{"id":285,"date":"2025-08-13T10:50:36","date_gmt":"2025-08-13T09:50:36","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?p=285"},"modified":"2026-09-07T12:18:05","modified_gmt":"2026-09-07T10:18:05","slug":"vilka-lander-firar-lucia","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/vilka-lander-firar-lucia\/","title":{"rendered":"Vilka l\u00e4nder firar Lucia? Sverige, Norden, Italien och USA"},"content":{"rendered":"<div class=\"df-snabbfakta\">\n<h3>Snabbfakta om luciafirande i v\u00e4rlden<\/h3>\n<ul>\n<li><strong>Sverige:<\/strong> St\u00f6rst och mest utbrett firande, sedan 1927 med t\u00e4vling (Stockholms Dagblad) och 1950-talet nationellt<\/li>\n<li><strong>Finland:<\/strong> Nationell <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/varfor-firar-vi-lucia\/\">Lucia<\/a> kr\u00f6ns sedan 1950, viktig f\u00f6r finlandssvensk identitet<\/li>\n<li><strong>Norge:<\/strong> Sedan 1950-talet, fr\u00e4mst skolor och kyrkor<\/li>\n<li><strong>Danmark:<\/strong> Inf\u00f6rt 13 december 1944 som svensk direktimport, tyst protest mot tysk ockupation<\/li>\n<li><strong>Italien:<\/strong> Sankta Lucia i Syrakusa p\u00e5 Sicilien, hennes ursprungsort och d\u00f6dsplats<\/li>\n<li><strong>USA och Kanada:<\/strong> Svenska kyrkor och emigrantf\u00f6reningar<\/li>\n<li><strong>Ursprung:<\/strong> Sankta Lucia fr\u00e5n Syrakusa (ca 283\u2013304 e.Kr.)<\/li>\n<li><strong>Datum:<\/strong> Alltid 13 december, Lucias d\u00f6dsdag<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p>Vilka l\u00e4nder firar Lucia i dag och varifr\u00e5n kommer sj\u00e4lva traditionen? I vilka l\u00e4nder firas lucia \u00f6ver huvud taget \u2013 och vilka firar lucia mest? Luciafirandet \u00e4r i f\u00f6rsta hand en svensk h\u00f6gtid, men vitkl\u00e4dda flickor med t\u00e4nda ljus i h\u00e5ret finns \u00e4ven i Norge, Danmark, Finland, Italien och i svenskamerikanska f\u00f6reningar i USA och Kanada. Varje land firar p\u00e5 sitt s\u00e4tt. Det svenska luciat\u00e5get med s\u00e5ng och lussekatter \u00e4r unikt, medan italienarna hedrar Sankta Lucia som helgon i storslagna processioner i hemstaden Syrakusa. H\u00e4r \u00e4r hela historien om vilka l\u00e4nder som firar Lucia, hur firandet ser ut och vad som f\u00f6renar och skiljer dem \u00e5t.<\/p>\n<h2>Vilka l\u00e4nder firar Lucia? H\u00e4r \u00e4r listan<\/h2>\n<p>Lucia firas i dag i minst tio l\u00e4nder runt om i v\u00e4rlden. Traditionerna varierar fr\u00e5n landsslut till lokalt firande och fr\u00e5n katolsk helgondag till luthersk skoltradition. H\u00e4r \u00e4r \u00f6versikten:<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Land<\/th>\n<th>Typ av firande<\/th>\n<th>Sedan<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Land\">Sverige<\/td>\n<td data-label=\"Firande\">Luciat\u00e5g med t\u00e4rnor, stj\u00e4rngossar och tomtar<\/td>\n<td data-label=\"Sedan\">1927 (nationellt), 1950-talet allm\u00e4nt<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Land\">Finland<\/td>\n<td data-label=\"Firande\">Nationell Lucia, viktig finlandssvensk identitet<\/td>\n<td data-label=\"Sedan\">1898 (\u00c5bo), 1930 (Helsingfors)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Land\">Norge<\/td>\n<td data-label=\"Firande\">Skolor, kyrkor, mindre offentligt<\/td>\n<td data-label=\"Sedan\">1950-talet<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Land\">Danmark<\/td>\n<td data-label=\"Firande\">Skolor, plejehjem, kyrkor<\/td>\n<td data-label=\"Sedan\">13 december 1944<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Land\">Italien<\/td>\n<td data-label=\"Firande\">Sankta Lucia som katolskt helgon, st\u00f6rst i Syrakusa<\/td>\n<td data-label=\"Sedan\">500-talet<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Land\">USA<\/td>\n<td data-label=\"Firande\">Svenska kyrkor, svenskamerikanska f\u00f6reningar<\/td>\n<td data-label=\"Sedan\">Sena 1800-talet<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Land\">Kanada<\/td>\n<td data-label=\"Firande\">Svenska kyrkor, kulturf\u00f6reningar<\/td>\n<td data-label=\"Sedan\">1900-talet<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Land\">Estland, Lettland, Litauen<\/td>\n<td data-label=\"Firande\">Skolor och svenska f\u00f6reningar<\/td>\n<td data-label=\"Sedan\">1990-talet<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Land\">Tyskland<\/td>\n<td data-label=\"Firande\">Svenska kyrkan och skolor<\/td>\n<td data-label=\"Sedan\">1900-talet<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Land\">Australien<\/td>\n<td data-label=\"Firande\">Svenska kyrkan i Sydney och Melbourne<\/td>\n<td data-label=\"Sedan\">1900-talet<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Land\">Malta<\/td>\n<td data-label=\"Firande\">Sankta Lucia som helgon i staden Mtarfa<\/td>\n<td data-label=\"Sedan\">Medeltiden<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>Firandet delas in i tv\u00e5 huvudtyper. Den katolska traditionen kring helgonet Sankta Lucia f\u00f6rekommer i Italien, Malta, Filippinerna och andra katolska l\u00e4nder. Den svenska ljush\u00f6gtiden med luciat\u00e5g och saffransbr\u00f6d har spridits fr\u00e4mst till Norden och till svenskamerikanska f\u00f6reningar utomlands. De tv\u00e5 traditionerna delar dagen (13 december) men har helt olika uttryck.<\/p>\n<h2>Sverige \u2013 luciatraditionens moderna hem<\/h2>\n<p>Sverige \u00e4r luciafirandets moderna hemvist. Den nutida svenska luciatraditionen etablerades runt sekelskiftet 1900 och blev nationell fr\u00e5n 1927 n\u00e4r Stockholms Dagblad uts\u00e5g den f\u00f6rsta allm\u00e4nt k\u00e4nda Lucia genom en mediakampanj. P\u00e5 Skansen i Stockholm hade luciatraditionen presenterats redan 1892 som en v\u00e4stsvensk folksed v\u00e4rd att bevara. R\u00f6tterna finns i V\u00e4stsverige \u2013 Dalsland, Bohusl\u00e4n, V\u00e4sterg\u00f6tland och V\u00e4rmland \u2013 d\u00e4r lucior burit ljus och br\u00f6d till g\u00e5rdsfolket sedan minst 1700-talet.<\/p>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>Den \u00e4ldsta k\u00e4nda Lucia i Sverige.<\/strong> Den \u00e4ldsta bevarade beskrivningen av en Lucia i Sverige kommer fr\u00e5n \u00e5r 1764. I ett herrg\u00e5rdshem i V\u00e4sterg\u00f6tland ska en ung kvinna med t\u00e4nda ljus p\u00e5 huvudet ha serverat mat och dryck till hush\u00e5llet tidigt p\u00e5 morgonen den 13 december. Beskrivningen finns i bevarade dagboksanteckningar. Traditionen spred sig fr\u00e5n v\u00e4stsvenska herrg\u00e5rdshem via pr\u00e4stg\u00e5rdar till skolor och f\u00f6reningar under 1800- och 1900-talen.\n<\/div>\n<h2>Finland \u2013 luciatraditionen som identitetsmark\u00f6r<\/h2>\n<p>Finland har ett djupt rotat luciafirande med s\u00e4rskild betydelse f\u00f6r landets svenskspr\u00e5kiga minoritet. Den f\u00f6rsta bekr\u00e4ftade svenska Lucian i Finland fanns vid Svenska fruntimmerskolan i \u00c5bo \u00e5r 1898. Vid V\u00f6r\u00e5 Folkh\u00f6gskola valdes en Lucia 1913 och p\u00e5 H\u00f6gvalla husmodersskola fanns seden fr\u00e5n 1919. Det f\u00f6rsta riktiga luciat\u00e5get efter svensk f\u00f6rebild ordnades i Helsingfors \u00e5r 1930 med Lucia, tomtar, stj\u00e4rngossar och ryttare.<\/p>\n<p>Fr\u00e5n 1950 utses en nationell Lucia av Finlands svenska tidningsf\u00f6rening Hufvudstadsbladet. Kr\u00f6ningen sker i Helsingfors domkyrka och firandet blir stor tv-h\u00e4ndelse i finlandssvenska media. P\u00e5 finskspr\u00e5kigt h\u00e5ll har traditionen inte slagit igenom lika brett \u2013 p\u00e5 grund av att lucia medvetet gjordes till en identitetssymbol f\u00f6r det svenska i Finland uppfattas den delvis som &#8221;svensk&#8221;. Men firandet f\u00f6rekommer ocks\u00e5 p\u00e5 finska i skolor och p\u00e5 julfester i alltmer utbredd form.<\/p>\n<h2>Norge \u2013 luciafirande i skolor och kyrkor<\/h2>\n<p>Norge tog upp den svenska luciatraditionen under 1950-talet. Firandet \u00e4r i f\u00f6rsta hand en skolangel\u00e4genhet d\u00e4r de yngsta barnen deltar i luciat\u00e5g med s\u00e5ng och ljus. \u00c4ven m\u00e5nga norska kyrkor arrangerar luciagudstj\u00e4nster den 13 december. Det norska firandet \u00e4r mindre offentligt \u00e4n det svenska. Norge har ingen nationell Lucia och media uppm\u00e4rksammar traditionen mindre. Barn i vitt med ljus och pepparkakor \u00e4r dock ett vanligt inslag i norska f\u00f6rskolor och grundskolor.<\/p>\n<p>De s\u00e5nger som sjungs i norska luciat\u00e5g \u00e4r i regel svenska lucias\u00e5nger med norska \u00f6vers\u00e4ttningar. &#8221;Santa Lucia, lyset bringer&#8221; \u00e4r den vanligaste norska varianten av den ikoniska lucias\u00e5ngen. Norska barn b\u00e4r lussekatter (kallade &#8221;lussekatter&#8221; \u00e4ven p\u00e5 norska) och tar med sig gl\u00e4dje till \u00e4ldreboenden och sjukhus.<\/p>\n<h2>Lucia i Danmark \u2013 direktimporten 1944<\/h2>\n<p>Lucia Danmark \u00e4r en s\u00e4rskild historia. Traditionen kom till Danmark den 13 december 1944 som en direktimport fr\u00e5n Sverige. Initiativet togs av Franz Wend, sekreterare i F\u00f6reningen Norden i K\u00f6penhamn. Bakgrunden var Danmarks sv\u00e5ra situation under tysk ockupation \u2013 luciafirandet blev en tyst men tydlig manifestation av nordisk gemenskap och ljus i m\u00f6rkret. Symboliken var extra laddad: en ljush\u00f6gtid fr\u00e5n det fria Sverige mitt i ockupationsm\u00f6rkret.<\/p>\n<p>Efter kriget spred sig traditionen till danska skolor och plejehjem (\u00e4ldreboenden). I dag \u00e4r luciafirandet v\u00e4l etablerat i Danmark, om \u00e4n inte lika brett som i Sverige. Danskarna kallar det &#8221;Luciaoptog&#8221; och firandet \u00e4r fr\u00e4mst en barnkulturell aktivitet snarare \u00e4n en nationell h\u00f6gtid. Dansk kyrkoradio och lokala tv-kanaler s\u00e4nder luciat\u00e5g fr\u00e5n kyrkor runt om i landet.<\/p>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>Varf\u00f6r 1944?<\/strong> Datumet 13 december 1944 valdes medvetet. Sverige hade under andra v\u00e4rldskriget en s\u00e4rskild st\u00e4llning som neutralt land. Ett svenskt luciafirande i det ockuperade Danmark hade dubbel inneb\u00f6rd: b\u00e5de en kulturell hyllning och en subtil politisk gest. Franz Wend och F\u00f6reningen Norden fick tillst\u00e5nd av tyska ockupationsmakten att genomf\u00f6ra firandet, som spred sig snabbt till skolor och institutioner efter befrielsen 1945.\n<\/div>\n<h2>Italien \u2013 Sankta Lucia i Syrakusa<\/h2>\n<p>Italien firar Lucia p\u00e5 ett helt annat s\u00e4tt \u00e4n Norden. H\u00e4r \u00e4r Sankta Lucia ett katolskt helgon och 13 december hennes minnesdag. St\u00f6rst \u00e4r firandet i Syrakusa p\u00e5 Sicilien, staden d\u00e4r Lucia f\u00f6ddes cirka \u00e5r 283 och dog martyrd\u00f6den \u00e5r 304. En storslagen procession b\u00e4r hennes silverstaty fr\u00e5n katedralen till Chiesa di Santa Lucia al Sepolcro den 13 december och en omv\u00e4nd procession den 20 december. Silverstatyn fr\u00e5n 1599 visar helgonet med palmkvist (martyrsymbol), lilja (renhet), dolk med \u00e4delstenar (mordvapnet) och ett fat med tv\u00e5 \u00f6gon (blindas skyddshelgon).<\/p>\n<p>I norra Italien firas Sankta Lucia som &#8221;julg\u00e5vornas \u00f6verbringerska&#8221; \u2013 snarare \u00e4n jultomten \u00e4r det Sankta Lucia som l\u00e4mnar presenter till barnen natten mellan 12 och 13 december. Traditionen finns i Bergamo, Brescia, Verona, Padua och Cremona. Barnen st\u00e4ller fram halm f\u00f6r Lucias \u00e5sna och kaffe f\u00f6r Lucia sj\u00e4lv. De vaknar till presenter p\u00e5 morgonen. Familjerna festar sedan med saffranspasta och andra ljusa r\u00e4tter.<\/p>\n<h2>Firar man Lucia i USA?<\/h2>\n<p>Firar man Lucia i USA? Ja, luciafirandet \u00e4r etablerat i svensk-amerikanska samfund och kyrkor sedan sena 1800-talet. Firandet \u00e4r dock begr\u00e4nsat till platser med stark svensk migrationshistoria: Chicago, Minneapolis, Rockford, Seattle och Lindsborg (Kansas). De st\u00f6rsta arrang\u00f6rerna \u00e4r svenska kyrkor, American Swedish Institute i Minneapolis, Swedish American Museum i Chicago och Vasa Order of America med lokalavdelningar i hela landet. En \u00e5rlig Lucia utses ofta i lokala arrangemang.<\/p>\n<p>New Yorks Scandinavia House ordnar \u00e5rligen ett stort luciat\u00e5g p\u00e5 Park Avenue. I Seattle marscherar Sverige-v\u00e4nner i traditionell kl\u00e4dnad genom Ballard-omr\u00e5det, det historiska nordiska kvarteret. Kanada har liknande firande i Vancouver, Winnipeg och Toronto \u2013 ofta arrangerat av Swedish Cultural Society. F\u00f6r tredje och fj\u00e4rde generationens svenskamerikaner har lucia blivit en av de starkaste kvarvarande banden till hemlandet.<\/p>\n<h2>Andra l\u00e4nder med luciafirande<\/h2>\n<h3>Baltikum \u2013 efter Sovjetunionens fall<\/h3>\n<p>Estland, Lettland och Litauen fick luciafirande under 1990-talet i samband med att Sovjetunionen uppl\u00f6stes och kontakterna med Norden \u00e5terupptogs. Firandet arrangeras fr\u00e4mst av svenska skolor, kulturf\u00f6reningar och kyrkor. I Tallinn ordnar Estlands svenska kulturf\u00f6rbund \u00e5rliga luciat\u00e5g f\u00f6r minnet av den historiska svenska minoritet som fanns p\u00e5 \u00f6arna Orms\u00f6, Run\u00f6 och Narg\u00f6. Firandet har f\u00e5tt bred uppslutning i regionen.<\/p>\n<h3>Tyskland \u2013 i svenska kyrkan<\/h3>\n<p>Tyskland har luciafirande i Svenska kyrkans utlandsf\u00f6rsamlingar i Berlin, Hamburg, M\u00fcnchen och andra st\u00e4der med svenska kolonier. \u00c4ven tyska skolor med svenska spr\u00e5kprogram deltar i traditionen. I gr\u00e4nstrakterna mellan Tyskland och Danmark har luciafirandet spritts via den danska minoriteten i Slesvig.<\/p>\n<h3>Australien och Nya Zeeland<\/h3>\n<p>P\u00e5 s\u00f6dra halvklotet firas lucia trots att det \u00e4r sommar den 13 december. Svenska kyrkans utlandsf\u00f6rsamlingar i Sydney, Melbourne, Brisbane och Auckland arrangerar luciat\u00e5g med s\u00e5ng, kaffe och lussekatter. Firandet blir kulturell mark\u00f6r f\u00f6r svenska emigranter och deras barn. M\u00e5nga barn i tredje generationen deltar f\u00f6r att h\u00e5lla kontakten med farf\u00f6r\u00e4ldrarnas hemland.<\/p>\n<h3>Malta och Filippinerna<\/h3>\n<p>Malta firar Sankta Lucia som lokalt helgon i staden Mtarfa d\u00e4r hon \u00e4r skyddshelgon. I Filippinerna hedras Sankta Lucia i st\u00e4derna Sasmuan (Pampanga) och Santa Lucia (Ilocos Sur), b\u00e5da med starka spansk-katolska traditioner. Firandet best\u00e5r av processioner, m\u00e4ssor och lokala fester. Malta har firat Sankta Lucia sedan medeltiden.<\/p>\n<h2>Vilket land kommer Lucia fr\u00e5n?<\/h2>\n<p>Vilket land kommer Lucia fr\u00e5n? Sankta Lucia f\u00f6ddes i Syrakusa p\u00e5 Sicilien, i dagens Italien, cirka \u00e5r 283 e.Kr. Hon dog martyrd\u00f6den i samma stad den 13 december \u00e5r 304 under kejsar Diocletianus f\u00f6rf\u00f6ljelser av kristna. Hon var 20 till 25 \u00e5r gammal. Namnet Lucia kommer fr\u00e5n latinets <em>lux<\/em> (ljus) via formen <em>lucis via<\/em> (&#8221;ljusets v\u00e4g&#8221;). I den romersk-katolska kyrkan \u00e4r hon skyddshelgon f\u00f6r blinda \u2013 en anspelning p\u00e5 legenden att hennes \u00f6gon revs ut f\u00f6re hennes d\u00f6d.<\/p>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>Legenden om Lucia.<\/strong> Enligt legenden var Lucia en ung kristen fr\u00e5n en rik familj i Syrakusa. Hon avlade i hemlighet ett kyskhetsl\u00f6fte och sk\u00e4nkte bort sitt fadersarv till fattiga. Hennes hedniske f\u00e4stman anm\u00e4lde henne som kristen till den romerske st\u00e5th\u00e5llaren Pascasius. Han f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rst skicka henne till ett bordell, men Gud gjorde henne &#8221;or\u00f6rlig som en klippa&#8221;. Han f\u00f6rs\u00f6kte br\u00e4nna henne p\u00e5 b\u00e5l, men elden bet inte p\u00e5 henne. Till sist tog Pascasius fram ett sv\u00e4rd och h\u00f6gg henne i strupen. Livet rann ur henne, men f\u00f6rst n\u00e4r pr\u00e4ster kommit fram med nattvarden och sagt sitt &#8221;amen&#8221; gav hon upp andan.\n<\/div>\n<p>Att den svenska ljush\u00f6gtiden 13 december kopplas till detta italienska helgon \u00e4r en historisk tillf\u00e4llighet snarare \u00e4n en direkt kulturell \u00f6verf\u00f6ring. I den julianska kalender som g\u00e4llde fram till 1753 r\u00e4knades 13 december som \u00e5rets l\u00e4ngsta natt \u2013 vintersolst\u00e5ndet. N\u00e4r Sverige kristnades associerades den gamla ljush\u00f6gtiden med det katolska helgonet Lucia och namnet levde kvar i folktraditionen \u00e4ven efter reformationen p\u00e5 1500-talet. Den moderna luciatraditionen skapades senare, delvis inspirerad av herrg\u00e5rdstraditioner och delvis av 1800-talets akademiska intresse f\u00f6r folkkultur.<\/p>\n<h2>Vad har Sankta Lucia med lucias\u00e5ngen att g\u00f6ra?<\/h2>\n<p>Den ikoniska lucias\u00e5ngen &#8221;Sankta Lucia&#8221; som svenska barn sjunger i luciat\u00e5g har egentligen ingenting med helgonet fr\u00e5n Syrakusa att g\u00f6ra. S\u00e5ngen \u00e4r fr\u00e5n b\u00f6rjan en italiensk fiskars\u00e5ng, &#8221;Barcarola napolitana&#8221;, skriven \u00e5r 1852 av komposit\u00f6ren Teodoro Cottrau. Texten beskriver stadsdelen Santa Lucia i Neapel, en fiskarhamn d\u00e4r b\u00e5tar och fiskare arbetade under kv\u00e4llens och nattens skydd. Den svenska texten &#8221;Natten g\u00e5r tunga fj\u00e4t&#8221; med Sigrid Elmblads text fr\u00e5n 1919 har inget att g\u00f6ra med den italienska originaltexten.<\/p>\n<h2>Varf\u00f6r just 13 december?<\/h2>\n<p>Datumet 13 december har tv\u00e5 historiska f\u00f6rklaringar. Enligt katolsk tradition dog Sankta Lucia denna dag \u00e5r 304 och d\u00e4rf\u00f6r blev det hennes helgondag. I den julianska kalendern r\u00e4knades 13 december ocks\u00e5 som \u00e5rets l\u00e4ngsta natt \u2013 vintersolst\u00e5ndet. Efter \u00f6verg\u00e5ngen till gregorianska kalendern 1582 (i Sverige 1753) f\u00f6rskj\u00f6ts vintersolst\u00e5ndet till 21\u201322 december men Lucias namnsdag stannade kvar p\u00e5 13 december som en p\u00e5minnelse om den gamla ljush\u00f6gtiden.<\/p>\n<h2>Vanliga fr\u00e5gor om luciafirande i olika l\u00e4nder<\/h2>\n<div class=\"df-faq\">\n<h3>Vilka l\u00e4nder firar Lucia?<\/h3>\n<p>Lucia firas fr\u00e4mst i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Italien. Traditionen finns \u00e4ven i svenskamerikanska f\u00f6reningar i USA och Kanada, i Baltikum sedan 1990-talet, i tyska storst\u00e4der med svensk kyrka, i Australien och p\u00e5 Malta. Sverige har det st\u00f6rsta och mest utbredda firandet.<\/p>\n<h3>I vilka l\u00e4nder firar man Lucia som helgondag?<\/h3>\n<p>Sankta Lucia firas som katolskt helgon fr\u00e4mst i Italien (s\u00e4rskilt Syrakusa p\u00e5 Sicilien), p\u00e5 Malta, i Filippinerna och andra l\u00e4nder med romersk-katolsk tradition. I norra Italien fungerar Sankta Lucia \u00e4ven som &#8221;julg\u00e5vornas \u00f6verbringerska&#8221; som l\u00e4mnar presenter till barnen natten mellan 12 och 13 december.<\/p>\n<h3>Vilket land kommer Lucia fr\u00e5n?<\/h3>\n<p>Helgonet f\u00f6ddes i Syrakusa p\u00e5 Sicilien i Italien cirka \u00e5r 283 e.Kr. Hon dog martyrd\u00f6den i samma stad den 13 december \u00e5r 304 under kejsar Diocletianus f\u00f6rf\u00f6ljelser av kristna. Namnet kommer fr\u00e5n latinets lux, som betyder ljus.<\/p>\n<h3>Firar man Lucia i USA?<\/h3>\n<p>Ja, luciafirandet \u00e4r v\u00e4l etablerat i svensk-amerikanska f\u00f6reningar och Svenska kyrkans utlandsf\u00f6rsamlingar i USA. De st\u00f6rsta firandena finns i Chicago, Minneapolis, Rockford, Seattle och Lindsborg i Kansas. American Swedish Institute i Minneapolis och Vasa Order of America \u00e4r centrala arrang\u00f6rer. New Yorks Scandinavia House anordnar ett \u00e5rligt luciat\u00e5g p\u00e5 Park Avenue.<\/p>\n<h3>Hur firar man Lucia i Danmark?<\/h3>\n<p>Lucia Danmark inf\u00f6rdes 13 december 1944 som direktimport fr\u00e5n Sverige p\u00e5 initiativ av Franz Wend, sekreterare i F\u00f6reningen Norden i K\u00f6penhamn. Det var delvis en tyst protest mot den tyska ockupationen. I dag firas Luciaoptog i skolor, plejehjem och kyrkor. Traditionen \u00e4r mindre nationellt utbredd \u00e4n i Sverige men lever kvar s\u00e4rskilt bland barn.<\/p>\n<h3>Hur firar man Lucia i Finland?<\/h3>\n<p>Finland har luciafirande sedan 1898 (f\u00f6rsta bekr\u00e4ftade Lucia i \u00c5bo) med f\u00f6rsta luciat\u00e5g 1930 i Helsingfors. Sedan 1950 utses en nationell Lucia av tidningen Hufvudstadsbladet och kr\u00f6ns i Helsingfors domkyrka. Lucia har blivit en viktig identitetssymbol f\u00f6r Finlands svenskspr\u00e5kiga minoritet. Firandet syns \u00e4ven i finskspr\u00e5kiga skolor och julfester.<\/p>\n<h3>Hur firar man Lucia i Norge?<\/h3>\n<p>Norge firar Lucia fr\u00e4mst i skolor och kyrkor sedan 1950-talet. Firandet \u00e4r mindre offentligt \u00e4n i Sverige \u2013 ingen nationell Lucia utses och media uppm\u00e4rksammar traditionen sparsamt. Barn i vitt med ljus och pepparkakor \u00e4r dock ett vanligt inslag i norska f\u00f6rskolor och grundskolor. Norska luciat\u00e5g bes\u00f6ker \u00e4ldreboenden och sjukhus.<\/p>\n<h3>Hur firar Italien Sankta Lucia?<\/h3>\n<p>Italien firar Sankta Lucia som katolskt helgon fr\u00e4mst i Syrakusa p\u00e5 Sicilien, hennes ursprungs- och d\u00f6dsort. En storslagen procession b\u00e4r helgonets silverstaty fr\u00e5n katedralen till Chiesa di Santa Lucia al Sepolcro den 13 december. I norra Italien (Bergamo, Brescia, Verona) \u00e4r Sankta Lucia den som l\u00e4mnar presenter till barnen natten mellan 12 och 13 december \u2013 i st\u00e4llet f\u00f6r jultomten.<\/p>\n<h3>N\u00e4r b\u00f6rjade luciafirandet i Sverige?<\/h3>\n<p>Den \u00e4ldsta beskrivningen av en svensk Lucia kommer fr\u00e5n 1764 i ett herrg\u00e5rdshem i V\u00e4sterg\u00f6tland. Skansen i Stockholm presenterade traditionen som v\u00e4stsvensk folksed 1892. Det f\u00f6rsta nationella luciafirandet organiserades av Stockholms Dagblad 1927 med en offentlig t\u00e4vling. Under 1950-talet blev firandet nationellt utbrett i hela landet och spred sig sedan till Norge och andra l\u00e4nder.<\/p>\n<h3>Har lucias\u00e5ngen n\u00e5got med helgonet att g\u00f6ra?<\/h3>\n<p>Nej. Melodin &#8221;Sankta Lucia&#8221; som sjungs i svenska luciat\u00e5g \u00e4r egentligen en italiensk fiskars\u00e5ng, &#8221;Barcarola napolitana&#8221;, skriven \u00e5r 1852 av Teodoro Cottrau. S\u00e5ngen beskriver stadsdelen Santa Lucia i Neapel, en fiskarhamn. Den svenska texten &#8221;Natten g\u00e5r tunga fj\u00e4t&#8221; \u00e4r skriven av Sigrid Elmblad \u00e5r 1919 och har ingen koppling till varken den italienska originaltexten eller helgonet fr\u00e5n Syrakusa.<\/p>\n<h3>Varf\u00f6r just 13 december?<\/h3>\n<p>Tv\u00e5 sk\u00e4l. Enligt katolsk tradition dog Sankta Lucia i Syrakusa denna dag \u00e5r 304 och d\u00e4rf\u00f6r blev det hennes helgondag. I den julianska kalendern r\u00e4knades 13 december ocks\u00e5 som \u00e5rets l\u00e4ngsta natt \u2013 vintersolst\u00e5ndet. Kombinationen av kristet helgon och f\u00f6rkristen ljush\u00f6gtid blev grunden f\u00f6r det moderna luciafirandet.<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"df-kallor\">\n<h3>K\u00e4llor och l\u00e4stips<\/h3>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Lucia\" rel=\"noopener\">Wikipedia \u2013 Lucia<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Lucia_(helgon)\" rel=\"noopener\">Wikipedia \u2013 Lucia (helgon)<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.nordiskamuseet.se\/artiklar\/lucia\" rel=\"noopener\">Nordiska museet \u2013 Luciafirandet<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/slakthistoria.se\/livet-forr\/traditioner\/darfor-firar-vi-lucia\" rel=\"noopener\">Sl\u00e4kthistoria \u2013 D\u00e4rf\u00f6r firar vi Lucia<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/almanakka.helsinki.fi\/sv\/aktuellt\/sv\/ajankohtaista\/luciadagen\" rel=\"noopener\">Universitetets almanacksbyr\u00e5 (Helsingfors) \u2013 Luciadagen<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.svenskakyrkan.se\/jul\/lucia\" rel=\"noopener\">Svenska kyrkan \u2013 Lucia<\/a><\/li>\n<li>Berg, G\u00f6sta &amp; Hovi, Kari. <em>Nordens luciatradition<\/em> (Nordiska museet 1975).<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<div class=\"df-internlankar\">\n<h3>Fler artiklar p\u00e5 Domboksforskning<\/h3>\n<ul>\n<li><a href=\"\/jul-historia\/\">Julens historia i Sverige<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/allhelgona-historia\/\">Allhelgona \u2013 historia och traditioner<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/valborg-historia\/\">Valborgsm\u00e4ssoafton<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/midsommar-historia\/\">Midsommar \u2013 historia och traditioner<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/svenska-namnskicket\/\">Svenska namnskicket genom historien<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p><script type=\"application\/ld+json\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@type\":\"Article\",\"headline\":\"Vilka l\u00e4nder firar Lucia? Sverige, Norden, Italien och USA\",\"description\":\"Lucia firas i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Italien samt bland svenskamerikaner i USA och Kanada. Om ursprung, traditioner och skillnader.\",\"author\":{\"@type\":\"Person\",\"name\":\"Marita Persson\"},\"publisher\":{\"@type\":\"Organization\",\"name\":\"Domboksforskning.se\"},\"mainEntityOfPage\":\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/vilka-lander-firar-lucia\/\",\"dateModified\":\"2026-09-06\"}<\/script><\/p>\n<p><script type=\"application\/ld+json\">{\"@context\": \"https:\/\/schema.org\",\"@type\": \"FAQPage\",\"mainEntity\": [{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Vilka l\u00e4nder firar Lucia?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"Lucia firas fr\u00e4mst i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Italien. Traditionen finns \u00e4ven i svenskamerikanska f\u00f6reningar i USA och Kanada, i Baltikum sedan 1990-talet, i tyska storst\u00e4der med svensk kyrka, i Australien och p\u00e5 Malta. Sverige har det st\u00f6rsta och mest utbredda firandet.\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"I vilka l\u00e4nder firar man Lucia som helgondag?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"Sankta Lucia firas som katolskt helgon fr\u00e4mst i Italien (s\u00e4rskilt Syrakusa p\u00e5 Sicilien), p\u00e5 Malta, i Filippinerna och andra l\u00e4nder med romersk-katolsk tradition. I norra Italien fungerar Sankta Lucia \u00e4ven som \\\"julg\u00e5vornas \u00f6verbringerska\\\" som l\u00e4mnar presenter till barnen natten mellan 12 och 13 december.\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Vilket land kommer Lucia fr\u00e5n?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"Helgonet f\u00f6ddes i Syrakusa p\u00e5 Sicilien i Italien cirka \u00e5r 283 e.Kr. Hon dog martyrd\u00f6den i samma stad den 13 december \u00e5r 304 under kejsar Diocletianus f\u00f6rf\u00f6ljelser av kristna. Namnet kommer fr\u00e5n latinets lux, som betyder ljus.\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Firar man Lucia i USA?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"Ja, luciafirandet \u00e4r v\u00e4l etablerat i svensk-amerikanska f\u00f6reningar och Svenska kyrkans utlandsf\u00f6rsamlingar i USA. De st\u00f6rsta firandena finns i Chicago, Minneapolis, Rockford, Seattle och Lindsborg i Kansas. American Swedish Institute i Minneapolis och Vasa Order of America \u00e4r centrala arrang\u00f6rer. New Yorks Scandinavia House anordnar ett \u00e5rligt luciat\u00e5g p\u00e5 Park Avenue.\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Hur firar man Lucia i Danmark?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"Lucia Danmark inf\u00f6rdes 13 december 1944 som direktimport fr\u00e5n Sverige p\u00e5 initiativ av Franz Wend, sekreterare i F\u00f6reningen Norden i K\u00f6penhamn. Det var delvis en tyst protest mot den tyska ockupationen. I dag firas Luciaoptog i skolor, plejehjem och kyrkor. Traditionen \u00e4r mindre nationellt utbredd \u00e4n i Sverige men lever kvar s\u00e4rskilt bland barn.\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Hur firar man Lucia i Finland?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"Finland har luciafirande sedan 1898 (f\u00f6rsta bekr\u00e4ftade Lucia i \u00c5bo) med f\u00f6rsta luciat\u00e5g 1930 i Helsingfors. Sedan 1950 utses en nationell Lucia av tidningen Hufvudstadsbladet och kr\u00f6ns i Helsingfors domkyrka. Lucia har blivit en viktig identitetssymbol f\u00f6r Finlands svenskspr\u00e5kiga minoritet. Firandet syns \u00e4ven i finskspr\u00e5kiga skolor och julfester.\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Hur firar man Lucia i Norge?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"Norge firar Lucia fr\u00e4mst i skolor och kyrkor sedan 1950-talet. Firandet \u00e4r mindre offentligt \u00e4n i Sverige \u2013 ingen nationell Lucia utses och media uppm\u00e4rksammar traditionen sparsamt. Barn i vitt med ljus och pepparkakor \u00e4r dock ett vanligt inslag i norska f\u00f6rskolor och grundskolor. Norska luciat\u00e5g bes\u00f6ker \u00e4ldreboenden och sjukhus.\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Hur firar Italien Sankta Lucia?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"Italien firar Sankta Lucia som katolskt helgon fr\u00e4mst i Syrakusa p\u00e5 Sicilien, hennes ursprungs- och d\u00f6dsort. En storslagen procession b\u00e4r helgonets silverstaty fr\u00e5n katedralen till Chiesa di Santa Lucia al Sepolcro den 13 december. I norra Italien (Bergamo, Brescia, Verona) \u00e4r Sankta Lucia den som l\u00e4mnar presenter till barnen natten mellan 12 och 13 december \u2013 i st\u00e4llet f\u00f6r jultomten.\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"N\u00e4r b\u00f6rjade luciafirandet i Sverige?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"Den \u00e4ldsta beskrivningen av en svensk Lucia kommer fr\u00e5n 1764 i ett herrg\u00e5rdshem i V\u00e4sterg\u00f6tland. Skansen i Stockholm presenterade traditionen som v\u00e4stsvensk folksed 1892. Det f\u00f6rsta nationella luciafirandet organiserades av Stockholms Dagblad 1927 med en offentlig t\u00e4vling. Under 1950-talet blev firandet nationellt utbrett i hela landet och spred sig sedan till Norge och andra l\u00e4nder.\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Har lucias\u00e5ngen n\u00e5got med helgonet att g\u00f6ra?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"Nej. Melodin \\\"Sankta Lucia\\\" som sjungs i svenska luciat\u00e5g \u00e4r egentligen en italiensk fiskars\u00e5ng, \\\"Barcarola napolitana\\\", skriven \u00e5r 1852 av Teodoro Cottrau. S\u00e5ngen beskriver stadsdelen Santa Lucia i Neapel, en fiskarhamn. Den svenska texten \\\"Natten g\u00e5r tunga fj\u00e4t\\\" \u00e4r skriven av Sigrid Elmblad \u00e5r 1919 och har ingen koppling till varken den italienska originaltexten eller helgonet fr\u00e5n Syrakusa.\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Varf\u00f6r just 13 december?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"Tv\u00e5 sk\u00e4l. Enligt katolsk tradition dog Sankta Lucia i Syrakusa denna dag \u00e5r 304 och d\u00e4rf\u00f6r blev det hennes helgondag. I den julianska kalendern r\u00e4knades 13 december ocks\u00e5 som \u00e5rets l\u00e4ngsta natt \u2013 vintersolst\u00e5ndet. Kombinationen av kristet helgon och f\u00f6rkristen ljush\u00f6gtid blev grunden f\u00f6r det moderna luciafirandet.\"}}]}<\/script><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Snabbfakta om luciafirande i v\u00e4rlden Sverige: St\u00f6rst och mest utbrett firande, sedan 1927 med t\u00e4vling (Stockholms Dagblad) och 1950-talet nationellt Finland: Nationell Lucia kr\u00f6ns &#8230; <a title=\"Vilka l\u00e4nder firar Lucia? Sverige, Norden, Italien och USA\" class=\"read-more\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/vilka-lander-firar-lucia\/\" aria-label=\"Read more about Vilka l\u00e4nder firar Lucia? Sverige, Norden, Italien och USA\">Read more<\/a><\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":286,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_yoast_wpseo_meta-robots-noindex":"","_yoast_wpseo_meta-robots-nofollow":"","_yoast_wpseo_canonical":"","_yoast_wpseo_opengraph-title":"","_yoast_wpseo_opengraph-description":"","_yoast_wpseo_twitter-title":"","_yoast_wpseo_twitter-description":"","footnotes":"","ilj_linkdefinition":["vilka l\u00e4nder firar lucia","Vilka l\u00e4nder firar Lucia{-3}","i vilka l\u00e4nder firar man lucia","vilket land kommer lucia fr\u00e5n","firar man lucia i usa","lucia danmark","lucia finland","lucia norge","lucia italien","Sankta Lucia Syrakusa","lucia tradition ursprung","lucia 13 december","luciat\u00e5g utomlands","Franz Wend Danmark 1944","Skansen 1892 lucia","luciat\u00e5g 1927 Stockholm"],"_seopress_titles_title":"","_seopress_titles_desc":"","_seopress_robots_canonical":"","_seopress_robots_index":"","_seopress_robots_follow":"","_seopress_analysis_target_kw":""},"categories":[5],"tags":[],"class_list":["post-285","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-historia"],"ilj_keywords":["vilka l\u00e4nder firar lucia","Vilka l\u00e4nder firar Lucia{-3}","i vilka l\u00e4nder firar man lucia","vilket land kommer lucia fr\u00e5n","firar man lucia i usa","lucia danmark","lucia finland","lucia norge","lucia italien","Sankta Lucia Syrakusa","lucia tradition ursprung","lucia 13 december","luciat\u00e5g utomlands","Franz Wend Danmark 1944","Skansen 1892 lucia","luciat\u00e5g 1927 Stockholm"],"portfolj_modified":"2026-09-07 12:18:05","freespins_modified":"2026-09-07 12:18:05","yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v28.6 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Vilka l\u00e4nder firar Lucia? H\u00e4r \u00e4r alla l\u00e4nder med luciatradition<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Vilka l\u00e4nder firar Lucia? Sverige, Norge, Danmark, Finland, Italien och svenskamerikanska f\u00f6reningar i USA och Kanada. Ursprung, traditioner och skillnader.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/vilka-lander-firar-lucia\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Vilka l\u00e4nder firar Lucia? H\u00e4r \u00e4r alla l\u00e4nder med luciatradition\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Vilka l\u00e4nder firar Lucia? Sverige, Norge, Danmark, Finland, Italien och svenskamerikanska f\u00f6reningar i USA och Kanada. Ursprung, traditioner och skillnader.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/vilka-lander-firar-lucia\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2025-08-13T09:50:36+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-09-07T10:18:05+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/image19.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1200\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"675\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Marcus Eriksson\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Written by\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Marcus Eriksson\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"14 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/vilka-lander-firar-lucia\\\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/vilka-lander-firar-lucia\\\/\"},\"author\":{\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"headline\":\"Vilka l\u00e4nder firar Lucia? Sverige, Norden, Italien och USA\",\"datePublished\":\"2025-08-13T09:50:36+00:00\",\"dateModified\":\"2026-09-07T10:18:05+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/vilka-lander-firar-lucia\\\/\"},\"wordCount\":2821,\"commentCount\":1,\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/vilka-lander-firar-lucia\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2025\\\/08\\\/image19.webp\",\"articleSection\":[\"Historia\"],\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"CommentAction\",\"name\":\"Comment\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/vilka-lander-firar-lucia\\\/#respond\"]}]},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/vilka-lander-firar-lucia\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/vilka-lander-firar-lucia\\\/\",\"name\":\"Vilka l\u00e4nder firar Lucia? H\u00e4r \u00e4r alla l\u00e4nder med luciatradition\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/vilka-lander-firar-lucia\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/vilka-lander-firar-lucia\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2025\\\/08\\\/image19.webp\",\"datePublished\":\"2025-08-13T09:50:36+00:00\",\"dateModified\":\"2026-09-07T10:18:05+00:00\",\"description\":\"Vilka l\u00e4nder firar Lucia? Sverige, Norge, Danmark, Finland, Italien och svenskamerikanska f\u00f6reningar i USA och Kanada. Ursprung, traditioner och skillnader.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/vilka-lander-firar-lucia\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/vilka-lander-firar-lucia\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/vilka-lander-firar-lucia\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2025\\\/08\\\/image19.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2025\\\/08\\\/image19.webp\",\"width\":1200,\"height\":675,\"caption\":\"Vilka l\u00e4nder firar lucia?\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/vilka-lander-firar-lucia\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Vilka l\u00e4nder firar Lucia? Sverige, Norden, Italien och USA\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\",\"url\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/author\\\/marcus\\\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Vilka l\u00e4nder firar Lucia? H\u00e4r \u00e4r alla l\u00e4nder med luciatradition","description":"Vilka l\u00e4nder firar Lucia? Sverige, Norge, Danmark, Finland, Italien och svenskamerikanska f\u00f6reningar i USA och Kanada. Ursprung, traditioner och skillnader.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/vilka-lander-firar-lucia\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Vilka l\u00e4nder firar Lucia? H\u00e4r \u00e4r alla l\u00e4nder med luciatradition","og_description":"Vilka l\u00e4nder firar Lucia? Sverige, Norge, Danmark, Finland, Italien och svenskamerikanska f\u00f6reningar i USA och Kanada. Ursprung, traditioner och skillnader.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/vilka-lander-firar-lucia\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_published_time":"2025-08-13T09:50:36+00:00","article_modified_time":"2026-09-07T10:18:05+00:00","og_image":[{"width":1200,"height":675,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/image19.webp","type":"image\/webp"}],"author":"Marcus Eriksson","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Written by":"Marcus Eriksson","Est. reading time":"14 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/vilka-lander-firar-lucia\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/vilka-lander-firar-lucia\/"},"author":{"name":"Marcus Eriksson","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"headline":"Vilka l\u00e4nder firar Lucia? Sverige, Norden, Italien och USA","datePublished":"2025-08-13T09:50:36+00:00","dateModified":"2026-09-07T10:18:05+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/vilka-lander-firar-lucia\/"},"wordCount":2821,"commentCount":1,"publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/vilka-lander-firar-lucia\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/image19.webp","articleSection":["Historia"],"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"CommentAction","name":"Comment","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/vilka-lander-firar-lucia\/#respond"]}]},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/vilka-lander-firar-lucia\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/vilka-lander-firar-lucia\/","name":"Vilka l\u00e4nder firar Lucia? H\u00e4r \u00e4r alla l\u00e4nder med luciatradition","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/vilka-lander-firar-lucia\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/vilka-lander-firar-lucia\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/image19.webp","datePublished":"2025-08-13T09:50:36+00:00","dateModified":"2026-09-07T10:18:05+00:00","description":"Vilka l\u00e4nder firar Lucia? Sverige, Norge, Danmark, Finland, Italien och svenskamerikanska f\u00f6reningar i USA och Kanada. Ursprung, traditioner och skillnader.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/vilka-lander-firar-lucia\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/vilka-lander-firar-lucia\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/vilka-lander-firar-lucia\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/image19.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/image19.webp","width":1200,"height":675,"caption":"Vilka l\u00e4nder firar lucia?"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/vilka-lander-firar-lucia\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Vilka l\u00e4nder firar Lucia? Sverige, Norden, Italien och USA"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g","caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/author\/marcus\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/285","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=285"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/285\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1191,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/285\/revisions\/1191"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/286"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=285"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=285"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=285"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}