{"id":1081,"date":"2026-11-18T20:35:00","date_gmt":"2026-11-18T19:35:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?p=1081"},"modified":"2026-05-21T09:39:28","modified_gmt":"2026-05-21T07:39:28","slug":"testamente-arvskifte","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/testamente-arvskifte\/","title":{"rendered":"Testamenten och arvskiften f\u00f6rr i tiden: guide f\u00f6r sl\u00e4ktforskare"},"content":{"rendered":"<div class=\"df-snabbfakta\">\n<h3>Snabbfakta om testamenten och arvskiften<\/h3>\n<ul>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/1734-ars-lag\/\">1734 \u00e5rs lag<\/a>:<\/strong> <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/familjerattslagar\/\">\u00e4rvdabalken<\/a> reglerade arv och testamente fram till 1958<\/li>\n<li><strong>Dotterns halva arvslott:<\/strong> kvar fram till 1845, s\u00f6nerna \u00e4rvde dubbelt mot d\u00f6ttrarna p\u00e5 landsbygden<\/li>\n<li><strong>Lika arvsr\u00e4tt:<\/strong> inf\u00f6rdes 1 mars 1845, s\u00f6ner och d\u00f6ttrar \u00e4rver lika<\/li>\n<li><strong>Laglott:<\/strong> br\u00f6starvingens r\u00e4tt till h\u00e4lften av arvslotten, kan inte testamenteras bort<\/li>\n<li><strong>Br\u00f6starvingar:<\/strong> barn, barnbarn och s\u00e5 vidare i rakt nedstigande led<\/li>\n<li><strong>Tre arvsklasser:<\/strong> (1) br\u00f6starvingar, (2) f\u00f6r\u00e4ldrar\/syskon, (3) far- och morf\u00f6r\u00e4ldrar samt deras barn<\/li>\n<li><strong>Kusiner utesl\u00f6ts 1928:<\/strong> f\u00f6re dess \u00e4rvde kusiner och avl\u00e4gsnare sl\u00e4ktingar obegr\u00e4nsat<\/li>\n<li><strong>Allm\u00e4nna arvsfonden:<\/strong> grundad genom lag 8 juni 1928 (nr 279)<\/li>\n<li><strong>Ny \u00e4rvdabalk:<\/strong> SFS 1958:637, ikraft 1 januari 1959<\/li>\n<li><strong>Bouppteckningen:<\/strong> prim\u00e4rk\u00e4llan f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren, obligatorisk inom 3 m\u00e5nader<\/li>\n<li><strong>Klander av testamente:<\/strong> ska g\u00f6ras inom 6 m\u00e5nader<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p>F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r <strong>testamenten och arvskiften<\/strong> guldgruvor, de listar arvtagare, deras bostadsorter, deras yrken, och ger ofta en \u00f6gonblicksbild av familjens ekonomiska situation. De kompletterar kyrkoboken p\u00e5 ett s\u00e4tt f\u00e5 andra dokument kan. Den h\u00e4r artikeln g\u00e5r igenom svensk arvslagstiftnings historia fr\u00e5n medeltidens landskapslagar via 1734 \u00e5rs lag och de stora reformerna 1845 (lika arvsr\u00e4tt) och 1928 (Allm\u00e4nna arvsfonden), till dagens \u00e4rvdabalk (SFS 1958:637), och visar var i arkiven du hittar de gamla handlingarna.<\/p>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>Bouppteckningen kompletterar kyrkoboken.<\/strong> N\u00e4r en kyrkboksanteckning \u00e4r knapp eller saknas \u00e4r bouppteckningen ofta din r\u00e4ddning. Den listar alla arvtagare med namn, yrke, bostadsort, civilst\u00e5nd och relation till den avlidne. F\u00f6r 1700- och 1800-talet kan en <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/gamla-bouppteckningar\/\">bouppteckning<\/a> vara den enda k\u00e4llan som dokumenterar att en viss person tillh\u00f6rde en viss familj. Detta \u00e4r en av de viktigaste prim\u00e4rk\u00e4llorna f\u00f6r all svensk sl\u00e4ktforskning.\n<\/div>\n<h2>Arvsr\u00e4ttens svenska historia: tidslinje<\/h2>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Period<\/th>\n<th>Utveckling<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">Medeltiden<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\"><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/landskapslagarna-i-sverige\/\">Landskapslagarna<\/a> styr arv olika i olika landskap (\u00d6stg\u00f6talagen, V\u00e4stg\u00f6talagen, Upplandslagen)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1350<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\"><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sveriges-gamla-lagar\/\">Magnus Erikssons landslag<\/a> samlar rikets lagar (inklusive arvsregler)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1442<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Kristoffers landslag (med viktiga arvsregler)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1700-tal<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Behov av modernisering, Lagkommissionen arbetar<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1734<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">1734 \u00e5rs lag inf\u00f6rs med \u00e4rvdabalken som central<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1 mars 1845<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Lika arvsr\u00e4tt mellan s\u00f6ner och d\u00f6ttrar inf\u00f6rs p\u00e5 landsbygden<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1857<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Ogifta kvinnor blir myndiga vid 25 \u00e5r (kunde d\u00e4rmed \u00e4rva oberoende av <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/myndighetsalder-for-kvinnor\/\">f\u00f6rmyndare<\/a>)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1884<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Ogifta kvinnor f\u00e5r full myndighet vid 21 \u00e5r<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1905<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\"><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/okand-moder\/\">O\u00e4kta barn<\/a> f\u00e5r samma arvsr\u00e4tt efter sin mor som \u00e4ktenskapliga barn<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1917 (SFS 1917:376)<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">&#8221;O\u00e4kta&#8221; f\u00f6rsvinner ur lagtext; begr\u00e4nsad arvsr\u00e4tt efter far om faderskap fastst\u00e4lls<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1920<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Gifta kvinnor blir myndiga (omyndigf\u00f6rklaring inom \u00e4ktenskapet upph\u00f6r)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">8 juni 1928 (nr 279)<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Kusiner och avl\u00e4gsnare sl\u00e4ktingar utesl\u00f6ts fr\u00e5n arvsr\u00e4tt; Allm\u00e4nna arvsfonden grundas (lag 1928:281)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1947<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">H\u00e4radsr\u00e4tten ers\u00e4tts av tingsr\u00e4tten, <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/bouppteckning-som-kalla\/\">bouppteckningar<\/a> forts\u00e4tter inom domstolen<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1958 (SFS 1958:637)<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Ny \u00e4rvdabalk ers\u00e4tter 1734 \u00e5rs motsvarande del, ikraft 1 januari 1959<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1 januari 1970<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">O\u00e4kta barn f\u00e5r full arvsr\u00e4tt efter far (lag 1969:621)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1987 (SFS 1987:232)<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Sambolagen reglerar samboendes ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llanden (inte arvsr\u00e4tt)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1988<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Efterlevande make \u00e4rver med fri f\u00f6rfogander\u00e4tt om enbart gemensamma barn finns<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">2001<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Skatteverket \u00f6vertar boupptecknings\u00e4renden fr\u00e5n tingsr\u00e4tten<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<h2>1734 \u00e5rs lag: \u00e4rvdabalken<\/h2>\n<p>1734 \u00e5rs lag var Sveriges f\u00f6rsta moderna lagsamling efter Magnus Erikssons landslag och byggdes upp i nio &#8221;balkar&#8221; d\u00e4r \u00e4rvdabalken reglerade arv, testamente och f\u00f6rmynderskap. Denna lag var i kraft i sin \u00e4rvdabalksdel fram till 1 januari 1959 d\u00e5 den nya \u00e4rvdabalken (SFS 1958:637) tr\u00e4dde i kraft.<\/p>\n<p>Centrala best\u00e4mmelser i 1734 \u00e5rs \u00e4rvdabalk:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>S\u00f6ner och d\u00f6ttrar:<\/strong> sonen \u00e4rvde dubbelt mot dottern (fram till 1845)<\/li>\n<li><strong>Br\u00f6starvingar:<\/strong> hade alltid r\u00e4tt till &#8221;laglotten&#8221;<\/li>\n<li><strong>Testamente:<\/strong> kunde inte g\u00f6ra br\u00f6starvingar arvl\u00f6sa<\/li>\n<li><strong>Br\u00f6starvingel\u00f6s:<\/strong> arvet gick till f\u00f6r\u00e4ldrar, syskon, sedan farfar- och morf\u00f6r\u00e4ldrar<\/li>\n<li><strong>Kusiner:<\/strong> \u00e4rvde obegr\u00e4nsat om n\u00e4rmare sl\u00e4kt saknades (fram till 1928)<\/li>\n<li><strong>Bouppteckning:<\/strong> obligatorisk inom 3 m\u00e5nader efter d\u00f6dsfall<\/li>\n<\/ul>\n<h3>Den stora or\u00e4ttvisan: dotterns halva arvslott<\/h3>\n<p>Fram till 1 mars 1845 \u00e4rvde sonen dubbelt s\u00e5 mycket som dottern p\u00e5 landsbygden. Denna princip fr\u00e5n medeltidens landskapslagar var en av Sveriges mest l\u00e5nglivade arvsor\u00e4ttvisor:<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Familj<\/th>\n<th>F\u00f6re 1845<\/th>\n<th>Efter 1845<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Familj\">1 son, 1 dotter<\/td>\n<td data-label=\"F\u00f6re 1845\">Sonen: 2\/3, dottern: 1\/3<\/td>\n<td data-label=\"Efter 1845\">Sonen: 1\/2, dottern: 1\/2<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Familj\">2 s\u00f6ner, 1 dotter<\/td>\n<td data-label=\"F\u00f6re 1845\">S\u00f6ner: 4\/5, dotter: 1\/5<\/td>\n<td data-label=\"Efter 1845\">S\u00f6ner: 2\/3, dotter: 1\/3<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Familj\">3 d\u00f6ttrar<\/td>\n<td data-label=\"F\u00f6re 1845\">Lika delar (alla \u00e4r d\u00f6ttrar)<\/td>\n<td data-label=\"Efter 1845\">Lika delar<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>Stadsbornas tidigare j\u00e4mst\u00e4lldhet.<\/strong> I st\u00e4derna g\u00e4llde l\u00e4nge en mer j\u00e4mlik arvsr\u00e4tt enligt stadslagen d\u00e4r s\u00f6ner och d\u00f6ttrar \u00e4rvde lika redan p\u00e5 1700-talet. Det var landsbygdens arvsregler (landslagens) som beh\u00f6ll dotterns halva arvslott l\u00e4ngst. N\u00e4r 1845 \u00e5rs reform tr\u00e4dde i kraft j\u00e4mst\u00e4lldes lagen f\u00f6r stad och land.\n<\/div>\n<h2>Arvsklasserna: tre led av arvtagare<\/h2>\n<p>Svensk arvsr\u00e4tt arbetar med tre arvsklasser i ordning. Klass 2 \u00e4rver bara om klass 1 \u00e4r tom, klass 3 bara om klass 1 och 2 \u00e4r tomma. Denna struktur \u00e4r n\u00e5got som inf\u00f6rdes i sin moderna form 1928, f\u00f6re dess \u00e4rvde ocks\u00e5 kusiner och avl\u00e4gsnare sl\u00e4ktingar:<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Klass<\/th>\n<th>Arvtagare<\/th>\n<th>Detalj<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Klass\">1<\/td>\n<td data-label=\"Arvtagare\">Br\u00f6starvingar<\/td>\n<td data-label=\"Detalj\">Barn, barnbarn, barnbarnsbarn i rakt nedstigande led. Avlidet barn ers\u00e4tts av sina barn (istadar\u00e4tt)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Klass\">2<\/td>\n<td data-label=\"Arvtagare\">F\u00f6r\u00e4ldrar, syskon, syskonbarn<\/td>\n<td data-label=\"Detalj\">Avlidet syskon ers\u00e4tts av sina barn (syskonbarn). Klassen \u00e4rver bara om inga br\u00f6starvingar finns<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Klass\">3<\/td>\n<td data-label=\"Arvtagare\">Far- och morf\u00f6r\u00e4ldrar samt deras barn (allts\u00e5 den avlidnes farbr\u00f6der, fastrar, morbr\u00f6der, mostrar)<\/td>\n<td data-label=\"Detalj\">Kusiner \u00e4rver INTE sedan 1928. Om alla i klass 3 \u00e4r d\u00f6da g\u00e5r arvet till Allm\u00e4nna arvsfonden<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<div class=\"df-tips\">\n<strong>F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren med 1800-talsdokument.<\/strong> I bouppteckningar f\u00f6re 1928 kan du se kusiner och till och med syssling-barn som arvtagare. Detta \u00e4r inte fel, det var lagen d\u00e5. F\u00f6re 8 juni 1928 var arvsr\u00e4tten obegr\u00e4nsad: gick sl\u00e4kten tillr\u00e4ckligt l\u00e5ngt bak\u00e5t kunde mycket avl\u00e4gsna sl\u00e4ktingar \u00e4rva. N\u00e4r du letar f\u00f6rf\u00e4der via bouppteckningar fr\u00e5n denna period kan dessa avl\u00e4gsna arvtagare ge ov\u00e4rderliga ledtr\u00e5dar om sl\u00e4ktrelationer.\n<\/div>\n<h2>Laglott vs arvslott: tv\u00e5 viktiga begrepp<\/h2>\n<p>F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren och alla som m\u00f6ter arvsfr\u00e5gor \u00e4r det grundl\u00e4ggande att f\u00f6rst\u00e5 skillnaden mellan arvslott och laglott:<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Begrepp<\/th>\n<th>Definition<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Begrepp\">Kvarl\u00e5tenskap<\/td>\n<td data-label=\"Definition\">Allt den avlidne efterl\u00e4mnar (efter avdrag f\u00f6r skulder)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Begrepp\">Arvslott<\/td>\n<td data-label=\"Definition\">Den del av kvarl\u00e5tenskapen som en specifik arvtagare \u00e4rver enligt arvsregeln (utan testamente)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Begrepp\">Laglott<\/td>\n<td data-label=\"Definition\">H\u00e4lften av arvslotten. Br\u00f6starvinge har alltid r\u00e4tt till sin laglott, kan inte testamenteras bort<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Begrepp\">Testamente<\/td>\n<td data-label=\"Definition\">Skriftlig vilja om vem som ska f\u00e5 vad. M\u00e5ste respektera laglotten<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Begrepp\">J\u00e4mkning<\/td>\n<td data-label=\"Definition\">Br\u00f6starvinges m\u00f6jlighet att kr\u00e4va ut sin laglott n\u00e4r testamente inkr\u00e4ktar. M\u00e5ste g\u00f6ras inom 6 m\u00e5nader<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<h3>Exempel: hur r\u00e4knas laglotten<\/h3>\n<p>Anna har tv\u00e5 barn (Erik och Ingrid) och en kvarl\u00e5tenskap p\u00e5 100 000 kr. Hon skriver ett testamente som ger allt till sitt barnbarn Pelle:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Arvslotten<\/strong> per barn skulle utan testamente vara 50 000 kr (h\u00e4lften av 100 000)<\/li>\n<li><strong>Laglotten<\/strong> per barn \u00e4r 25 000 kr (h\u00e4lften av 50 000)<\/li>\n<li><strong>Testamentet<\/strong> till Pelle inkr\u00e4ktar p\u00e5 laglotten<\/li>\n<li>Erik och Ingrid kan inom 6 m\u00e5nader beg\u00e4ra j\u00e4mkning och f\u00e5 25 000 kr var<\/li>\n<li>Pelle f\u00e5r d\u00e5 50 000 kr (resten av testamentet \u00e4r respekterat)<\/li>\n<\/ul>\n<h2>Bouppteckningen: sl\u00e4ktforskarens guldgruva<\/h2>\n<p>N\u00e4r n\u00e5gon dog skulle en bouppteckning uppr\u00e4ttas inom (sedan 1734) tre m\u00e5nader. Den listar:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Den avlidnes namn, yrke, civilst\u00e5nd och d\u00f6dsdatum<\/strong><\/li>\n<li><strong>Eventuell efterlevande maka eller make<\/strong><\/li>\n<li><strong>Alla br\u00f6starvingar<\/strong> med namn, \u00e5lder, yrke, bostadsort<\/li>\n<li><strong>Eventuella andra arvtagare<\/strong> om inga br\u00f6starvingar finns<\/li>\n<li><strong>Alla tillg\u00e5ngar:<\/strong> fastigheter, l\u00f6s\u00f6re, kreatur, redskap, s\u00e4ngkl\u00e4der, kl\u00e4der, b\u00f6cker<\/li>\n<li><strong>Alla skulder:<\/strong> bankl\u00e5n, v\u00e4xelfordringar, sm\u00e5beloppen<\/li>\n<li><strong>Underskrifter av god m\u00e4n<\/strong> som bestyrkt bouppteckningen<\/li>\n<\/ul>\n<div class=\"df-tips\">\n<strong>Praktiskt tips.<\/strong> Om du har sv\u00e5rt att verifiera att en person tillh\u00f6rde en viss familj, s\u00f6k efter bouppteckningen f\u00f6r n\u00e5gon av familjemedlemmarna. D\u00e4r listas alla anh\u00f6riga med relation. Detta \u00e4r ofta enklare och tydligare \u00e4n att bygga upp familjen via husf\u00f6rh\u00f6rsl\u00e4ngder, s\u00e4rskilt om kyrkoboken \u00e4r skadad eller saknas. Bouppteckningar \u00e4r digitaliserade p\u00e5 <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/arkivdigital-vs-svar\/\">ArkivDigital<\/a> och delvis hos <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/riksarkivets-digitala-forskarsal\/\">Riksarkivet<\/a>.\n<\/div>\n<h2>Var hittar du bouppteckningar och testamenten i arkiven?<\/h2>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Tidsperiod<\/th>\n<th>Plats<\/th>\n<th>Detalj<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1600\u20131734<\/td>\n<td data-label=\"Plats\">H\u00e4radsr\u00e4ttens arkiv<\/td>\n<td data-label=\"Detalj\">Tidiga bouppteckningar, varierande dokumentation, oftast bara st\u00f6rre bouppteckningar bevarade<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1734\u20131947<\/td>\n<td data-label=\"Plats\">H\u00e4radsr\u00e4ttens arkiv (deponerade i landsarkiven)<\/td>\n<td data-label=\"Detalj\">Systematisk dokumentation fr\u00e5n 1734 \u00e5rs lag<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1947\u20132001<\/td>\n<td data-label=\"Plats\">Tingsr\u00e4tten<\/td>\n<td data-label=\"Detalj\">H\u00e4radsr\u00e4tten ersattes av tingsr\u00e4tten 1947<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">2001 och fram\u00e5t<\/td>\n<td data-label=\"Plats\">Skatteverket<\/td>\n<td data-label=\"Detalj\">Boupptecknings\u00e4renden \u00f6verf\u00f6rdes fr\u00e5n tingsr\u00e4tterna 1 juli 2001<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<h3>Praktiska arkivk\u00e4llor<\/h3>\n<ul>\n<li><strong>Riksarkivet (NAD)<\/strong>, Nationella arkivdatabasen, s\u00f6k p\u00e5 &#8221;bouppteckningar&#8221; + h\u00e4radet<\/li>\n<li><strong>ArkivDigital<\/strong>, m\u00e5nga bouppteckningar digitaliserade<\/li>\n<li><strong>Landsarkiven<\/strong>, fysiska originaldokument f\u00f6r f\u00f6rfr\u00e5gningar<\/li>\n<li><strong>Skatteverket<\/strong>, bouppteckningar 2001 och fram\u00e5t<\/li>\n<\/ul>\n<h2>Testamentets historia i Sverige<\/h2>\n<p>Testamentet som juridisk handling har funnits i Sverige sedan medeltiden, men praktiken varierade l\u00e4nge:<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Period<\/th>\n<th>Testamentets utveckling<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">Medeltiden<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Testamenten gjordes fr\u00e4mst till kyrkan eller religi\u00f6sa institutioner (&#8221;d\u00f6dsg\u00e5va&#8221;, &#8221;sj\u00e4lag\u00e5va&#8221;)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">Efter reformationen (1500-tal)<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Testamentet f\u00e5r sin moderna form, men begr\u00e4nsat av arvsr\u00e4tt<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1734<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">1734 \u00e5rs lag reglerar testamentens form och inneh\u00e5ll<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1928<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Allm\u00e4nna arvsfonden grundas, testamenten utan arvingar blir betydelsefulla f\u00f6r v\u00e4lg\u00f6renhet<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1958<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Ny \u00e4rvdabalk moderniserar testamentsformerna<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<h3>Vad ett gammalt testamente inneh\u00e5ller<\/h3>\n<p>Ett typiskt 1700- eller 1800-tals testamente kunde inneh\u00e5lla:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Inledning:<\/strong> testators namn, \u00e5lder, yrke, hemf\u00f6rsamling<\/li>\n<li><strong>Religi\u00f6s bek\u00e4nnelse:<\/strong> &#8221;I Faderns, Sonens och den Helige Andes namn&#8230;&#8221;, ofta utvecklad<\/li>\n<li><strong>Beslut om begravning:<\/strong> plats, kostnad, hur ceremonin ska g\u00e5 till<\/li>\n<li><strong>Specifika g\u00e5vor till v\u00e4lg\u00f6renhet:<\/strong> fattigv\u00e5rd, kyrkbygge, pr\u00e4ster<\/li>\n<li><strong>Specifika g\u00e5vor till tj\u00e4nare:<\/strong> ofta sm\u00e5 summor till specifika pigor eller dr\u00e4ngar<\/li>\n<li><strong>Tilldelning till arvtagare:<\/strong> respekterar br\u00f6starvingars laglott<\/li>\n<li><strong>Vittnen:<\/strong> 2 eller flera vittnen som bestyrker testators upps\u00e5t<\/li>\n<li><strong>Signatur och sigill<\/strong><\/li>\n<\/ul>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>Testamentsfynd f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren.<\/strong> Gamla testamenten \u00e4r ov\u00e4rderliga eftersom de ofta inneh\u00e5ller information som inte finns n\u00e5gon annanstans: testators k\u00e4nslom\u00e4ssiga relation till olika arvtagare, g\u00e5vor till tj\u00e4nare och deras barn (vilket avsl\u00f6jar relationsstrukturer), specifika g\u00e5vor till &#8221;bortgl\u00f6mda&#8221; kusiner i utlandet, och religi\u00f6s bakgrund. S\u00f6k alltid efter testamente om du letar efter en specifik f\u00f6rfaders verkliga liv.\n<\/div>\n<h2>Allm\u00e4nna arvsfonden 1928: arvsr\u00e4ttens nedsk\u00e4rning<\/h2>\n<p>F\u00f6re 1928 \u00e4rvde kusiner och \u00e4nnu mer avl\u00e4gsna sl\u00e4ktingar utan begr\u00e4nsning i Sverige. Lagberedningens f\u00f6rslag SOU 1925:43 ledde fram till lagen den 8 juni 1928 (nr 279) som utesl\u00f6t kusiner och avl\u00e4gsnare sl\u00e4ktingar fr\u00e5n arvsr\u00e4tt. Samtidigt grundades Allm\u00e4nna arvsfonden genom lag (1928:281), egendomen fr\u00e5n arvl\u00f6st d\u00f6dsbo skulle inte g\u00e5 till statens allm\u00e4nna kassa utan till en fond f\u00f6r &#8221;barn och ungdoms v\u00e5rd och fostran&#8221;.<\/p>\n<p>Reformen motiverades med att &#8221;sl\u00e4ktens betydelse hade minskat och sl\u00e4ktk\u00e4nslan ans\u00e5gs bli svagare eller upph\u00f6ra helt i fr\u00e5ga om mer avl\u00e4gsna sl\u00e4ktingar&#8221;. Detta \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r du inte ser kusiner som arvtagare i bouppteckningar fr\u00e5n 1928 och fram\u00e5t, men ofta i bouppteckningar fr\u00e5n 1800-talet.<\/p>\n<p>Allm\u00e4nna arvsfonden f\u00f6rvaltas idag av Kammarkollegiet. Fondens m\u00e5lgrupper har utvidgats \u00f6ver tid: 1969 lades personer med funktionsneds\u00e4ttning till, 2021 ocks\u00e5 \u00e4ldre.<\/p>\n<h2>F\u00f6rmynderskap: n\u00e4r barnet \u00e4rvde<\/h2>\n<p>N\u00e4r f\u00f6r\u00e4ldrarna dog och br\u00f6starvinge var omyndig (under 21 \u00e5r f\u00f6r pojkar, omyndig hela livet f\u00f6r flickor f\u00f6re 1857) tillsattes en f\u00f6rmyndare. Detta \u00e4r ett rikt omr\u00e5de f\u00f6r sl\u00e4ktforskning:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>F\u00f6rmyndaren<\/strong> var ofta en n\u00e4ra sl\u00e4kting (farbror, morbror)<\/li>\n<li><strong>F\u00f6rmyndarr\u00e4kenskaper<\/strong> f\u00f6rdes och redovisades till h\u00e4radsr\u00e4tten<\/li>\n<li><strong>Avslutsr\u00e4kning<\/strong> gjordes n\u00e4r barnet blev myndigt<\/li>\n<li><strong>F\u00f6rmynderskapets handlingar<\/strong> finns i h\u00e4radsr\u00e4ttens arkiv (1947 i tingsr\u00e4ttens)<\/li>\n<\/ul>\n<p>Den person som blev f\u00f6rmyndare f\u00f6r ett o\u00e4kta barn eller ett f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6st barn dokumenteras ofta utf\u00f6rligt, ett guldl\u00e4ge f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren att kartl\u00e4gga utvidgade familjeband.<\/p>\n<h2>S\u00e4rskilda fall f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren<\/h2>\n<h3>O\u00e4kta barns arvsr\u00e4tt: stegvis utveckling<\/h3>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Period<\/th>\n<th>O\u00e4kta barns arvsr\u00e4tt<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">F\u00f6re 1905<\/td>\n<td data-label=\"Inneh\u00e5ll\">Mycket begr\u00e4nsad arvsr\u00e4tt; <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/oakta-barn-kyrkobocker\/\">trolovningsbarn<\/a> likst\u00e4llda med \u00e4kta<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1905<\/td>\n<td data-label=\"Inneh\u00e5ll\">F\u00e5r samma arvsr\u00e4tt som \u00e4ktenskapliga efter sin mor<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1917<\/td>\n<td data-label=\"Inneh\u00e5ll\">Begr\u00e4nsad arvsr\u00e4tt efter far om faderskap fastst\u00e4llt; trolovningsbarn likst\u00e4llda<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1 januari 1970<\/td>\n<td data-label=\"Inneh\u00e5ll\">Full arvsr\u00e4tt efter far och hans sl\u00e4kt (lag 1969:621)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">Idag<\/td>\n<td data-label=\"Inneh\u00e5ll\">Identisk arvsr\u00e4tt som barn i \u00e4ktenskap<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>\u00d6verg\u00e5ngsregel f\u00f6r barn f\u00f6dda f\u00f6re 1970.<\/strong> Lag 1969:621 har en \u00f6verg\u00e5ngsregel: ett barn f\u00f6tt f\u00f6re 1 januari 1970 \u00e4rver sin far enbart om n\u00e5got av f\u00f6ljande villkor \u00e4r uppfyllt: barnet var trolovningsbarn, fadern avgett arvsr\u00e4ttsf\u00f6rklaring, eller barnets existens var k\u00e4nd och antecknad senast vid bouppteckningstillf\u00e4llet. Detta p\u00e5verkar sl\u00e4ktforskningen f\u00f6r 1900-talsf\u00f6rf\u00e4der.\n<\/div>\n<h3>\u00c4nkans r\u00e4tt<\/h3>\n<p>I 1734 \u00e5rs lag hade \u00e4nkan r\u00e4tt till:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Morgong\u00e5van<\/strong>, mannens g\u00e5va till henne vid \u00e4ktenskapets b\u00f6rjan<\/li>\n<li><strong>Hennes egendom<\/strong> som hon hade in i \u00e4ktenskapet<\/li>\n<li><strong>H\u00e4lften av samboegendomen<\/strong> i bodelning<\/li>\n<li><strong>F\u00f6re 1845:<\/strong> hennes arvsr\u00e4tt efter maken var begr\u00e4nsad<\/li>\n<li><strong>Idag:<\/strong> efterlevande make \u00e4rver hela kvarl\u00e5tenskapen om enbart gemensamma barn finns (med fri f\u00f6rfogander\u00e4tt sedan 1988)<\/li>\n<\/ul>\n<h2>Vanliga fr\u00e5gor om testamenten och arvskiften<\/h2>\n<div class=\"df-faq\">\n<h3>N\u00e4r inf\u00f6rdes lika arvsr\u00e4tt i Sverige?<\/h3>\n<p>1 mars 1845. F\u00f6re detta datum \u00e4rvde s\u00f6ner dubbelt mot d\u00f6ttrar p\u00e5 landsbygden enligt 1734 \u00e5rs lag och \u00e4ldre landskapslagar. I st\u00e4derna g\u00e4llde dock redan tidigare en mer j\u00e4mst\u00e4lld arvsr\u00e4tt enligt stadslagen.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r laglott?<\/h3>\n<p>H\u00e4lften av arvslotten. Br\u00f6starvingens r\u00e4tt till laglott \u00e4r absolut och kan inte testamenteras bort. Om ett testamente inkr\u00e4ktar p\u00e5 laglotten kan br\u00f6starvingen beg\u00e4ra j\u00e4mkning inom 6 m\u00e5nader och f\u00e5 ut sin laglott.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r skillnaden mellan arvslott och laglott?<\/h3>\n<p>Arvslotten \u00e4r den del av kvarl\u00e5tenskapen som en specifik arvtagare \u00e4rver enligt arvsregeln (utan testamente). Laglotten \u00e4r h\u00e4lften av arvslotten, det \u00e4r den del br\u00f6starvingen alltid har r\u00e4tt till oavsett testamente.<\/p>\n<h3>Vilka \u00e4r de tre arvsklasserna?<\/h3>\n<p>Klass 1: br\u00f6starvingar (barn, barnbarn). Klass 2: f\u00f6r\u00e4ldrar, syskon, syskonbarn. Klass 3: far- och morf\u00f6r\u00e4ldrar och deras barn (farbr\u00f6der, fastrar, morbr\u00f6der, mostrar). Kusiner \u00e4rver inte sedan 1928. Om alla i klass 3 \u00e4r d\u00f6da g\u00e5r arvet till Allm\u00e4nna arvsfonden.<\/p>\n<h3>N\u00e4r grundades Allm\u00e4nna arvsfonden?<\/h3>\n<p>Genom lag den 8 juni 1928 (nr 279). F\u00f6re detta \u00e4rvde kusiner och avl\u00e4gsna sl\u00e4ktingar utan begr\u00e4nsning. N\u00e4r fonden grundades begr\u00e4nsades arvsr\u00e4tten till klass 3 (utan kusiner). Detta \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r du i bouppteckningar fr\u00e5n 1928 och fram\u00e5t inte ser kusiner som arvtagare, medan du ofta g\u00f6r det i 1800-tals dokument.<\/p>\n<h3>Var hittar jag bouppteckningar i arkivet?<\/h3>\n<p>H\u00e4radsr\u00e4ttens arkiv 1734\u20131947 (idag deponerade i landsarkiven), tingsr\u00e4tten 1947\u20132001, Skatteverket fr\u00e5n 1 juli 2001. Anv\u00e4nd Riksarkivets NAD-databas eller ArkivDigital f\u00f6r att s\u00f6ka. Bouppteckningarna \u00e4r ofta digitaliserade. Anv\u00e4nd h\u00e4radsnamnet, inte sockennamnet, f\u00f6r dessa s\u00f6kningar, h\u00e4radet var domsagans bas, inte socknen.<\/p>\n<h3>N\u00e4r kunde d\u00f6ttrar \u00e4rva lika som s\u00f6ner?<\/h3>\n<p>Sedan 1 mars 1845 p\u00e5 landsbygden, i st\u00e4derna n\u00e5got tidigare enligt stadslagen. F\u00f6re 1845 \u00e4rvde s\u00f6ner dubbelt p\u00e5 landsbygden. Detta \u00e4r en av de viktigaste reformerna i svensk arvsr\u00e4ttshistoria och b\u00f6r vara k\u00e4nd f\u00f6r alla som forskar i 1700- och tidigt 1800-tals familjer.<\/p>\n<h3>Kunde man g\u00f6ra sina barn arvl\u00f6sa genom testamente?<\/h3>\n<p>Nej, inte enligt lagen. Br\u00f6starvingar har alltid r\u00e4tt till sin laglott (h\u00e4lften av arvslotten). Om testamentet g\u00f6r barnet helt arvl\u00f6st kan barnet beg\u00e4ra j\u00e4mkning och f\u00e5 ut laglotten. Detta g\u00e4llde sedan 1734 \u00e5rs lag och g\u00e4ller \u00e4ven idag i nuvarande \u00e4rvdabalken (SFS 1958:637).<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r skillnaden mellan 1734 \u00e5rs \u00e4rvdabalk och nuvarande?<\/h3>\n<p>1734 \u00e5rs \u00e4rvdabalk g\u00e4llde fram till 1958. Den 1 januari 1959 tr\u00e4dde den nya \u00e4rvdabalken (SFS 1958:637) i kraft. Strukturen \u00e4r liknande (br\u00f6starvingar, laglott, arvsklasser), men flera detaljer har moderniserats: kusiners uteslutning fr\u00e5n arv (1928), o\u00e4kta barns fulla arvsr\u00e4tt (1970), efterlevande makes \u00e4rvande av f\u00f6rsta klassen (1988).<\/p>\n<h3>N\u00e4r fick efterlevande make full arvsr\u00e4tt?<\/h3>\n<p>1 januari 1988. F\u00f6re dess \u00e4rvde br\u00f6starvingarna direkt, \u00e4ven mot \u00e4nkans n\u00f6dv\u00e4ndigheter. Sedan 1988 \u00e4rver efterlevande make hela kvarl\u00e5tenskapen med &#8221;fri f\u00f6rfogander\u00e4tt&#8221; om enbart gemensamma barn finns. N\u00e4r den efterlevande d\u00f6r tar de gemensamma barnen ut sitt arv efter den f\u00f6rst avlidne (efterarv). S\u00e4rkullbarn (barn till annan partner) f\u00e5r sin arvslott direkt vid f\u00f6rsta d\u00f6dsfallet.<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"df-kallor\">\n<h3>K\u00e4llor och vidare l\u00e4sning<\/h3>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/1734_%C3%A5rs_lag\" rel=\"noopener\">Wikipedia, 1734 \u00e5rs lag<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.riksdagen.se\/sv\/dokument-och-lagar\/dokument\/svensk-forfattningssamling\/arvdabalk-1958637_sfs-1958-637\/\" rel=\"noopener\">Riksdagen, \u00c4rvdabalken (1958:637)<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.domstol.se\/amnen\/familj\/dodsfall-och-arv\/\" rel=\"noopener\">Sveriges Domstolar, D\u00f6dsfall och arv<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www4.skatteverket.se\/rattsligvagledning\/edition\/2024.4\/340740.html\" rel=\"noopener\">Skatteverket, Vilka \u00e4rver enligt lag?<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.arvsfonden.se\/om-allmanna-arvsfonden\/arv-som-utvecklar-sverige\" rel=\"noopener\">Allm\u00e4nna arvsfonden, Arv som utvecklar Sverige<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Allm%C3%A4nna_arvsfonden\" rel=\"noopener\">Wikipedia, Allm\u00e4nna arvsfonden<\/a><\/li>\n<li>Lag (1928:279) om arv (kusiner uteslutna)<\/li>\n<li>Lag (1928:281) om Allm\u00e4nna arvsfonden<\/li>\n<li>SFS 1958:637, \u00c4rvdabalken<\/li>\n<li>SFS 1969:621, Lag om \u00e4ndring i \u00e4rvdabalken (o\u00e4kta barns arvsr\u00e4tt)<\/li>\n<li>Riksarkivet (NAD), s\u00f6k p\u00e5 &#8221;bouppteckningar&#8221; + h\u00e4radet<\/li>\n<li>ArkivDigital, digitaliserade bouppteckningar 1700\u20131900-tal<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<div class=\"df-internlankar\">\n<h3>L\u00e4s vidare p\u00e5 Domboksforskning<\/h3>\n<ul>\n<li><a href=\"\/dombokslexikon\/\">Dombokslexikon<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/domboksexempel\/\">Domboksexempel<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/sveriges-gamla-lagar\/\">Sveriges gamla lagar<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/myntomraknare\/\">Myntomr\u00e4knare<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/ordlistor\/\">Ordlistor<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p><script type=\"application\/ld+json\">{\"@context\": \"https:\/\/schema.org\", \"@type\": \"FAQPage\", \"mainEntity\": [{\"@type\": \"Question\", \"name\": \"N\u00e4r inf\u00f6rdes lika arvsr\u00e4tt i Sverige?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"1 mars 1845. F\u00f6re detta datum \u00e4rvde s\u00f6ner dubbelt mot d\u00f6ttrar p\u00e5 landsbygden enligt 1734 \u00e5rs lag och \u00e4ldre landskapslagar. I st\u00e4derna g\u00e4llde dock redan tidigare en mer j\u00e4mst\u00e4lld arvsr\u00e4tt enligt stadslagen.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Vad \u00e4r laglott?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"H\u00e4lften av arvslotten. Br\u00f6starvingens r\u00e4tt till laglott \u00e4r absolut och kan inte testamenteras bort. Om ett testamente inkr\u00e4ktar p\u00e5 laglotten kan br\u00f6starvingen beg\u00e4ra j\u00e4mkning inom 6 m\u00e5nader och f\u00e5 ut sin laglott.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Vad \u00e4r skillnaden mellan arvslott och laglott?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Arvslotten \u00e4r den del av kvarl\u00e5tenskapen som en specifik arvtagare \u00e4rver enligt arvsregeln (utan testamente). Laglotten \u00e4r h\u00e4lften av arvslotten, det \u00e4r den del br\u00f6starvingen alltid har r\u00e4tt till oavsett testamente.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Vilka \u00e4r de tre arvsklasserna?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Klass 1: br\u00f6starvingar (barn, barnbarn). Klass 2: f\u00f6r\u00e4ldrar, syskon, syskonbarn. Klass 3: far- och morf\u00f6r\u00e4ldrar och deras barn (farbr\u00f6der, fastrar, morbr\u00f6der, mostrar). Kusiner \u00e4rver inte sedan 1928. Om alla i klass 3 \u00e4r d\u00f6da g\u00e5r arvet till Allm\u00e4nna arvsfonden.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"N\u00e4r grundades Allm\u00e4nna arvsfonden?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Genom lag den 8 juni 1928 (nr 279). F\u00f6re detta \u00e4rvde kusiner och avl\u00e4gsna sl\u00e4ktingar utan begr\u00e4nsning. N\u00e4r fonden grundades begr\u00e4nsades arvsr\u00e4tten till klass 3 (utan kusiner). Detta \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r du i bouppteckningar fr\u00e5n 1928 och fram\u00e5t inte ser kusiner som arvtagare, medan du ofta g\u00f6r det i 1800-tals dokument.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Var hittar jag bouppteckningar i arkivet?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"H\u00e4radsr\u00e4ttens arkiv 1734\u20131947 (idag deponerade i landsarkiven), tingsr\u00e4tten 1947\u20132001, Skatteverket fr\u00e5n 1 juli 2001. Anv\u00e4nd Riksarkivets NAD-databas eller ArkivDigital f\u00f6r att s\u00f6ka. Bouppteckningarna \u00e4r ofta digitaliserade. Anv\u00e4nd h\u00e4radsnamnet, inte sockennamnet, f\u00f6r dessa s\u00f6kningar, h\u00e4radet var domsagans bas, inte socknen.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"N\u00e4r kunde d\u00f6ttrar \u00e4rva lika som s\u00f6ner?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Sedan 1 mars 1845 p\u00e5 landsbygden, i st\u00e4derna n\u00e5got tidigare enligt stadslagen. F\u00f6re 1845 \u00e4rvde s\u00f6ner dubbelt p\u00e5 landsbygden. Detta \u00e4r en av de viktigaste reformerna i svensk arvsr\u00e4ttshistoria och b\u00f6r vara k\u00e4nd f\u00f6r alla som forskar i 1700- och tidigt 1800-tals familjer.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Kunde man g\u00f6ra sina barn arvl\u00f6sa genom testamente?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Nej, inte enligt lagen. Br\u00f6starvingar har alltid r\u00e4tt till sin laglott (h\u00e4lften av arvslotten). Om testamentet g\u00f6r barnet helt arvl\u00f6st kan barnet beg\u00e4ra j\u00e4mkning och f\u00e5 ut laglotten. Detta g\u00e4llde sedan 1734 \u00e5rs lag och g\u00e4ller \u00e4ven idag i nuvarande \u00e4rvdabalken (SFS 1958:637).\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Vad \u00e4r skillnaden mellan 1734 \u00e5rs \u00e4rvdabalk och nuvarande?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"1734 \u00e5rs \u00e4rvdabalk g\u00e4llde fram till 1958. Den 1 januari 1959 tr\u00e4dde den nya \u00e4rvdabalken (SFS 1958:637) i kraft. Strukturen \u00e4r liknande (br\u00f6starvingar, laglott, arvsklasser), men flera detaljer har moderniserats: kusiners uteslutning fr\u00e5n arv (1928), o\u00e4kta barns fulla arvsr\u00e4tt (1970), efterlevande makes \u00e4rvande av f\u00f6rsta klassen (1988).\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"N\u00e4r fick efterlevande make full arvsr\u00e4tt?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"1 januari 1988. F\u00f6re dess \u00e4rvde br\u00f6starvingarna direkt, \u00e4ven mot \u00e4nkans n\u00f6dv\u00e4ndigheter. Sedan 1988 \u00e4rver efterlevande make hela kvarl\u00e5tenskapen med \\\"fri f\u00f6rfogander\u00e4tt\\\" om enbart gemensamma barn finns. N\u00e4r den efterlevande d\u00f6r tar de gemensamma barnen ut sitt arv efter den f\u00f6rst avlidne (efterarv). S\u00e4rkullbarn (barn till annan partner) f\u00e5r sin arvslott direkt vid f\u00f6rsta d\u00f6dsfallet.\"}}]}<\/script><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Snabbfakta om testamenten och arvskiften 1734 \u00e5rs lag: \u00e4rvdabalken reglerade arv och testamente fram till 1958 Dotterns halva arvslott: kvar fram till 1845, s\u00f6nerna &#8230; <a title=\"Testamenten och arvskiften f\u00f6rr i tiden: guide f\u00f6r sl\u00e4ktforskare\" class=\"read-more\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/testamente-arvskifte\/\" aria-label=\"Read more about Testamenten och arvskiften f\u00f6rr i tiden: guide f\u00f6r sl\u00e4ktforskare\">Read more<\/a><\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":1080,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_yoast_wpseo_meta-robots-noindex":"","_yoast_wpseo_meta-robots-nofollow":"","_yoast_wpseo_canonical":"","_yoast_wpseo_opengraph-title":"","_yoast_wpseo_opengraph-description":"","_yoast_wpseo_twitter-title":"","_yoast_wpseo_twitter-description":"","footnotes":"","ilj_linkdefinition":["testamente arvskifte","br\u00f6starvinge laglott","1734 \u00e5rs lag","\u00e4rvdabalken 1958:637","bouppteckning f\u00f6rr","arvsklass","dotters halva arvslott","j\u00e4mkning testamente{-2}","h\u00e4radsr\u00e4tt arvshandlingar","Allm\u00e4nna arvsfonden 1928","lika arvsr\u00e4tt 1845","testamente","arvskifte"],"_seopress_titles_title":"","_seopress_titles_desc":"","_seopress_robots_canonical":"","_seopress_robots_index":"","_seopress_robots_follow":"","_seopress_analysis_target_kw":""},"categories":[135],"tags":[47,419,116,124,418,123,416,31,417,415],"class_list":["post-1081","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-civilratt-familjeratt","tag-1734-ars-lag","tag-allmanna-arvsfonden","tag-arvdabalken","tag-arvskifte","tag-arvsklass","tag-bouppteckning","tag-brostarvinge","tag-haradsratt","tag-laglott","tag-testamente"],"ilj_keywords":[],"portfolj_modified":"2026-05-21 09:39:28","freespins_modified":"2026-05-21 09:39:28","yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v28.8 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Testamenten och arvskiften f\u00f6rr i tiden: guide f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Testamenten och arvskiften fr\u00e5n 1734 och fram\u00e5t. L\u00e4r dig om laglott, br\u00f6starvingar, dotterns halva arvslott f\u00f6re 1845 och hur du hittar handlingar i h\u00e4radsr\u00e4tts- och landsarkiv.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/testamente-arvskifte\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Testamenten och arvskiften f\u00f6rr i tiden: guide f\u00f6r sl\u00e4ktforskare\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Testamenten och arvskiften fr\u00e5n 1734 och fram\u00e5t. L\u00e4r dig om laglott, br\u00f6starvingar, dotterns halva arvslott f\u00f6re 1845 och hur du hittar handlingar i h\u00e4radsr\u00e4tts- och landsarkiv.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/testamente-arvskifte\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2026-11-18T19:35:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/arvskifte-testamente.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1170\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"615\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Marcus Eriksson\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Written by\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Marcus Eriksson\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"14 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/testamente-arvskifte\\\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/testamente-arvskifte\\\/\"},\"author\":{\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"headline\":\"Testamenten och arvskiften f\u00f6rr i tiden: guide f\u00f6r sl\u00e4ktforskare\",\"datePublished\":\"2026-11-18T19:35:00+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/testamente-arvskifte\\\/\"},\"wordCount\":2746,\"commentCount\":0,\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/testamente-arvskifte\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/arvskifte-testamente.webp\",\"keywords\":[\"1734 \u00e5rs lag\",\"Allm\u00e4nna arvsfonden\",\"\u00c4rvdabalken\",\"Arvskifte\",\"Arvsklass\",\"Bouppteckning\",\"Br\u00f6starvinge\",\"h\u00e4radsr\u00e4tt\",\"Laglott\",\"Testamente\"],\"articleSection\":[\"Civilr\u00e4tt &amp; familjer\u00e4tt\"],\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"CommentAction\",\"name\":\"Comment\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/testamente-arvskifte\\\/#respond\"]}]},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/testamente-arvskifte\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/testamente-arvskifte\\\/\",\"name\":\"Testamenten och arvskiften f\u00f6rr i tiden: guide f\u00f6r sl\u00e4ktforskare\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/testamente-arvskifte\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/testamente-arvskifte\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/arvskifte-testamente.webp\",\"datePublished\":\"2026-11-18T19:35:00+00:00\",\"description\":\"Testamenten och arvskiften fr\u00e5n 1734 och fram\u00e5t. L\u00e4r dig om laglott, br\u00f6starvingar, dotterns halva arvslott f\u00f6re 1845 och hur du hittar handlingar i h\u00e4radsr\u00e4tts- och landsarkiv.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/testamente-arvskifte\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/testamente-arvskifte\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/testamente-arvskifte\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/arvskifte-testamente.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/arvskifte-testamente.webp\",\"width\":1170,\"height\":615,\"caption\":\"Testamenten och arvskiften - guide f\u00f6r sl\u00e4ktforskare\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/testamente-arvskifte\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Testamenten och arvskiften f\u00f6rr i tiden: guide f\u00f6r sl\u00e4ktforskare\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\",\"url\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/author\\\/marcus\\\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Testamenten och arvskiften f\u00f6rr i tiden: guide f\u00f6r sl\u00e4ktforskare","description":"Testamenten och arvskiften fr\u00e5n 1734 och fram\u00e5t. L\u00e4r dig om laglott, br\u00f6starvingar, dotterns halva arvslott f\u00f6re 1845 och hur du hittar handlingar i h\u00e4radsr\u00e4tts- och landsarkiv.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/testamente-arvskifte\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Testamenten och arvskiften f\u00f6rr i tiden: guide f\u00f6r sl\u00e4ktforskare","og_description":"Testamenten och arvskiften fr\u00e5n 1734 och fram\u00e5t. L\u00e4r dig om laglott, br\u00f6starvingar, dotterns halva arvslott f\u00f6re 1845 och hur du hittar handlingar i h\u00e4radsr\u00e4tts- och landsarkiv.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/testamente-arvskifte\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_published_time":"2026-11-18T19:35:00+00:00","og_image":[{"width":1170,"height":615,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/arvskifte-testamente.webp","type":"image\/webp"}],"author":"Marcus Eriksson","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Written by":"Marcus Eriksson","Est. reading time":"14 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/testamente-arvskifte\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/testamente-arvskifte\/"},"author":{"name":"Marcus Eriksson","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"headline":"Testamenten och arvskiften f\u00f6rr i tiden: guide f\u00f6r sl\u00e4ktforskare","datePublished":"2026-11-18T19:35:00+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/testamente-arvskifte\/"},"wordCount":2746,"commentCount":0,"publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/testamente-arvskifte\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/arvskifte-testamente.webp","keywords":["1734 \u00e5rs lag","Allm\u00e4nna arvsfonden","\u00c4rvdabalken","Arvskifte","Arvsklass","Bouppteckning","Br\u00f6starvinge","h\u00e4radsr\u00e4tt","Laglott","Testamente"],"articleSection":["Civilr\u00e4tt &amp; familjer\u00e4tt"],"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"CommentAction","name":"Comment","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/testamente-arvskifte\/#respond"]}]},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/testamente-arvskifte\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/testamente-arvskifte\/","name":"Testamenten och arvskiften f\u00f6rr i tiden: guide f\u00f6r sl\u00e4ktforskare","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/testamente-arvskifte\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/testamente-arvskifte\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/arvskifte-testamente.webp","datePublished":"2026-11-18T19:35:00+00:00","description":"Testamenten och arvskiften fr\u00e5n 1734 och fram\u00e5t. L\u00e4r dig om laglott, br\u00f6starvingar, dotterns halva arvslott f\u00f6re 1845 och hur du hittar handlingar i h\u00e4radsr\u00e4tts- och landsarkiv.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/testamente-arvskifte\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/testamente-arvskifte\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/testamente-arvskifte\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/arvskifte-testamente.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/arvskifte-testamente.webp","width":1170,"height":615,"caption":"Testamenten och arvskiften - guide f\u00f6r sl\u00e4ktforskare"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/testamente-arvskifte\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Testamenten och arvskiften f\u00f6rr i tiden: guide f\u00f6r sl\u00e4ktforskare"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g","caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/author\/marcus\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1081","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1081"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1081\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1124,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1081\/revisions\/1124"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1080"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1081"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1081"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1081"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}