{"id":178,"date":"2025-03-16T09:14:37","date_gmt":"2025-03-16T08:14:37","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?p=178"},"modified":"2026-09-07T12:17:58","modified_gmt":"2026-09-07T10:17:58","slug":"valloner-utseende","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/valloner-utseende\/","title":{"rendered":"Vallonernas utseende \u2013 myten, historien och den genetiska sanningen"},"content":{"rendered":"<div class=\"df-snabbfakta\">\n<h3>Snabbfakta om vallonerna<\/h3>\n<ul>\n<li><strong>Ursprung:<\/strong> Li\u00e8geomr\u00e5det och Sedan i s\u00f6dra Belgien och norra Frankrike<\/li>\n<li><strong>Antal:<\/strong> Cirka 1 000 personer, 2 500 med familjer<\/li>\n<li><strong>Invandringens huvudperiod:<\/strong> 1620\u20131655, kulmen 1643\u20131650<\/li>\n<li><strong>Organisat\u00f6rer:<\/strong> Louis De Geer (1587\u20131652) och Welam de Besche<\/li>\n<li><strong>Fr\u00e4msta bruksorter:<\/strong> Leufsta, \u00d6sterby, Finsp\u00e5ng, Norrk\u00f6ping, Dannemora<\/li>\n<li><strong>Genetiskt bidrag:<\/strong> Obetydligt j\u00e4mf\u00f6rt med den svenska befolkningen p\u00e5 hundratusentals personer<\/li>\n<li><strong>&#8221;Vallonutseendet&#8221;<\/strong> \u00e4r en rasbiologisk myt fr\u00e5n slutet av 1800-talet<\/li>\n<li><strong>Siste vallonsmed:<\/strong> Hasse Gille (1931\u20132012) i \u00d6sterbybruk \u2013 smed i 14:e generationen<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p>&#8221;Farfar hade m\u00f6rkt h\u00e5r och l\u00e4tt solbr\u00e4nd hy \u2013 han m\u00e5ste ha varit vallon.&#8221; S\u00e5dana ber\u00e4ttelser finns i var och varannan svensk sl\u00e4kt. Vallonerna har blivit &#8221;arbetarklassens adel&#8221; \u2013 en droppe vallonblod v\u00e4ger tyngre \u00e4n generationers bondblod. Men vad s\u00e4ger historien och genetiken egentligen? Var vallonerna verkligen m\u00f6rka? Och varf\u00f6r lever myten om deras utseende kvar s\u00e5 starkt, trots att seri\u00f6s forskning avlivat den? Den h\u00e4r artikeln granskar fr\u00e5gan fr\u00e5n b\u00e5de historisk och genetisk synvinkel.<\/p>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>Kort sanning i f\u00f6rv\u00e4g.<\/strong> &#8221;Vallonutseendet&#8221; \u00e4r en rasbiologisk konstruktion fr\u00e5n slutet av 1800-talet, d\u00e5 tidens rasbiologi delade in Europas folk i &#8221;typer&#8221;. Myten s\u00e4ger mer om den tid som skapade den \u00e4n om vallonerna sj\u00e4lva. Den moderna genetikforskningen (bland annat Karin Bojs och Peter Sj\u00f6lunds prisade DNA-studier) visar att vallonernas bidrag till den svenska genpoolen \u00e4r f\u00f6rsumbart \u2013 de var f\u00f6r f\u00e5 och kom f\u00f6r sent f\u00f6r att l\u00e4mna n\u00e5got tydligt sp\u00e5r. M\u00f6rkt h\u00e5r och bruna \u00f6gon i din sl\u00e4kt bevisar ingenting om vallonanor.\n<\/div>\n<h2>Vilka var vallonerna? Ursprung och vallon utseende<\/h2>\n<p>Vad \u00e4r valloner? Vallonerna var en fransk- och vallonskspr\u00e5kig folkgrupp fr\u00e5n s\u00f6dra Belgien och norra Frankrike. Namnet &#8221;valloner&#8221; betyder ungef\u00e4r &#8221;dalfolk&#8221; \u2013 m\u00e4nniskor bosatta i en dalg\u00e5ng. Deras k\u00e4rnomr\u00e5de l\u00e5g runt biskopsstaden Li\u00e8ge i nuvarande Belgien. \u00c4ven Sedan i norra Frankrike var ett viktigt utvandringscentrum. Fr\u00e5n 1500-talet hade regionen utvecklats till Europas ledande centrum f\u00f6r j\u00e4rnhantering med avancerad smidesteknik. Vallonernas ursprung g\u00e5r att sp\u00e5ra till den romanskspr\u00e5kiga befolkningen i dessa dalar, med lokala spr\u00e5k- och kulturtraditioner skilda fr\u00e5n de germanskspr\u00e5kiga grannarna i norr. S\u00f6kningar p\u00e5 valloner ursprung eller vallonernas h\u00e4rkomst leder alltid tillbaka till detta omr\u00e5de i s\u00f6dra Belgien och norra Frankrike.<\/p>\n<p>Under 1600-talet skakades omr\u00e5det av religi\u00f6sa f\u00f6rf\u00f6ljelser och ekonomisk kris. De vallonska smederna var till stor del protestanter (kalvinister) medan Spanska Nederl\u00e4nderna \u2013 som omr\u00e5det d\u00e5 tillh\u00f6rde \u2013 var strikt katolskt. Filip IV av Spanien f\u00f6rbj\u00f6d 1624 emigration av vallonska smeder. Trots detta lockade goda l\u00f6ner och religionsfrihet m\u00e5nga till Sverige. Fr\u00e5gor om vallon utseende och valloner k\u00e4nnetecken kom f\u00f6rst senare, som en efterkonstruktion i den svenska folkfantasin.<\/p>\n<h2>Invandringen till Sverige \u2013 tidslinje och antal<\/h2>\n<p>Redan i slutet av 1500-talet kom n\u00e5gra f\u00e5 vallonska specialister till Sverige p\u00e5 initiativ av hertig Karl (senare <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/hur-manga-barn-hade-gustav-vasa\/\">Karl IX<\/a>) och den vallonske entrepren\u00f6ren Welam de Besche. Huvudinvandringen kom dock senare och skedde i tre faser:<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Fas<\/th>\n<th>Period<\/th>\n<th>Andel<\/th>\n<th>Fr\u00e4msta destination<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Fas\">F\u00f6rsta<\/td>\n<td data-label=\"Period\">1600\u20131625<\/td>\n<td data-label=\"Andel\">Ca 25%<\/td>\n<td data-label=\"Destination\">\u00d6sterg\u00f6tland (Finsp\u00e5ng, Norrk\u00f6ping)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Fas\">Andra<\/td>\n<td data-label=\"Period\">1626\u20131655<\/td>\n<td data-label=\"Andel\">Ca 70%<\/td>\n<td data-label=\"Destination\">Uppland (Leufsta, \u00d6sterby, Gimo)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Fas\">Tredje<\/td>\n<td data-label=\"Period\">1656\u20131700-tal<\/td>\n<td data-label=\"Andel\">Ca 5%<\/td>\n<td data-label=\"Destination\">Spridd \u00f6ver Mellansverige<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>Historikern Bernt Douhan har i sin avhandling <em>Arbete, kapital och migration. Valloninvandringen till Sverige under 1600-talet<\/em> (1985) uppskattat det totala antalet till 1 000\u20132 000 individer. Med familjemedlemmarna r\u00e4knat blir det drygt 2 500 personer. Kulmen n\u00e5ddes \u00e5ren 1643\u20131650. Efter 1652 inf\u00f6rdes ett emigrationsf\u00f6rbud i Sverige som tillsammans med det spanska f\u00f6rbudet fr\u00e5n 1624 stoppade den fortsatta rekryteringen.<\/p>\n<h2>Louis De Geer \u2013 vallonernas svenska organisat\u00f6r<\/h2>\n<p>Louis De Geer (1587\u20131652) var den nyckelperson som organiserade invandringen. Han f\u00f6ddes i Li\u00e8ge i en vallonsk k\u00f6pmannafamilj som senare flyttade till Nederl\u00e4nderna. Fr\u00e5n Amsterdam byggde han upp en europeisk handelsimperium med j\u00e4rn som specialitet. P\u00e5 1620-talet b\u00f6rjade han flytta delar av sin verksamhet till Sverige.<\/p>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>De Geer och de svenska bruken.<\/strong> Louis De Geer arrenderade och k\u00f6pte upp en rad svenska j\u00e4rnbruk. Finsp\u00e5ng i \u00d6sterg\u00f6tland blev hans f\u00f6rsta stora satsning, f\u00f6ljt av Leufsta (L\u00f6vsta) och \u00d6sterby i Uppland. Gustav II Adolf gav honom ett formellt l\u00f6fte om att andra bruks\u00e4gare inte skulle f\u00e5 rekrytera vallonsk arbetskraft. L\u00f6ftet respekterades dock inte i verkligheten. Vallonerna spred sig snabbt till andra bruk i Mellansverige eftersom l\u00f6nen var b\u00e4ttre d\u00e4r.\n<\/div>\n<p>Agenter anst\u00e4llda av De Geer och Welam de Besche sk\u00f6tte rekryteringen p\u00e5 plats i Sedan och Li\u00e8ge. Kontrakt uppr\u00e4ttades med detaljerade uppgifter om yrke, l\u00f6n, kontraktstid och b\u00f6ter vid kontraktsbrott. \u00d6ver 500 av dessa kontrakt finns bevarade i <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/arkivdigital-vs-svar\/\">Riksarkivet<\/a> i <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/vad-hette-stockholm-forr\/\">Stockholm<\/a> och har digitaliserats och \u00f6versatts av S\u00e4llskapet Vallon\u00e4ttlingar (Vallonkontrakt 2).<\/p>\n<h2>Vad gjorde vallonerna? Yrken och tekniken<\/h2>\n<p>Vallonerna var inga prim\u00e4ra nydanare tekniskt sett \u2013 vad de f\u00f6rde med sig var fr\u00e4mst en storskalig organisation, tydlig arbetsdelning och grundlig malmbearbetning. Malmen fr\u00e5n Dannemora blev genom vallonernas metoder ett renare och h\u00e5rdare j\u00e4rn med j\u00e4mnare kvalitet.<\/p>\n<p>Vallonsmidet anv\u00e4nde tv\u00e5 h\u00e4rdar \u2013 en sm\u00e4lth\u00e4rd och en r\u00e4ckh\u00e4rd \u2013 med hamring d\u00e4remellan. Metoden var dyrare \u00e4n den svenska. Den kr\u00e4vde mer personal och mer kol. Resultatet var dock ett f\u00f6rstklassigt j\u00e4rn som blev en av Sveriges viktigaste exportvaror.<\/p>\n<p>Bland yrkena fanns:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Hammarsmeder<\/strong> \u2013 kvalificerad specialistarbetare<\/li>\n<li><strong>Masm\u00e4stare<\/strong> \u2013 ansvariga f\u00f6r masugnen och r\u00e5j\u00e4rnsframst\u00e4llningen<\/li>\n<li><strong>Kolare<\/strong> \u2013 producerade tr\u00e4kol som br\u00e4nsle<\/li>\n<li><strong>Skogshuggare<\/strong> \u2013 f\u00f6rs\u00f6rjde bruken med ved till kolningen<\/li>\n<li><strong>Formare och gjutare<\/strong> \u2013 vid vissa bruk<\/li>\n<li><strong>K\u00f6pm\u00e4n och f\u00f6retagare<\/strong> \u2013 som De Geer sj\u00e4lv<\/li>\n<\/ul>\n<p>Enligt tidskriften Arkiv utgjorde smederna och hyttarbetarna cirka en fj\u00e4rdedel av vallonerna. Majoriteten var skogshuggare och kolare \u2013 yrken som l\u00e4mnade betydligt mindre sp\u00e5r i arkiven.<\/p>\n<h2>Vallonernas insats f\u00f6r svensk j\u00e4rnindustri<\/h2>\n<p>Trots att vallonj\u00e4rnet aldrig stod f\u00f6r mer \u00e4n cirka 14 procent av den totala svenska j\u00e4rnproduktionen hade det oproportionerlig betydelse. Kvalitetsj\u00e4rnet exporterades fr\u00e4mst till England d\u00e4r det blev r\u00e5vara i den snabbt v\u00e4xande st\u00e5lindustrin. Historikern G\u00f6ran Ryd\u00e9n har i sin bok <em>Baltic Iron in the Atlantic World<\/em> visat hur det uppl\u00e4ndska vallonj\u00e4rnet blev till spadar och hackor som skeppades till de brittiska kolonierna och anv\u00e4ndes av slavar p\u00e5 plantager. Denna del av vallonhistorien har tidigare varit lite k\u00e4nd.<\/p>\n<p>Under 1600-talet femdubblades den svenska j\u00e4rnproduktionen. Vallonerna var en av flera bidragande faktorer tillsammans med b\u00e4ttre logistik, \u00f6kad kapitalintensitet och tysk invandring. Tillsammans lade denna omvandling grunden f\u00f6r svensk stormaktstid och en av 1700-talets viktigaste handelsvaror \u2013 det svenska j\u00e4rnet.<\/p>\n<h2>Myten om valloner utseende och valloner typiska drag<\/h2>\n<p>F\u00f6rest\u00e4llningen att valloner skulle ha varit &#8221;m\u00f6rkh\u00e5riga, bruna \u00f6gon, kort v\u00e4xt och l\u00e4tt solbr\u00e4nda&#8221; h\u00e4rr\u00f6r inte fr\u00e5n 1600-talets samtida k\u00e4llor utan skapades i slutet av 1800-talet inom rasbiologins ramar. Vid samma tid var Sverige det ledande landet i &#8221;rasforskningens&#8221; f\u00e4lt med Statens institut f\u00f6r rasbiologi (grundat 1922) som internationellt centrum.<\/p>\n<p>Enligt tidens rasbiologiska schema var &#8221;den nordiska rasen&#8221; ljus, l\u00e5ng och bl\u00e5\u00f6gd. Vallonerna klassades som en avvikande grupp med &#8221;sydeuropeiska&#8221; drag. Denna klassifikation sipprade ut i popul\u00e4rkulturen. N\u00e4r rasbiologin n\u00e5dde det breda folklagret kring sekelskiftet 1900 fick alla veta: &#8221;svenskar = ljusa och l\u00e5nga, valloner = m\u00f6rka och korta&#8221;. Konsekvensen blev att alla ovanligheter i en sl\u00e4kt tolkades som tecken p\u00e5 vallonp\u00e5br\u00e5.<\/p>\n<h3>Kroppsliga k\u00e4nnetecken enligt myten \u2013 \u00f6gonbryn, n\u00e4sa och kn\u00f6l i nacken<\/h3>\n<p>I den folkliga versionen av vallonutseendet ingick ocks\u00e5 en rad mycket specifika kroppsliga drag. Kraftiga, sammanv\u00e4xta \u00f6gonbryn var det oftast n\u00e4mnda k\u00e4nnetecknet \u2013 s\u00e5 kallade valloner \u00f6gonbryn skulle skilja sig fr\u00e5n den ljusare svenska profilen med tunnare bryn. En markerad valon n\u00e4sa \u2013 ibland beskriven som &#8221;romersk&#8221;, ibland som krokn\u00e4sa \u2013 ingick ocks\u00e5. Ett annat drag som ofta r\u00e4knades upp var en liten kn\u00f6l eller upph\u00f6jning i nacken vid \u00f6verg\u00e5ngen till skallbenet, den s\u00e5 kallade vallon kn\u00f6l i nacken. Alla dessa detaljer saknar vetenskaplig grund. Kraftiga \u00f6gonbryn, markerade n\u00e4sor och sm\u00e5 kn\u00f6lar i nacken f\u00f6rekommer i hela den europeiska befolkningen och kan inte kopplas till n\u00e5gon s\u00e4rskild etnisk grupp. Det som i folkmun kallades vallonskt utseende eller vallon k\u00e4nnetecken var i grunden en rasbiologisk konstruktion.<\/p>\n<h3>Valloner temperament \u2013 myten om det heta lynnet<\/h3>\n<p>Vid sidan av det p\u00e5st\u00e5dda utseendet fanns ocks\u00e5 en myt om vallonernas temperament. Enligt f\u00f6rest\u00e4llningen skulle valloner ha varit &#8221;hetlevrade&#8221;, &#8221;h\u00e4ftiga&#8221; och &#8221;temperamentsfulla&#8221; \u2013 ett slags nordisk motsvarighet till stereotypen om det sydeuropeiska lynnet. S\u00f6kningar p\u00e5 valloner temperament \u00e4r fortfarande vanliga bland svenska sl\u00e4ktforskare som f\u00e5tt h\u00f6ra att en tr\u00e4tig eller kolerisk sl\u00e4kting &#8221;m\u00e5ste ha vallonblod i sig&#8221;. \u00c4ven denna f\u00f6rest\u00e4llning saknar vetenskaplig grund. Temperament \u00e4r inte en etnisk egenskap och inga historiska k\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet beskriver de invandrade vallonerna som annorlunda i lynne \u00e4n den svenska bruksbefolkningen. Myten om vallonernas temperament \u00e4r sannolikt en efterhandskonstruktion fr\u00e5n samma rasbiologiska tankegods som skapade myten om vallonutseendet.<\/p>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>Vad rasbiologin verkligen sysslade med.<\/strong> Rasbiologin p\u00e5 1800- och 1900-talet var pseudovetenskap. Modern genetikforskning har visat att m\u00e4nniskor inte kan delas in i biologiska raser med s\u00e5dana enkla kriterier. Skillnaderna mellan m\u00e4nniskor p\u00e5 samma kontinent \u00e4r genomsnittligt st\u00f6rre \u00e4n de statistiska skillnaderna mellan m\u00e4nniskor i olika v\u00e4rldsdelar. &#8221;Vallonutseendet&#8221; var en konstruktion, inte en observation. Det s\u00e4ger n\u00e5got om hur vetenskapliga f\u00f6rdomar kan \u00f6verleva i folkmun i mer \u00e4n ett sekel efter att de vederlagts.\n<\/div>\n<h2>Vad s\u00e4ger den moderna DNA-forskningen?<\/h2>\n<p>Karin Bojs och Peter Sj\u00f6lunds prisade bok <em>Svenskarna och deras f\u00e4der \u2013 de senaste 11 000 \u00e5ren<\/em> (Albert Bonniers F\u00f6rlag 2016, utn\u00e4mnd till \u00c5rets bok om svensk historia) analyserar den svenska genpoolen p\u00e5 f\u00e4dernesidan (Y-DNA). Boken bygger p\u00e5 tusentals DNA-tester fr\u00e5n b\u00e5de forskare och privatpersoner. En central slutsats \u00e4r att cirka 80 procent av dagens svenska m\u00e4n h\u00e4rstammar fr\u00e5n ett f\u00e5tal brons\u00e5ldersm\u00e4n som kom till Sverige omkring 2000 f.Kr. Endast en liten andel kan sp\u00e5ra sina f\u00e4derneslinjer till senare invandringsv\u00e5gor.<\/p>\n<p>F\u00f6r vallonerna \u00e4r siffrorna okontroversiella. Vid tiden f\u00f6r invandringen 1620\u20131655 hade Sverige och Finland en befolkning p\u00e5 cirka 1,3 miljoner personer. De ca 1 000 valloner som kom utgjorde ungef\u00e4r 0,08 procent av befolkningen. \u00c4ven med gener\u00f6s r\u00e4kning av deras efterkommande skulle vallonernas totala genetiska bidrag till dagens ca 10 miljoner svenskar knappast \u00f6verstiga 1 procent. M\u00e5nga vallon\u00e4ttlingar har under 400 \u00e5r blandats med den \u00f6vriga befolkningen till oigenk\u00e4nnlighet.<\/p>\n<p>Slutsatsen \u00e4r entydig: <strong>ett svenskt m\u00f6rkt h\u00e5r eller bruna \u00f6gon s\u00e4ger ingenting alls om vallonanor<\/strong>. S\u00e5dana drag \u00e4r helt normala i den europeiska genpoolen och kan komma fr\u00e5n vilket h\u00e5ll som helst.<\/p>\n<h2>K\u00e4nda vallonsl\u00e4kter i Sverige<\/h2>\n<p>S\u00e4llskapet Vallon\u00e4ttlingar, som bildades 1938, uppr\u00e4tth\u00e5ller den ledande dokumentationen \u00f6ver svenska vallonsl\u00e4kter. Deras aktuella lista (2023) omfattar ungef\u00e4r 540 namn. H\u00e4r ing\u00e5r b\u00e5de sl\u00e4kter d\u00e4r h\u00e4rstamningen \u00e4r v\u00e4l dokumenterad och s\u00e5dana d\u00e4r kopplingen \u00e4r svagare.<\/p>\n<p>Vanliga vallonefternamn i Sverige:<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Namntyp<\/th>\n<th>Exempel<\/th>\n<th>Betydelse eller ursprung<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Typ\">Fr\u00e5n dopnamn<\/td>\n<td data-label=\"Exempel\">Pira<\/td>\n<td data-label=\"Ursprung\">Fr\u00e5n franskt dopnamn<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Typ\">Fr\u00e5n yrke<\/td>\n<td data-label=\"Exempel\">Bouvier (Bovin)<\/td>\n<td data-label=\"Ursprung\">&#8221;Oxdrivare&#8221;<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Typ\">Fr\u00e5n plats<\/td>\n<td data-label=\"Exempel\">Dubois<\/td>\n<td data-label=\"Ursprung\">&#8221;Fr\u00e5n skogen&#8221;<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Typ\">Egenskap<\/td>\n<td data-label=\"Exempel\">Lemaigre<\/td>\n<td data-label=\"Ursprung\">&#8221;Den magre&#8221;<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Typ\">Adels\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Exempel\">De Geer<\/td>\n<td data-label=\"Ursprung\">Fr\u00e5n geografiskt ursprung<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>Andra k\u00e4nda vallonsl\u00e4kter inkluderar Anjou, Bonnevier, Drougge, Gille, Goffin, Henning, Herou, Hubinette, Maniette, Martelleur, Mineur och Pousette. M\u00e5nga fler finns dokumenterade i S\u00e4llskapets material.<\/p>\n<h2>S\u00e5 sl\u00e4ktforskar du p\u00e5 verkliga valloner<\/h2>\n<p>Om du misst\u00e4nker att du har vallonska anor \u00e4r det b\u00e4ttre att g\u00e5 arkivv\u00e4gen \u00e4n att f\u00f6rlita sig p\u00e5 utseende:<\/p>\n<div class=\"df-tips\">\n<strong>Konkreta steg f\u00f6r vallonsl\u00e4ktforskning:<\/strong><\/p>\n<ol>\n<li><strong>Intervjua \u00e4ldre sl\u00e4ktingar<\/strong> om familjenamn, orter och yrken<\/li>\n<li><strong>S\u00f6k i kyrkob\u00f6cker<\/strong> f\u00f6r bruksf\u00f6rsamlingar i Uppland och \u00d6sterg\u00f6tland<\/li>\n<li><strong>Konsultera S\u00e4llskapet Vallon\u00e4ttlingars<\/strong> namnlistor och sl\u00e4kttavlor<\/li>\n<li><strong>Skaffa VALLON 7<\/strong> \u2013 S\u00e4llskapets senaste USB-baserade databas med cirka 170 vallonsl\u00e4kter och \u00f6ver 147 000 personer<\/li>\n<li><strong>Studera vallonkontrakten<\/strong> p\u00e5 Vallonkontrakt 2 (\u00f6ver 500 digitaliserade och \u00f6versatta)<\/li>\n<li><strong>Anv\u00e4nd Sveriges sl\u00e4ktforskarf\u00f6rbunds handbok<\/strong> <em>Vallonska r\u00f6tter<\/em><\/li>\n<li><strong>G\u00f6r ett Y-DNA-test<\/strong> om du \u00e4r man och vill se din specifika f\u00e4derneslinje<\/li>\n<li><strong>G\u00e5 med i Facebookgrupper<\/strong> som &#8221;Vallon\u00e4ttlingar&#8221; eller &#8221;Vallon- och smedsl\u00e4kters DNA-anor&#8221;<\/li>\n<\/ol>\n<\/div>\n<p>De vallonska sl\u00e4ktnamnen f\u00f6rsvenskades snabbt om familjen inte h\u00f6ll ihop. Skogshuggare och kolare, som bodde utanf\u00f6r sj\u00e4lva bruket, tappade sina franska namn redan efter n\u00e5gon generation. F\u00f6r dessa kr\u00e4vs betydligt mer detektivarbete i <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/mantalslangder\/\">mantalsl\u00e4ngder<\/a> och jordeb\u00f6cker. Bruksarbetarna beh\u00f6ll namnen l\u00e4ngre, s\u00e4rskilt vid de uppl\u00e4ndska bruken d\u00e4r gruppen f\u00f6rblev t\u00e4tt sammanh\u00e5llen l\u00e5ngt in p\u00e5 1700-talet.<\/p>\n<h2>Hasse Gille \u2013 epokens slut 2012<\/h2>\n<p>Lennart Hans Allan &#8221;Hasse&#8221; Gille (28 juli 1931 \u2013 31 december 2012) fr\u00e5n \u00d6sterbybruk kallade sig sj\u00e4lv &#8221;den siste vallonsmeden&#8221;. Han var st\u00e5lsmed i 14:e generationen och b\u00f6rjade som pojke i modellverkstaden p\u00e5 Fagersta Bruks AB \u00d6sterbyverken. D\u00e4r l\u00e4rde han sig tr\u00e4slag och verktyg \u2013 kunskaper han senare anv\u00e4nde som nyckelharpsbyggare.<\/p>\n<p>Gille var betydligt mer \u00e4n smed. Han var riksspelman p\u00e5 nyckelharpa, jazzmusiker p\u00e5 kornett, byggde nyckelharpor p\u00e5 heltid och trakterade ocks\u00e5 ventilbasun, elbas, banjo, ukulele, n\u00e4verlur och spelpipa. N\u00e4r den renoverade vallonsmedjan i \u00d6sterby \u00f6ppnade f\u00f6r visningar demonstrerade han den nu utd\u00f6da smidestekniken. Vallonsmidet anv\u00e4ndes f\u00f6r sista g\u00e5ngen kommersiellt 1947 innan Lancashireprocessen tog \u00f6ver svensk j\u00e4rnhantering p\u00e5 1800-talet.<\/p>\n<p>Med Gille sl\u00f6ts en obruten kedja som b\u00f6rjade n\u00e4r de f\u00f6rsta vallonska smederna anl\u00e4nde till \u00d6sterby 1627. Historikern G\u00f6ran Ryd\u00e9n, som forskat mycket om vallonerna, har uttryckt att exakt vari deras yrkesskicklighet bestod fortfarande \u00e4r en \u00f6ppen fr\u00e5ga. Var det tekniken, arbetsmoralen, den generations\u00f6verf\u00f6rda kunskapen eller kombinationen? Fr\u00e5gan lever kvar.<\/p>\n<h2>Varf\u00f6r lever myten om &#8221;vallonutseendet&#8221; kvar?<\/h2>\n<p>Det finns flera sk\u00e4l till att en avlivad myt h\u00e5ller sig levande i \u00f6ver hundra \u00e5r efter sitt vetenskapliga sammanbrott:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Vi vill ha en sp\u00e4nnande sl\u00e4kthistoria<\/strong> \u2013 vanligt bondblod k\u00e4nns ointressant<\/li>\n<li><strong>Vallonerna framst\u00e4lldes som &#8221;arbetarklassens adel&#8221;<\/strong> under industrialiseringen<\/li>\n<li><strong>Yrkesstolthet inom smedskr\u00e5et<\/strong> gjorde vallonanor prestigefyllt<\/li>\n<li><strong>Ber\u00e4ttelserna traderas i familjer<\/strong> och \u00f6verlever generation efter generation<\/li>\n<li><strong>S\u00f6kandet efter identitet<\/strong> blir viktigare i tider av samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndring<\/li>\n<li><strong>De franskklingande namnen<\/strong> f\u00f6rst\u00e4rker k\u00e4nslan av n\u00e5got &#8221;annat&#8221;<\/li>\n<\/ul>\n<p>Att f\u00f6rh\u00e5lla sig kritiskt till vallonp\u00e5br\u00e5 betyder inte att f\u00f6rringa dem som verkligen har det. Vallonerna gjorde en betydande insats i svensk industri och deras dokumenterade \u00e4ttlingar har all anledning att vara stolta \u00f6ver sin historia. Det som ska ifr\u00e5gas\u00e4ttas \u00e4r den enkla ekvationen &#8221;m\u00f6rkt h\u00e5r = vallon&#8221; \u2013 ett rasbiologiskt kvarleft utan grund i genetiken.<\/p>\n<h2>Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n<div class=\"df-faq\">\n<h3>Hur m\u00e5nga valloner kom till Sverige?<\/h3>\n<p>Ungef\u00e4r 1 000 personer eller cirka 2 500 med familjer. Enligt Bernt Douhans forskning kom drygt en fj\u00e4rdedel under perioden 1600\u20131625, huvudparten mellan 1626 och 1655. Kulmen n\u00e5ddes \u00e5ren 1643\u20131650. Efter 1652 inf\u00f6rdes ett emigrationsf\u00f6rbud som tillsammans med det spanska f\u00f6rbudet fr\u00e5n 1624 stoppade fortsatt rekrytering.<\/p>\n<h3>Var kom vallonerna ifr\u00e5n?<\/h3>\n<p>Fr\u00e5n Li\u00e8geomr\u00e5det i s\u00f6dra Belgien och furstend\u00f6met Sedan i norra Frankrike \u2013 b\u00e5da k\u00e4rnomr\u00e5den i det som kallas Vallonien. Regionen hade sedan 1500-talet varit Europas ledande centrum f\u00f6r j\u00e4rnhantering. Vallonerna var fransk- och vallonskspr\u00e5kiga och till stor del protestanter (kalvinister).<\/p>\n<h3>Var det verkligen s\u00e5 att vallonerna var m\u00f6rka?<\/h3>\n<p>Nej, inte som grupp. &#8221;Vallonutseendet&#8221; med m\u00f6rkt h\u00e5r, bruna \u00f6gon och l\u00e4tt solbr\u00e4nd hy \u00e4r en rasbiologisk myt skapad i slutet av 1800-talet. Bland vallonerna fanns lika stor variation i utseende som bland andra europeiska folk. Modern DNA-forskning visar att deras genetiska bidrag till dagens svenska befolkning \u00e4r f\u00f6rsumbart. Ett m\u00f6rkt h\u00e5r i din sl\u00e4kt bevisar ingenting om vallonanor.<\/p>\n<h3>Hade valloner ett s\u00e4rskilt temperament?<\/h3>\n<p>Ingenting talar f\u00f6r det. F\u00f6rest\u00e4llningen att valloner skulle vara &#8221;hetlevrade&#8221; eller &#8221;h\u00e4ftiga&#8221; i lynnet \u00e4r en efterhandskonstruktion fr\u00e5n samma rasbiologiska tankegods som skapade myten om vallonutseendet. S\u00f6kningar p\u00e5 valloner temperament \u00e4r vanliga bland sl\u00e4ktforskare som f\u00e5tt h\u00f6ra att en kolerisk sl\u00e4kting &#8221;m\u00e5ste ha vallonblod&#8221;. Temperament \u00e4r dock inte en etnisk egenskap och inga historiska k\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet beskriver invandrarna som annorlunda i lynne \u00e4n den svenska bruksbefolkningen.<\/p>\n<h3>Hade valloner s\u00e4rskilda \u00f6gonbryn eller n\u00e4sa?<\/h3>\n<p>I den folkliga myten om vallonutseendet ingick kraftiga sammanv\u00e4xta \u00f6gonbryn (s\u00e5 kallad vallon \u00f6gonbryn) och en markerad &#8221;romersk&#8221; n\u00e4sa (vallon n\u00e4sa). Ingen av dessa detaljer har vetenskaplig grund. Kraftiga \u00f6gonbryn och markerade n\u00e4sor f\u00f6rekommer i hela den europeiska befolkningen och kan inte kopplas till n\u00e5gon s\u00e4rskild etnisk grupp. Att s\u00f6ka efter s\u00e5dana drag i familjeportr\u00e4tt som &#8221;bevis&#8221; f\u00f6r vallonanor leder alltid fel.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r den s\u00e5 kallade kn\u00f6len i nacken hos valloner?<\/h3>\n<p>Vallon kn\u00f6l i nacken \u00e4r en detalj fr\u00e5n den folkliga myten om vallonutseendet. Det syftar p\u00e5 en liten upph\u00f6jning vid \u00f6verg\u00e5ngen mellan skallben och nacke som ibland framh\u00f6lls som &#8221;vallonk\u00e4nneteckensbevis&#8221;. I sj\u00e4lva verket \u00e4r denna anatomiska variation vanlig i hela den europeiska befolkningen \u2013 utan koppling till vallonanor eller n\u00e5got annat etniskt ursprung. \u00c4ven denna f\u00f6rest\u00e4llning h\u00e4rstammar fr\u00e5n rasbiologins pseudovetenskap kring sekelskiftet 1900.<\/p>\n<h3>Vem var Louis De Geer?<\/h3>\n<p>Louis De Geer (1587\u20131652) var den holl\u00e4ndsk-vallonske entrepren\u00f6r som organiserade huvuddelen av invandringen. Han f\u00f6ddes i Li\u00e8ge och familjen flyttade till Nederl\u00e4nderna. Fr\u00e5n Amsterdam byggde han upp ett handelsimperium med j\u00e4rn som specialitet. P\u00e5 1620-talet flyttade han delar av sin verksamhet till Sverige och blev \u00e4gare till Finsp\u00e5ng-, \u00d6sterby- och Leufstaverken. Han r\u00e4knas som en av det tidiga svenska industrisamh\u00e4llets viktigaste gestalter.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r valloner och vad \u00e4r en vallon?<\/h3>\n<p>Vad \u00e4r en vallon? En vallon \u00e4r en person som tillh\u00f6r den fransk- och vallonskspr\u00e5kiga folkgruppen fr\u00e5n s\u00f6dra Belgien och norra Frankrike \u2013 med k\u00e4rnomr\u00e5de runt Li\u00e8ge och Sedan. Vad \u00e4r valloner som grupp? Vallonerna var 1600-talets ledande europeiska specialister p\u00e5 j\u00e4rnhantering och kom till Sverige fr\u00e4mst 1620\u20131655 f\u00f6r att bygga upp den svenska j\u00e4rnindustrin. Ett vallon namn i familjen beh\u00f6ver inte betyda vallonanor \u2013 m\u00e5nga valloner f\u00f6rsvenskade sina efternamn tidigt.<\/p>\n<h3>Var kommer valloner ifr\u00e5n och varifr\u00e5n utvandrade de?<\/h3>\n<p>Var kommer valloner ifr\u00e5n? Vallonerna kom fr\u00e5n Vallonien i s\u00f6dra Belgien (s\u00e4rskilt Li\u00e8geomr\u00e5det) och furstend\u00f6met Sedan i norra Frankrike. S\u00f6kningar p\u00e5 var kommer valloner ifr\u00e5n och vart kommer valloner ifr\u00e5n leder alla till samma svar: den fransk- och vallonskspr\u00e5kiga regionen mellan Maas och Ardennerna. Vallonerna i Sverige \u2013 vallonerna i sverige \u2013 kom hit i tre invandringsv\u00e5gor mellan 1620 och 1655, kulminerande 1643\u20131650.<\/p>\n<h3>Vad betyder ordet vallonblod eller valonblod?<\/h3>\n<p>Vallonblod (\u00e4ven stavat valonblod) \u00e4r ett folkligt uttryck som antyder att en person har vallonanor. Uttrycket f\u00f6rekommer ofta i sj\u00e4lvbeskrivningar som &#8221;jag har lite vallonblod i mig&#8221; eller om andra som &#8221;hon har s\u00e4kert vallonblod&#8221;. Uttrycket \u00e4r rasbiologiskt f\u00e4rgat och saknar vetenskaplig grund. Modern DNA-forskning kan visa f\u00e4dernelinjer via Y-DNA-test men det finns inget &#8221;vallongen&#8221; som kan hittas i blodet.<\/p>\n<h3>Vilka svenska efternamn tyder p\u00e5 vallonursprung?<\/h3>\n<p>Bland k\u00e4nda valloner i sverige efternamn finns Anjou, Bonnevier, Bovin, De Geer, Drougge, Dubois, Gille, Goffin, Herou, Hubinette, Maniette, Martelleur, Mineur, Pira och Pousette. S\u00e4llskapet Vallon\u00e4ttlingar har dokumenterat cirka 540 valloner efternamn. M\u00e5nga valloner f\u00f6rsvenskade dock sina vallonska efternamn redan efter n\u00e5gon generation, s\u00e4rskilt de som bodde utanf\u00f6r sj\u00e4lva bruken. Detta g\u00f6r att m\u00e5nga \u00e4ttlingar i dag har helt svenska efternamn utan att veta om det vallonska ursprunget.<\/p>\n<h3>Fanns det valloner i V\u00e4rmland?<\/h3>\n<p>Ja, valloner i v\u00e4rmland f\u00f6rekom men i mycket mindre skala \u00e4n i Uppland och \u00d6sterg\u00f6tland. Huvuddelen av vallonerna gick till Uppland (Leufsta, \u00d6sterby, Gimo, \u00c5kerby, Ullfors, Vessland, Dannemora) och till Finsp\u00e5ng i \u00d6sterg\u00f6tland. Ett f\u00e5tal valloner kom ocks\u00e5 till bruk i V\u00e4rmland, S\u00f6dermanland och V\u00e4stmanland. I V\u00e4rmland fanns viss vallonsk n\u00e4rvaro vid enstaka bruk men aldrig i den koncentration som pr\u00e4glade uppl\u00e4ndska bruksf\u00f6rsamlingar. Sl\u00e4ktforskning p\u00e5 vallonanor i V\u00e4rmland kr\u00e4ver vanligen att man f\u00f6ljer familjen fr\u00e5n de uppl\u00e4ndska huvudbruken.<\/p>\n<h3>Vad var vallonsmide?<\/h3>\n<p>Vallonsmide var en j\u00e4rnframst\u00e4llningsmetod med tv\u00e5 h\u00e4rdar \u2013 en sm\u00e4lth\u00e4rd och en r\u00e4ckh\u00e4rd \u2013 och hamring d\u00e4remellan. Den gav ett renare och h\u00e5rdare j\u00e4rn \u00e4n det svenska smidet. Metoden var dyrare och kr\u00e4vde mer personal och mer kol men gav ett f\u00f6rstklassigt kvalitetsj\u00e4rn som blev viktig svensk exportvara. Vallonsmidet fasades ut n\u00e4r Lancashireprocessen inf\u00f6rdes i mitten av 1800-talet. Sista g\u00e5ngen det anv\u00e4ndes kommersiellt var 1947.<\/p>\n<h3>Var arbetade vallonerna?<\/h3>\n<p>Fr\u00e4mst vid j\u00e4rnbruk i Uppland och \u00d6sterg\u00f6tland. De viktigaste vallonbruken var Leufsta (L\u00f6vstabruk), \u00d6sterby, Gimo, \u00c5kerby, Ullfors och Vessland i Uppland samt Finsp\u00e5ng i \u00d6sterg\u00f6tland. Bruksmilj\u00f6erna var t\u00e4tt sammanh\u00e5llna med egna kyrkor, skolor och bost\u00e4der \u2013 ett socialt m\u00f6nster som bidrog till att vallonerna beh\u00f6ll sin identitet l\u00e4ngre \u00e4n m\u00e5nga andra invandrade grupper.<\/p>\n<h3>Vem var Hasse Gille?<\/h3>\n<p>Lennart Hans Allan Gille (1931\u20132012), k\u00e4nd som Hasse Gille, var svensk smed, nyckelharpsbyggare och riksspelman fr\u00e5n \u00d6sterbybruk \u2013 han kallade sig sj\u00e4lv &#8221;den siste vallonsmeden&#8221; och var st\u00e5lsmed i 14:e generationen. I den renoverade vallonsmedjan i \u00d6sterby demonstrerade han den nu utd\u00f6da vallonsmidestekniken fram till sin d\u00f6d p\u00e5 ny\u00e5rsafton 2012.<\/p>\n<h3>Hur sl\u00e4ktforskar jag p\u00e5 verkliga valloner?<\/h3>\n<p>B\u00f6rja med kyrkob\u00f6ckerna f\u00f6r bruksf\u00f6rsamlingar i Uppland och \u00d6sterg\u00f6tland. Konsultera S\u00e4llskapet Vallon\u00e4ttlingars namnlistor och sl\u00e4kttavlor. Skaffa databasen VALLON 7 med cirka 170 vallonsl\u00e4kter och \u00f6ver 147 000 personer. Studera de digitaliserade vallonkontrakten i Vallonkontrakt 2. Sveriges sl\u00e4ktforskarf\u00f6rbunds handbok <em>Vallonska r\u00f6tter<\/em> ger en grundlig genomg\u00e5ng av metodiken. Ett Y-DNA-test kan komplettera arkivarbetet p\u00e5 f\u00e4dernesidan.<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"df-kallor\">\n<h3>K\u00e4llor och l\u00e4stips<\/h3>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Valloner_i_Sverige\" rel=\"noopener\">Wikipedia \u2013 Valloner i Sverige<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.so-rummet.se\/fakta-artiklar\/vallonernas-betydelse-svensk-jarnindustri\" rel=\"noopener\">SO-rummet \u2013 Vallonernas betydelse f\u00f6r svensk j\u00e4rnindustri<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/slakthistoria.se\/valloner\/hitta-vallonerna-i-slakten\" rel=\"noopener\">Sl\u00e4kthistoria \u2013 Hitta vallonerna i sl\u00e4kten<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/varldenshistoria.se\/samhalle\/myterna-om-sveriges-valloner\" rel=\"noopener\">V\u00e4rldens historia \u2013 Myterna om Sveriges valloner<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/faktoider.blogspot.com\/2007\/09\/valloner.html\" rel=\"noopener\">Faktoider \u2013 Valloner (om rasbiologins ursprung)<\/a><\/li>\n<li>Douhan, Bernt. <em>Arbete, kapital och migration. Valloninvandringen till Sverige under 1600-talet<\/em> (1985).<\/li>\n<li>Flor\u00e9n, Anders &amp; Ternhag, Gunnar (red). <em>Valloner \u2013 j\u00e4rnets m\u00e4nniskor<\/em> (Gidlunds f\u00f6rlag 2002).<\/li>\n<li>Bojs, Karin &amp; Sj\u00f6lund, Peter. <em>Svenskarna och deras f\u00e4der \u2013 de senaste 11 000 \u00e5ren<\/em> (Albert Bonniers F\u00f6rlag 2016).<\/li>\n<li>Ryd\u00e9n, G\u00f6ran. <em>Baltic Iron in the Atlantic World<\/em>.<\/li>\n<li>Dahlgren, E. W. <em>Louis De Geer 1587\u20131652<\/em> (Uppsala 1923, faksimil 2002).<\/li>\n<li>Sveriges sl\u00e4ktforskarf\u00f6rbund. <em>Vallonska r\u00f6tter<\/em> (handbok av S\u00e4llskapet Vallon\u00e4ttlingar).<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<div class=\"df-internlankar\">\n<h3>Fler artiklar p\u00e5 Domboksforskning<\/h3>\n<ul>\n<li><a href=\"\/slaktforska-med-dna\/\">Sl\u00e4ktforska med DNA<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/kyrkobocker\/\">Kyrkob\u00f6cker \u2013 grunden i svensk sl\u00e4ktforskning<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/oakta-barn-kyrkobocker\/\">O\u00e4kta barn i kyrkob\u00f6ckerna<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/svenska-namnskicket\/\">Svenska namnskicket genom historien<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/soldatnamn\/\">Soldatnamn i indelningsverket<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/generalmonsterrullor\/\">Generalm\u00f6nsterrullor<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p><script type=\"application\/ld+json\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@type\":\"Article\",\"headline\":\"Vallonernas utseende \u2013 myten, historien och den genetiska sanningen\",\"description\":\"K\u00e4llkritisk granskning av myten om vallonernas utseende. Rasbiologins ursprung, DNA-forskningens slutsatser och praktiska tips f\u00f6r verklig vallonsl\u00e4ktforskning.\",\"author\":{\"@type\":\"Person\",\"name\":\"Marita Persson\"},\"publisher\":{\"@type\":\"Organization\",\"name\":\"Domboksforskning.se\"},\"mainEntityOfPage\":\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/valloner-utseende\/\",\"dateModified\":\"2026-09-06\"}<\/script><\/p>\n<p><script type=\"application\/ld+json\">{\"@context\": \"https:\/\/schema.org\",\"@type\": \"FAQPage\",\"mainEntity\": [{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Hur m\u00e5nga valloner kom till Sverige?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"Ungef\u00e4r 1 000 personer eller cirka 2 500 med familjer. Enligt Bernt Douhans forskning kom drygt en fj\u00e4rdedel under perioden 1600\u20131625, huvudparten mellan 1626 och 1655. Kulmen n\u00e5ddes \u00e5ren 1643\u20131650. Efter 1652 inf\u00f6rdes ett emigrationsf\u00f6rbud som tillsammans med det spanska f\u00f6rbudet fr\u00e5n 1624 stoppade fortsatt rekrytering.\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Var kom vallonerna ifr\u00e5n?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"Fr\u00e5n Li\u00e8geomr\u00e5det i s\u00f6dra Belgien och furstend\u00f6met Sedan i norra Frankrike \u2013 b\u00e5da k\u00e4rnomr\u00e5den i det som kallas Vallonien. Regionen hade sedan 1500-talet varit Europas ledande centrum f\u00f6r j\u00e4rnhantering. Vallonerna var fransk- och vallonskspr\u00e5kiga och till stor del protestanter (kalvinister).\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Var det verkligen s\u00e5 att vallonerna var m\u00f6rka?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"Nej, inte som grupp. \\\"Vallonutseendet\\\" med m\u00f6rkt h\u00e5r, bruna \u00f6gon och l\u00e4tt solbr\u00e4nd hy \u00e4r en rasbiologisk myt skapad i slutet av 1800-talet. Bland vallonerna fanns lika stor variation i utseende som bland andra europeiska folk. Modern DNA-forskning visar att deras genetiska bidrag till dagens svenska befolkning \u00e4r f\u00f6rsumbart. Ett m\u00f6rkt h\u00e5r i din sl\u00e4kt bevisar ingenting om vallonanor.\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Hade valloner ett s\u00e4rskilt temperament?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"Ingenting talar f\u00f6r det. F\u00f6rest\u00e4llningen att valloner skulle vara \\\"hetlevrade\\\" eller \\\"h\u00e4ftiga\\\" i lynnet \u00e4r en efterhandskonstruktion fr\u00e5n samma rasbiologiska tankegods som skapade myten om vallonutseendet. S\u00f6kningar p\u00e5 valloner temperament \u00e4r vanliga bland sl\u00e4ktforskare som f\u00e5tt h\u00f6ra att en kolerisk sl\u00e4kting \\\"m\u00e5ste ha vallonblod\\\". Temperament \u00e4r dock inte en etnisk egenskap och inga historiska k\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet beskriver invandrarna som annorlunda i lynne \u00e4n den svenska bruksbefolkningen.\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Hade valloner s\u00e4rskilda \u00f6gonbryn eller n\u00e4sa?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"I den folkliga myten om vallonutseendet ingick kraftiga sammanv\u00e4xta \u00f6gonbryn (s\u00e5 kallad vallon \u00f6gonbryn) och en markerad \\\"romersk\\\" n\u00e4sa (vallon n\u00e4sa). Ingen av dessa detaljer har vetenskaplig grund. Kraftiga \u00f6gonbryn och markerade n\u00e4sor f\u00f6rekommer i hela den europeiska befolkningen och kan inte kopplas till n\u00e5gon s\u00e4rskild etnisk grupp. Att s\u00f6ka efter s\u00e5dana drag i familjeportr\u00e4tt som \\\"bevis\\\" f\u00f6r vallonanor leder alltid fel.\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Vad \u00e4r den s\u00e5 kallade kn\u00f6len i nacken hos valloner?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"Vallon kn\u00f6l i nacken \u00e4r en detalj fr\u00e5n den folkliga myten om vallonutseendet. Det syftar p\u00e5 en liten upph\u00f6jning vid \u00f6verg\u00e5ngen mellan skallben och nacke som ibland framh\u00f6lls som \\\"vallonk\u00e4nneteckensbevis\\\". I sj\u00e4lva verket \u00e4r denna anatomiska variation vanlig i hela den europeiska befolkningen \u2013 utan koppling till vallonanor eller n\u00e5got annat etniskt ursprung. \u00c4ven denna f\u00f6rest\u00e4llning h\u00e4rstammar fr\u00e5n rasbiologins pseudovetenskap kring sekelskiftet 1900.\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Vem var Louis De Geer?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"Louis De Geer (1587\u20131652) var den holl\u00e4ndsk-vallonske entrepren\u00f6r som organiserade huvuddelen av invandringen. Han f\u00f6ddes i Li\u00e8ge och familjen flyttade till Nederl\u00e4nderna. Fr\u00e5n Amsterdam byggde han upp ett handelsimperium med j\u00e4rn som specialitet. P\u00e5 1620-talet flyttade han delar av sin verksamhet till Sverige och blev \u00e4gare till Finsp\u00e5ng-, \u00d6sterby- och Leufstaverken. Han r\u00e4knas som en av det tidiga svenska industrisamh\u00e4llets viktigaste gestalter.\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Vad \u00e4r valloner och vad \u00e4r en vallon?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"Vad \u00e4r en vallon? En vallon \u00e4r en person som tillh\u00f6r den fransk- och vallonskspr\u00e5kiga folkgruppen fr\u00e5n s\u00f6dra Belgien och norra Frankrike \u2013 med k\u00e4rnomr\u00e5de runt Li\u00e8ge och Sedan. Vad \u00e4r valloner som grupp? Vallonerna var 1600-talets ledande europeiska specialister p\u00e5 j\u00e4rnhantering och kom till Sverige fr\u00e4mst 1620\u20131655 f\u00f6r att bygga upp den svenska j\u00e4rnindustrin. Ett vallon namn i familjen beh\u00f6ver inte betyda vallonanor \u2013 m\u00e5nga valloner f\u00f6rsvenskade sina efternamn tidigt.\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Var kommer valloner ifr\u00e5n och varifr\u00e5n utvandrade de?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"Var kommer valloner ifr\u00e5n? Vallonerna kom fr\u00e5n Vallonien i s\u00f6dra Belgien (s\u00e4rskilt Li\u00e8geomr\u00e5det) och furstend\u00f6met Sedan i norra Frankrike. S\u00f6kningar p\u00e5 var kommer valloner ifr\u00e5n och vart kommer valloner ifr\u00e5n leder alla till samma svar: den fransk- och vallonskspr\u00e5kiga regionen mellan Maas och Ardennerna. Vallonerna i Sverige \u2013 vallonerna i sverige \u2013 kom hit i tre invandringsv\u00e5gor mellan 1620 och 1655, kulminerande 1643\u20131650.\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Vad betyder ordet vallonblod eller valonblod?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"Vallonblod (\u00e4ven stavat valonblod) \u00e4r ett folkligt uttryck som antyder att en person har vallonanor. Uttrycket f\u00f6rekommer ofta i sj\u00e4lvbeskrivningar som \\\"jag har lite vallonblod i mig\\\" eller om andra som \\\"hon har s\u00e4kert vallonblod\\\". Uttrycket \u00e4r rasbiologiskt f\u00e4rgat och saknar vetenskaplig grund. Modern DNA-forskning kan visa f\u00e4dernelinjer via Y-DNA-test men det finns inget \\\"vallongen\\\" som kan hittas i blodet.\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Vilka svenska efternamn tyder p\u00e5 vallonursprung?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"Bland k\u00e4nda valloner i sverige efternamn finns Anjou, Bonnevier, Bovin, De Geer, Drougge, Dubois, Gille, Goffin, Herou, Hubinette, Maniette, Martelleur, Mineur, Pira och Pousette. S\u00e4llskapet Vallon\u00e4ttlingar har dokumenterat cirka 540 valloner efternamn. M\u00e5nga valloner f\u00f6rsvenskade dock sina vallonska efternamn redan efter n\u00e5gon generation, s\u00e4rskilt de som bodde utanf\u00f6r sj\u00e4lva bruken. Detta g\u00f6r att m\u00e5nga \u00e4ttlingar i dag har helt svenska efternamn utan att veta om det vallonska ursprunget.\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Fanns det valloner i V\u00e4rmland?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"Ja, valloner i v\u00e4rmland f\u00f6rekom men i mycket mindre skala \u00e4n i Uppland och \u00d6sterg\u00f6tland. Huvuddelen av vallonerna gick till Uppland (Leufsta, \u00d6sterby, Gimo, \u00c5kerby, Ullfors, Vessland, Dannemora) och till Finsp\u00e5ng i \u00d6sterg\u00f6tland. Ett f\u00e5tal valloner kom ocks\u00e5 till bruk i V\u00e4rmland, S\u00f6dermanland och V\u00e4stmanland. I V\u00e4rmland fanns viss vallonsk n\u00e4rvaro vid enstaka bruk men aldrig i den koncentration som pr\u00e4glade uppl\u00e4ndska bruksf\u00f6rsamlingar. Sl\u00e4ktforskning p\u00e5 vallonanor i V\u00e4rmland kr\u00e4ver vanligen att man f\u00f6ljer familjen fr\u00e5n de uppl\u00e4ndska huvudbruken.\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Vad var vallonsmide?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"Vallonsmide var en j\u00e4rnframst\u00e4llningsmetod med tv\u00e5 h\u00e4rdar \u2013 en sm\u00e4lth\u00e4rd och en r\u00e4ckh\u00e4rd \u2013 och hamring d\u00e4remellan. Den gav ett renare och h\u00e5rdare j\u00e4rn \u00e4n det svenska smidet. Metoden var dyrare och kr\u00e4vde mer personal och mer kol men gav ett f\u00f6rstklassigt kvalitetsj\u00e4rn som blev viktig svensk exportvara. Vallonsmidet fasades ut n\u00e4r Lancashireprocessen inf\u00f6rdes i mitten av 1800-talet. Sista g\u00e5ngen det anv\u00e4ndes kommersiellt var 1947.\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Var arbetade vallonerna?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"Fr\u00e4mst vid j\u00e4rnbruk i Uppland och \u00d6sterg\u00f6tland. De viktigaste vallonbruken var Leufsta (L\u00f6vstabruk), \u00d6sterby, Gimo, \u00c5kerby, Ullfors och Vessland i Uppland samt Finsp\u00e5ng i \u00d6sterg\u00f6tland. Bruksmilj\u00f6erna var t\u00e4tt sammanh\u00e5llna med egna kyrkor, skolor och bost\u00e4der \u2013 ett socialt m\u00f6nster som bidrog till att vallonerna beh\u00f6ll sin identitet l\u00e4ngre \u00e4n m\u00e5nga andra invandrade grupper.\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Vem var Hasse Gille?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"Lennart Hans Allan Gille (1931\u20132012), k\u00e4nd som Hasse Gille, var svensk smed, nyckelharpsbyggare och riksspelman fr\u00e5n \u00d6sterbybruk \u2013 han kallade sig sj\u00e4lv \\\"den siste vallonsmeden\\\" och var st\u00e5lsmed i 14:e generationen. I den renoverade vallonsmedjan i \u00d6sterby demonstrerade han den nu utd\u00f6da vallonsmidestekniken fram till sin d\u00f6d p\u00e5 ny\u00e5rsafton 2012.\"}},{\"@type\": \"Question\",\"name\": \"Hur sl\u00e4ktforskar jag p\u00e5 verkliga valloner?\",\"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\",\"text\": \"B\u00f6rja med kyrkob\u00f6ckerna f\u00f6r bruksf\u00f6rsamlingar i Uppland och \u00d6sterg\u00f6tland. Konsultera S\u00e4llskapet Vallon\u00e4ttlingars namnlistor och sl\u00e4kttavlor. Skaffa databasen VALLON 7 med cirka 170 vallonsl\u00e4kter och \u00f6ver 147 000 personer. Studera de digitaliserade vallonkontrakten i Vallonkontrakt 2. Sveriges sl\u00e4ktforskarf\u00f6rbunds handbok Vallonska r\u00f6tter ger en grundlig genomg\u00e5ng av metodiken. Ett Y-DNA-test kan komplettera arkivarbetet p\u00e5 f\u00e4dernesidan.\"}}]}<\/script><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Snabbfakta om vallonerna Ursprung: Li\u00e8geomr\u00e5det och Sedan i s\u00f6dra Belgien och norra Frankrike Antal: Cirka 1 000 personer, 2 500 med familjer Invandringens huvudperiod: &#8230; <a title=\"Vallonernas utseende \u2013 myten, historien och den genetiska sanningen\" class=\"read-more\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/valloner-utseende\/\" aria-label=\"Read more about Vallonernas utseende \u2013 myten, historien och den genetiska sanningen\">Read more<\/a><\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":179,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_yoast_wpseo_meta-robots-noindex":"","_yoast_wpseo_meta-robots-nofollow":"","_yoast_wpseo_canonical":"","_yoast_wpseo_opengraph-title":"","_yoast_wpseo_opengraph-description":"","_yoast_wpseo_twitter-title":"","_yoast_wpseo_twitter-description":"","footnotes":"","ilj_linkdefinition":["valloner utseende","valloner","vallonernas ursprung Li\u00e8ge Sedan","Louis De Geer 1587-1652","Welam de Besche","vallonsmide teknik","Uppland j\u00e4rnbruk","Leufsta \u00d6sterby Finsp\u00e5ng","S\u00e4llskapet Vallon\u00e4ttlingar","rasbiologi vallonmyt","Karin Bojs Peter Sj\u00f6lund DNA","Hasse Gille 1931-2012","valloner i sverige (?:|b|w+|b|s*){1","2}","valon vallonblod","vallonsl\u00e4kt","vallonska efternamn","valloner i sverige efternamn","vallon kn\u00f6l i nacken","valloner i v\u00e4rmland","alla \u00e4r vi valloner","valloner utseende{-3}","valloner \u00f6gonbryn{-2}","valloner temperament{-2}","vallon utseende{-2}","vallonblod","vallon n\u00e4sa","valloner ursprung","valloner k\u00e4nnetecken","vallonskt utseende","valloner typiska drag","Louis De Geer","vallonsmide","Leufstabruk","\u00d6sterby","Finsp\u00e5ng","Hasse Gille"],"_seopress_titles_title":"","_seopress_titles_desc":"","_seopress_robots_canonical":"","_seopress_robots_index":"","_seopress_robots_follow":"","_seopress_analysis_target_kw":""},"categories":[6],"tags":[470,468,463,467,469,466,465,461,464,462],"class_list":["post-178","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-slakt","tag-karin-bojs","tag-leufsta","tag-louis-de-geer","tag-osterby","tag-sallskapet-vallonattlingar","tag-uppland","tag-vallonbruk","tag-valloner","tag-vallonsmide","tag-vallonutseende"],"ilj_keywords":["valloner utseende","valloner","vallonernas ursprung Li\u00e8ge Sedan","Louis De Geer 1587-1652","Welam de Besche","vallonsmide teknik","Uppland j\u00e4rnbruk","Leufsta \u00d6sterby Finsp\u00e5ng","S\u00e4llskapet Vallon\u00e4ttlingar","rasbiologi vallonmyt","Karin Bojs Peter Sj\u00f6lund DNA","Hasse Gille 1931-2012","valloner i sverige (?:|b|w+|b|s*){1","2}","valon vallonblod","vallonsl\u00e4kt","vallonska efternamn","valloner i sverige efternamn","vallon kn\u00f6l i nacken","valloner i v\u00e4rmland","alla \u00e4r vi valloner","valloner utseende{-3}","valloner \u00f6gonbryn{-2}","valloner temperament{-2}","vallon utseende{-2}","vallonblod","vallon n\u00e4sa","valloner ursprung","valloner k\u00e4nnetecken","vallonskt utseende","valloner typiska drag","Louis De Geer","vallonsmide","Leufstabruk","\u00d6sterby","Finsp\u00e5ng","Hasse Gille"],"portfolj_modified":"2026-09-07 12:17:58","freespins_modified":"2026-09-07 12:17:58","yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v28.6 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Vallonernas utseende \u2013 myten, historien och den genetiska sanningen<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Var vallonerna verkligen m\u00f6rka? S\u00e5 uppstod myten om vallonutseendet \u2013 och vad s\u00e4ger DNA-forskningen om vallonernas faktiska bidrag till den svenska genpoolen?\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/valloner-utseende\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Vallonernas utseende \u2013 myten, historien och den genetiska sanningen\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Var vallonerna verkligen m\u00f6rka? S\u00e5 uppstod myten om vallonutseendet \u2013 och vad s\u00e4ger DNA-forskningen om vallonernas faktiska bidrag till den svenska genpoolen?\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/valloner-utseende\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2025-03-16T08:14:37+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-09-07T10:17:58+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/image25.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"822\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"515\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Marcus Eriksson\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Written by\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Marcus Eriksson\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"15 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/valloner-utseende\\\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/valloner-utseende\\\/\"},\"author\":{\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"headline\":\"Vallonernas utseende \u2013 myten, historien och den genetiska sanningen\",\"datePublished\":\"2025-03-16T08:14:37+00:00\",\"dateModified\":\"2026-09-07T10:17:58+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/valloner-utseende\\\/\"},\"wordCount\":3852,\"commentCount\":8,\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/valloner-utseende\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2025\\\/05\\\/image25.webp\",\"keywords\":[\"Karin Bojs\",\"Leufsta\",\"Louis De Geer\",\"\u00d6sterby\",\"S\u00e4llskapet Vallon\u00e4ttlingar\",\"Uppland\",\"Vallonbruk\",\"Valloner\",\"Vallonsmide\",\"Vallonutseende\"],\"articleSection\":[\"Sl\u00e4kt\"],\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"CommentAction\",\"name\":\"Comment\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/valloner-utseende\\\/#respond\"]}]},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/valloner-utseende\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/valloner-utseende\\\/\",\"name\":\"Vallonernas utseende \u2013 myten, historien och den genetiska sanningen\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/valloner-utseende\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/valloner-utseende\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2025\\\/05\\\/image25.webp\",\"datePublished\":\"2025-03-16T08:14:37+00:00\",\"dateModified\":\"2026-09-07T10:17:58+00:00\",\"description\":\"Var vallonerna verkligen m\u00f6rka? S\u00e5 uppstod myten om vallonutseendet \u2013 och vad s\u00e4ger DNA-forskningen om vallonernas faktiska bidrag till den svenska genpoolen?\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/valloner-utseende\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/valloner-utseende\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/valloner-utseende\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2025\\\/05\\\/image25.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2025\\\/05\\\/image25.webp\",\"width\":822,\"height\":515,\"caption\":\"valloner utseende\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/valloner-utseende\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Vallonernas utseende \u2013 myten, historien och den genetiska sanningen\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\",\"url\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/author\\\/marcus\\\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Vallonernas utseende \u2013 myten, historien och den genetiska sanningen","description":"Var vallonerna verkligen m\u00f6rka? S\u00e5 uppstod myten om vallonutseendet \u2013 och vad s\u00e4ger DNA-forskningen om vallonernas faktiska bidrag till den svenska genpoolen?","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/valloner-utseende\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Vallonernas utseende \u2013 myten, historien och den genetiska sanningen","og_description":"Var vallonerna verkligen m\u00f6rka? S\u00e5 uppstod myten om vallonutseendet \u2013 och vad s\u00e4ger DNA-forskningen om vallonernas faktiska bidrag till den svenska genpoolen?","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/valloner-utseende\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_published_time":"2025-03-16T08:14:37+00:00","article_modified_time":"2026-09-07T10:17:58+00:00","og_image":[{"width":822,"height":515,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/image25.webp","type":"image\/webp"}],"author":"Marcus Eriksson","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Written by":"Marcus Eriksson","Est. reading time":"15 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/valloner-utseende\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/valloner-utseende\/"},"author":{"name":"Marcus Eriksson","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"headline":"Vallonernas utseende \u2013 myten, historien och den genetiska sanningen","datePublished":"2025-03-16T08:14:37+00:00","dateModified":"2026-09-07T10:17:58+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/valloner-utseende\/"},"wordCount":3852,"commentCount":8,"publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/valloner-utseende\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/image25.webp","keywords":["Karin Bojs","Leufsta","Louis De Geer","\u00d6sterby","S\u00e4llskapet Vallon\u00e4ttlingar","Uppland","Vallonbruk","Valloner","Vallonsmide","Vallonutseende"],"articleSection":["Sl\u00e4kt"],"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"CommentAction","name":"Comment","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/valloner-utseende\/#respond"]}]},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/valloner-utseende\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/valloner-utseende\/","name":"Vallonernas utseende \u2013 myten, historien och den genetiska sanningen","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/valloner-utseende\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/valloner-utseende\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/image25.webp","datePublished":"2025-03-16T08:14:37+00:00","dateModified":"2026-09-07T10:17:58+00:00","description":"Var vallonerna verkligen m\u00f6rka? S\u00e5 uppstod myten om vallonutseendet \u2013 och vad s\u00e4ger DNA-forskningen om vallonernas faktiska bidrag till den svenska genpoolen?","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/valloner-utseende\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/valloner-utseende\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/valloner-utseende\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/image25.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/image25.webp","width":822,"height":515,"caption":"valloner utseende"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/valloner-utseende\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Vallonernas utseende \u2013 myten, historien och den genetiska sanningen"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g","caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/author\/marcus\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/178","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=178"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/178\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1190,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/178\/revisions\/1190"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/179"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=178"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=178"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=178"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}