{"id":280,"date":"2025-07-20T10:40:03","date_gmt":"2025-07-20T09:40:03","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?p=280"},"modified":"2025-08-13T10:42:52","modified_gmt":"2025-08-13T09:42:52","slug":"baggboleri","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/baggboleri\/","title":{"rendered":"Baggb\u00f6leri \u2013 fr\u00e5n timmerst\u00f6lder till skumma skogsaff\u00e4rer"},"content":{"rendered":"

Baggb\u00f6leri \u00e4r ett ord som b\u00e4r p\u00e5 en historia full av konflikter, r\u00e4tteg\u00e5ngar och tidningsrubriker. Det b\u00f6rjade p\u00e5 1800-talet som en ben\u00e4mning p\u00e5 olovlig avverkning av statens skogar, men kom med tiden att betyda alla m\u00f6jliga ohederliga aff\u00e4rer inom skogsindustrin. Det handlar om timmer som f\u00f6rsvann p\u00e5 \u00e4lvarna, om m\u00e4ktiga s\u00e5gverks\u00e4gare som stod inf\u00f6r r\u00e4tta \u2013 och om b\u00f6nder som lockades eller lurades att s\u00e4lja sina skogar till vrakpriser.<\/p>\n

Ursprung i Baggb\u00f6le s\u00e5gverk<\/h2>\n

Namnet kommer fr\u00e5n Baggb\u00f6le, en liten by vid Ume\u00e4lven strax utanf\u00f6r Ume\u00e5. H\u00e4r drev handelsfirman James Dickson & Co ett stort s\u00e5gverk under 1800-talet. De blev \u00f6k\u00e4nda n\u00e4r pressen b\u00f6rjade skriva om hur deras timmeraff\u00e4rer byggde p\u00e5 virke som avverkats p\u00e5 statens mark utan tillst\u00e5nd.<\/p>\n

Redan p\u00e5 1840-talet hamnade f\u00f6retaget i r\u00e4ttsligt bl\u00e5sv\u00e4der. Kronol\u00e4nsman Olof Bjuhr anklagade dem f\u00f6r att ha k\u00f6pt tiotusentals stockar fr\u00e5n kronoskogar. Bevisen var starka, men s\u00e5gverks\u00e4garna friades i hovr\u00e4tten och senare i H\u00f6gsta domstolen, efter att \u00e4garen James Robertson Dickson svurit v\u00e4rjem\u00e5lsed \u2013 en form av ed d\u00e4r han bedyrade sin oskuld.<\/p>\n

Stora beslag och mediedrev<\/h2>\n

P\u00e5 1860-talet h\u00e5rdnade tonen. Staten hade sk\u00e4rpt bevakningen och inf\u00f6rt krav p\u00e5 st\u00e4mpling av allt timmer som h\u00f6ggs i kronoskogarna. \u00c5r 1867 beslagtogs \u00f6ver 100 000 stockar i V\u00e4sterbotten. Det var dock sv\u00e5rt att peka ut en skyldig, tills ett mindre beslag p\u00e5 117 stockar ledde till en ny r\u00e4tteg\u00e5ng.<\/p>\n

Flottningschefen Jonas Str\u00f6m fr\u00e5n Baggb\u00f6le s\u00e5gverk anklagades f\u00f6r att ha beordrat fritagningen av det beslagtagna timret. \u00c4ven denna g\u00e5ng slutade det med att den \u00e5talade svor sig fri. Pressen var rasande, och i tidningarna gick man h\u00e5rt \u00e5t familjen Dickson, som s\u00e5gs som symboler f\u00f6r utl\u00e4ndska kapitalister som roffade \u00e5t sig av svenska naturtillg\u00e5ngar. Det var i samband med den h\u00e4r debatten som ordet baggb\u00f6leri b\u00f6rjade anv\u00e4ndas.<\/p>\n

\"Stora<\/p>\n

Baggb\u00f6leriet i hela Norrland<\/h2>\n

\u00c4ven om Baggb\u00f6le s\u00e5gverk gav namn \u00e5t f\u00f6reteelsen, var de l\u00e5ngt ifr\u00e5n ensamma. Under 1860- och 1870-talen \u00e5talades \u00f6ver tusen personer, framf\u00f6r allt b\u00f6nder, f\u00f6r olovlig avverkning i Norrlands fem nordligaste l\u00e4n. Som mest beslagtogs \u00f6ver 200 000 timmertr\u00e4d p\u00e5 ett \u00e5r. Men med h\u00e5rdare lagar och \u00f6kad bevakning minskade omfattningen mot slutet av 1870-talet.<\/p>\n

Fr\u00e5n timmerst\u00f6lder till lurade b\u00f6nder<\/h2>\n

N\u00e4r den olagliga avverkningen b\u00f6rjade avta fick ordet baggb\u00f6leri en ny inneb\u00f6rd. Nu syftade det p\u00e5 skogsbolagens k\u00f6p av skogsfastigheter till osk\u00e4ligt l\u00e5ga priser \u2013 ofta under tveksamma omst\u00e4ndigheter. I ber\u00e4ttelser som spreds i bygderna sades det att bolagens representanter ibland bj\u00f6d b\u00f6nderna p\u00e5 sprit tills de var f\u00f6r berusade f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 vad de skrev under.<\/p>\n

I praktiken kunde det g\u00e5 till s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n