{"id":18,"date":"2022-03-11T15:54:56","date_gmt":"2022-03-11T14:54:56","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?p=18"},"modified":"2026-05-19T18:46:39","modified_gmt":"2026-05-19T17:46:39","slug":"okand-moder","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/okand-moder\/","title":{"rendered":"Ok\u00e4nd moder"},"content":{"rendered":"<div class=\"df-snabbfakta\">\n<h3>Snabbfakta om ok\u00e4nd moder<\/h3>\n<ul>\n<li><strong>Lagen inf\u00f6rdes:<\/strong> Gustav III:s barnamordsplakat 1778<\/li>\n<li><strong>Avskaffades:<\/strong> 1917 genom Lag om barn utom \u00e4ktenskap<\/li>\n<li><strong>Effekt:<\/strong> ogifta m\u00f6drar fick r\u00e4tt att f\u00f6da anonymt utan att uppge namn<\/li>\n<li><strong>Namnsedeln:<\/strong> inf\u00f6rdes 1856 \u2014 modern kunde l\u00e4mna sitt namn i f\u00f6rseglat papper hos pr\u00e4sten<\/li>\n<li><strong>Andel o\u00e4kta barn:<\/strong> ca 2 % (1750), ca 9 % (1850), ca 15 % (1910)<\/li>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/vad-hette-stockholm-forr\/\">Stockholm<\/a> vissa f\u00f6rsamlingar:<\/strong> uppemot 40 % under sena 1800-talet<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p>N\u00e4r du forskar i svenska <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/mantalslangder\/\">kyrkob\u00f6cker<\/a> st\u00f6ter du d\u00e5 och d\u00e5 p\u00e5 anteckningen <strong>&#8221;moder ok\u00e4nd&#8221;<\/strong> eller <strong>&#8221;fader och moder ok\u00e4nda&#8221;<\/strong>. Det \u00e4r en av sl\u00e4ktforskningens sv\u00e5raste situationer. Men anteckningen \u00e4r inte slumpm\u00e4ssig \u2014 den \u00e4r resultatet av en specifik lag som g\u00e4llde mellan 1778 och 1917: <strong>Gustav III:s barnamordsplakat<\/strong>.<\/p>\n<div class=\"df-byline\">\nDenna sida bygger p\u00e5 den ursprungliga \u00f6versikten \u00f6ver &#8221;ok\u00e4nd moder&#8221;-lagstiftningen som <strong><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/marita-persson\/\">Marita Persson<\/a><\/strong> sammanst\u00e4llde f\u00f6r Domboksforskning.se, inklusive hennes k\u00e4llcitat och praktiska boktips. Materialet \u00e4r d\u00e4refter ut\u00f6kat och redigerat av <strong>Marcus Eriksson<\/strong> med kompletterande fakta verifierad mot Wikipedia, Stockholmsk\u00e4llan, Sveriges Radios <em>Sl\u00e4ktband<\/em>-arkiv, Popul\u00e4r Historia och Helena Wijks sl\u00e4ktforskningsblogg. Marita drev sajten i n\u00e4stan tjugo \u00e5r och hennes domkunskap om medeltida och tidigmoderna k\u00e4llor f\u00f6rblir grunden.\n<\/div>\n<h2>\u00d6versikt \u2014 n\u00e4r och hur lagen \u00e4ndrades<\/h2>\n<p>Begreppet <strong>ok\u00e4nd moder<\/strong> har en specifik juridisk historia. H\u00e4r \u00e4r de viktigaste h\u00e5llpunkterna fr\u00e5n lagens uppkomst till dess avskaffande:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>1600-talet<\/strong> \u2014 Den h\u00e4r lagen fanns ej i b\u00f6rjan av 1600-talet. Ogifta m\u00f6drar tvingades ist\u00e4llet uppge faderns namn vid f\u00f6rlossningen, och b\u00e5de kvinnan och mannen kunde st\u00e4mmas inf\u00f6r h\u00e4radsr\u00e4tten f\u00f6r l\u00f6nskal\u00e4ge eller hor. Karl X Gustav inf\u00f6rde 1655 dessutom en h\u00e5rd barnamordslag som gjorde det m\u00f6jligt att d\u00f6ma en ogift kvinna till d\u00f6den enbart p\u00e5 misstanke.<\/li>\n<li><strong>1778<\/strong> \u2014 Ogifta m\u00f6drar fick enligt en kunglig f\u00f6rordning r\u00e4tt att f\u00f6da sitt barn i hemlighet utan att uppge sitt eget eller faderns namn. Detta \u00e4r Gustav III:s ber\u00f6mda <strong>barnamordsplakat<\/strong>. Plakatet f\u00f6rbj\u00f6d dessutom barnmorskor att efterfr\u00e5ga faderns namn, \u00e5lade f\u00f6r\u00e4ldrar och husbondfolk att skydda den gravida kvinnan, och f\u00f6rbj\u00f6d pr\u00e4ster att neka henne nattvarden.<\/li>\n<li><strong>1785<\/strong> \u2014 F\u00f6rordning om att barnhusbarn skulle utplaceras i fosterhem p\u00e5 landsbygden ist\u00e4llet f\u00f6r att h\u00e5llas p\u00e5 institution.<\/li>\n<li><strong>1856<\/strong> \u2014 Enligt barnmorskereglementet borde barnmorskan vid hemlig f\u00f6rlossning r\u00e5da kvinnan att skriva ner sitt namn och hemvist p\u00e5 ett f\u00f6rseglat papper. Pr\u00e4sten i den f\u00f6rsamling d\u00e4r f\u00f6delsen skulle anm\u00e4las skulle sen s\u00e4tta sitt sigill p\u00e5 pappret. En del av dessa <strong>namnsedlar<\/strong> f\u00f6rvarades p\u00e5 pastorsexpeditionerna och kunde senare \u00f6ppnas p\u00e5 beg\u00e4ran av barnet.<\/li>\n<li><strong>1905<\/strong> \u2014 Barn utom \u00e4ktenskap fick arvsr\u00e4tt efter mor.<\/li>\n<li><strong>1917<\/strong> \u2014 Det blev ej l\u00e4ngre m\u00f6jligt f\u00f6r modern att vara ok\u00e4nd. Lag om barn utom \u00e4ktenskap (i kraft 1918) avskaffade anonymitetsr\u00e4tten och inf\u00f6rde systemet med <strong>barnav\u00e5rdsman<\/strong> som skulle se till att fadern identifierades och underh\u00e5ll betalades.<\/li>\n<li><strong>1970<\/strong> \u2014 Barn utom \u00e4ktenskap fick arvsr\u00e4tt efter far.<\/li>\n<\/ul>\n<div class=\"df-info-box\">\n<p class=\"df-info-rubrik\"><strong>Bra l\u00e4nk f\u00f6r forskning i s\u00f6dra Sverige<\/strong><\/p>\n<p>Demografiska Databasen S\u00f6dra Sverige (DDSS) har en bra sida om &#8221;ok\u00e4nd moder&#8221; i sitt k\u00e4llmaterial \u2014 rubriken finns en bit ner p\u00e5 deras informationssida. Du hittar den p\u00e5 <a href=\"http:\/\/demografiskadatabasen.se\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">demografiskadatabasen.se<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n<h2>F\u00f6re 1778 \u2014 varf\u00f6r saknas modern ibland i tidiga 1600-talsdop?<\/h2>\n<p>Innan barnamordsplakatet 1778 var &#8221;moder ok\u00e4nd&#8221; mycket ovanligt \u2014 modern var i regel k\u00e4nd. Men i <strong>tidiga 1600-talets och tidiga 1700-talets dopnotiser<\/strong> kan moderns namn \u00e4nd\u00e5 saknas, av en helt annan orsak: hon var inte n\u00e4rvarande vid dopet.<\/p>\n<p>Anledningen var <strong>kyrktagningen<\/strong>. Enligt \u00e4ldre kyrkosed ans\u00e5gs en nyf\u00f6rl\u00f6st kvinna vara &#8221;oren&#8221; under en period efter f\u00f6rlossningen \u2014 40\u201360 dagar var den vanliga ramen, baserad p\u00e5 Mose lag (3 Mos 12). Hon fick \u00e5terintr\u00e4da i f\u00f6rsamlingen f\u00f6rst efter en s\u00e4rskild ceremoni, kyrktagningen, d\u00e4r pr\u00e4sten l\u00e4ste s\u00e4rskild liturgi \u00f6ver henne. F\u00f6re den ceremonin fick hon inte bes\u00f6ka kyrkan, inte ta nattvarden och inte heller n\u00e4rvara vid sitt eget barns dop.<\/p>\n<p>Detta inneb\u00e4r praktiskt att <strong>&#8221;moder ok\u00e4nd&#8221; i en dopnotis f\u00f6re 1778 inte alltid \u00e4r detsamma som &#8221;modern hemligh\u00f6lls&#8221;<\/strong> \u2014 ofta var hon v\u00e4lk\u00e4nd f\u00f6r alla, men just inte d\u00e4r f\u00f6r att skriva p\u00e5 dopnotisen. D\u00e5 m\u00e5ste forskaren leta efter henne p\u00e5 andra h\u00e5ll: i kyrktagningsl\u00e4ngden sj\u00e4lv (om s\u00e5dan finns), i vigselbok eller d\u00f6dbok, eller bland dopvittnen som ofta var sl\u00e4ktingar och refereras till som &#8221;Karl Svenssons hustru Karin Jonsdotter&#8221;.<\/p>\n<h2>Bakgrunden \u2014 varf\u00f6r inf\u00f6rdes barnamordsplakatet?<\/h2>\n<p>Under 1600- och 1700-talen var <strong>barnamord<\/strong> ett av de st\u00f6rsta straffr\u00e4ttsliga problemen i Sverige. Under perioden 1759\u20131778 stod barnamord f\u00f6r omkring 35 procent av alla d\u00f6dsdomar i Sverige. Bakgrunden var social skam: sex utanf\u00f6r \u00e4ktenskapet \u2014 l\u00f6nskal\u00e4ge mellan ogifta och hor mellan en gift och en ogift \u2014 straffades h\u00e5rt, och fram till 1653 var d\u00f6dsstraffet m\u00f6jligt f\u00f6r upprepade fall. M\u00e5nga ogifta kvinnor som blev gravida saknade utv\u00e4gar och valde d\u00e4rf\u00f6r att d\u00f6da barnet vid f\u00f6dseln.<\/p>\n<p><strong>Gustav III<\/strong> ville avskaffa d\u00f6dsstraffet f\u00f6r barnamord men fick inte st\u00f6d f\u00f6r det i riksdagen. Ist\u00e4llet inf\u00f6rde han en indirekt l\u00f6sning: en lag som tog bort den sociala kontrollen kring o\u00e4kta barn s\u00e5 att kvinnor inte l\u00e4ngre skulle beh\u00f6va d\u00f6da barnet f\u00f6r att r\u00e4dda sin heder. Plakatet f\u00f6rankrades aldrig formellt i riksdagen \u2014 Gustav III utf\u00e4rdade det ist\u00e4llet som kunglig f\u00f6rordning f\u00f6r att kringg\u00e5 pr\u00e4sterskapets motst\u00e5nd.<\/p>\n<h2>Vad plakatet inneh\u00f6ll<\/h2>\n<p>Barnamordsplakatet inneh\u00f6ll flera nyckelbest\u00e4mmelser, alla syftade till att minska skammen kring utom\u00e4ktenskapliga f\u00f6dslar:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Anonymitet<\/strong> \u2014 ogift kvinna kunde f\u00f6da p\u00e5 ok\u00e4nd ort utan att uppge sitt eget eller faderns namn<\/li>\n<li><strong>Barnmorskans tystnadsplikt<\/strong> \u2014 f\u00f6rbud mot att efterfr\u00e5ga faderns namn (tidigare hade barnmorskor varit skyldiga att fr\u00e5ga)<\/li>\n<li><strong>Skydd fr\u00e5n husbondfolk<\/strong> \u2014 f\u00f6r\u00e4ldrar och husb\u00f6nder \u00e5lades att hj\u00e4lpa den gravida kvinnan att hemligh\u00e5lla graviditeten, inte f\u00f6rd\u00f6ma henne<\/li>\n<li><strong>Nattvardsr\u00e4tt<\/strong> \u2014 pr\u00e4ster fick inte neka ogift mor nattvarden<\/li>\n<li><strong>F\u00f6rbud mot tillm\u00e4len<\/strong> \u2014 det blev olagligt att kalla den ogifta modern \u00f6knamn<\/li>\n<li><strong>F\u00f6rbud mot diskriminerande dopfr\u00e5gor<\/strong> \u2014 domare fick inte st\u00e4lla generande fr\u00e5gor till kvinnan<\/li>\n<\/ul>\n<p>Effekten blev dramatisk. Antalet barnamord minskade. Men antalet barn f\u00f6dda utanf\u00f6r \u00e4ktenskapet \u00f6kade kraftigt \u2014 och f\u00e4derna fick en bekv\u00e4m v\u00e4g ut: anonymitet betydde inget ansvar f\u00f6r f\u00f6rs\u00f6rjning.<\/p>\n<h2>Statistik \u2014 hur m\u00e5nga var &#8221;ok\u00e4nda&#8221;?<\/h2>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>\u00c5rtal<\/th>\n<th>Andel barn f\u00f6dda utom \u00e4ktenskapet i Sverige<\/th>\n<th>Kommentar<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"\u00c5r\">ca 1750<\/td>\n<td data-label=\"Andel\">ca 2 %<\/td>\n<td data-label=\"Kommentar\">F\u00f6re barnamordsplakatet<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"\u00c5r\">ca 1850<\/td>\n<td data-label=\"Andel\">ca 9 %<\/td>\n<td data-label=\"Kommentar\">Industriellt genombrott, \u00f6kade flyttningar<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"\u00c5r\">ca 1900<\/td>\n<td data-label=\"Andel\">ca 13 %<\/td>\n<td data-label=\"Kommentar\">H\u00f6jdpunkten<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"\u00c5r\">1910<\/td>\n<td data-label=\"Andel\">ca 15 %<\/td>\n<td data-label=\"Kommentar\">F\u00f6re nya lagen<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>I vissa Stockholmsf\u00f6rsamlingar \u2014 Katarina, Maria Magdalena \u2014 kunde upp till <strong>40 procent<\/strong> av alla barn vara f\u00f6dda utom \u00e4ktenskapet under sena 1800-talet. Bakgrunden var stadens stora arbetskraftsmigration: pigor som blivit gravida, kvinnor som flyttat till staden f\u00f6r arbete och hamnat utanf\u00f6r familjen\u00e4tverken.<\/p>\n<h2>1856 \u00e5rs namnsedel \u2014 s\u00e5 funkar den f\u00f6r forskaren<\/h2>\n<p>En av plakatets svagheter var att modern aldrig kunde f\u00e5 tillbaka sitt barn om hon \u00e5ngrade sig. Eftersom hon var anonym fanns inget s\u00e4tt att bevisa biologiskt moderskap.<\/p>\n<p>1856 \u00e5rs barnmorskereglemente l\u00f6ste detta. Vid hemlig f\u00f6rlossning skulle barnmorskan r\u00e5da kvinnan att skriva ner sitt namn och hemvist p\u00e5 ett papper. Detta f\u00f6rseglades och l\u00e4mnades till pr\u00e4sten i barnets f\u00f6delsef\u00f6rsamling, som satte sitt sigill p\u00e5 det. Kvinnan beh\u00f6ll en kopia. Om hon senare ville bevisa sitt moderskap kunde hon visa upp kopian, varp\u00e5 det f\u00f6rseglade dokumentet \u00f6ppnades.<\/p>\n<p>Dessa namnsedlar bevaras \u00e4n idag i kyrkoarkiven, fr\u00e4mst i Stockholm d\u00e4r de flesta anonyma f\u00f6rlossningar \u00e4gde rum, men finns \u00e4ven i Malm\u00f6 och G\u00f6teborg. F\u00f6r moderna sl\u00e4ktforskare med anor i dessa st\u00e4der kan de vara guld v\u00e4rda.<\/p>\n<div class=\"df-info-box\">\n<p class=\"df-info-rubrik\"><strong>Malm\u00f6 vs G\u00f6teborg \u2014 olika praxis f\u00f6r namnsedlar<\/strong><\/p>\n<p>I <strong>Malm\u00f6 stadsarkiv<\/strong> finns en relativt stor bunt namnsedlar \u2014 och samtliga \u00e4r <strong>\u00f6ppnade<\/strong>. Anna Svenson, stadsarkivarie d\u00e4r, har vid ett tiotal tillf\u00e4llen m\u00f6tt f\u00f6rfr\u00e5gningar fr\u00e5n \u00e4ttlingar till ok\u00e4nda m\u00f6drar och har sj\u00e4lv skrivit en skrift om fenomenet (&#8221;Att finna uppgifter om barn f\u00f6dda utom \u00e4ktenskapet&#8221;).<\/p>\n<p>I <strong>Landsarkivet i G\u00f6teborg<\/strong> finns d\u00e4remot en liten bunt med ett 20-tal namnsedlar \u2014 och de allra flesta \u00e4r fortfarande <strong>o\u00f6ppnade och f\u00f6rsedda med sigill<\/strong>. Det finns inga anteckningar i f\u00f6delseb\u00f6ckerna att kuverten finns; den som vill leta efter dem m\u00e5ste sj\u00e4lv aktivt fr\u00e5ga efter och best\u00e4lla fram dem.<\/p>\n<p><strong>Praktisk konsekvens<\/strong>: om du har anor med &#8221;fader och moder ok\u00e4nda&#8221; i G\u00f6teborgsf\u00f6rsamling \u2014 det \u00e4r inte uteslutet att svaret faktiskt ligger i ett f\u00f6rseglat kuvert som ingen s\u00f6kt fram \u00e4n.<\/p>\n<\/div>\n<h3>Ett k\u00e4nt exempel \u2014 Hjalmar Gullberg<\/h3>\n<p>F\u00f6rfattaren och poeten <strong>Hjalmar Gullberg<\/strong> (1898\u20131961) \u00e4r ett av de tydligaste dokumenterade exemplen p\u00e5 hur &#8221;ok\u00e4nd moder&#8221;-systemet fungerade i praktiken. I f\u00f6delse- och dopboken st\u00e5r &#8221;fader ok\u00e4nd \u2014 moder ok\u00e4nd&#8221;. Han v\u00e4xte upp som fosterbarn hos familjen Gullberg i Malm\u00f6. N\u00e5gon namnsedel bevarades aldrig i hans fall, men de biologiska f\u00f6r\u00e4ldrarna <strong>Robert och Hilda Brand<\/strong> var \u00e4nd\u00e5 k\u00e4nda f\u00f6r honom under livet.<\/p>\n<p>Avg\u00f6rande f\u00f6r domboksforskaren: trots att namnsedeln saknades fastst\u00e4llde <strong>r\u00e5dhusr\u00e4tten i Malm\u00f6<\/strong> efter de biologiska f\u00f6r\u00e4ldrarnas d\u00f6d Hjalmars r\u00e4tta b\u00f6rd med hj\u00e4lp av vittnesm\u00e5l fr\u00e5n barnmorskan och fostermodern \u2014 och d\u00e4rmed \u00e4rvde han ocks\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrarnas sommarstuga i Falsterbo. Det visar att \u00e4ven n\u00e4r kyrkoboken \u00e4r st\u00e4ngd kan r\u00e5dhusr\u00e4ttens protokoll, barnmorskedagb\u00f6cker och vittnesf\u00f6rh\u00f6r \u00f6ppna sp\u00e5ret.<\/p>\n<h2>1917 \u00e5rs lag \u2014 anonymiteten avskaffas<\/h2>\n<p>Den 14 juni 1917 antogs <strong>Lag om barn utom \u00e4ktenskap<\/strong> (1917:376). Den tr\u00e4dde i kraft 1 januari 1918 och innebar ett dramatiskt skifte: anonyma f\u00f6rlossningar f\u00f6rbj\u00f6ds, varje barn utom \u00e4ktenskap fick en utsedd <strong>barnav\u00e5rdsman<\/strong>, och fadern kunde tvingas bidra till barnets f\u00f6rs\u00f6rjning. Termen &#8221;o\u00e4kta barn&#8221; f\u00f6rsvann samtidigt ur svenska lagtexter.<\/p>\n<p>Efter 1918 ska faderns namn finnas i de allra flesta fall i kyrkob\u00f6ckerna, eftersom barnav\u00e5rdsmannen aktivt utredde faderskap. F\u00f6r sl\u00e4ktforskare betyder detta att en &#8221;fader ok\u00e4nd&#8221;-anteckning efter 1918 \u00e4r betydligt mer ovanlig \u2014 och kr\u00e4ver s\u00e4rskild f\u00f6rklaring.<\/p>\n<h2>Praktiska forskartips<\/h2>\n<h3>Tips 1: Kolla absolutionsl\u00e4ngd och avl\u00f6sningsl\u00e4ngd<\/h3>\n<p>F\u00f6re 1741 skulle den som syndat med l\u00f6nskal\u00e4ge eller hor genomg\u00e5 <strong>uppenbar kyrkoplikt<\/strong> \u2014 offentlig botg\u00f6ring. Detta noterades i absolutionsl\u00e4ngder. Faderns namn n\u00e4mns ofta d\u00e4r, \u00e4ven n\u00e4r det saknas i f\u00f6delseboken. S\u00f6k i kyrkor\u00e4kenskaperna f\u00f6r perioden 1600\u20131741.<\/p>\n<h3>Tips 2: Tingsprotokoll f\u00f6re 1778<\/h3>\n<p>Innan barnamordsplakatet st\u00e4mdes b\u00e5de modern och ofta ocks\u00e5 fadern inf\u00f6r h\u00e4radsr\u00e4tten f\u00f6r l\u00f6nskal\u00e4ge eller hor. Tingsprotokollet identifierar d\u00e5 b\u00e4gge med namn. Detta upph\u00f6rde efter 1778.<\/p>\n<h3>Tips 3: Barnets efternamn kan ge ledtr\u00e5d<\/h3>\n<p>Vid dop kunde modern ibland v\u00e4lja efternamn \u2014 och det kan vara faderns. Eller s\u00e5 anv\u00e4ndes ett patronymikon baserat p\u00e5 faderns f\u00f6rnamn.<\/p>\n<h3>Tips 4: Faddrar och dopvittnen<\/h3>\n<p>Dopvittnena \u00e4r ofta sl\u00e4ktingar. Om modern \u00e4r ok\u00e4nd kan faddrarnas namn och bostadsort ge ledtr\u00e5dar.<\/p>\n<h3>Tips 5: Adressen i f\u00f6delsenotisen<\/h3>\n<p>Om en specifik adress anges som f\u00f6delseplats \u2014 kontrollera vilka som bodde d\u00e4r. Ofta var det barnmorskans hem eller ett privat f\u00f6rlossningshem.<\/p>\n<h3>Tips 6: Barnav\u00e5rdsmannens akter (efter 1918)<\/h3>\n<p>F\u00f6r barn f\u00f6dda efter 1918 finns barnav\u00e5rdsmannens akter i kommunarkiven. Dessa inneh\u00e5ller ofta detaljerad information om b\u00e5de mor och far.<\/p>\n<h3>Tips 7: &#8221;Bn&#8221;-anteckning i f\u00f6delseboken<\/h3>\n<p>Anteckningen <strong>bn<\/strong> intill ett utom\u00e4ktenskapligt barns notis betyder att barnet har anm\u00e4lts till <strong>barnav\u00e5rdsn\u00e4mnden<\/strong>. Det finns d\u00e5 handlingar i kommunens arkiv.<\/p>\n<h3>Tips 8: Barnmorskedagb\u00f6cker (efter 1881)<\/h3>\n<p>Fr\u00e5n 1881 \u00e5rs reglemente var barnmorskor \u00e5lagda att f\u00f6ra <strong>barnmorskedagb\u00f6cker<\/strong> f\u00f6r barn f\u00f6dda i hemmet. Bevarandet \u00e4r oj\u00e4mnt, men p\u00e5 landsbygden finns de i provinsiall\u00e4karens arkiv (Landsarkiven) och f\u00f6r st\u00e4derna i stadsl\u00e4kare- eller h\u00e4lsov\u00e5rdsn\u00e4mndens arkiv (kommunarkiven). Dagb\u00f6ckerna identifierar ofta modern \u00e4ven n\u00e4r kyrkoboken anger henne som ok\u00e4nd.<\/p>\n<h3>Tips 9: R\u00e5dhusr\u00e4ttens protokoll vid arvstvist<\/h3>\n<p>Hjalmar Gullberg-fallet visar att \u00e4ven n\u00e4r namnsedeln saknas kunde b\u00f6rd fastst\u00e4llas av r\u00e5dhusr\u00e4tten via vittnesf\u00f6rh\u00f6r med barnmorska och fosterf\u00f6r\u00e4ldrar. S\u00f6k i r\u00e5dhusr\u00e4ttens domb\u00f6cker n\u00e4r det fanns <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/familjerattslagar\/\">arv att f\u00f6rdela<\/a>.<\/p>\n<div class=\"df-tips\">\n<p class=\"df-tips-rubrik\">Astrid Lindgrens son \u2014 ett k\u00e4nt exempel<\/p>\n<p>\u00c5r 1926 f\u00f6dde 19-\u00e5riga Astrid Ericsson fr\u00e5n Vimmerby sin son Lasse utom \u00e4ktenskapet. F\u00f6r att slippa skammen reste hon till K\u00f6penhamn d\u00e4r Rigshospitalet till\u00e4t anonyma f\u00f6rlossningar. Lasse placerades sedan i fosterhem i Danmark och h\u00e4mtades hem flera \u00e5r senare. Detta visar hur strikt \u00e4ven det tidiga 1900-talet var \u2014 Astrid var villig att resa utomlands f\u00f6r att kunna f\u00f6da anonymt. Hennes erfarenhet blev grund f\u00f6r flera k\u00e4nda b\u00f6cker, bland annat <em>Mio min Mio<\/em> och <em>Rasmus p\u00e5 luffen<\/em>.<\/p>\n<\/div>\n<h2 class=\"df-faq\">Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n<div class=\"df-faq\">\n<h3>Vad betyder &#8221;ok\u00e4nd moder&#8221; i kyrkoboken?<\/h3>\n<p>Det \u00e4r en juridiskt sanktionerad anteckning enligt Gustav III:s barnamordsplakat 1778. Modern hade r\u00e4tt att hemligh\u00e5lla sin identitet vid f\u00f6rlossningen. Anteckningen anv\u00e4ndes mellan 1778 och 1917.<\/p>\n<h3>Vem skrev plakatet?<\/h3>\n<p>Gustav III utf\u00e4rdade barnamordsplakatet 1778 inspirerad av upplysningsid\u00e9er fr\u00e5n kontinenten. Lagen f\u00f6rankrades aldrig formellt i riksdagen utan utf\u00e4rdades som kunglig f\u00f6rordning.<\/p>\n<h3>N\u00e4r avskaffades anonymiteten?<\/h3>\n<p>1917 genom Lag om barn utom \u00e4ktenskap, som tr\u00e4dde i kraft 1 januari 1918.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r en namnsedel?<\/h3>\n<p>Ett f\u00f6rseglat papper med moderns namn och hemvist som introducerades 1856. Kvinnan kunde l\u00e4mna pappret hos pr\u00e4sten i barnets f\u00f6delsef\u00f6rsamling. Bevarades i kyrkoarkivet och kunde \u00f6ppnas vid behov f\u00f6r att bevisa biologiskt moderskap.<\/p>\n<h3>Var hittar jag bevarade namnsedlar?<\/h3>\n<p>Fr\u00e4mst hos Stockholms stadsarkiv, men \u00e4ven andra st\u00f6rre stadsarkiv. M\u00e5nga namnsedlar f\u00f6rvaras fortfarande f\u00f6rseglade och kan \u00f6ppnas p\u00e5 beg\u00e4ran av direkt sl\u00e4kting.<\/p>\n<h3>Hur m\u00e5nga barn f\u00f6ddes anonymt?<\/h3>\n<p>I Stockholm uppemot 40 % i vissa f\u00f6rsamlingar under sena 1800-talet. P\u00e5 riksniv\u00e5 mellan 9 % (1850) och 15 % (1910).<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r skillnaden mellan &#8221;fader ok\u00e4nd&#8221; och &#8221;moder ok\u00e4nd&#8221;?<\/h3>\n<p>&#8221;Fader ok\u00e4nd&#8221; var vanligast \u2014 modern erk\u00e4nde moderskap men ville eller kunde inte uppge faderns namn. &#8221;Moder ok\u00e4nd&#8221; \u00e4r specifikt f\u00f6r anonyma f\u00f6rlossningar enligt barnamordsplakatet.<\/p>\n<h3>N\u00e4r fick &#8221;o\u00e4kta&#8221; barn samma r\u00e4ttigheter?<\/h3>\n<p>Gradvis: 1905 arvsr\u00e4tt efter mor, 1970 arvsr\u00e4tt efter far. 1917 f\u00f6rsvann uttrycket &#8221;o\u00e4kta&#8221; ur svenska lagtexter.<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"df-internlankar\">\n<p class=\"df-internlankar-rubrik\">Relaterade artiklar och verktyg p\u00e5 domboksforskning.se<\/p>\n<ul>\n<li><a href=\"\/familjerattslagar\/\">Familjer\u00e4ttslagar i Sverige<\/a> \u2014 historik \u00f6ver familjer\u00e4tten<\/li>\n<li><a href=\"\/vigselalder\/\">Vigsel\u00e5lder i Sverige<\/a> \u2014 n\u00e4r fick man gifta sig?<\/li>\n<li><a href=\"\/sveriges-gamla-lagar\/\">Sveriges gamla lagar<\/a> \u2014 tidslinje och databas<\/li>\n<li><a href=\"\/bouppteckning-som-kalla\/\">Bouppteckning som k\u00e4lla<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/mantalslangd-husforhorslangd-ministerialbok\/\">Mantalsl\u00e4ngd, husf\u00f6rh\u00f6rsl\u00e4ngd, ministerialbok<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/sveriges-domstolsvasende\/\">Sveriges domstolsv\u00e4sende<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/handstilstranare\/\">Handstilstr\u00e4nare<\/a> \u2014 \u00f6va l\u00e4sa gammal handstil<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<h2>K\u00e4llor<\/h2>\n<div class=\"df-kallor\">\n<p class=\"df-kallor-rubrik\">K\u00e4llor och vidare l\u00e4sning<\/p>\n<ul>\n<li><a href=\"http:\/\/demografiskadatabasen.se\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Demografiska databasen s\u00f6dra Sverige (DDSS)<\/a> \u2014 bra sida om ok\u00e4nd moder, rubriken finns en bit ner<\/li>\n<li><strong>G\u00f6ran Inger:<\/strong> <em><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sveriges-gamla-lagar\/\">Svensk r\u00e4ttshistoria<\/a><\/em> \u2014 mycket bra bok om \u00e4ldre lagar. Rekommenderas verkligen f\u00f6r alla som forskar i domb\u00f6cker.<\/li>\n<li><strong>Gerhard Hafstr\u00f6m:<\/strong> <em>Den svenska familjer\u00e4ttens historia<\/em> \u2014 ocks\u00e5 bra, men sv\u00e5r att f\u00e5 tag p\u00e5 i bokhandlarna. Finns m\u00f6jligen p\u00e5 bibliotek eller i antikvariat.<\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Barnamordsplakatet\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Wikipedia: Barnamordsplakatet<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/stockholmskallan.stockholm.se\/post\/28885\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Stockholmsk\u00e4llan: Barnamordsplakatet<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/popularhistoria.se\/sveriges-historia\/fader-okand\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Popul\u00e4r Historia: Fader ok\u00e4nd<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.sverigesradio.se\/artikel\/539571\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Sveriges Radio: Fader och moder ok\u00e4nd (Sl\u00e4ktband)<\/a><\/li>\n<li>Reutersw\u00e4rd, E.: <em>Fader ok\u00e4nd<\/em><\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p><script type=\"application\/ld+json\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@type\":\"Article\",\"headline\":\"Ok\u00e4nd moder \u2013 Gustav III:s barnamordsplakat 1778\u20131917\",\"description\":\"Guide till barnamordsplakatet 1778, anonyma f\u00f6rlossningar och hur du forskar kring o\u00e4kta barn f\u00f6re 1917.\",\"url\":\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/okand-moder\/\",\"author\":{\"@type\":\"Person\",\"name\":\"Marcus Eriksson\"},\"publisher\":{\"@type\":\"Organization\",\"name\":\"Domboksforskning.se\",\"url\":\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/\"},\"inLanguage\":\"sv\"}<\/script><\/p>\n<p><script type=\"application\/ld+json\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@type\":\"FAQPage\",\"mainEntity\":[{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Vad betyder ok\u00e4nd moder i kyrkoboken?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"En juridiskt sanktionerad anteckning enligt Gustav III:s barnamordsplakat 1778. Modern hade r\u00e4tt att hemligh\u00e5lla sin identitet vid f\u00f6rlossningen. Anv\u00e4ndes 1778\u20131917.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Vem skrev plakatet?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Gustav III utf\u00e4rdade barnamordsplakatet 1778 som kunglig f\u00f6rordning, inspirerad av upplysningsid\u00e9er.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"N\u00e4r avskaffades anonymiteten?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"1917 genom Lag om barn utom \u00e4ktenskap, i kraft 1 januari 1918.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Vad \u00e4r en namnsedel?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Ett f\u00f6rseglat papper med moderns namn och hemvist som introducerades 1856. Kvinnan kunde l\u00e4mna pappret hos pr\u00e4sten i barnets f\u00f6delsef\u00f6rsamling.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Hur m\u00e5nga barn f\u00f6ddes anonymt?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"I Stockholm uppemot 40 procent i vissa f\u00f6rsamlingar under sena 1800-talet. P\u00e5 riksniv\u00e5 mellan 9 och 15 procent.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"N\u00e4r fick o\u00e4kta barn samma r\u00e4ttigheter?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"1905 arvsr\u00e4tt efter mor, 1970 arvsr\u00e4tt efter far. 1917 f\u00f6rsvann uttrycket o\u00e4kta ur svenska lagtexter.\"}}]}<\/script><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Snabbfakta om ok\u00e4nd moder Lagen inf\u00f6rdes: Gustav III:s barnamordsplakat 1778 Avskaffades: 1917 genom Lag om barn utom \u00e4ktenskap Effekt: ogifta m\u00f6drar fick r\u00e4tt att f\u00f6da anonymt utan att uppge namn Namnsedeln: inf\u00f6rdes 1856 \u2014 modern kunde l\u00e4mna sitt namn i f\u00f6rseglat papper hos pr\u00e4sten Andel o\u00e4kta barn: ca 2 % (1750), ca 9 % (1850),&#8230;<\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":970,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_yoast_wpseo_meta-robots-noindex":"","_yoast_wpseo_meta-robots-nofollow":"","_yoast_wpseo_canonical":"","_yoast_wpseo_opengraph-title":"","_yoast_wpseo_opengraph-description":"","_yoast_wpseo_twitter-title":"","_yoast_wpseo_twitter-description":"","ilj_linkdefinition":["ok\u00e4nd moder","moder ok\u00e4nd","barnamordsplakatet","Gustav III barnamordsplakat","o\u00e4kta barn","anonyma f\u00f6rlossningar (?:|b|w+|b|s*){1,2}","barnamord 1778","namnsedel (?:|b|w+|b|s*){1,2}"],"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[],"class_list":["post-18","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-forskning"],"ilj_keywords":["ok\u00e4nd moder","moder ok\u00e4nd","barnamordsplakatet","Gustav III barnamordsplakat","o\u00e4kta barn","anonyma f\u00f6rlossningar (?:|b|w+|b|s*){1,2}","barnamord 1778","namnsedel (?:|b|w+|b|s*){1,2}"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.9 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Ok\u00e4nd moder: Gustav III:s barnamordsplakat 1778\u20131917<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Ok\u00e4nd moder i kyrkoboken med guide till Gustav III:s barnamordsplakat 1778, anonyma f\u00f6rlossningar, namnsedeln 1856 och hur lagen \u00e4ndrades fram till 1917. F\u00f6r sl\u00e4ktforskare.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/okand-moder\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Ok\u00e4nd moder: Gustav III:s barnamordsplakat 1778\u20131917\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Ok\u00e4nd moder i kyrkoboken med guide till Gustav III:s barnamordsplakat 1778, anonyma f\u00f6rlossningar, namnsedeln 1856 och hur lagen \u00e4ndrades fram till 1917. F\u00f6r sl\u00e4ktforskare.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/okand-moder\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2022-03-11T14:54:56+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-19T17:46:39+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/okand-moder-bild.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1170\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"615\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Marcus Eriksson\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Written by\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Marcus Eriksson\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"12 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/okand-moder\\\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/okand-moder\\\/\"},\"author\":{\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"headline\":\"Ok\u00e4nd moder\",\"datePublished\":\"2022-03-11T14:54:56+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-19T17:46:39+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/okand-moder\\\/\"},\"wordCount\":2593,\"commentCount\":0,\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/okand-moder\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/okand-moder-bild.webp\",\"articleSection\":[\"Forskning\"],\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"CommentAction\",\"name\":\"Comment\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/okand-moder\\\/#respond\"]}]},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/okand-moder\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/okand-moder\\\/\",\"name\":\"Ok\u00e4nd moder: Gustav III:s barnamordsplakat 1778\u20131917\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/okand-moder\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/okand-moder\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/okand-moder-bild.webp\",\"datePublished\":\"2022-03-11T14:54:56+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-19T17:46:39+00:00\",\"description\":\"Ok\u00e4nd moder i kyrkoboken med guide till Gustav III:s barnamordsplakat 1778, anonyma f\u00f6rlossningar, namnsedeln 1856 och hur lagen \u00e4ndrades fram till 1917. F\u00f6r sl\u00e4ktforskare.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/okand-moder\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/okand-moder\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/okand-moder\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/okand-moder-bild.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/okand-moder-bild.webp\",\"width\":1170,\"height\":615,\"caption\":\"Ok\u00e4nd moder - barnamordsplakatet 1778 och anonyma f\u00f6rlossningar\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/okand-moder\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Ok\u00e4nd moder\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/author\\\/marcus\\\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Ok\u00e4nd moder: Gustav III:s barnamordsplakat 1778\u20131917","description":"Ok\u00e4nd moder i kyrkoboken med guide till Gustav III:s barnamordsplakat 1778, anonyma f\u00f6rlossningar, namnsedeln 1856 och hur lagen \u00e4ndrades fram till 1917. F\u00f6r sl\u00e4ktforskare.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/okand-moder\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Ok\u00e4nd moder: Gustav III:s barnamordsplakat 1778\u20131917","og_description":"Ok\u00e4nd moder i kyrkoboken med guide till Gustav III:s barnamordsplakat 1778, anonyma f\u00f6rlossningar, namnsedeln 1856 och hur lagen \u00e4ndrades fram till 1917. F\u00f6r sl\u00e4ktforskare.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/okand-moder\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_published_time":"2022-03-11T14:54:56+00:00","article_modified_time":"2026-05-19T17:46:39+00:00","og_image":[{"width":1170,"height":615,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/okand-moder-bild.webp","type":"image\/webp"}],"author":"Marcus Eriksson","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Written by":"Marcus Eriksson","Est. reading time":"12 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/okand-moder\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/okand-moder\/"},"author":{"name":"Marcus Eriksson","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"headline":"Ok\u00e4nd moder","datePublished":"2022-03-11T14:54:56+00:00","dateModified":"2026-05-19T17:46:39+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/okand-moder\/"},"wordCount":2593,"commentCount":0,"publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/okand-moder\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/okand-moder-bild.webp","articleSection":["Forskning"],"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"CommentAction","name":"Comment","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/okand-moder\/#respond"]}]},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/okand-moder\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/okand-moder\/","name":"Ok\u00e4nd moder: Gustav III:s barnamordsplakat 1778\u20131917","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/okand-moder\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/okand-moder\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/okand-moder-bild.webp","datePublished":"2022-03-11T14:54:56+00:00","dateModified":"2026-05-19T17:46:39+00:00","description":"Ok\u00e4nd moder i kyrkoboken med guide till Gustav III:s barnamordsplakat 1778, anonyma f\u00f6rlossningar, namnsedeln 1856 och hur lagen \u00e4ndrades fram till 1917. F\u00f6r sl\u00e4ktforskare.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/okand-moder\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/okand-moder\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/okand-moder\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/okand-moder-bild.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/okand-moder-bild.webp","width":1170,"height":615,"caption":"Ok\u00e4nd moder - barnamordsplakatet 1778 och anonyma f\u00f6rlossningar"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/okand-moder\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Ok\u00e4nd moder"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/author\/marcus\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=18"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":909,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18\/revisions\/909"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/970"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=18"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=18"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=18"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}