{"id":45,"date":"2023-02-19T16:44:44","date_gmt":"2023-02-19T15:44:44","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?p=45"},"modified":"2026-05-19T14:56:36","modified_gmt":"2026-05-19T13:56:36","slug":"familjerattslagar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/familjerattslagar\/","title":{"rendered":"Familjer\u00e4ttslagar"},"content":{"rendered":"<div class=\"df-snabbfakta\">\n<h3>Snabbfakta om svensk familjer\u00e4tt<\/h3>\n<ul>\n<li><strong>\u00c4ldsta nedtecknade:<\/strong> gifterm\u00e5ls- och \u00e4rvdabalken i <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/landskapslagarna-i-sverige\/\">landskapslagarna<\/a> (1220\u20131350)<\/li>\n<li><strong>F\u00f6rsta rikslagen:<\/strong> <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/1734-ars-lag\/\">1734 \u00e5rs lag<\/a> \u2014 gifterm\u00e5lsbalken, \u00e4rvdabalken<\/li>\n<li><strong>Stora 1900-talsreformer:<\/strong> 1915 \u00e4ktenskapslag, 1920 gifterm\u00e5lsbalk, 1949 f\u00f6r\u00e4ldrabalk, 1987 \u00e4ktenskapsbalk<\/li>\n<li><strong>Senaste reform:<\/strong> k\u00f6nsneutralt \u00e4ktenskap 1 maj 2009<\/li>\n<li><strong>Dagens lagar:<\/strong> \u00e4ktenskapsbalken (1987:230), f\u00f6r\u00e4ldrabalken (1949:381), \u00e4rvdabalken (1958:637)<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p>Familjer\u00e4tt \u00e4r en del av r\u00e4ttsvetenskapen som fokuserar p\u00e5 relationer inom familjer och dess reglering genom lagar och r\u00e4ttsliga beslut. Familjer\u00e4ttsliga fr\u00e5gor kan r\u00f6ra allt fr\u00e5n adoptioner och v\u00e5rdnadstvister till arvsfr\u00e5gor och skilsm\u00e4ssor. F\u00f6r sl\u00e4ktforskare och domboksforskare \u00e4r det avg\u00f6rande att f\u00f6rst\u00e5 vilka regler som g\u00e4llde n\u00e4r olika handlingar uppr\u00e4ttades.<\/p>\n<div class=\"df-byline\">\nArtikeln \u00e4r skriven av <strong>Marcus Eriksson<\/strong>, utgivare av Domboksforskning.se. Inneh\u00e5llet bygger p\u00e5 Wikipedia, Lagen.nu, Project Runeberg (digitaliserade lagar), Riksarkivets v\u00e4gledningar samt akademiska verk av <strong>Gerhard Hafstr\u00f6m<\/strong> (<em>Den svenska familjer\u00e4ttens historia<\/em>) och <strong>G\u00f6ran Inger<\/strong> (<em><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sveriges-gamla-lagar\/\">Svensk r\u00e4ttshistoria<\/a><\/em>). Den ursprungliga \u00f6versikten p\u00e5 Domboksforskning.se sammanst\u00e4lldes av <strong><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/marita-persson\/\">Marita Persson<\/a><\/strong>, men har h\u00e4r ersatts med en mer fullst\u00e4ndig framst\u00e4llning eftersom hennes ursprungliga text var kort och inneh\u00f6ll vissa felaktigheter om dagens lagstiftning.\n<\/div>\n<h2>\u00d6versikt \u2014 s\u00e5 har familjer\u00e4tten utvecklats<\/h2>\n<p>I Sverige har familjer\u00e4ttens utveckling skett \u00f6ver tid genom inf\u00f6randet av olika lagar och f\u00f6rordningar. H\u00e4r \u00e4r de viktigaste steg:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Medeltid (1220\u20131350)<\/strong> \u2014 Familjer\u00e4tten regleras av landskapslagarnas gifterm\u00e5ls- och \u00e4rvdabalkar samt av kyrkan genom kanonisk r\u00e4tt.<\/li>\n<li><strong>1350\u20131734<\/strong> \u2014 Magnus Erikssons landslag och senare Kristoffers landslag (1442). Kyrkan dominerar \u00e4ktenskapsfr\u00e5gor.<\/li>\n<li><strong>1686<\/strong> \u2014 Kyrkolagen kodifierar kyrklig vigsel som obligatorisk. Lysning inf\u00f6rs.<\/li>\n<li><strong>1734<\/strong> \u2014 Sveriges f\u00f6rsta rikst\u00e4ckande lag. Gifterm\u00e5lsbalken och \u00e4rvdabalken i 1734 \u00e5rs lag.<\/li>\n<li><strong>1778<\/strong> \u2014 Gustav III:s barnamordsplakat \u2014 anonyma f\u00f6rlossningar till\u00e5tna.<\/li>\n<li><strong>1845<\/strong> \u2014 Lika arvsr\u00e4tt f\u00f6r s\u00f6ner och d\u00f6ttrar (tidigare 2:1).<\/li>\n<li><strong>1915<\/strong> \u2014 \u00c4ktenskapslag \u2014 civil vigsel m\u00f6jlig, kvinnors \u00e5lder till 18 \u00e5r.<\/li>\n<li><strong>1917<\/strong> \u2014 Lag om barn utom \u00e4ktenskap ers\u00e4tter barnamordsplakatet.<\/li>\n<li><strong>1920<\/strong> \u2014 Ny gifterm\u00e5lsbalk ers\u00e4tter 1734 \u00e5rs gifterm\u00e5lsbalk.<\/li>\n<li><strong>1949<\/strong> \u2014 F\u00f6r\u00e4ldrabalken (1949:381) sammanf\u00f6r regler om barn och v\u00e5rdnad.<\/li>\n<li><strong>1958<\/strong> \u2014 Ny \u00e4rvdabalk (1958:637) ers\u00e4tter 1734 \u00e5rs \u00e4rvdabalk.<\/li>\n<li><strong>1987<\/strong> \u2014 \u00c4ktenskapsbalken (1987:230) ers\u00e4tter 1920 \u00e5rs gifterm\u00e5lsbalk.<\/li>\n<li><strong>2009<\/strong> \u2014 K\u00f6nsneutralt \u00e4ktenskap inf\u00f6rs 1 maj.<\/li>\n<\/ul>\n<h2>Medeltiden \u2014 kyrkan och landskapslagarna<\/h2>\n<p>F\u00f6re kristendomens etablering var \u00e4ktenskapet en allians mellan sl\u00e4kter, ofta arrangerad och bekr\u00e4ftad genom samlag och offentligt erk\u00e4nnande. N\u00e4r kristendomen kom fr\u00e5n slutet av 1000-talet b\u00f6rjade kyrkan stegvis ta \u00f6ver regleringen. Under medeltiden styrdes Sverige av <strong>kanonisk r\u00e4tt<\/strong> i kombination med <strong>landskapslagarnas<\/strong> gifterm\u00e5ls- och \u00e4rvdabalkar.<\/p>\n<p>Kyrkan stadgade l\u00e4gsta giftas\u00e5lder till 12 \u00e5r f\u00f6r flickor och 14 \u00e5r f\u00f6r pojkar \u2014 i linje med kanonisk r\u00e4tt. Vigsel skedde f\u00f6rst &#8221;utanf\u00f6r kyrkd\u00f6rren&#8221; (f\u00f6r avtalets formella ing\u00e5ende) och d\u00e4refter inne i kyrkan (f\u00f6r den religi\u00f6sa v\u00e4lsignelsen). Skilsm\u00e4ssa var i princip om\u00f6jlig \u2014 endast annullering vid bevisat hinder kunde uppl\u00f6sa ett \u00e4ktenskap.<\/p>\n<p>Arvsr\u00e4tten i landskapslagarna gav b\u00e5de s\u00f6ner och d\u00f6ttrar arv, men i oj\u00e4mn proportion: s\u00f6ner \u00e4rvde dubbelt mot d\u00f6ttrar. Detta var en standard som bestod i Sverige \u00e4nda till 1845 \u00e5rs arvslag.<\/p>\n<h2>Reformationen och kyrkolagen 1686<\/h2>\n<p>N\u00e4r Sverige reformerades p\u00e5 1500-talet f\u00f6r\u00e4ndrades synen p\u00e5 \u00e4ktenskapet teologiskt. <strong>Martin Luther<\/strong> ans\u00e5g att \u00e4ktenskapet inte var ett sakrament utan en v\u00e4rldslig institution. Detta \u00f6ppnade i princip f\u00f6r statlig kontroll, men i praktiken f\u00f6rblev kyrkan central.<\/p>\n<p><strong>Kyrkolagen 1686<\/strong> kodifierade att kyrklig vigsel var obligatorisk och att \u00e4ktenskap reglerades av kyrkan. Lagen inf\u00f6rde ocks\u00e5 systemet med <strong>lysning<\/strong> tre s\u00f6ndagar i rad i de tillt\u00e4nktas f\u00f6rsamlingar \u2014 n\u00e5got som gav grunden f\u00f6r all svensk sl\u00e4ktforskning, eftersom lysningarna f\u00f6rdes in i vigselboken.<\/p>\n<h2>Hinderspr\u00f6vning och lysning \u2014 folkbokf\u00f6ringens k\u00e4rna<\/h2>\n<p>F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r <strong>hinderspr\u00f6vningen<\/strong> en av de viktigaste familjer\u00e4ttsliga procedurerna. Den syftade till att kontrollera att inga juridiska hinder f\u00f6rel\u00e5g mot ett tillt\u00e4nkt \u00e4ktenskap \u2014 t.ex. n\u00e4ra sl\u00e4ktskap, best\u00e5ende \u00e4ktenskap, eller (f\u00f6r katoliker) andligt sl\u00e4ktskap genom dop. Hinderspr\u00f6vningen utvecklades gradvis:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Medeltid<\/strong> \u2014 kyrkan kontrollerade hinder genom <strong>tre lysningar<\/strong> i b\u00e5da parters f\u00f6rsamlingar; f\u00f6rsamlingsborna ombads anm\u00e4la eventuella hinder<\/li>\n<li><strong>1686 \u00e5rs kyrkolag<\/strong> \u2014 formaliserade lysningssystemet p\u00e5 riksniv\u00e5<\/li>\n<li><strong>1734 \u00e5rs lag<\/strong> \u2014 hinderspr\u00f6vningen blev en del av gifterm\u00e5lsbalken med tydligare krav<\/li>\n<li><strong>1915 \u00e5rs \u00e4ktenskapslag<\/strong> \u2014 civil hinderspr\u00f6vning blev m\u00f6jlig vid civil vigsel<\/li>\n<li><strong>1973<\/strong> \u2014 Skatteverket (eller d\u00e5varande Pastorsexpeditionen) tog \u00f6ver hinderspr\u00f6vningen som en formell handling<\/li>\n<li><strong>1991<\/strong> \u2014 Skatteverket \u00f6vertog all hinderspr\u00f6vning fr\u00e5n Svenska kyrkan<\/li>\n<\/ul>\n<p>F\u00f6r forskaren betyder detta att en vigsel mellan ca 1750 och 1991 i regel f\u00f6reg\u00e5tts av <strong>tre lysningar<\/strong> i kyrkob\u00f6ckerna \u2014 vilket ger ov\u00e4rderliga uppgifter om b\u00e5da parters f\u00f6rsamlingstillh\u00f6righet vid tidpunkten.<\/p>\n<h2>Nattfrieri \u2014 landsbygdens \u00e4ktenskapsbildning<\/h2>\n<p>Vid sidan av den formella kyrkliga proceduren utvecklades p\u00e5 landsbygden \u2014 s\u00e4rskilt i norra Sverige \u2014 en informell sed som kallades <strong>nattfrieri<\/strong>. Byns unga m\u00e4n drog p\u00e5 s\u00f6ndagsn\u00e4tterna runt och bes\u00f6kte de unga kvinnorna. Det handlade om att utr\u00f6na varandras l\u00e4mplighet som \u00e4ktenskapspartner: man kunde ligga tillsammans, fullt p\u00e5kl\u00e4dda, och prata. \u00c4ktenskap byggde i h\u00f6g grad p\u00e5 en arbetsgemenskap d\u00e4r b\u00e5da m\u00e5ste klara av att dra sin del av lasset. N\u00e4r paret best\u00e4mt sig kom de formella ritualerna \u2014 trolovning, lysning, vigsel.<\/p>\n<p>F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r seden viktig att k\u00e4nna till eftersom den f\u00f6rklarar varf\u00f6r vissa barn f\u00f6ddes <strong>strax efter<\/strong> vigseln, ibland innan lysningens nio veckor var f\u00e4rdiga \u2014 paret hade d\u00e5 i regel trolovat sig tidigare, och trolovningen ans\u00e5gs ibland n\u00e4stan likv\u00e4rdig med vigsel i lokalt r\u00e4ttsmedvetande.<\/p>\n<h2>1734 \u00e5rs lag \u2014 den f\u00f6rsta rikst\u00e4ckande familjer\u00e4tten<\/h2>\n<p>Under 1600-talet inf\u00f6rdes riksdagsbeslut som reglerade \u00e4ktenskapslagstiftningen och andra familjer\u00e4ttsliga fr\u00e5gor. Med <strong>1734 \u00e5rs lag<\/strong> fick Sverige f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen en gemensam lag f\u00f6r b\u00e5de land och stad. Tv\u00e5 av lagens nio balkar reglerar familjer\u00e4tten:<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Balk<\/th>\n<th>Reglerar<\/th>\n<th>Praktisk betydelse<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Balk\">Gifterm\u00e5lsbalken<\/td>\n<td data-label=\"Reglerar\">Trolovning, lysning, vigsel, \u00e4ktenskapsf\u00f6rord, \u00e4ktenskapsskillnad<\/td>\n<td data-label=\"Relevans\">All forskning kring vigslar 1736\u20131920<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Balk\">\u00c4rvdabalken<\/td>\n<td data-label=\"Reglerar\">Arv, testamente, f\u00f6rmynderskap, <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/gamla-bouppteckningar\/\">bouppteckning<\/a><\/td>\n<td data-label=\"Relevans\">Grunden f\u00f6r alla bouppteckningar 1736\u20131958<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>Lagen inf\u00f6rde ocks\u00e5 <strong><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/vigselalder\/\">vigsel\u00e5lder<\/a> f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i lag<\/strong>: 21 \u00e5r f\u00f6r m\u00e4n och 15 \u00e5r f\u00f6r kvinnor. F\u00f6r yngre kr\u00e4vdes dispens fr\u00e5n kungen \u2014 n\u00e5got som ofta beviljades om f\u00f6r\u00e4ldrarna gav sitt tillst\u00e5nd och paret kunde f\u00f6rs\u00f6rja sig.<\/p>\n<p>I \u00e4rvdabalken beh\u00f6lls den oj\u00e4mna f\u00f6rdelningen mellan s\u00f6ner och d\u00f6ttrar (2:1) \u00e4nda tills <strong>1845 \u00e5rs arvslag<\/strong> inf\u00f6rde lika arvsr\u00e4tt f\u00f6r b\u00e5da k\u00f6nen \u2014 en av 1800-talets viktigaste j\u00e4mst\u00e4lldhetsreformer.<\/p>\n<div class=\"df-info-box\">\n<p class=\"df-info-rubrik\"><strong>Vanlig missuppfattning om &#8221;Sveriges Familjelag&#8221;<\/strong><\/p>\n<p>Det finns INGEN lag som heter &#8221;Sveriges Familjelag&#8221;. Den vanliga felh\u00e4nvisningen till &#8221;Sveriges Familjelag (1987:230)&#8221; \u00e4r felaktig \u2014 1987:230 \u00e4r <strong>\u00e4ktenskapsbalken<\/strong>, inte n\u00e5gon \u00f6vergripande familjelag. Familjer\u00e4tten i Sverige regleras ist\u00e4llet av flera olika balkar och lagar: \u00e4ktenskapsbalken (1987:230), f\u00f6r\u00e4ldrabalken (1949:381), \u00e4rvdabalken (1958:637), sambolagen (2003:376) m.fl.<\/p>\n<\/div>\n<h2>Barnamordsplakatet 1778 \u2014 ogifta m\u00f6drar<\/h2>\n<p>Innan Gustav III:s <strong>barnamordsplakat 1778<\/strong> straffades sexuellt umg\u00e4nge utanf\u00f6r \u00e4ktenskapet (l\u00f6nskal\u00e4ge, hor) h\u00e5rt. Plakatet gav ogifta kvinnor r\u00e4tt att f\u00f6da anonymt \u2014 utan att uppge eget eller faderns namn i kyrkoboken. Detta gav upphov till uttrycket &#8221;fader och <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/okand-moder\/\">moder ok\u00e4nd<\/a>&#8221; som \u00e4r vanligt i <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/mantalslangder\/\">kyrkob\u00f6cker<\/a> mellan 1778 och 1917.<\/p>\n<p>Plakatet g\u00e4llde till 1917 d\u00e5 <strong>Lag om barn utom \u00e4ktenskap<\/strong> ersatte det. Den nya lagen f\u00f6rbj\u00f6d anonyma f\u00f6dslar och inf\u00f6rde systemet med <strong>barnav\u00e5rdsman<\/strong> som skulle se till att fadern identifierades och bidrag till barnets f\u00f6rs\u00f6rjning betalades.<\/p>\n<h2>1800-talets reformer<\/h2>\n<p>1800-talet var en period av gradvis modernisering av familjer\u00e4tten:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>1811 \u00e5rs kyrkohandbok<\/strong> \u2014 vigselformul\u00e4ret \u00e4ndrades: kvinnan skulle inte l\u00e4ngre vara &#8221;undergiven&#8221; sin man utan &#8221;tillgiven&#8221;. Man och kvinna skulle inte l\u00e4ngre bli till &#8221;ett k\u00f6tt&#8221;, utan f\u00f6rbli tv\u00e5 individer. Den ursprungliga formuleringen \u00e5tertogs dock inom kort \u2014 det gamla patriarkala husbondev\u00e4ldet bj\u00f6d kraftigt motst\u00e5nd.<\/li>\n<li><strong>1845 \u00e5rs arvslag<\/strong> \u2014 lika arvsr\u00e4tt f\u00f6r s\u00f6ner och d\u00f6ttrar (avskaffade 2:1-regeln)<\/li>\n<li><strong>1858<\/strong> \u2014 ogifta kvinnor \u00f6ver 25 \u00e5r kunde bli myndiga genom ans\u00f6kan<\/li>\n<li><strong>1864<\/strong> \u2014 myndighets\u00e5ldern s\u00e4nktes fr\u00e5n 25 till 21 \u00e5r<\/li>\n<li><strong>1873<\/strong> \u2014 gift kvinna fick f\u00f6rvaltningsr\u00e4tt \u00f6ver egen l\u00f6n<\/li>\n<li><strong>1884<\/strong> \u2014 ogifta kvinnor blev myndiga vid 21 \u00e5rs \u00e5lder (samma som m\u00e4n)<\/li>\n<li><strong>1892<\/strong> \u2014 vigsel\u00e5ldern f\u00f6r kvinnor h\u00f6jdes fr\u00e5n 15 till 17 \u00e5r<\/li>\n<\/ul>\n<p>Sammantaget r\u00f6rde sig 1800-talets lagstiftning systematiskt mot \u00f6kad j\u00e4mst\u00e4lldhet, \u00e4ven om l\u00e5ngt fr\u00e5n full j\u00e4mst\u00e4lldhet uppn\u00e5ddes.<\/p>\n<h2>1915 \u00e5rs \u00e4ktenskapslag \u2014 den stora moderniseringen<\/h2>\n<p><strong>1915 \u00e5rs \u00e4ktenskapslag<\/strong> (lag om \u00e4ktenskaps ing\u00e5ende och uppl\u00f6sning) var ett vattendelarstycke. Den inf\u00f6rde:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Civil vigsel<\/strong> som likv\u00e4rdigt alternativ till kyrklig \u2014 slut p\u00e5 kyrkans monopol<\/li>\n<li><strong>H\u00f6jd vigsel\u00e5lder<\/strong> f\u00f6r kvinnor till 18 \u00e5r (lika med m\u00e4nnen)<\/li>\n<li><strong>Skilsm\u00e4ssa<\/strong> m\u00f6jlig p\u00e5 flera grunder \u00e4n tidigare \u2014 bland annat hor, \u00f6vergivande och hot<\/li>\n<li><strong>Borttagande<\/strong> av s\u00e4rregler f\u00f6r samer (&#8221;lappkvinnor&#8221;, &#8221;lappdr\u00e4ngar&#8221;)<\/li>\n<\/ul>\n<p>Lagen kompletterades 1920 med <strong>gifterm\u00e5lsbalken<\/strong> som ersatte 1734 \u00e5rs gifterm\u00e5lsbalk och reglerade makars r\u00e4ttsf\u00f6rh\u00e5llanden, f\u00f6rm\u00f6genhetsf\u00f6rh\u00e5llanden och \u00e4ktenskapsf\u00f6rord.<\/p>\n<h2>1949 \u00e5rs f\u00f6r\u00e4ldrabalk \u2014 barn och v\u00e5rdnad<\/h2>\n<p><strong>F\u00f6r\u00e4ldrabalken (1949:381)<\/strong> sammanf\u00f6rde tidigare lagar om f\u00f6r\u00e4ldraskap, v\u00e5rdnad, f\u00f6rmynderskap och adoption till en enhetlig balk. Den ersatte bland annat 1917 \u00e5rs lag om barn utom \u00e4ktenskap och 1917 \u00e5rs adoptionslag.<\/p>\n<p>F\u00f6r\u00e4ldrabalken inf\u00f6rde:<\/p>\n<ul>\n<li>Faderskapsutredning genom barnav\u00e5rdsn\u00e4mnd<\/li>\n<li>Gemensam v\u00e5rdnad f\u00f6r gifta f\u00f6r\u00e4ldrar som standard<\/li>\n<li>Regler om adoption och fosterhem<\/li>\n<li>F\u00f6rmynderskap f\u00f6r omyndiga<\/li>\n<\/ul>\n<p>Balken \u00e4r fortfarande g\u00e4llande men har genomg\u00e5tt otaliga \u00e4ndringar \u2014 bland annat 1976 (gemensam v\u00e5rdnad efter skilsm\u00e4ssa m\u00f6jlig), 2006 (samk\u00f6nade pars adoption) och 2019 (gemensam v\u00e5rdnad standard \u00e4ven vid icke-\u00e4ktenskap).<\/p>\n<h2>1958 \u00e5rs \u00e4rvdabalk \u2014 modern arvsr\u00e4tt<\/h2>\n<p>Den nuvarande <strong>\u00e4rvdabalken (1958:637)<\/strong> ersatte 1734 \u00e5rs \u00e4rvdabalk. Den inneh\u00e5ller bland annat:<\/p>\n<ul>\n<li>Arvsklasserna (br\u00f6starvingar, f\u00f6r\u00e4ldrar\/syskon, mor- och farf\u00f6r\u00e4ldrar)<\/li>\n<li>Makens arvsr\u00e4tt \u2014 gradvis utbyggd fr\u00e5n 1928, fullt utbyggd 1988<\/li>\n<li>Laglott \u2014 br\u00f6starvingens skyddade halv av arvslotten<\/li>\n<li>Testamente \u2014 formkrav och tolkning<\/li>\n<li>Bouppteckning \u2014 regler och tidsfrister<\/li>\n<\/ul>\n<p>Sedan 1 juli 2001 hanteras bouppteckningar av <strong>Skatteverket<\/strong>, inte l\u00e4ngre h\u00e4radsr\u00e4tter eller tingsr\u00e4tter.<\/p>\n<h2>1987 \u00e5rs \u00e4ktenskapsbalk<\/h2>\n<p>Den nuvarande <strong>\u00e4ktenskapsbalken (1987:230)<\/strong> ersatte 1920 \u00e5rs gifterm\u00e5lsbalk. Notera namn\u00e4ndringen \u2014 fr\u00e5n &#8221;gifterm\u00e5lsbalk&#8221; (d\u00e4r fokus var p\u00e5 sj\u00e4lva ing\u00e5endet) till &#8221;\u00e4ktenskapsbalk&#8221; (d\u00e4r fokus \u00e4r p\u00e5 relationen). Lagen reglerar:<\/p>\n<ul>\n<li>\u00c4ktenskapets ing\u00e5ende (vigsel)<\/li>\n<li>Makarnas ekonomi (giftor\u00e4ttsgods, enskild egendom)<\/li>\n<li>\u00c4ktenskapsf\u00f6rord<\/li>\n<li>Skilsm\u00e4ssa (\u00e4ktenskapsskillnad)<\/li>\n<li>Bodelning<\/li>\n<\/ul>\n<p>Den 1 maj 2009 \u00e4ndrades \u00e4ktenskapsbalken s\u00e5 att den blev <strong>k\u00f6nsneutral<\/strong> \u2014 samk\u00f6nade par kan sedan dess ing\u00e5 \u00e4ktenskap p\u00e5 samma villkor som olikk\u00f6nade. Sverige var det sjunde landet i v\u00e4rlden att inf\u00f6ra k\u00f6nsneutralt \u00e4ktenskap.<\/p>\n<h2>Sambolagen och \u00f6vriga moderna lagar<\/h2>\n<p>Ut\u00f6ver de stora balkarna finns flera lagar som reglerar moderna familjeformer:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Sambolagen (2003:376)<\/strong> \u2014 bodelning vid sambof\u00f6rh\u00e5llandens upph\u00f6rande<\/li>\n<li><strong>Partnerskapslagen (1994:1117)<\/strong> \u2014 registrerat partnerskap f\u00f6r samk\u00f6nade par 1995\u20132009, ersatt av \u00e4ktenskapsbalkens k\u00f6nsneutrala regler<\/li>\n<li><strong>Lag om underh\u00e5llsst\u00f6d (1996:1030)<\/strong> \u2014 bidrag fr\u00e5n F\u00f6rs\u00e4kringskassan n\u00e4r underh\u00e5ll inte fungerar<\/li>\n<li><strong>Adoptionsregler i f\u00f6r\u00e4ldrabalken<\/strong> \u2014 inhemska och internationella adoptioner<\/li>\n<\/ul>\n<h2>Praktiska tips f\u00f6r domboksforskaren<\/h2>\n<h3>Tips 1: H\u00e4nvisa till r\u00e4tt lag f\u00f6r r\u00e4tt tid<\/h3>\n<p>En arvstvist 1820 baseras p\u00e5 1734 \u00e5rs \u00e4rvdabalk. En fr\u00e5n 1960 p\u00e5 1958 \u00e5rs \u00e4rvdabalk. En fr\u00e5n 1990 \u2014 fortfarande p\u00e5 1958 \u00e5rs \u00e4rvdabalk men med m\u00e5nga \u00e4ndringar. Kontrollera alltid vilken version av lagen som g\u00e4llde n\u00e4r handlingen uppr\u00e4ttades.<\/p>\n<h3>Tips 2: &#8221;Fader ok\u00e4nd&#8221; \/ &#8221;Moder ok\u00e4nd&#8221; \u00e4r systemfraser<\/h3>\n<p>Mellan 1778 och 1917 var dessa anteckningar i kyrkoboken juridiskt sanktionerade, inte en moralisk dom. Kvinnan hade r\u00e4tt till anonymitet enligt Gustav III:s barnamordsplakat.<\/p>\n<h3>Tips 3: Domkapitel f\u00f6re 1734<\/h3>\n<p>F\u00f6re 1734 hanterade kyrkliga domkapitel m\u00e5nga familjer\u00e4ttsm\u00e5l \u2014 s\u00e4rskilt \u00e4ktenskapsskillnad, hor, l\u00f6nskal\u00e4ge och bigami. Dessa handlingar f\u00f6rvaras separat fr\u00e5n h\u00e4radsr\u00e4tternas, ofta i stiftens arkiv hos <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/arkivdigital-vs-svar\/\">Riksarkivet<\/a>.<\/p>\n<h2 class=\"df-faq\">Vanliga fr\u00e5gor om svensk familjer\u00e4tt<\/h2>\n<div class=\"df-faq\">\n<h3>Vad var hinderspr\u00f6vning?<\/h3>\n<p>Kontroll av att inga juridiska hinder f\u00f6rel\u00e5g mot ett tillt\u00e4nkt \u00e4ktenskap (n\u00e4ra sl\u00e4ktskap, best\u00e5ende \u00e4ktenskap m.m.). Genomf\u00f6rdes traditionellt via lysning tre s\u00f6ndagar i rad. Skatteverket \u00f6vertog hinderspr\u00f6vningen fr\u00e5n Svenska kyrkan 1991.<\/p>\n<h3>Vad var nattfrieri?<\/h3>\n<p>Sed p\u00e5 landsbygden, s\u00e4rskilt i norra Sverige, d\u00e4r byns unga m\u00e4n p\u00e5 s\u00f6ndagsn\u00e4tterna bes\u00f6kte unga kvinnor f\u00f6r att utr\u00f6na l\u00e4mplighet som \u00e4ktenskapspartner. F\u00f6rklarar ibland varf\u00f6r barn f\u00f6ddes mycket n\u00e4ra efter vigseln.<\/p>\n<h3>Vilken \u00e4r Sveriges \u00e4ldsta familjer\u00e4ttslag?<\/h3>\n<p>De medeltida landskapslagarnas gifterm\u00e5ls- och \u00e4rvdabalkar fr\u00e5n 1220-talet och fram\u00e5t. <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/gamla-vastgotska-dialektord\/\">\u00c4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen \u00e4r den<\/a> \u00e4ldsta bevarade.<\/p>\n<h3>Vad var 1734 \u00e5rs gifterm\u00e5lsbalk?<\/h3>\n<p>Den f\u00f6rsta rikst\u00e4ckande lagen om \u00e4ktenskap, g\u00e4llde fr\u00e5n 1 september 1736 till 1920 n\u00e4r den ersattes av 1920 \u00e5rs gifterm\u00e5lsbalk.<\/p>\n<h3>N\u00e4r fick kvinnor lika arvsr\u00e4tt som m\u00e4n?<\/h3>\n<p>1845 \u00e5rs arvslag inf\u00f6rde lika arvsr\u00e4tt mellan s\u00f6ner och d\u00f6ttrar. F\u00f6re det \u00e4rvde s\u00f6ner dubbelt mot d\u00f6ttrar.<\/p>\n<h3>N\u00e4r blev civil vigsel m\u00f6jligt?<\/h3>\n<p>1915 \u00e5rs \u00e4ktenskapslag inf\u00f6rde civil vigsel som likv\u00e4rdigt alternativ till kyrklig vigsel. Lagen tr\u00e4dde i kraft 1916.<\/p>\n<h3>N\u00e4r blev samk\u00f6nat \u00e4ktenskap till\u00e5tet?<\/h3>\n<p>Den 1 maj 2009 tr\u00e4dde den k\u00f6nsneutrala \u00e4ktenskapsbalken i kraft. Sverige var det sjunde landet i v\u00e4rlden med k\u00f6nsneutralt \u00e4ktenskap.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r skillnaden mellan gifterm\u00e5lsbalken och \u00e4ktenskapsbalken?<\/h3>\n<p>Gifterm\u00e5lsbalken (1734 och 1920) reglerade fr\u00e4mst sj\u00e4lva ing\u00e5endet av \u00e4ktenskap. \u00c4ktenskapsbalken (1987) har bredare fokus p\u00e5 \u00e4ktenskapet som relation och ekonomisk gemenskap.<\/p>\n<h3>Finns det en svensk &#8221;familjelag&#8221;?<\/h3>\n<p>Nej, inte som enskild lag. Familjer\u00e4tten regleras av flera balkar: \u00e4ktenskapsbalken (1987:230), f\u00f6r\u00e4ldrabalken (1949:381), \u00e4rvdabalken (1958:637) samt sambolagen och \u00f6vriga specialnormer.<\/p>\n<h3>Vad betyder &#8221;fader ok\u00e4nd&#8221; i kyrkoboken?<\/h3>\n<p>Det \u00e4r en juridiskt sanktionerad anteckning som introducerades genom Gustav III:s barnamordsplakat 1778 och avskaffades 1917. Modern hade r\u00e4tt att hemligh\u00e5lla faderns identitet under denna period.<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"df-internlankar\">\n<p class=\"df-internlankar-rubrik\">Relaterade artiklar och verktyg p\u00e5 domboksforskning.se<\/p>\n<ul>\n<li><a href=\"\/sveriges-gamla-lagar\/\">Sveriges gamla lagar<\/a> \u2014 interaktiv tidslinje och databas<\/li>\n<li><a href=\"\/1734-ars-lag\/\">1734 \u00e5rs lag<\/a> \u2014 alla nio balkar f\u00f6rklarade<\/li>\n<li><a href=\"\/landskapslagarna-i-sverige\/\">Landskapslagarna i Sverige<\/a> \u2014 medeltida familjer\u00e4tt<\/li>\n<li><a href=\"\/vigselalder\/\">Vigsel\u00e5lder i Sverige genom tiderna<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/okand-moder\/\">Ok\u00e4nd moder \u2014 barnamordsplakatet 1778<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/bouppteckning-som-kalla\/\">Bouppteckning som k\u00e4lla<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/dombokslexikon\/\">Dombokslexikon<\/a> \u2014 \u00f6ver 500 termer<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<h2>K\u00e4llor<\/h2>\n<div class=\"df-kallor\">\n<p class=\"df-kallor-rubrik\">K\u00e4llor och vidare l\u00e4sning<\/p>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/lagen.nu\/1987:230\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Lagen.nu: \u00c4ktenskapsbalken (1987:230)<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/lagen.nu\/1949:381\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Lagen.nu: F\u00f6r\u00e4ldrabalken (1949:381)<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/lagen.nu\/1958:637\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Lagen.nu: \u00c4rvdabalken (1958:637)<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Familjer%C3%A4tt\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Wikipedia: Familjer\u00e4tt<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/1734_%C3%A5rs_lag\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Wikipedia: 1734 \u00e5rs lag<\/a><\/li>\n<li><a href=\"http:\/\/runeberg.org\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Project Runeberg: digitaliserade lagtexter<\/a><\/li>\n<li><strong>Hafstr\u00f6m, G.:<\/strong> <em>Den svenska familjer\u00e4ttens historia<\/em><\/li>\n<li><strong>Inger, G.:<\/strong> <em>Svensk r\u00e4ttshistoria<\/em>, Liber 2011<\/li>\n<li><strong>Holmb\u00e4ck &amp; Wess\u00e9n:<\/strong> <em>Svenska landskapslagar<\/em> (5 band)<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p><script type=\"application\/ld+json\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@type\":\"Article\",\"headline\":\"Familjer\u00e4ttslagar i Sverige \u2013 historik fr\u00e5n medeltid till nutid\",\"description\":\"Historik \u00f6ver svenska familjer\u00e4ttslagar \u2014 \u00e4ktenskap, arv, faderskap, v\u00e5rdnad och skilsm\u00e4ssa fr\u00e5n landskapslagarna till \u00e4ktenskapsbalken 1987.\",\"url\":\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/familjerattslagar\/\",\"author\":{\"@type\":\"Person\",\"name\":\"Marcus Eriksson\"},\"publisher\":{\"@type\":\"Organization\",\"name\":\"Domboksforskning.se\",\"url\":\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/\"},\"inLanguage\":\"sv\"}<\/script><\/p>\n<p><script type=\"application\/ld+json\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@type\":\"FAQPage\",\"mainEntity\":[{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Vad var hinderspr\u00f6vning?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Kontroll av att inga juridiska hinder f\u00f6rel\u00e5g mot ett \u00e4ktenskap. Genomf\u00f6rdes via lysning tre s\u00f6ndagar i rad. Skatteverket \u00f6vertog hinderspr\u00f6vningen fr\u00e5n Svenska kyrkan 1991.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Vad var nattfrieri?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Sed p\u00e5 landsbygden, s\u00e4rskilt i norra Sverige, d\u00e4r unga m\u00e4n p\u00e5 s\u00f6ndagsn\u00e4tterna bes\u00f6kte unga kvinnor f\u00f6r att utr\u00f6na l\u00e4mplighet som \u00e4ktenskapspartner.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Vilken \u00e4r Sveriges \u00e4ldsta familjer\u00e4ttslag?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"De medeltida landskapslagarnas gifterm\u00e5ls- och \u00e4rvdabalkar fr\u00e5n 1220-talet. \u00c4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen \u00e4r den \u00e4ldsta bevarade.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Vad var 1734 \u00e5rs gifterm\u00e5lsbalk?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Den f\u00f6rsta rikst\u00e4ckande lagen om \u00e4ktenskap, g\u00e4llde fr\u00e5n 1 september 1736 till 1920.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"N\u00e4r fick kvinnor lika arvsr\u00e4tt som m\u00e4n?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"1845 \u00e5rs arvslag inf\u00f6rde lika arvsr\u00e4tt mellan s\u00f6ner och d\u00f6ttrar. F\u00f6re det \u00e4rvde s\u00f6ner dubbelt mot d\u00f6ttrar.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"N\u00e4r blev civil vigsel m\u00f6jligt?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"1915 \u00e5rs \u00e4ktenskapslag inf\u00f6rde civil vigsel som likv\u00e4rdigt alternativ till kyrklig vigsel.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"N\u00e4r blev samk\u00f6nat \u00e4ktenskap till\u00e5tet?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Den 1 maj 2009. Sverige var det sjunde landet i v\u00e4rlden med k\u00f6nsneutralt \u00e4ktenskap.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Finns det en svensk familjelag?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Nej. Familjer\u00e4tten regleras av flera balkar: \u00e4ktenskapsbalken (1987:230), f\u00f6r\u00e4ldrabalken (1949:381), \u00e4rvdabalken (1958:637) samt sambolagen.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Vad betyder fader ok\u00e4nd i kyrkoboken?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"En juridiskt sanktionerad anteckning som introducerades genom Gustav III:s barnamordsplakat 1778 och avskaffades 1917.\"}}]}<\/script><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Snabbfakta om svensk familjer\u00e4tt \u00c4ldsta nedtecknade: gifterm\u00e5ls- och \u00e4rvdabalken i landskapslagarna (1220\u20131350) F\u00f6rsta rikslagen: 1734 \u00e5rs lag \u2014 gifterm\u00e5lsbalken, \u00e4rvdabalken Stora 1900-talsreformer: 1915 \u00e4ktenskapslag, &#8230; <a title=\"Familjer\u00e4ttslagar\" class=\"read-more\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/familjerattslagar\/\" aria-label=\"Read more about Familjer\u00e4ttslagar\">Read more<\/a><\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":965,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_yoast_wpseo_meta-robots-noindex":"","_yoast_wpseo_meta-robots-nofollow":"","_yoast_wpseo_canonical":"","_yoast_wpseo_opengraph-title":"","_yoast_wpseo_opengraph-description":"","_yoast_wpseo_twitter-title":"","_yoast_wpseo_twitter-description":"","footnotes":"","ilj_linkdefinition":["familjer\u00e4ttslagar","familjer\u00e4tt","\u00e4ktenskapsbalken","\u00e4ktenskapslag 1915","gifterm\u00e5lsbalken","\u00e4rvdabalken","f\u00f6r\u00e4ldrabalken","faderskap (?:|b|w+|b|s*){1,2}","v\u00e5rdnad (?:|b|w+|b|s*){1,2}","arv (?:|b|w+|b|s*){1,2}"],"_seopress_titles_title":"","_seopress_titles_desc":"","_seopress_robots_canonical":"","_seopress_robots_index":"","_seopress_robots_follow":"","_seopress_analysis_target_kw":""},"categories":[2],"tags":[],"class_list":["post-45","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-forskning"],"ilj_keywords":["familjer\u00e4ttslagar","familjer\u00e4tt","\u00e4ktenskapsbalken","\u00e4ktenskapslag 1915","gifterm\u00e5lsbalken","\u00e4rvdabalken","f\u00f6r\u00e4ldrabalken","faderskap (?:|b|w+|b|s*){1,2}","v\u00e5rdnad (?:|b|w+|b|s*){1,2}","arv (?:|b|w+|b|s*){1,2}"],"portfolj_modified":"2026-05-19 14:56:36","freespins_modified":"2026-05-19 14:56:36","yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v28.6 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Familjer\u00e4ttslagar i Sverige med historik fr\u00e5n medeltid till nutid<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Historik \u00f6ver svenska familjer\u00e4ttslagar \u2014 \u00e4ktenskap, arv, faderskap, v\u00e5rdnad och skilsm\u00e4ssa fr\u00e5n landskapslagarna till \u00e4ktenskapsbalken 1987. Guide f\u00f6r sl\u00e4ktforskare.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/familjerattslagar\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Familjer\u00e4ttslagar i Sverige med historik fr\u00e5n medeltid till nutid\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Historik \u00f6ver svenska familjer\u00e4ttslagar \u2014 \u00e4ktenskap, arv, faderskap, v\u00e5rdnad och skilsm\u00e4ssa fr\u00e5n landskapslagarna till \u00e4ktenskapsbalken 1987. Guide f\u00f6r sl\u00e4ktforskare.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/familjerattslagar\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2023-02-19T15:44:44+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-19T13:56:36+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/familjerattslagar-bild.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1170\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"615\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Marcus Eriksson\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Written by\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Marcus Eriksson\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"2 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/familjerattslagar\\\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/familjerattslagar\\\/\"},\"author\":{\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"headline\":\"Familjer\u00e4ttslagar\",\"datePublished\":\"2023-02-19T15:44:44+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-19T13:56:36+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/familjerattslagar\\\/\"},\"wordCount\":2372,\"commentCount\":2,\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/familjerattslagar\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/familjerattslagar-bild.webp\",\"articleSection\":[\"Forskning\"],\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"CommentAction\",\"name\":\"Comment\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/familjerattslagar\\\/#respond\"]}]},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/familjerattslagar\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/familjerattslagar\\\/\",\"name\":\"Familjer\u00e4ttslagar i Sverige med historik fr\u00e5n medeltid till nutid\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/familjerattslagar\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/familjerattslagar\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/familjerattslagar-bild.webp\",\"datePublished\":\"2023-02-19T15:44:44+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-19T13:56:36+00:00\",\"description\":\"Historik \u00f6ver svenska familjer\u00e4ttslagar \u2014 \u00e4ktenskap, arv, faderskap, v\u00e5rdnad och skilsm\u00e4ssa fr\u00e5n landskapslagarna till \u00e4ktenskapsbalken 1987. Guide f\u00f6r sl\u00e4ktforskare.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/familjerattslagar\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/familjerattslagar\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/familjerattslagar\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/familjerattslagar-bild.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/familjerattslagar-bild.webp\",\"width\":1170,\"height\":615,\"caption\":\"Familjer\u00e4ttslagar i Sverige - historik\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/familjerattslagar\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Familjer\u00e4ttslagar\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\",\"url\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/author\\\/marcus\\\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Familjer\u00e4ttslagar i Sverige med historik fr\u00e5n medeltid till nutid","description":"Historik \u00f6ver svenska familjer\u00e4ttslagar \u2014 \u00e4ktenskap, arv, faderskap, v\u00e5rdnad och skilsm\u00e4ssa fr\u00e5n landskapslagarna till \u00e4ktenskapsbalken 1987. Guide f\u00f6r sl\u00e4ktforskare.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/familjerattslagar\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Familjer\u00e4ttslagar i Sverige med historik fr\u00e5n medeltid till nutid","og_description":"Historik \u00f6ver svenska familjer\u00e4ttslagar \u2014 \u00e4ktenskap, arv, faderskap, v\u00e5rdnad och skilsm\u00e4ssa fr\u00e5n landskapslagarna till \u00e4ktenskapsbalken 1987. Guide f\u00f6r sl\u00e4ktforskare.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/familjerattslagar\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_published_time":"2023-02-19T15:44:44+00:00","article_modified_time":"2026-05-19T13:56:36+00:00","og_image":[{"width":1170,"height":615,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/familjerattslagar-bild.webp","type":"image\/webp"}],"author":"Marcus Eriksson","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Written by":"Marcus Eriksson","Est. reading time":"2 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/familjerattslagar\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/familjerattslagar\/"},"author":{"name":"Marcus Eriksson","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"headline":"Familjer\u00e4ttslagar","datePublished":"2023-02-19T15:44:44+00:00","dateModified":"2026-05-19T13:56:36+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/familjerattslagar\/"},"wordCount":2372,"commentCount":2,"publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/familjerattslagar\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/familjerattslagar-bild.webp","articleSection":["Forskning"],"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"CommentAction","name":"Comment","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/familjerattslagar\/#respond"]}]},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/familjerattslagar\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/familjerattslagar\/","name":"Familjer\u00e4ttslagar i Sverige med historik fr\u00e5n medeltid till nutid","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/familjerattslagar\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/familjerattslagar\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/familjerattslagar-bild.webp","datePublished":"2023-02-19T15:44:44+00:00","dateModified":"2026-05-19T13:56:36+00:00","description":"Historik \u00f6ver svenska familjer\u00e4ttslagar \u2014 \u00e4ktenskap, arv, faderskap, v\u00e5rdnad och skilsm\u00e4ssa fr\u00e5n landskapslagarna till \u00e4ktenskapsbalken 1987. Guide f\u00f6r sl\u00e4ktforskare.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/familjerattslagar\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/familjerattslagar\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/familjerattslagar\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/familjerattslagar-bild.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/familjerattslagar-bild.webp","width":1170,"height":615,"caption":"Familjer\u00e4ttslagar i Sverige - historik"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/familjerattslagar\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Familjer\u00e4ttslagar"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g","caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/author\/marcus\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/45","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=45"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/45\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":905,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/45\/revisions\/905"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/965"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=45"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=45"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=45"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}