{"id":36,"date":"2023-01-21T16:33:43","date_gmt":"2023-01-21T15:33:43","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?p=36"},"modified":"2026-05-19T15:00:11","modified_gmt":"2026-05-19T14:00:11","slug":"landskapslagarna-i-sverige","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/landskapslagarna-i-sverige\/","title":{"rendered":"Landskapslagarna i Sverige"},"content":{"rendered":"<div class=\"df-snabbfakta\">\n<h3>Snabbfakta om landskapslagarna<\/h3>\n<ul>\n<li><strong>\u00c4ldsta bevarade:<\/strong> \u00c4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen, nedtecknad ca 1220<\/li>\n<li><strong>Stadf\u00e4sta av kungen:<\/strong> endast 3 \u2014 Upplandslagen 1296, S\u00f6dermannalagen 1327, H\u00e4lsingelagen<\/li>\n<li><strong>Ersattes av:<\/strong> Magnus Erikssons landslag (ca 1350) f\u00f6r landsbygden<\/li>\n<li><strong>Indelning:<\/strong> &#8221;balkar&#8221; \u2014 kyrkobalk, gifterm\u00e5lsbalk, \u00e4rvdabalk, jordabalk, tjuvabalk m.fl.<\/li>\n<li><strong>Standardverk:<\/strong> Holmb\u00e4ck &amp; Wess\u00e9n: <em>Svenska landskapslagar tolkade och f\u00f6rklarade f\u00f6r nutidens svenskar<\/em> (5 band, 1933\u20131946)<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p>Landskapslagarna i Sverige \u00e4r en viktig del av den svenska r\u00e4ttshistorien och \u00e4r ett arv fr\u00e5n vikingatiden och medeltiden. Lagarna var anpassade efter de olika landskapen i Sverige och \u00e4r ett viktigt historiskt dokument f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 r\u00e4ttssystemet och samh\u00e4llet under denna tid.<\/p>\n<div class=\"df-byline\">\nDenna sida bygger p\u00e5 den ursprungliga \u00f6versikten \u00f6ver landskapslagarna som <strong><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/marita-persson\/\">Marita Persson<\/a><\/strong> sammanst\u00e4llde f\u00f6r Domboksforskning.se. Maritas grundlistor \u2014 \u00f6ver de fyra k\u00e4nda och alla 12 landskapslagar \u2014 har bevarats och utg\u00f6r sidans struktur. Materialet \u00e4r d\u00e4refter ut\u00f6kat och redigerat av <strong>Marcus Eriksson<\/strong> med kompletterande fakta verifierad mot Wikipedia, Riksarkivets handskriftsbeskrivningar samt det akademiska standardverket <strong>Holmb\u00e4ck &amp; Wess\u00e9n: Svenska landskapslagar tolkade och f\u00f6rklarade f\u00f6r nutidens svenskar<\/strong> (5 band, 1933\u20131946).\n<\/div>\n<h2>De fyra k\u00e4nda landskapslagarna<\/h2>\n<p>Det finns fyra k\u00e4nda landskapslagar i Sverige som ofta omn\u00e4mns som de &#8221;stora&#8221; landskapslagarna:<\/p>\n<ul>\n<li>Upplandslagen<\/li>\n<li>V\u00e4stg\u00f6talagen<\/li>\n<li>\u00d6stg\u00f6talagen<\/li>\n<li>Gutalagen (Gotlandslagen)<\/li>\n<\/ul>\n<h2>Alla landskapslagarna<\/h2>\n<p>Ut\u00f6ver de fyra k\u00e4nda finns flera ytterligare landskapslagar och r\u00e4ttssamlingar. Sammanfattningsvis brukar man r\u00e4kna med f\u00f6ljande:<\/p>\n<ul>\n<li>\u00c4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen<\/li>\n<li>Yngre V\u00e4stg\u00f6talagen<\/li>\n<li>\u00d6stg\u00f6talagen<\/li>\n<li>Tioh\u00e4rads- eller Sm\u00e5landslagen<\/li>\n<li>Upplandslagen<\/li>\n<li>S\u00f6dermannalagen<\/li>\n<li>(Yngre) V\u00e4stmannalagen<\/li>\n<li>H\u00e4lsingelagen<\/li>\n<li>\u00c4ldre V\u00e4stmanna- eller Dalalagen<\/li>\n<li>Gutalagen<\/li>\n<li>Bj\u00f6rk\u00f6ar\u00e4tten<\/li>\n<li>Sk\u00e5nelagen<\/li>\n<\/ul>\n<p>Landskapslagarna reglerade allt fr\u00e5n brott och straff, till \u00e4gander\u00e4tt och \u00e4ktenskapslagar. En del av dessa lagar var influerade av kristna normer och v\u00e4rderingar, medan andra var mer traditionella och h\u00e4mtade fr\u00e5n fornnordisk sed.<\/p>\n<div class=\"df-info-box\">\n<p class=\"df-info-rubrik\"><strong>Stadf\u00e4sta eller r\u00e4ttsbok?<\/strong><\/p>\n<p>Av Sveriges landskapslagar \u00e4r endast tre formellt stadf\u00e4sta av kungen: Upplandslagen 1296 (Birger Magnusson), S\u00f6dermannalagen 1327 (Magnus Eriksson) och H\u00e4lsingelagen under 1300-talet. \u00d6vriga \u00e4r formellt r\u00e4ttsb\u00f6cker \u2014 privata uppteckningar \u2014 men de till\u00e4mpades i praktiken som g\u00e4llande r\u00e4tt.<\/p>\n<\/div>\n<h2>\u00d6versiktstabell<\/h2>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Lag<\/th>\n<th>Region<\/th>\n<th>Datering<\/th>\n<th>Status<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Lag\">\u00c4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen<\/td>\n<td data-label=\"Region\">V\u00e4sterg\u00f6tland, Dalsland<\/td>\n<td data-label=\"Datering\">ca 1220<\/td>\n<td data-label=\"Status\">R\u00e4ttsbok \u2014 \u00e4ldsta bevarade<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Lag\">Yngre V\u00e4stg\u00f6talagen<\/td>\n<td data-label=\"Region\">V\u00e4sterg\u00f6tland, Dalsland<\/td>\n<td data-label=\"Datering\">ca 1280<\/td>\n<td data-label=\"Status\">R\u00e4ttsbok, omarbetad<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Lag\">\u00d6stg\u00f6talagen<\/td>\n<td data-label=\"Region\">\u00d6sterg\u00f6tland<\/td>\n<td data-label=\"Datering\">ca 1290<\/td>\n<td data-label=\"Status\">R\u00e4ttsbok<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Lag\">Upplandslagen<\/td>\n<td data-label=\"Region\">Uppland<\/td>\n<td data-label=\"Datering\">1296<\/td>\n<td data-label=\"Status\">Stadf\u00e4st av Birger Magnusson<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Lag\">Sm\u00e5landslagen (Tioh\u00e4rad)<\/td>\n<td data-label=\"Region\">Tioh\u00e4rad i Sm\u00e5land<\/td>\n<td data-label=\"Datering\">ca 1300<\/td>\n<td data-label=\"Status\">Endast kyrkobalken bevarad<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Lag\">H\u00e4lsingelagen<\/td>\n<td data-label=\"Region\">Hela Norrland norr om \u00d6dm\u00e5rden<\/td>\n<td data-label=\"Datering\">1300-tal<\/td>\n<td data-label=\"Status\">Stadf\u00e4st<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Lag\">Yngre V\u00e4stmannalagen<\/td>\n<td data-label=\"Region\">V\u00e4stmanland<\/td>\n<td data-label=\"Datering\">ca 1300<\/td>\n<td data-label=\"Status\">R\u00e4ttsbok<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Lag\">\u00c4ldre V\u00e4stmannalagen (Dalalagen)<\/td>\n<td data-label=\"Region\">Dalarna och V\u00e4stmanland<\/td>\n<td data-label=\"Datering\">ca 1300<\/td>\n<td data-label=\"Status\">R\u00e4ttsbok<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Lag\">S\u00f6dermannalagen<\/td>\n<td data-label=\"Region\">S\u00f6dermanland<\/td>\n<td data-label=\"Datering\">1327<\/td>\n<td data-label=\"Status\">Stadf\u00e4st av Magnus Eriksson<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Lag\">Gutalagen<\/td>\n<td data-label=\"Region\">Gotland<\/td>\n<td data-label=\"Datering\">1200\u20131350-tal<\/td>\n<td data-label=\"Status\">Anv\u00e4ndes till freden i Br\u00f6msebro 1645<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Lag\">Bj\u00f6rk\u00f6ar\u00e4tten<\/td>\n<td data-label=\"Region\">Birka och tidiga svenska k\u00f6pst\u00e4der<\/td>\n<td data-label=\"Datering\">1100\u20131200-tal<\/td>\n<td data-label=\"Status\">Stadsr\u00e4tt<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Lag\">Sk\u00e5nelagen<\/td>\n<td data-label=\"Region\">Sk\u00e5ne, Halland, Blekinge<\/td>\n<td data-label=\"Datering\">ca 1210<\/td>\n<td data-label=\"Status\">Dansk landskapslag, g\u00e4llde till 1683<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<h2>Sverige hade f\u00f6r\u00e4nderliga gr\u00e4nser<\/h2>\n<p>Det \u00e4r viktigt att komma ih\u00e5g att Sveriges gr\u00e4nser har varierat under de senaste tusen \u00e5ren, vilket inneb\u00e4r att delar av Sverige periodvis haft dansk- eller norsk lag. Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att notera att Sk\u00e5nelagen, som inte r\u00e4knas till Sveriges egna landskapslagar, \u00e4nd\u00e5 \u00e4r en viktig del av svensk r\u00e4ttshistoria eftersom den g\u00e4llde i de s\u00f6dra landskapen fram till 1683.<\/p>\n<h2>Hednalagen \u2014 fragment av f\u00f6rkristen v\u00e4stg\u00f6tsk r\u00e4tt<\/h2>\n<p>F\u00f6re <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/gamla-vastgotska-dialektord\/\">\u00c4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen fr\u00e5n<\/a> 1220-talet finns ett \u00e4nnu \u00e4ldre fragment bevarat: den s\u00e5 kallade <strong>hednalagen<\/strong>. Det \u00e4r ett kort stycke skriftligt bevarad v\u00e4stg\u00f6tsk r\u00e4tt som anses spegla r\u00e4ttsliv fr\u00e5n tiden innan kristendomens fullst\u00e4ndiga genomslag. Texten \u00e4r fragmentarisk men ger en s\u00e4llsynt inblick i en muntlig r\u00e4ttstradition som annars \u00e4r f\u00f6rlorad.<\/p>\n<p>Hednalagen \u00e4r d\u00e4rmed \u00e4ldre \u00e4n de stadf\u00e4sta landskapslagarna och anses ge ledtr\u00e5dar om hur r\u00e4tten s\u00e5g ut n\u00e4r den \u00e4nnu inte var nedtecknad i sin helhet. F\u00f6r r\u00e4ttshistoriker \u00e4r detta fragment ov\u00e4rderligt \u2014 f\u00f6r domboksforskaren \u00e4r det fr\u00e4mst en p\u00e5minnelse om att den fornnordiska r\u00e4tten levde kvar i landskapslagarnas spr\u00e5k och tankes\u00e4tt l\u00e5ngt efter Sveriges formella kristnande.<\/p>\n<h2>\u00c4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen \u2014 Sveriges \u00e4ldsta bevarade lag<\/h2>\n<p>Ett av de viktigaste \u00e5rtalen i svensk r\u00e4ttshistoria \u00e4r 1220-talet, d\u00e5 den \u00e4ldsta bevarade landskapslagen nedtecknades: <strong>\u00c4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen<\/strong>. Denna lag \u00e4r det \u00e4ldsta svenska dokumentet skrivet p\u00e5 svenska med latinska bokst\u00e4ver och markerar ett skifte fr\u00e5n muntlig tradition till skriftlig r\u00e4tt. Handskriften <strong>Kungliga biblioteket B 59<\/strong> \u00e4r d\u00e4rmed den \u00e4ldsta boken p\u00e5 svenska spr\u00e5ket.<\/p>\n<p>Lagen sammanst\u00e4lldes av lagman <strong>Eskil Magnusson<\/strong>, halvbror till Birger jarl, som var lagman i V\u00e4sterg\u00f6tland mellan 1217 och 1227. Att lagen nedtecknades i just V\u00e4sterg\u00f6tland beror sannolikt p\u00e5 omr\u00e5dets tidiga kristnande och n\u00e4ra kopplingar till b\u00e5de kyrkan och kungamakten. V\u00e4stg\u00f6talagen \u00e4r indelad i flera balkar som behandlar allt fr\u00e5n arv och jord\u00e4gande till dr\u00e5p och kvinnans r\u00e4ttigheter vid skilsm\u00e4ssa.<\/p>\n<h2>V\u00e4stg\u00f6talagen och kvinnans r\u00e4ttsst\u00e4llning<\/h2>\n<p>En av de mest fascinerande aspekterna av V\u00e4stg\u00f6talagen \u00e4r hur den behandlar kvinnors r\u00e4ttigheter. I kontrast till m\u00e5nga andra samtida europeiska lagar fick kvinnor i V\u00e4sterg\u00f6tland en viss r\u00e4tt att \u00e4rva egendom, beg\u00e4ra skilsm\u00e4ssa och i vissa fall kr\u00e4va kompensation vid v\u00e5ldsbrott. \u00c4ven om kvinnors r\u00e4ttsst\u00e4llning var l\u00e5ngt ifr\u00e5n j\u00e4mlik, visar detta att samh\u00e4llet hade en mer nyanserad syn p\u00e5 k\u00f6nsroller \u00e4n vad man tidigare trott.<\/p>\n<p>Lagen inneh\u00e5ller ocks\u00e5 regler om brudk\u00f6p, hemgift och v\u00e5rdnad av barn. Att dessa fr\u00e5gor fanns med visar att landskapslagarna inte bara handlade om brott och straff, utan ocks\u00e5 om hur familjen och samh\u00e4llets struktur skulle fungera i vardagen.<\/p>\n<h2>Upplandslagen \u2014 den f\u00f6rsta stadf\u00e4sta<\/h2>\n<p>Upplandslagen stadf\u00e4stes av kung Birger Magnusson den 2 januari 1296 och \u00e4r Sveriges f\u00f6rsta formellt antagna landskapslag. Innan stadf\u00e4stelsen hade en lagkommission under ledning av lagman <strong>Birger Persson av Finsta<\/strong> (far till heliga Birgitta) arbetat fram lagtexten.<\/p>\n<p>Upplandslagen blev m\u00f6nster f\u00f6r flera senare landskapslagar \u2014 strukturen med balkar, ordningen mellan dem och vissa formuleringar \u00e5terfinns i S\u00f6dermannalagen och H\u00e4lsingelagen. N\u00e4r Magnus Erikssons landslag senare sammanst\u00e4lldes p\u00e5 1340-talet utgjorde Upplandslagen den viktigaste f\u00f6rlagan.<\/p>\n<h2>Gutalagen \u2014 Gotlands s\u00e4rart<\/h2>\n<p>Gutalagen \u00e4r unik. Den nedtecknades p\u00e5 Gotland och \u00e4r skriven p\u00e5 <strong>fornsvensk variant av gutniska<\/strong>, en dialekt som skiljer sig fr\u00e5n riksvenskan. Lagen var i bruk p\u00e5 Gotland fr\u00e5n 1200-talet och fortsatte att g\u00e4lla efter att Gotland blivit danskt 1361. Den anv\u00e4ndes \u00e4nda till <strong>freden i Br\u00f6msebro 1645<\/strong> n\u00e4r Gotland blev svenskt igen.<\/p>\n<p>Lagen reglerar bland annat \u00f6n Gotlands s\u00e4rskilda f\u00f6rh\u00e5llanden \u2014 sj\u00f6r\u00e4tt, fiske, hamnordning, gutnisk s\u00e4rart i arvsr\u00e4tten d\u00e4r sl\u00e4kten hade starkare st\u00e4llning \u00e4n i fastlandssverige.<\/p>\n<h2>Sk\u00e5nelagen \u2014 n\u00e4r Sk\u00e5ne var danskt<\/h2>\n<p>Sk\u00e5nelagen \u00e4r inte tekniskt en svensk landskapslag \u2014 Sk\u00e5ne, Halland och Blekinge var danska landskap fram till freden i Roskilde 1658. Lagen nedtecknades p\u00e5 1210-talet och \u00e4r ungef\u00e4r samtida med \u00c4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen. N\u00e4r Sverige \u00f6vertog Sk\u00e5ne 1658 fortsatte Sk\u00e5nelagen att g\u00e4lla under en \u00f6verg\u00e5ngsperiod. <strong>1683<\/strong> stadf\u00e4ste Karl XI att svensk lag \u2014 Kristoffers landslag och Magnus Erikssons stadslag \u2014 fr\u00e5n d\u00e5 skulle g\u00e4lla \u00e4ven i Sk\u00e5ne.<\/p>\n<div class=\"df-tips\">\n<p class=\"df-tips-rubrik\">Praktiskt tips f\u00f6r sk\u00e5neforskning<\/p>\n<p>N\u00e4r du forskar i sk\u00e5nska r\u00e4ttsk\u00e4llor f\u00f6re 1683 \u2014 domb\u00f6cker, h\u00e4radsting, kyrkliga domkapitel \u2014 b\u00f6r du vara medveten om att man kan m\u00f6ta dansk r\u00e4ttsterminologi. &#8221;Lensmand&#8221; (l\u00e4nsman), &#8221;herredsfoged&#8221; (h\u00e4radsfogde) och andra termer skiljer sig fr\u00e5n svenska. Holmb\u00e4ck &amp; Wess\u00e9ns \u00f6vers\u00e4ttning av Sk\u00e5nelagen finns publicerad och \u00e4r ov\u00e4rderlig f\u00f6r att tolka \u00e4ldre sk\u00e5nska handlingar.<\/p>\n<\/div>\n<h2>Balksystemet \u2014 s\u00e5 \u00e4r lagarna uppbyggda<\/h2>\n<p>Alla landskapslagar \u00e4r indelade i <strong>balkar<\/strong> \u2014 tematiska avsnitt som reglerar olika livsomr\u00e5den. Strukturen varierar n\u00e5got mellan lagarna, men de vanligaste balkarna \u00e4r:<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Balk<\/th>\n<th>Reglerar<\/th>\n<th>Relevans f\u00f6r domboksforskaren<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Balk\">Kyrkobalken<\/td>\n<td data-label=\"Reglerar\">Kyrkans plats i samh\u00e4llet, dop, vigsel, sakrament<\/td>\n<td data-label=\"Relevans\">F\u00f6rst\u00e5 kyrkliga inslag i domar<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Balk\">Gifterm\u00e5lsbalken<\/td>\n<td data-label=\"Reglerar\">Trolovning, brudk\u00f6p, hemgift, \u00e4ktenskapsf\u00f6rord<\/td>\n<td data-label=\"Relevans\">\u00c4ktenskapshinder och r\u00e4ttigheter<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Balk\"><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/gamla-bouppteckningar\/\">\u00c4rvdabalken<\/a><\/td>\n<td data-label=\"Reglerar\">Arv, testamente, <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/okand-moder\/\">o\u00e4kta barn<\/a><\/td>\n<td data-label=\"Relevans\">Arvsr\u00e4ttens historia<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Balk\">Jordabalken<\/td>\n<td data-label=\"Reglerar\">Fastigheter, k\u00f6p, b\u00f6rdsr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Relevans\">F\u00f6rst\u00e5 \u00e4ldre jordtvister<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Balk\">Eds\u00f6resbalken<\/td>\n<td data-label=\"Reglerar\">Kungens fridslagar, fridsbrott<\/td>\n<td data-label=\"Relevans\">Allvarliga brott i medeltidsm\u00e5l<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Balk\">Tjuvabalken<\/td>\n<td data-label=\"Reglerar\">St\u00f6ld, r\u00e5n, h\u00e4leri<\/td>\n<td data-label=\"Relevans\">St\u00f6ldm\u00e5l, b\u00f6ter, d\u00f6dsstraff<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Balk\">Dr\u00e5pabalken<\/td>\n<td data-label=\"Reglerar\">Mord, dr\u00e5p, manbot<\/td>\n<td data-label=\"Relevans\">Manbot och sl\u00e4ktansvar<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Balk\">Saram\u00e5lsbalken<\/td>\n<td data-label=\"Reglerar\">S\u00e5r, slag, kroppsskador<\/td>\n<td data-label=\"Relevans\">Misshandelsm\u00e5l<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>Strukturen med balkar var s\u00e5 stark att den \u00f6verlevde alla senare lagrevisioner. N\u00e4r <strong>1734 \u00e5rs lag<\/strong> sammanst\u00e4lldes f\u00f6ljde den samma balksystem, och moderna lagar som <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/familjerattslagar\/\">\u00e4ktenskapsbalken<\/a> (1987) och brottsbalken (1962) ansluter direkt till denna medeltida tradition.<\/p>\n<h2>Hur landskapslagarna ersattes<\/h2>\n<p>Landskapslagarna g\u00e4llde fram till mitten av 1300-talet d\u00e5 <strong>Magnus Erikssons landslag<\/strong> (cirka 1350) ersatte dem f\u00f6r landsbygden. Detta var Sveriges f\u00f6rsta rikst\u00e4ckande lag, \u00e4ven om den inte stadf\u00e4stes formellt i alla landskap utan introducerades gradvis. Magnus Erikssons stadslag t\u00e4ckte st\u00e4derna parallellt.<\/p>\n<p>1442 antogs <strong>Kristoffers landslag<\/strong> som en omarbetning av Magnus Erikssons landslag. Den g\u00e4llde sedan i 294 \u00e5r, tills <strong>1734 \u00e5rs lag<\/strong> ersatte b\u00e5de Kristoffers landslag och Magnus Erikssons stadslag och f\u00f6renade r\u00e4tten f\u00f6r land och stad i en gemensam lag.<\/p>\n<h2>M\u00e4rkliga regler i landskapslagarna<\/h2>\n<p>Vissa av de regler som fanns i landskapslagarna kan i dag framst\u00e5 som b\u00e5de m\u00e4rkliga och humoristiska. Till exempel kunde man enligt vissa lagar bli d\u00f6md f\u00f6r att ha skadat n\u00e5gon med en \u00f6rfil, men inte om man anv\u00e4nde en k\u00e4pp \u2014 n\u00e5got som i dag uppfattas som absurt. I V\u00e4stg\u00f6talagen fanns ocks\u00e5 regler om att man m\u00e5ste ha tolv vittnen f\u00f6r att bevisa att man var fri fr\u00e5n trolldom.<\/p>\n<p>Dessa regler \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s inte l\u00e4ngre giltiga, men de speglar hur r\u00e4ttsuppfattningen s\u00e5g ut under medeltiden. I m\u00e5nga fall blandades kristna v\u00e4rderingar med gamla hedniska traditioner, vilket skapade lagregler som f\u00f6r oss ter sig b\u00e5de fr\u00e4mmande och underh\u00e5llande.<\/p>\n<h3>Manbot \u2014 sl\u00e4kten betalade f\u00f6r dr\u00e5p<\/h3>\n<p>Vid dr\u00e5p utgick <strong>manbot<\/strong>, ett b\u00f6tesbelopp som dr\u00e5paren och hans sl\u00e4kt betalade till den d\u00f6des sl\u00e4kt. Beloppet varierade beroende p\u00e5 den d\u00f6des samh\u00e4llsst\u00e4llning: en bonde gav mindre manbot \u00e4n en fr\u00e4lseman, en tr\u00e4l \u00e4nnu mindre. Detta system byggde p\u00e5 sl\u00e4ktansvar \u2014 hela sl\u00e4kten var medansvarig.<\/p>\n<h3>Edg\u00e5ng \u2014 du kunde sv\u00e4ra dig fri<\/h3>\n<p>I m\u00e5nga m\u00e5l kunde den anklagade <strong>sv\u00e4ra sig fri<\/strong> genom att tillsammans med ett antal &#8221;edg\u00e4rdsm\u00e4n&#8221; \u2014 vanligen 12 hederliga personer \u2014 avl\u00e4gga ed p\u00e5 sin oskuld. Edg\u00e5ngens kraft byggde p\u00e5 religi\u00f6s fruktan f\u00f6r att sv\u00e4ra falsk ed. Systemet upph\u00f6rde gradvis under 1600-talet n\u00e4r vittnesbevisning tog \u00f6ver.<\/p>\n<h2>Var hittar du landskapslagarna idag?<\/h2>\n<p>M\u00e5nga av lagarna finns tillg\u00e4ngliga p\u00e5 internet och \u00e4r en viktig k\u00e4lla f\u00f6r forskare och historiker. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra av de mest anv\u00e4ndbara l\u00e4nkarna:<\/p>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/sok.riksarkivet.se\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Riksarkivets digitala forskarsal<\/a> \u2014 originalhandskrifter<\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.saob.se\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Svenska Akademiens ordbok (SAOB)<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Litteraturbanken<\/a> \u2014 digitala utg\u00e5vor med moderna kommentarer<\/li>\n<li><a href=\"http:\/\/runeberg.org\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Project Runeberg<\/a> \u2014 originaltexter p\u00e5 fornsvenska<\/li>\n<\/ul>\n<p>F\u00f6r moderna l\u00e4sare \u00e4r dock standardverket fortfarande <strong>Holmb\u00e4ck &amp; Wess\u00e9n: Svenska landskapslagar tolkade och f\u00f6rklarade f\u00f6r nutidens svenskar<\/strong> (5 band, 1933\u20131946), som finns p\u00e5 bibliotek och i antikvariat.<\/p>\n<div class=\"df-info-box\">\n<p class=\"df-info-rubrik\"><strong>Collin &amp; Schlyter \u2014 den vetenskapliga grundutg\u00e5van<\/strong><\/p>\n<p>F\u00f6r den som vill arbeta vetenskapligt med originaltexterna \u00e4r <strong>Hans Samuel Collin och Carl Johan Schlyter: Samling af Sweriges <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sveriges-gamla-lagar\/\">gamla lagar<\/a><\/strong> (kallad <em>SSGL<\/em> eller &#8221;Collin och Schlyter&#8221;) den auktoritativa utg\u00e5van. Den utkom i <strong>13 band 1827\u20131877<\/strong> och inneh\u00e5ller landskapslagarnas originaltexter med fornsvenska, varianter mellan handskrifter och textkritisk apparat. Sista bandet \u00e4r en fornsvensk ordbok. Verket \u00e4r digitaliserat hos Litteraturbanken. Collin och Schlyter fick det statliga uppdraget 1822; Collin dog redan 1833 efter att ha hunnit publicera V\u00e4stg\u00f6talagen och \u00d6stg\u00f6talagen.<\/p>\n<p>Holmb\u00e4ck &amp; Wess\u00e9n bygger p\u00e5 Collin &amp; Schlyters textkritiska utg\u00e5vor men \u00f6vers\u00e4tter till modern svenska \u2014 perfekt f\u00f6r dig som vill f\u00f6rst\u00e5 inneh\u00e5llet snarare \u00e4n det fornsvenska spr\u00e5ket.<\/p>\n<\/div>\n<h2 class=\"df-faq\">Vanliga fr\u00e5gor om landskapslagarna<\/h2>\n<div class=\"df-faq\">\n<h3>Vad \u00e4r hednalagen?<\/h3>\n<p>Ett kort fragment av f\u00f6rkristen v\u00e4stg\u00f6tsk r\u00e4tt \u2014 \u00e4ldre \u00e4n \u00c4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen fr\u00e5n 1220-talet. Texten \u00e4r fragmentarisk men ger inblick i muntlig r\u00e4ttstradition fr\u00e5n tiden innan Sveriges kristnande.<\/p>\n<h3>Hur m\u00e5nga landskapslagar finns det?<\/h3>\n<p>Cirka 12 i Sverige om man r\u00e4knar med Sk\u00e5nelagen (dansk-medeltida), Bj\u00f6rk\u00f6ar\u00e4tten (stadsr\u00e4tt), Yngre V\u00e4stg\u00f6talagen, b\u00e5de \u00e4ldre och yngre V\u00e4stmannalagen. De fyra mest k\u00e4nda \u00e4r Upplandslagen, V\u00e4stg\u00f6talagen, \u00d6stg\u00f6talagen och Gutalagen.<\/p>\n<h3>Vilken \u00e4r \u00e4ldst?<\/h3>\n<p>\u00c4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen, nedtecknad p\u00e5 1220-talet. Handskriften KB B 59 \u00e4r det \u00e4ldsta dokumentet p\u00e5 svenska spr\u00e5ket med latinska bokst\u00e4ver.<\/p>\n<h3>Vilka landskapslagar stadf\u00e4stes av kungen?<\/h3>\n<p>Endast tre: Upplandslagen 1296 (Birger Magnusson), S\u00f6dermannalagen 1327 (Magnus Eriksson) och H\u00e4lsingelagen under 1300-talet.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r skillnaden mellan landskapslag och landslag?<\/h3>\n<p>Landskapslagar var regionala \u2014 varje landskap hade sin egen. Landslag (Magnus Erikssons 1350, Kristoffers 1442) var rikst\u00e4ckande och ersatte landskapslagarna f\u00f6r landsbygden.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r en balk?<\/h3>\n<p>En tematisk indelning av en lag \u2014 som kyrkobalken, jordabalken eller tjuvabalken. Strukturen kommer fr\u00e5n landskapslagarna och lever kvar i moderna svenska lagar som \u00e4ktenskapsbalken och brottsbalken.<\/p>\n<h3>Vad g\u00e4llde i Sk\u00e5ne?<\/h3>\n<p>Sk\u00e5nelagen, en dansk-medeltida lag, g\u00e4llde fram till 1683 n\u00e4r svensk lag inf\u00f6rdes formellt. Sk\u00e5ne tillh\u00f6rde Danmark fram till freden i Roskilde 1658.<\/p>\n<h3>Hur l\u00e4nge g\u00e4llde landskapslagarna?<\/h3>\n<p>De ersattes gradvis av Magnus Erikssons landslag (ca 1350) f\u00f6r landsbygden. Gutalagen anv\u00e4ndes p\u00e5 Gotland fram till 1645.<\/p>\n<h3>Var hittar jag landskapslagarna idag?<\/h3>\n<p>Holmb\u00e4ck &amp; Wess\u00e9ns 5-bandsverk fr\u00e5n 1933\u20131946 \u00e4r den vanligaste tillg\u00e4ngliga utg\u00e5van. Project Runeberg har originaltexter. Riksarkivet har originalhandskrifterna.<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"df-internlankar\">\n<p class=\"df-internlankar-rubrik\">Relaterade artiklar och verktyg p\u00e5 domboksforskning.se<\/p>\n<ul>\n<li><a href=\"\/sveriges-gamla-lagar\/\">Sveriges gamla lagar<\/a> \u2014 interaktiv tidslinje och databas<\/li>\n<li><a href=\"\/1734-ars-lag\/\">1734 \u00e5rs lag<\/a> \u2014 lagen som ersatte alla landskapslagar<\/li>\n<li><a href=\"\/sveriges-domstolsvasende\/\">Sveriges domstolsv\u00e4sende<\/a> \u2014 h\u00e4radsr\u00e4tt, hovr\u00e4tt, lagmansr\u00e4tt<\/li>\n<li><a href=\"\/dombokslexikon\/\">Dombokslexikon<\/a> \u2014 \u00f6ver 500 juridiska och historiska termer<\/li>\n<li><a href=\"\/sverige-runt\/\">Sverige runt<\/a> \u2014 landskapsguider<\/li>\n<li><a href=\"\/handstilstranare\/\">Handstilstr\u00e4nare<\/a> \u2014 \u00f6va l\u00e4sa 1700-tals handstil<\/li>\n<li><a href=\"\/datumkonverterare\/\">Datumkonverterare<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<h2>K\u00e4llor<\/h2>\n<div class=\"df-kallor\">\n<p class=\"df-kallor-rubrik\">K\u00e4llor och vidare l\u00e4sning<\/p>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Landskapslag\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Wikipedia: Landskapslag<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/%C3%84ldre_V%C3%A4stg%C3%B6talagen\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Wikipedia: \u00c4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Upplandslagen\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Wikipedia: Upplandslagen<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Gutalagen\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Wikipedia: Gutalagen<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Sk%C3%A5nelagen\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Wikipedia: Sk\u00e5nelagen<\/a><\/li>\n<li><a href=\"http:\/\/runeberg.org\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Project Runeberg<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/riksarkivet.se\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Riksarkivet<\/a><\/li>\n<li><strong>Holmb\u00e4ck, \u00c5. &amp; Wess\u00e9n, E.:<\/strong> <em>Svenska landskapslagar tolkade och f\u00f6rklarade f\u00f6r nutidens svenskar<\/em> (5 band, 1933\u20131946) \u2014 standardverket<\/li>\n<li><strong>Collin, H. S. &amp; Schlyter, C. J.:<\/strong> <em>Samling af Sweriges gamla lagar<\/em> (SSGL, 13 band, 1827\u20131877) \u2014 den vetenskapliga grundutg\u00e5van<\/li>\n<li><strong>Sj\u00f6holm, Elsa:<\/strong> <em>Sveriges medeltidslagar: europeisk r\u00e4ttstradition i politisk omvandling<\/em> (1988)<\/li>\n<li><strong>G\u00f6ran Inger:<\/strong> <em>Svensk r\u00e4ttshistoria<\/em> \u2014 utm\u00e4rkt bok f\u00f6r domboksforskare<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p><script type=\"application\/ld+json\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@type\":\"Article\",\"headline\":\"Landskapslagarna i Sverige \u2013 komplett guide\",\"description\":\"Guide till Sveriges landskapslagar fr\u00e5n 1220-talet till 1442. \u00c4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen, Upplandslagen, \u00d6stg\u00f6talagen och alla \u00f6vriga.\",\"url\":\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/landskapslagarna-i-sverige\/\",\"author\":{\"@type\":\"Person\",\"name\":\"Marcus Eriksson\"},\"publisher\":{\"@type\":\"Organization\",\"name\":\"Domboksforskning.se\",\"url\":\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/\"},\"inLanguage\":\"sv\"}<\/script><\/p>\n<p><script type=\"application\/ld+json\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@type\":\"FAQPage\",\"mainEntity\":[{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Vad \u00e4r hednalagen?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Ett kort fragment av f\u00f6rkristen v\u00e4stg\u00f6tsk r\u00e4tt \u2014 \u00e4ldre \u00e4n \u00c4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen fr\u00e5n 1220-talet.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Hur m\u00e5nga landskapslagar finns det?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Cirka 12 i Sverige om man r\u00e4knar med Sk\u00e5nelagen, Bj\u00f6rk\u00f6ar\u00e4tten, Yngre V\u00e4stg\u00f6talagen och b\u00e5da V\u00e4stmannalagarna. De fyra mest k\u00e4nda \u00e4r Upplandslagen, V\u00e4stg\u00f6talagen, \u00d6stg\u00f6talagen och Gutalagen.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Vilken \u00e4r \u00e4ldst?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"\u00c4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen, nedtecknad p\u00e5 1220-talet. Handskriften KB B 59 \u00e4r det \u00e4ldsta dokumentet p\u00e5 svenska spr\u00e5ket.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Vilka landskapslagar stadf\u00e4stes av kungen?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Endast tre: Upplandslagen 1296, S\u00f6dermannalagen 1327 och H\u00e4lsingelagen under 1300-talet.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Vad \u00e4r skillnaden mellan landskapslag och landslag?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Landskapslagar var regionala. Landslag (Magnus Erikssons 1350, Kristoffers 1442) var rikst\u00e4ckande och ersatte landskapslagarna f\u00f6r landsbygden.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Vad \u00e4r en balk?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"En tematisk indelning av en lag som kyrkobalken, jordabalken eller tjuvabalken. Strukturen lever kvar i moderna svenska lagar.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Vad g\u00e4llde i Sk\u00e5ne?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Sk\u00e5nelagen, en dansk-medeltida lag, g\u00e4llde fram till 1683 n\u00e4r svensk lag inf\u00f6rdes formellt.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Hur l\u00e4nge g\u00e4llde landskapslagarna?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"De ersattes gradvis av Magnus Erikssons landslag (ca 1350). Gutalagen anv\u00e4ndes p\u00e5 Gotland fram till 1645.\"}}]}<\/script><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Snabbfakta om landskapslagarna \u00c4ldsta bevarade: \u00c4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen, nedtecknad ca 1220 Stadf\u00e4sta av kungen: endast 3 \u2014 Upplandslagen 1296, S\u00f6dermannalagen 1327, H\u00e4lsingelagen Ersattes av: Magnus Erikssons landslag (ca 1350) f\u00f6r landsbygden Indelning: &#8221;balkar&#8221; \u2014 kyrkobalk, gifterm\u00e5lsbalk, \u00e4rvdabalk, jordabalk, tjuvabalk m.fl. Standardverk: Holmb\u00e4ck &amp; Wess\u00e9n: Svenska landskapslagar tolkade och f\u00f6rklarade f\u00f6r nutidens svenskar (5 band, 1933\u20131946) Landskapslagarna&#8230;<\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":968,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_yoast_wpseo_meta-robots-noindex":"","_yoast_wpseo_meta-robots-nofollow":"","_yoast_wpseo_canonical":"","_yoast_wpseo_opengraph-title":"","_yoast_wpseo_opengraph-description":"","_yoast_wpseo_twitter-title":"","_yoast_wpseo_twitter-description":"","ilj_linkdefinition":["landskapslagarna","landskapslagar","\u00c4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen","Upplandslagen","\u00d6stg\u00f6talagen","Magnus Erikssons landslag","Kristoffers landslag","medeltida r\u00e4tt (?:|b|w+|b|s*){1,2}","lagman","balkar (?:|b|w+|b|s*){1,2}"],"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[],"class_list":["post-36","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-forskning"],"ilj_keywords":["landskapslagarna","landskapslagar","\u00c4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen","Upplandslagen","\u00d6stg\u00f6talagen","Magnus Erikssons landslag","Kristoffers landslag","medeltida r\u00e4tt (?:|b|w+|b|s*){1,2}","lagman","balkar (?:|b|w+|b|s*){1,2}"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.9 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Landskapslagarna i Sverige \u2013 komplett guide till medeltidens r\u00e4tt<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Komplett guide till Sveriges landskapslagar fr\u00e5n 1220-talet till 1442. De fyra k\u00e4nda: Upplandslagen, V\u00e4stg\u00f6talagen, \u00d6stg\u00f6talagen, Gutalagen plus alla \u00f6vriga.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/landskapslagarna-i-sverige\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Landskapslagarna i Sverige \u2013 komplett guide till medeltidens r\u00e4tt\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Komplett guide till Sveriges landskapslagar fr\u00e5n 1220-talet till 1442. De fyra k\u00e4nda: Upplandslagen, V\u00e4stg\u00f6talagen, \u00d6stg\u00f6talagen, Gutalagen plus alla \u00f6vriga.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/landskapslagarna-i-sverige\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2023-01-21T15:33:43+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-19T14:00:11+00:00\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Marcus Eriksson\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Written by\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Marcus Eriksson\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"4 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/landskapslagarna-i-sverige\\\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/landskapslagarna-i-sverige\\\/\"},\"author\":{\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"headline\":\"Landskapslagarna i Sverige\",\"datePublished\":\"2023-01-21T15:33:43+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-19T14:00:11+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/landskapslagarna-i-sverige\\\/\"},\"wordCount\":2460,\"commentCount\":0,\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/landskapslagarna-i-sverige\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/landskapslagarna-i-sverige-bild.webp\",\"articleSection\":[\"Forskning\"],\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"CommentAction\",\"name\":\"Comment\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/landskapslagarna-i-sverige\\\/#respond\"]}]},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/landskapslagarna-i-sverige\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/landskapslagarna-i-sverige\\\/\",\"name\":\"Landskapslagarna i Sverige \u2013 komplett guide till medeltidens r\u00e4tt\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/landskapslagarna-i-sverige\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/landskapslagarna-i-sverige\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/landskapslagarna-i-sverige-bild.webp\",\"datePublished\":\"2023-01-21T15:33:43+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-19T14:00:11+00:00\",\"description\":\"Komplett guide till Sveriges landskapslagar fr\u00e5n 1220-talet till 1442. De fyra k\u00e4nda: Upplandslagen, V\u00e4stg\u00f6talagen, \u00d6stg\u00f6talagen, Gutalagen plus alla \u00f6vriga.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/landskapslagarna-i-sverige\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/landskapslagarna-i-sverige\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/landskapslagarna-i-sverige\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/landskapslagarna-i-sverige-bild.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/landskapslagarna-i-sverige-bild.webp\",\"width\":1170,\"height\":615,\"caption\":\"Landskapslagarna i Sverige - medeltidens r\u00e4tt\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/landskapslagarna-i-sverige\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Landskapslagarna i Sverige\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/author\\\/marcus\\\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Landskapslagarna i Sverige \u2013 komplett guide till medeltidens r\u00e4tt","description":"Komplett guide till Sveriges landskapslagar fr\u00e5n 1220-talet till 1442. De fyra k\u00e4nda: Upplandslagen, V\u00e4stg\u00f6talagen, \u00d6stg\u00f6talagen, Gutalagen plus alla \u00f6vriga.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/landskapslagarna-i-sverige\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Landskapslagarna i Sverige \u2013 komplett guide till medeltidens r\u00e4tt","og_description":"Komplett guide till Sveriges landskapslagar fr\u00e5n 1220-talet till 1442. De fyra k\u00e4nda: Upplandslagen, V\u00e4stg\u00f6talagen, \u00d6stg\u00f6talagen, Gutalagen plus alla \u00f6vriga.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/landskapslagarna-i-sverige\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_published_time":"2023-01-21T15:33:43+00:00","article_modified_time":"2026-05-19T14:00:11+00:00","author":"Marcus Eriksson","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Written by":"Marcus Eriksson","Est. reading time":"4 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/landskapslagarna-i-sverige\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/landskapslagarna-i-sverige\/"},"author":{"name":"Marcus Eriksson","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"headline":"Landskapslagarna i Sverige","datePublished":"2023-01-21T15:33:43+00:00","dateModified":"2026-05-19T14:00:11+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/landskapslagarna-i-sverige\/"},"wordCount":2460,"commentCount":0,"publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/landskapslagarna-i-sverige\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/landskapslagarna-i-sverige-bild.webp","articleSection":["Forskning"],"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"CommentAction","name":"Comment","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/landskapslagarna-i-sverige\/#respond"]}]},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/landskapslagarna-i-sverige\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/landskapslagarna-i-sverige\/","name":"Landskapslagarna i Sverige \u2013 komplett guide till medeltidens r\u00e4tt","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/landskapslagarna-i-sverige\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/landskapslagarna-i-sverige\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/landskapslagarna-i-sverige-bild.webp","datePublished":"2023-01-21T15:33:43+00:00","dateModified":"2026-05-19T14:00:11+00:00","description":"Komplett guide till Sveriges landskapslagar fr\u00e5n 1220-talet till 1442. De fyra k\u00e4nda: Upplandslagen, V\u00e4stg\u00f6talagen, \u00d6stg\u00f6talagen, Gutalagen plus alla \u00f6vriga.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/landskapslagarna-i-sverige\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/landskapslagarna-i-sverige\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/landskapslagarna-i-sverige\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/landskapslagarna-i-sverige-bild.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/landskapslagarna-i-sverige-bild.webp","width":1170,"height":615,"caption":"Landskapslagarna i Sverige - medeltidens r\u00e4tt"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/landskapslagarna-i-sverige\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Landskapslagarna i Sverige"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/author\/marcus\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/36","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=36"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/36\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":918,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/36\/revisions\/918"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/968"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=36"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=36"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=36"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}