e5llning p\u00e5 1500-talet till dagens fria val att skilja sig efter sex m\u00e5naders bet\u00e4nketid. F\u00f6r sl\u00e4ktforskare som m\u00f6ter \u00e4ktenskapsskillnadsm\u00e5l i domb\u00f6ckerna \u00e4r det viktigt att f\u00f6rst\u00e5 vilken lag som g\u00e4llde vid just den tidpunkten.<\/p>\n<div class=\"df-byline\">\nDenna artikel bygger p\u00e5 material som ursprungligen skrevs av <strong><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/marita-persson\/\">Marita Persson<\/a><\/strong>, sl\u00e4ktforskare med specialinriktning p\u00e5 V\u00e4sterg\u00f6tlands h\u00e4radsr\u00e4tter under 1600- och 1700-talen. Materialet publicerades p\u00e5 domboksforskning.se under 2007\u20132010 och har bearbetats och uppdaterats av redaktionen.\n<\/div>\n<h2>Hur har skilsm\u00e4ssolagarna f\u00f6r\u00e4ndrats?<\/h2>\n<table class=\"df-tabell\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Period \/ lag<\/th>\n<th>N\u00e4r kunde man f\u00e5 skilsm\u00e4ssa?<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">G\u00e4llande lag i b\u00f6rjan av 1600-talet<\/td>\n<td data-label=\"Skilsm\u00e4ssa\">Skilsm\u00e4ssa var till\u00e5ten om en av partnerna 1) beg\u00e5tt \u00e4ktenskapsbrott eller 2) rymt sin v\u00e4g. Skilsm\u00e4ssorna var ytterst f\u00e5 eftersom de till\u00e4ts f\u00f6rst efter att f\u00f6rlikningsf\u00f6rs\u00f6k, varningar och bestraffningar misslyckats. \u00c4ktenskapsskillnadsm\u00e5len d\u00f6mdes av kyrkans domstolar \u2013 domkapitlen.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1660-talet<\/td>\n<td data-label=\"Skilsm\u00e4ssa\">Nu gick det att f\u00e5 kunglig dispens f\u00f6r skilsm\u00e4ssa om den ena partnern f\u00f6rs\u00f6kt m\u00f6rda eller hade grovt misshandlat den andra. Kungen gav d\u00e5 domkapitlet r\u00e4tten att avg\u00f6ra \u00e4ktenskapsskillnadsm\u00e5let &#8221;efter sitt samvete&#8221;. Fram till 1690-talet var dispenserna f\u00e5.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1700-talet<\/td>\n<td data-label=\"Skilsm\u00e4ssa\">Under detta \u00e5rhundrade b\u00f6rjade kunglig dispens ges f\u00f6r flera orsaker.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1734 \u00e5rs lag (g\u00e4llde fr\u00e5n 1\/9-1736)<\/td>\n<td data-label=\"Skilsm\u00e4ssa\">\u00c4ktenskapsskillnadsm\u00e5len skulle nu d\u00f6mas av de v\u00e4rldsliga domstolarna, men domkapitlen skulle fortfarande utf\u00e4rda skiljebreven.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1810 \u00e5rs kungliga f\u00f6rordning<\/td>\n<td data-label=\"Skilsm\u00e4ssa\">Domstolarna kunde nu d\u00f6ma till \u00e4ktenskapsskillnad om en av makarna blev d\u00f6md till landsf\u00f6rvisning, livstidsstraff, mordf\u00f6rs\u00f6k p\u00e5 sin make, eller om n\u00e5gon av makarna varit &#8221;galen&#8221; i \u00f6ver tre \u00e5r och ingen f\u00f6rhoppning om b\u00e4ttring fanns. Kunglig dispens kunde ges f\u00f6r fler orsaker \u2013 d\u00f6dsdom, f\u00e4stningsstraff, \u00e4ref\u00f6rlust, vanfrejdande brott, sl\u00f6seri, dryckenskap, v\u00e5ldsamt sinnelag, samt n\u00e4r stridigheterna mellan makar \u00f6vergick till &#8221;avsky och hat&#8221;. Dock skulle partnerna ha varnats innan och varit d\u00f6mda att leva \u00e5tskilda ett tag.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1860 \u00e5rs f\u00f6rordning<\/td>\n<td data-label=\"Skilsm\u00e4ssa\">De som \u00f6nskade skilsm\u00e4ssa skulle f\u00f6rst varnas av kyrkoherden i f\u00f6rsamlingen, och om det inte hj\u00e4lpte skulle de varnas av kyrkor\u00e5det. Om dessa varningar inte hj\u00e4lpte skulle r\u00e4tten d\u00f6ma paret att bo is\u00e4r ett \u00e5r, och eventuellt utd\u00f6ma f\u00f6rbud mot att tr\u00e4ffa den andre partnern under det \u00e5ret. F\u00f6rst efter dessa pr\u00f6vningar till\u00e4ts skilsm\u00e4ssa.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1915 \u00e5rs \u00e4ktenskapslagstiftning<\/td>\n<td data-label=\"Skilsm\u00e4ssa\">De som ville skiljas skulle f\u00f6rst tr\u00e4ffa en medlare. Efter medlingen kunde domstolen d\u00f6ma till ett \u00e5rs <em>hemskillnad<\/em>. Ut\u00f6ver tidigare skilsm\u00e4ssoorsaker kunde man nu f\u00e5 skilsm\u00e4ssa om man levat \u00e5tskilda i tre \u00e5r (eller tv\u00e5 \u00e5r om den ena givit sig av). Snabbskilsm\u00e4ssa kunde utd\u00f6mas vid hor, smitta med venerisk sjukdom, mordf\u00f6rs\u00f6k\/grov misshandel, f\u00e4ngelsestraff &gt;3 \u00e5r, missbruk eller mental sjukdom &gt;3 \u00e5r.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1968 (g\u00e4llde fr\u00e5n 1\/7-1969)<\/td>\n<td data-label=\"Skilsm\u00e4ssa\">Snabbskilsm\u00e4ssa vid horsbrott fick man inte l\u00e4ngre utan att domstolen f\u00f6rst skulle pr\u00f6va vad som var b\u00e4st f\u00f6r barnen. Det blev l\u00e4ttare att skiljas d\u00e5 det inte l\u00e4ngre beh\u00f6vdes ett intyg om &#8221;djup och varaktig s\u00f6ndring mellan makarna&#8221;.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1973 (g\u00e4llde fr\u00e5n 1\/1-1974)<\/td>\n<td data-label=\"Skilsm\u00e4ssa\">Medlingen blev frivillig. Sex m\u00e5naders bet\u00e4nketid inf\u00f6rdes om det fanns barn under 16 \u00e5r i \u00e4ktenskapet eller om endast en av makarna ville skiljas.<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<h2>Var hittar jag \u00e4ktenskapsskillnadsm\u00e5len?<\/h2>\n<p>Var m\u00e5len registrerades beror p\u00e5 tidsperioden:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>F\u00f6re 1734:<\/strong> I <em>domkapitlets protokoll<\/em>. Domkapitlen var stiftets h\u00f6gsta beslutsorgan med uppgifter inom kyrka och \u00e4ktenskapsfr\u00e5gor. Materialet ligger hos respektive landsarkiv under stiftets arkivnummer.<\/li>\n<li><strong>1734\u20131810:<\/strong> I <em>h\u00e4radsr\u00e4ttens dombok<\/em> (f\u00f6r bed\u00f6mning) plus <em>domkapitlets protokoll<\/em> (f\u00f6r utf\u00e4rdande av skiljebrev).<\/li>\n<li><strong>1810\u20131915:<\/strong> I h\u00e4radsr\u00e4tten + ofta ocks\u00e5 i domkapitlet om det kr\u00e4vdes kyrkliga varningar.<\/li>\n<li><strong>1915 och fram\u00e5t:<\/strong> I h\u00e4radsr\u00e4tten (senare tingsr\u00e4tten) som familjer\u00e4ttsligt m\u00e5l.<\/li>\n<\/ul>\n<div class=\"df-tips\">\n<strong>Forskartips:<\/strong> En skilsm\u00e4ssa l\u00e4mnar n\u00e4stan alltid sp\u00e5r p\u00e5 flera st\u00e4llen samtidigt \u2013 husf\u00f6rh\u00f6rsl\u00e4ngderna (d\u00e4r paret antecknas som &#8221;skilda&#8221;), kyrkans flyttningsl\u00e4ngder (n\u00e4r den ena partnern flyttar), domboken (sj\u00e4lva domen) och domkapitlet (skiljebrevet). Om du hittar ett sp\u00e5r, leta i de andra k\u00e4llorna ocks\u00e5 f\u00f6r full bild.\n<\/div>\n<h2>Vad \u00e4r hemskillnad?<\/h2>\n<p>Hemskillnad var ett juridiskt institut som inf\u00f6rdes 1915 och innebar att makarna formellt levde \u00e5tskilda under en best\u00e4md tid \u2013 oftast ett \u00e5r \u2013 innan slutgiltig skilsm\u00e4ssa kunde meddelas. Tanken var att ge paret tid att \u00f6verv\u00e4ga sitt beslut och eventuellt f\u00f6rsonas.<\/p>\n<p>Hemskillnaden hade r\u00e4ttsliga konsekvenser: makarna fick separat bohag, ekonomiska fr\u00e5gor reglerades, och hustrun fick ofta ett bidrag till sitt uppeh\u00e4lle. Hemskillnaden avskaffades 1973 till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r den enklare bet\u00e4nketidsmodellen.<\/p>\n<h2>Specialfall \u2013 kvinnors m\u00f6jligheter<\/h2>\n<p>F\u00f6re 1900-talet var det betydligt sv\u00e5rare f\u00f6r en kvinna att initiera skilsm\u00e4ssa \u00e4n f\u00f6r en man. Under 1600- och 1700-talet kunde en hustru s\u00f6ka skilsm\u00e4ssa men hade ofta d\u00e5liga praktiska m\u00f6jligheter att \u00f6verleva ekonomiskt efter en eventuell skilsm\u00e4ssa. Husbondemakten gav ocks\u00e5 mannen r\u00e4tt att aga sin hustru (men inte grovt misshandla), vilket gjorde det sv\u00e5rt att bevisa &#8221;grov misshandel&#8221;.<\/p>\n<p>Efter 1810 \u00e5rs f\u00f6rordning blev kvinnors m\u00f6jligheter st\u00f6rre \u2013 mordf\u00f6rs\u00f6k, grov misshandel och mental sjukdom var nu giltiga grunder oavsett om det var mannen eller kvinnan som var den drabbade.<\/p>\n<h2 class=\"df-faq\">Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n<div class=\"df-faq\">\n<h3>Vad var en &#8221;f\u00f6rlikning&#8221; f\u00f6re skilsm\u00e4ssan?<\/h3>\n<p>F\u00f6rlikning var ett f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6rsona makarna innan r\u00e4tten d\u00f6mde till skilsm\u00e4ssa. Kyrkoherden, kyrkor\u00e5det eller domkapitlet skulle f\u00f6rst &#8221;uppmana till b\u00e4ttring&#8221;, varna och f\u00f6rs\u00f6ka medla. Bara om f\u00f6rlikningen misslyckades kunde r\u00e4tten g\u00e5 vidare med skilsm\u00e4ssan. Det h\u00e4r \u00e4r en av anledningarna till att skilsm\u00e4ssor var s\u00e5 f\u00e5 f\u00f6re 1900-talet.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r ett skiljebrev?<\/h3>\n<p>Ett skiljebrev \u00e4r det officiella dokumentet som bekr\u00e4ftade en skilsm\u00e4ssas slutgiltighet. F\u00f6re 1973 utf\u00e4rdades skiljebrev av domkapitlet efter att domstolen d\u00f6mt till skilsm\u00e4ssa. Brevet beh\u00f6vdes f\u00f6r att den enskilde sedan skulle kunna gifta om sig.<\/p>\n<h3>Kunde man f\u00e5 annullering ist\u00e4llet f\u00f6r skilsm\u00e4ssa?<\/h3>\n<p>Ja. Annullering \u2013 att \u00e4ktenskapet f\u00f6rklarades ogiltigt fr\u00e5n b\u00f6rjan \u2013 var m\u00f6jligt p\u00e5 grunder som m\u00f6dommen redan brustit f\u00f6re vigseln, sl\u00e4ktskap inom f\u00f6rbjudna led, eller \u00e4ktenskap ing\u00e5nget under tv\u00e5ng. Annullering var en mycket starkare och s\u00e4llsyntare \u00e5tg\u00e4rd \u00e4n skilsm\u00e4ssa.<\/p>\n<h3>N\u00e4r kom &#8221;snabbskilsm\u00e4ssa&#8221;?<\/h3>\n<p>Begreppet snabbskilsm\u00e4ssa kom med 1915 \u00e5rs \u00e4ktenskapslagstiftning. Det innebar att man kunde skiljas utan f\u00f6reg\u00e5ende hemskillnad om n\u00e5gon av makarna beg\u00e5tt grova brott (hor, mordf\u00f6rs\u00f6k, grov misshandel) eller var l\u00e5ngvarigt sinnessjuk eller missbrukare.<\/p>\n<h3>Var skilsm\u00e4ssa stigma?<\/h3>\n<p>Ja, mycket. F\u00f6re 1900-talet var skilsm\u00e4ssa n\u00e4stan universellt skammigt. Den fr\u00e5nskilde \u2013 s\u00e4rskilt om hen ansetts orsakat skilsm\u00e4ssan \u2013 kunde f\u00e5 sv\u00e5rt att gifta om sig, bli kollektivt motarbetad i samh\u00e4llet och tappade ofta sin sociala status. Det h\u00e4r \u00e4r en orsak till att m\u00e5nga olyckliga \u00e4ktenskap p\u00e5gick under hela livet.<\/p>\n<h3>Var i kyrkbokshandlingarna ser jag att ett par skilts?<\/h3>\n<p>I husf\u00f6rh\u00f6rsl\u00e4ngderna noteras paret som &#8221;skilda&#8221; eller &#8221;hemskilda&#8221;. I \u00e4ldre k\u00e4llor (1600- och 1700-tal) kan det st\u00e5 &#8221;skild fr\u00e5n sin man\/hustru&#8221; som en kort notis. F\u00f6r att hitta sj\u00e4lva domen m\u00e5ste du g\u00e5 till h\u00e4radsr\u00e4ttens dombok eller domkapitlets protokoll.<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"df-kallor\">\n<h3>K\u00e4llor och vidare l\u00e4sning<\/h3>\n<ul>\n<li>Inger, G\u00f6ran. <em>Svensk r\u00e4ttshistoria<\/em>. Liber. (Standardverket om \u00e4ldre svensk lag.)<\/li>\n<li>Hafstr\u00f6m, Gerhard. <em>Den svenska familjer\u00e4ttens historia<\/em>.<\/li>\n<li>1734 \u00e5rs lag, Gifterm\u00e5lsbalken \u2013 Wikisource<\/li>\n<li>1915 \u00e5rs \u00e4ktenskapslagstiftning \u2013 Riksarkivet<\/li>\n<li>Andersson, Gudrun. <em>Tingets kvinnor och m\u00e4n: Genus som norm och strategi under 1600- och 1700-tal<\/em>.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p><script type=\"application\/ld+json\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@type\":\"Article\",\"headline\":\"Skilsm\u00e4ssans historia i Sverige \u2013 fr\u00e5n 1600-talet till 1995\",\"description\":\"Hur har Sveriges skilsm\u00e4ssolagar f\u00f6r\u00e4ndrats? Vi g\u00e5r igenom 400 \u00e5rs lagstiftning \u2013 fr\u00e5n kyrkliga domkapitel till 1973 \u00e5rs reform med 6 m\u00e5naders bet\u00e4nketid.\",\"author\":{\"@type\":\"Person\",\"name\":\"Marita Persson\",\"description\":\"Sl\u00e4ktforskare med specialinriktning p\u00e5 V\u00e4sterg\u00f6tlands h\u00e4radsr\u00e4tter under 1600- och 1700-talen\"},\"publisher\":{\"@type\":\"Organization\",\"name\":\"Domboksforskning.se\",\"url\":\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/\"},\"about\":[{\"@type\":\"Thing\",\"name\":\"Skilsm\u00e4ssa\"},{\"@type\":\"Thing\",\"name\":\"\u00c4ktenskapsskillnad\"},{\"@type\":\"Thing\",\"name\":\"Familjer\u00e4tt\"}],\"inLanguage\":\"sv\"}<\/script><\/p>\n<p><script type=\"application\/ld+json\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@type\":\"FAQPage\",\"mainEntity\":[{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Vad var en f\u00f6rlikning f\u00f6re skilsm\u00e4ssan?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"F\u00f6rlikning var ett f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6rsona makarna innan r\u00e4tten d\u00f6mde till skilsm\u00e4ssa. Kyrkoherden eller domkapitlet skulle f\u00f6rst uppmana till b\u00e4ttring och f\u00f6rs\u00f6ka medla.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Vad \u00e4r ett skiljebrev?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Ett skiljebrev \u00e4r det officiella dokumentet som bekr\u00e4ftade en skilsm\u00e4ssas slutgiltighet. F\u00f6re 1973 utf\u00e4rdades skiljebrev av domkapitlet.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Kunde man f\u00e5 annullering ist\u00e4llet f\u00f6r skilsm\u00e4ssa?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Ja. Annullering \u2013 att \u00e4ktenskapet f\u00f6rklarades ogiltigt fr\u00e5n b\u00f6rjan \u2013 var m\u00f6jligt p\u00e5 grunder som sl\u00e4ktskap inom f\u00f6rbjudna led eller \u00e4ktenskap ing\u00e5nget under tv\u00e5ng.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"N\u00e4r kom snabbskilsm\u00e4ssa?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Begreppet snabbskilsm\u00e4ssa kom med 1915 \u00e5rs \u00e4ktenskapslagstiftning. Det innebar att man kunde skiljas utan f\u00f6reg\u00e5ende hemskillnad om n\u00e5gon av makarna beg\u00e5tt grova brott.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Var skilsm\u00e4ssa stigma?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Ja, mycket. F\u00f6re 1900-talet var skilsm\u00e4ssa n\u00e4stan universellt skammigt. Den fr\u00e5nskilde kunde f\u00e5 sv\u00e5rt att gifta om sig.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Var i kyrkbokshandlingarna ser jag att ett par skilts?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"I husf\u00f6rh\u00f6rsl\u00e4ngderna noteras paret som skilda eller hemskilda. I \u00e4ldre k\u00e4llor (1600- och 1700-tal) kan det st\u00e5 skild fr\u00e5n sin man\/hustru.\"}}]}<\/script><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Snabbfakta 1600-tal: Skilsm\u00e4ssa till\u00e4ts vid hor eller rymning, d\u00f6mdes av domkapitlen 1734 \u00e5rs lag: \u00c4ktenskapsm\u00e5l flyttades till v\u00e4rldsliga domstolar 1810: Domstolar kunde d\u00f6ma vid mordf\u00f6rs\u00f6k, livstidsstraff, mental sjukdom &gt;3 \u00e5r 1915: Hemskillnad och medling inf\u00f6rs 1973: 6 m\u00e5naders bet\u00e4nketid f\u00f6r par med barn under 16 Sveriges skilsm\u00e4ssolagar har f\u00f6r\u00e4ndrats radikalt \u00f6ver 400 \u00e5r \u2013 fr\u00e5n&#8230;<\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":754,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_yoast_wpseo_focuskw":"","_yoast_wpseo_title":"","_yoast_wpseo_metadesc":"","_yoast_wpseo_meta-robots-noindex":"","_yoast_wpseo_meta-robots-nofollow":"","_yoast_wpseo_canonical":"","_yoast_wpseo_opengraph-title":"","_yoast_wpseo_opengraph-description":"","_yoast_wpseo_twitter-title":"","_yoast_wpseo_twitter-description":"","footnotes":""},"categories":[2],"tags":[47,77,79,78,80,76],"class_list":["post-47","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-forskning","tag-1734-ars-lag","tag-aktenskapsskillnad","tag-betanketid","tag-domkapitel","tag-lagstiftning","tag-skilsmassa"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.6 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Skilsm\u00e4ssans historia i Sverige \u2013 fr\u00e5n 1600-talet till 1995 - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/skilsmassa\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Skilsm\u00e4ssans historia i Sverige \u2013 fr\u00e5n 1600-talet till 1995 - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Snabbfakta 1600-tal: Skilsm\u00e4ssa till\u00e4ts vid hor eller rymning, d\u00f6mdes av domkapitlen 1734 \u00e5rs lag: \u00c4ktenskapsm\u00e5l flyttades till v\u00e4rldsliga domstolar 1810: Domstolar kunde d\u00f6ma vid mordf\u00f6rs\u00f6k, livstidsstraff, mental sjukdom &gt;3 \u00e5r 1915: Hemskillnad och medling inf\u00f6rs 1973: 6 m\u00e5naders bet\u00e4nketid f\u00f6r par med barn under 16 Sveriges skilsm\u00e4ssolagar har f\u00f6r\u00e4ndrats radikalt \u00f6ver 400 \u00e5r \u2013 fr\u00e5n...\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/skilsmassa\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2022-03-11T15:47:30+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T12:02:05+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/skilsmassa.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"900\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"600\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Marcus Eriksson\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Written by\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Marcus Eriksson\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"7 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/skilsmassa\\\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/skilsmassa\\\/\"},\"author\":{\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"headline\":\"Skilsm\u00e4ssans historia i Sverige \u2013 fr\u00e5n 1600-talet till 1995\",\"datePublished\":\"2022-03-11T15:47:30+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T12:02:05+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/skilsmassa\\\/\"},\"wordCount\":1381,\"commentCount\":0,\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/skilsmassa\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/skilsmassa-bild.webp\",\"keywords\":[\"1734 \u00e5rs lag\",\"\u00e4ktenskapsskillnad\",\"bet\u00e4nketid\",\"domkapitel\",\"lagstiftning\",\"skilsm\u00e4ssa\"],\"articleSection\":[\"Forskning\"],\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"CommentAction\",\"name\":\"Comment\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/skilsmassa\\\/#respond\"]}]},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/skilsmassa\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/skilsmassa\\\/\",\"name\":\"Skilsm\u00e4ssans historia i Sverige \u2013 fr\u00e5n 1600-talet till 1995 - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/skilsmassa\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/skilsmassa\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/skilsmassa-bild.webp\",\"datePublished\":\"2022-03-11T15:47:30+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T12:02:05+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/skilsmassa\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/skilsmassa\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/skilsmassa\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/skilsmassa-bild.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/skilsmassa-bild.webp\",\"width\":1170,\"height\":615,\"caption\":\"Skilsm\u00e4ssans historia i Sverige\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/skilsmassa\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Skilsm\u00e4ssans historia i Sverige \u2013 fr\u00e5n 1600-talet till 1995\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/author\\\/marcus\\\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Skilsm\u00e4ssans historia i Sverige \u2013 fr\u00e5n 1600-talet till 1995 - Domboksforskning","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/skilsmassa\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Skilsm\u00e4ssans historia i Sverige \u2013 fr\u00e5n 1600-talet till 1995 - Domboksforskning","og_description":"Snabbfakta 1600-tal: Skilsm\u00e4ssa till\u00e4ts vid hor eller rymning, d\u00f6mdes av domkapitlen 1734 \u00e5rs lag: \u00c4ktenskapsm\u00e5l flyttades till v\u00e4rldsliga domstolar 1810: Domstolar kunde d\u00f6ma vid mordf\u00f6rs\u00f6k, livstidsstraff, mental sjukdom &gt;3 \u00e5r 1915: Hemskillnad och medling inf\u00f6rs 1973: 6 m\u00e5naders bet\u00e4nketid f\u00f6r par med barn under 16 Sveriges skilsm\u00e4ssolagar har f\u00f6r\u00e4ndrats radikalt \u00f6ver 400 \u00e5r \u2013 fr\u00e5n...","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/skilsmassa\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_published_time":"2022-03-11T15:47:30+00:00","article_modified_time":"2026-05-17T12:02:05+00:00","og_image":[{"width":900,"height":600,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/skilsmassa.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Marcus Eriksson","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Written by":"Marcus Eriksson","Est. reading time":"7 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/skilsmassa\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/skilsmassa\/"},"author":{"name":"Marcus Eriksson","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"headline":"Skilsm\u00e4ssans historia i Sverige \u2013 fr\u00e5n 1600-talet till 1995","datePublished":"2022-03-11T15:47:30+00:00","dateModified":"2026-05-17T12:02:05+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/skilsmassa\/"},"wordCount":1381,"commentCount":0,"publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/skilsmassa\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/skilsmassa-bild.webp","keywords":["1734 \u00e5rs lag","\u00e4ktenskapsskillnad","bet\u00e4nketid","domkapitel","lagstiftning","skilsm\u00e4ssa"],"articleSection":["Forskning"],"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"CommentAction","name":"Comment","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/skilsmassa\/#respond"]}]},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/skilsmassa\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/skilsmassa\/","name":"Skilsm\u00e4ssans historia i Sverige \u2013 fr\u00e5n 1600-talet till 1995 - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/skilsmassa\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/skilsmassa\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/skilsmassa-bild.webp","datePublished":"2022-03-11T15:47:30+00:00","dateModified":"2026-05-17T12:02:05+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/skilsmassa\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/skilsmassa\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/skilsmassa\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/skilsmassa-bild.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/skilsmassa-bild.webp","width":1170,"height":615,"caption":"Skilsm\u00e4ssans historia i Sverige"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/skilsmassa\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Skilsm\u00e4ssans historia i Sverige \u2013 fr\u00e5n 1600-talet till 1995"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/author\/marcus\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/47","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=47"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/47\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":755,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/47\/revisions\/755"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/754"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=47"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=47"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=47"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}