{"id":1077,"date":"2026-11-06T09:58:00","date_gmt":"2026-11-06T08:58:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?p=1077"},"modified":"2026-11-06T16:01:36","modified_gmt":"2026-11-06T15:01:36","slug":"soldattorp-indelningsverket","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/soldattorp-indelningsverket\/","title":{"rendered":"Soldattorp och indelningsverket: hur roten fungerade"},"content":{"rendered":"<div class=\"df-snabbfakta\">\n<h3>Snabbfakta om soldattorp och indelningsverket<\/h3>\n<ul>\n<li><strong>Beslut:<\/strong> Karl XI:s riksdag 27 oktober 1682<\/li>\n<li><strong>Verkst\u00e4lldes:<\/strong> fr\u00e5n 1684, kontrakt skrevs landskapsvis<\/li>\n<li><strong>Rotens storlek:<\/strong> 2\u20134 g\u00e5rdar (i extremfall fler)<\/li>\n<li><strong>Torpets ritningar:<\/strong> ursprungligen av Erik Dahlberg, ber\u00f6md arkitekt<\/li>\n<li><strong>Legan:<\/strong> startpremium ca 100 <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/myntomraknare\/\">daler kopparmynt<\/a><\/li>\n<li><strong>\u00c5rlig l\u00f6n:<\/strong> fr\u00e5n 35 daler + torpets avkastning<\/li>\n<li><strong>Avskaffat:<\/strong> 31 december 1901 (allm\u00e4n v\u00e4rnplikt fr\u00e5n 1902)<\/li>\n<li><strong>Siste indelte soldaten:<\/strong> Axel Einar Ljung (1883\u20131983), Skaraborgs regemente, avsked som furir 15 november 1942<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p>Bakom varje indelt soldat fanns en <strong>rote<\/strong>, tv\u00e5 till fyra g\u00e5rdar som tillsammans byggde, underh\u00f6ll och bemannade ett soldattorp. F\u00f6r forskaren som har en indelt soldat i sl\u00e4kten \u00e4r det inte bara intressant att f\u00f6rst\u00e5 soldatnamnet och generalm\u00f6nsterrullorna, du m\u00e5ste ocks\u00e5 f\u00f6rst\u00e5 hur sj\u00e4lva <em>systemet<\/em> fungerade: vem h\u00f6ll med torpet, vem fick l\u00f6nen, var bodde soldaten, hur mycket jord brukade han och vad h\u00e4nde n\u00e4r han blev gammal. Den h\u00e4r artikeln g\u00e5r igenom hela indelningsverkets struktur fr\u00e5n Karl XI:s riksdagsbeslut 1682 till den sista indelte soldaten Axel Ljungs avsked 1942, och f\u00f6rklarar varf\u00f6r rotearkivet \u00e4r en s\u00e5 bra k\u00e4lla till svensk landsbygdshistoria.<\/p>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>Varf\u00f6r detta \u00e4r viktigt f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren.<\/strong> Soldatens liv var inte bara milit\u00e4rt, mestadels var det en yrkesjordbrukares liv p\u00e5 roten. Han odlade sin lilla bit jord, hj\u00e4lpte roteb\u00f6nderna vid sk\u00f6rd, och var en aktiv del av sockenbygden. Att f\u00f6rst\u00e5 rotens dynamik f\u00f6rklarar varf\u00f6r soldaten ofta gifte sig med dotter eller \u00e4nka fr\u00e5n n\u00e5gon av roteg\u00e5rdarna, och varf\u00f6r soldatfamiljerna ibland trasslade sig in i de andra roteg\u00e5rdarnas sl\u00e4kter.\n<\/div>\n<h2>Karl XI:s reform 1682<\/h2>\n<p>F\u00f6re <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/soldatnamn\/\">indelningsverket<\/a> fick Sverige sina soldater genom <em>utskrivning<\/em>, var tionde vapenf\u00f6r man togs ut till krigstj\u00e4nst som en sorts skatt p\u00e5 bondebefolkningen. Systemet var impopul\u00e4rt eftersom det rev bort arbetsf\u00f6ra m\u00e4n fr\u00e5n jordbruket, ofta utan \u00e5terv\u00e4ndo. V\u00e4rvade legoknektar var alternativet i fredstid, men de var dyra och f\u00f6rsvann ofta n\u00e4r l\u00f6nen sinade.<\/p>\n<p>Karl XI:s l\u00f6sning var det <strong>yngre indelningsverket<\/strong>, ett system som byggde p\u00e5 principen att <em>jordbrukarna betalar f\u00f6r en yrkesarm\u00e9 i naturahush\u00e5llning<\/em>. Beslutet togs av 1682 \u00e5rs riksdag den 27 oktober. Inledningen var l\u00e5ngsam, adeln motsatte sig systemet eftersom de fruktade att deras privilegier hotades. Kungens kontraktsskrivning med allmogen l\u00e4t v\u00e4nta p\u00e5 sig, och f\u00f6rst 1685 undertecknades de f\u00f6rsta kontrakten landskapsvis. F\u00f6r V\u00e4sterg\u00f6tland innebar avtalet 16 mars 1685 att 1 200 man skulle s\u00e4ttas upp i Skaraborgs regemente plus 300 man i V\u00e4stg\u00f6ta Dals regemente.<\/p>\n<h2>S\u00e5 fungerade roten<\/h2>\n<p>Den grundl\u00e4ggande enheten var <strong>roten<\/strong>. Tv\u00e5 till fyra hemman gick samman och bildade en rote som skulle:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Bygga och underh\u00e5lla soldattorpet<\/strong>, med tillh\u00f6rande lilla bit odlingsmark<\/li>\n<li><strong>H\u00e5lla med utrustning<\/strong>, uniform, vapen, f\u00e4ltkit<\/li>\n<li><strong>Betala legan<\/strong>, startpremium n\u00e4r kontraktet skrevs (cirka 100 daler kopparmynt)<\/li>\n<li><strong>Betala \u00e5rsl\u00f6n<\/strong>, ursprungligen 35 daler<\/li>\n<li><strong>F\u00f6rs\u00f6rja soldaten i fredstid<\/strong>, mat och dryck under \u00f6vningarna<\/li>\n<li><strong>Skaffa ers\u00e4ttare<\/strong>, om soldaten dog eller fick avsked m\u00e5ste roten ha ny p\u00e5 plats inom tre m\u00e5nader<\/li>\n<\/ul>\n<p>I geng\u00e4ld blev <em>roteb\u00f6nderna utskrivningsbefriade<\/em>, de slapp den oroliga risken att deras egna s\u00f6ner skulle tas ut till krigstj\u00e4nst.<\/p>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>Tv\u00e5 typer av rote.<\/strong> F\u00f6r det indelta infanteriet (knektarna) var det <em>vanliga rotar<\/em> om 2\u20134 g\u00e5rdar. F\u00f6r kavalleriet (ryttarna) var det ist\u00e4llet <em>rusth\u00e5ll<\/em>, en enskild jord\u00e4gare, ofta st\u00f6rre bonde eller herreman, som h\u00f6ll med en ryttare och fick skattes\u00e4nkning i utbyte. B\u00e5tsmansh\u00e5ll (f\u00f6r flottan) fungerade som infanterirote l\u00e4ngs kusten.\n<\/div>\n<h2>Soldattorpet: soldatens bostad<\/h2>\n<p>Den f\u00f6rsta modellen av soldattorp ritades faktiskt av <strong>Erik Dahlberg<\/strong>, en av Sveriges ber\u00f6mdaste arkitekter. Det var Dahlberg som bland annat ritade Suecia Antiqua-illustrationerna och som dominerade svenskt byggnadsv\u00e4sende under stormaktstiden. Standardmodellen var enkel:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Storlek:<\/strong> en bostadsrum, ofta cirka 4 \u00d7 5 meter<\/li>\n<li><strong>Material:<\/strong> timrade stockar med torvtak eller sp\u00e5ntak<\/li>\n<li><strong>Bislag:<\/strong> liten farstu och f\u00f6rr\u00e5d<\/li>\n<li><strong>Eldstad:<\/strong> \u00f6ppen spis eller kakelugn (senare)<\/li>\n<li><strong>Jordomr\u00e5de:<\/strong> liten \u00e5ker, k\u00e5lg\u00e5rd, ofta \u00e4ven n\u00e5gra betesdjur<\/li>\n<li><strong>Uthus:<\/strong> stall f\u00f6r enstaka djur, lada, vedbod<\/li>\n<\/ul>\n<p>Torpet skulle motsvara en &#8221;vanlig bondestuga&#8221;, inget mer, inget mindre. I s\u00f6dra Sverige var torpen ofta st\u00f6rre och mer v\u00e4lutrustade, i Norrland enklare och mindre.<\/p>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>Geografiska skillnader.<\/strong> Indelningsverket s\u00e5g <em>inte<\/em> likadant ut i hela landet. I delar av Norrland fanns inga torp alls, soldaten bodde med roteb\u00f6nderna i deras g\u00e5rdar. I s\u00f6dra Sverige fungerade b\u00e5tsmansh\u00e5llen mer som rusth\u00e5ll. I Sk\u00e5ne tillkom systemet sent och anpassat efter dansk tradition. Bohusl\u00e4n som l\u00e4nge varit norskt fick ocks\u00e5 specialanpassningar.\n<\/div>\n<h2>Soldatens kontrakt<\/h2>\n<p>N\u00e4r en man tog v\u00e4rvning skrevs ett <strong>legokontrakt<\/strong> mellan honom och roten. Det fanns n\u00e5gra grundl\u00e4ggande element:<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Punkt<\/th>\n<th>Inneh\u00e5ll<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Punkt\">Lega<\/td>\n<td data-label=\"Inneh\u00e5ll\">Startpremium i pengar (cirka 100 daler kopparmynt)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Punkt\">\u00c5rlig l\u00f6n<\/td>\n<td data-label=\"Inneh\u00e5ll\">Ursprungligen 35 daler, \u00f6kade \u00f6ver tid<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Punkt\">Torp och jord<\/td>\n<td data-label=\"Inneh\u00e5ll\">R\u00e4tt att bo i soldattorpet och bruka jorden<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Punkt\">Mat under \u00f6vning<\/td>\n<td data-label=\"Inneh\u00e5ll\">Roten h\u00f6ll med mat och dryck under regementsm\u00f6tet<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Punkt\">Uniform och vapen<\/td>\n<td data-label=\"Inneh\u00e5ll\">Tillhandah\u00f6lls av roten, byttes vid behov<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Punkt\">Skyldighet att tj\u00e4nstg\u00f6ra<\/td>\n<td data-label=\"Inneh\u00e5ll\">Tills avsked eller d\u00f6d<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Punkt\">Vid avsked<\/td>\n<td data-label=\"Inneh\u00e5ll\">Eventuell gratialistpension (om l\u00e4ngre tj\u00e4nst)<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<h2>Livet p\u00e5 torpet<\/h2>\n<p>M\u00e5nga f\u00f6rest\u00e4ller sig en indelt soldats liv som fr\u00e4mst milit\u00e4rt. Det var det inte. Mestadels var soldaten <em>jordbrukare<\/em>, han odlade sin lilla bit jord, hj\u00e4lpte roteb\u00f6nderna vid st\u00f6rre arbeten (sk\u00f6rd, sl\u00e5tter, h\u00f6ning), och deltog i sockenlivet. Det milit\u00e4ra var:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Regementsm\u00f6ten en g\u00e5ng om \u00e5ret<\/strong>, cirka 10 dagars \u00f6vning<\/li>\n<li><strong>Generalm\u00f6nstring vart tredje \u00e5r<\/strong>, inspektion av general eller kunglig person<\/li>\n<li><strong>Eventuell krigstj\u00e4nst<\/strong>, f\u00e4lt\u00e5g som kunde vara borta i m\u00e5nader eller \u00e5r<\/li>\n<\/ul>\n<p>De stora regementsm\u00f6tena h\u00f6lls p\u00e5 speciella m\u00f6nsterplatser, ofta stora sl\u00e4tter eller hedar. Ber\u00f6mda m\u00f6nsterplatser var:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Axvalla hed<\/strong>, Skaraborgs regemente<\/li>\n<li><strong>Sannahed<\/strong>, N\u00e4rke<\/li>\n<li><strong>Skillingaryd<\/strong>, Sm\u00e5land<\/li>\n<li><strong>Backamo<\/strong>, Bohusl\u00e4n<\/li>\n<li><strong>Malma hed<\/strong>, S\u00f6dermanland<\/li>\n<\/ul>\n<div class=\"df-tips\">\n<strong>Tips: g\u00e5 till m\u00f6nsterplatsen.<\/strong> Om din anfader var soldat, bes\u00f6k hans regementes m\u00f6nsterplats. M\u00e5nga av platserna \u00e4r idag minnesm\u00e4rken med information om regementets historia. Hans H\u00f6gmans hemsida och hembygdsf\u00f6reningarna har ofta detaljerad information om vad som h\u00e4nde p\u00e5 dessa platser.\n<\/div>\n<h2>Soldaten i krig: f\u00e4lt\u00e5g<\/h2>\n<p>N\u00e4r Sverige gick i krig kallades de indelta soldaterna ut. H\u00e4r \u00e4ndrades hela tillvaron radikalt:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Avskedet hemifr\u00e5n<\/strong>, ofta efter snabb kallelse till samlingsplatsen<\/li>\n<li><strong>Marsch till hamn eller f\u00e4ltet<\/strong>, kunde ta veckor<\/li>\n<li><strong>F\u00e4ltstaten<\/strong>, arm\u00e9n indelades i operativa f\u00f6rband<\/li>\n<li><strong>F\u00f6rluster<\/strong>, m\u00e5nga soldater dog inte i strid utan av sjukdomar och sv\u00e4lt<\/li>\n<li><strong>Roten skickade ers\u00e4ttare<\/strong> om soldaten f\u00f6ll<\/li>\n<\/ul>\n<p>Under exempelvis stora nordiska kriget 1700\u20131721 f\u00f6rlorade Sverige hela regementen i f\u00e4lt. D\u00e5 fick tre rotar tillsammans s\u00e4tta upp en extra knekt, s\u00e5 kallade <em>trem\u00e4nningar<\/em>. Senare ocks\u00e5 <em>fyrm\u00e4nningar<\/em> och <em>femm\u00e4nningar<\/em> med fyra eller fem rotar per extrasoldat. F\u00f6r H\u00e4lsinge regemente betydde en vargeringsbataljon 600 man, en trem\u00e4nningsbataljon 400 man.<\/p>\n<h2>N\u00e4r soldaten dog eller fick avsked<\/h2>\n<p>Tre m\u00f6jliga utg\u00e5ngar f\u00f6r en indelt soldat:<\/p>\n<ol>\n<li><strong>D\u00f6d i strid eller av sjukdom<\/strong>, noterades i m\u00f6nsterrullorna; roten skaffade ers\u00e4ttare inom tre m\u00e5nader<\/li>\n<li><strong>Kasserad vid m\u00f6nstringen<\/strong>, f\u00f6r svag, f\u00f6r sjuk, f\u00f6r gammal; roten skaffade ers\u00e4ttare<\/li>\n<li><strong>Avsked med underst\u00f6d<\/strong>, om soldaten tj\u00e4nat tillr\u00e4ckligt l\u00e4nge fick han pension som <em>gratialist<\/em><\/li>\n<\/ol>\n<p>Gratialisten antecknades i en s\u00e4rskild rulla \u00f6ver gratialister, separat fr\u00e5n de aktiva soldatrullorna. Han fick forts\u00e4tta bo p\u00e5 torpet (eller flytta) men hade ingen tj\u00e4nstg\u00f6ringsskyldighet l\u00e4ngre. M\u00e5nga gratialister levde sina sista decennier som vanliga torpare under roteb\u00f6nderna.<\/p>\n<h2>Indelningsverkets slut<\/h2>\n<p>Allm\u00e4n v\u00e4rnplikt b\u00f6rjade inf\u00f6rdas redan 1812, d\u00e5 varje vapenf\u00f6r man 21\u201325 \u00e5r skulle tillh\u00f6ra h\u00e4ren med 12 dagars \u00f6vning. \u00d6vningstiden ut\u00f6kades successivt:<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>\u00c5r<\/th>\n<th>\u00d6vningstid<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"\u00c5r\">1812<\/td>\n<td data-label=\"\u00d6vningstid\">12 dagar<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"\u00c5r\">1858<\/td>\n<td data-label=\"\u00d6vningstid\">30 dagar f\u00f6rdelat p\u00e5 tv\u00e5 \u00e5r<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"\u00c5r\">1887<\/td>\n<td data-label=\"\u00d6vningstid\">42 dagar<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"\u00c5r\">1892<\/td>\n<td data-label=\"\u00d6vningstid\">90 dagar<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"\u00c5r\">1901<\/td>\n<td data-label=\"\u00d6vningstid\">240 dagar (8 m\u00e5nader)<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>Fram till 1872 kunde man <em>leja<\/em> en annan i sitt st\u00e4lle, en ur\u00e5ldrig princip som gjorde att rika kunde k\u00f6pa sig fria fr\u00e5n v\u00e4rnplikten. D\u00e4refter blev v\u00e4rnplikten fullt obligatorisk f\u00f6r alla vapenf\u00f6ra m\u00e4n.<\/p>\n<p>Den 31 december 1901 avskaffades indelningsverket formellt. Fr\u00e5n och med 1902 skulle systemet helt avvecklas. Men de redan anst\u00e4llda indelta soldaterna fortsatte tj\u00e4nstg\u00f6ra till sina avsked. Den siste indelte soldaten <strong>Axel Einar Ljung<\/strong> (1883\u20131983), f\u00f6dd Axel Einar Wahl i Velinga socken, antogs som soldat nummer 483 vid Vartofta kompani Skaraborgs regemente den 13 april 1901, vid 18 \u00e5rs \u00e5lder, f\u00f6r roten Ingarp S\u00f6rg\u00e5rden i Sandhems socken. Han befordrades till korpral 1920 och furir 1933, fick Sv\u00e4rdsmedaljen i guld 1929 och avgick som furir den 15 november 1942 efter 41 tj\u00e4nstg\u00f6rings\u00e5r, n\u00e4stan exakt 300 \u00e5r efter Karl XI:s riksdagsbeslut 1682. Han dog hundra\u00e5rig den 9 augusti 1983 i Floby.<\/p>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>Skr\u00f6nan om stenbordet.<\/strong> Vid Skaraborgs regemente finns enligt en folktr\u00e4dition ett stenbord som blivit symbol f\u00f6r indelningsverket: &#8221;s\u00e5 l\u00e4nge bordsskivan \u00e4r hel skall systemet fungera&#8221;. 1901 \u00e5rs dag d\u00e5 allm\u00e4n v\u00e4rnplikt inf\u00f6rdes slog blixten enligt skr\u00f6nan ner och delade bordsskivan, legenden lever vidare vid regementet.\n<\/div>\n<h2>\u00d6vriga uppgifter p\u00e5 roten<\/h2>\n<p>Roten som administrativ indelning anv\u00e4ndes till mycket mer \u00e4n bara att h\u00e5lla soldater. Den blev med tiden grunden f\u00f6r flera lokala samh\u00e4llsfunktioner:<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Rotetyp<\/th>\n<th>Funktion<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Rotetyp\">Soldatrote<\/td>\n<td data-label=\"Funktion\">H\u00e5lla en indelt soldat<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Rotetyp\">B\u00e5tsmansrote<\/td>\n<td data-label=\"Funktion\">H\u00e5lla en b\u00e5tsman (flottan)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Rotetyp\">Ryttarrote\/rusth\u00e5ll<\/td>\n<td data-label=\"Funktion\">H\u00e5lla en kavallerist<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Rotetyp\">Fattigrote<\/td>\n<td data-label=\"Funktion\">F\u00f6rs\u00f6rja <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/fattigvard-historia\/\">fattighjon<\/a> genom roteg\u00e5ng<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Rotetyp\">Husf\u00f6rh\u00f6rsrote<\/td>\n<td data-label=\"Funktion\">Indelning f\u00f6r pr\u00e4stens husf\u00f6rh\u00f6r<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Rotetyp\">Skolrote<\/td>\n<td data-label=\"Funktion\">Indelning f\u00f6r skolundervisning<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Rotetyp\">Brandstodsrote<\/td>\n<td data-label=\"Funktion\">F\u00f6rs\u00e4kringssamverkan mot brand<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Rotetyp\">Postrote<\/td>\n<td data-label=\"Funktion\">Postf\u00f6rmedling mellan byar<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Rotetyp\">Skjutsningsrote<\/td>\n<td data-label=\"Funktion\">Skjutsning av resande<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>Soldatrotarna var ofta annorlunda indelade \u00e4n de andra eftersom de inte fick blanda g\u00e5rdar av olika jordenatur (krono, skatte, fr\u00e4lse, med olika skyldigheter). De andra rotetyperna anpassades mer till sina specifika funktioner.<\/p>\n<h2>Hur du forskar i rotearkivet<\/h2>\n<p>F\u00f6r att hitta information om en specifik rote kan du g\u00e5 flera v\u00e4gar:<\/p>\n<ol>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/generalmonsterrullor\/\">Grills bok<\/a><\/strong> som standardreferens, listar alla rotar systematiskt<\/li>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/bra-lankar\/\">Centrala Soldatregistret<\/a><\/strong> f\u00f6r soldater p\u00e5 roten \u00f6ver tid<\/li>\n<li><strong>Hembygdsf\u00f6reningarnas torpinventeringar<\/strong>, ofta utf\u00f6rliga om enskilda soldattorp<\/li>\n<li><strong>Generalm\u00f6nsterrullorna<\/strong> hos <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/arkivdigital-vs-svar\/\">Riksarkivet<\/a><\/li>\n<li><strong>H\u00e4radsr\u00e4ttens dombok<\/strong>, inneh\u00e5ller ibland tvister om roten<\/li>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sockenstamma\/\">Sockenst\u00e4mmoprotokoll<\/a><\/strong>, kan diskutera rotens ekonomi<\/li>\n<li><strong>Mantalsl\u00e4ngderna<\/strong> visar vilka som bodde p\u00e5 torpet<\/li>\n<\/ol>\n<h2>Vanliga fr\u00e5gor om soldattorp och indelningsverket<\/h2>\n<div class=\"df-faq\">\n<h3>Vad \u00e4r skillnaden mellan rote och rusth\u00e5ll?<\/h3>\n<p>Roten \u00e4r en grupp om 2\u20134 g\u00e5rdar som tillsammans h\u00f6ll en indelt soldat (knekt) eller b\u00e5tsman. Rusth\u00e5llet \u00e4r en enskild jord\u00e4gare som h\u00f6ll en ryttare (kavallerist) i utbyte mot skattes\u00e4nkning. Rotar fanns f\u00f6r infanteriet och flottan, rusth\u00e5ll f\u00f6r kavalleriet.<\/p>\n<h3>Hur stor var en soldatrote?<\/h3>\n<p>Vanligast 2\u20134 g\u00e5rdar, men antalet kunde variera beroende p\u00e5 g\u00e5rdarnas storlek och b\u00e4rkraft. Mindre g\u00e5rdar samverkade i st\u00f6rre rotar, st\u00f6rre g\u00e5rdar kunde sj\u00e4lva utg\u00f6ra en rote. Hela socknen delades in i flera rotar.<\/p>\n<h3>Vem byggde soldattorpet?<\/h3>\n<p>Roteb\u00f6nderna gemensamt. De byggde ocks\u00e5 om torpet vid behov och stod f\u00f6r underh\u00e5llet. Eftersom torpet var rotens egendom, inte soldatens, \u00e5tergick det till roten n\u00e4r soldaten l\u00e4mnade tj\u00e4nsten.<\/p>\n<h3>Vem \u00e4gde soldatens jord?<\/h3>\n<p>Roten. Soldaten hade nyttjander\u00e4tt under sin tj\u00e4nstg\u00f6ring, men jorden var rotens. N\u00e4r soldaten dog eller fick avsked \u00f6vergick r\u00e4tten till n\u00e4sta soldat. Den lilla biten odlingsmark var ofta f\u00f6r knapp f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6rja en familj, soldaten tj\u00e4nade in extra vid sk\u00f6rdearbete p\u00e5 roteg\u00e5rdarna.<\/p>\n<h3>Vad var legan?<\/h3>\n<p>Startpremien som soldaten fick vid kontraktsskrivningen, ursprungligen cirka 100 daler kopparmynt. Det fungerade som incitament och var ofta avg\u00f6rande f\u00f6r att en man skulle anta soldattj\u00e4nsten. Beloppet varierade \u00f6ver tid och mellan landskap.<\/p>\n<h3>Vad var en gratialist?<\/h3>\n<p>En avskedad soldat som fick statlig pension eller underst\u00f6d. Gratialisterna noterades i s\u00e4rskilda rullor \u00f6ver gratialister. F\u00f6r att bli gratialist kr\u00e4vdes oftast l\u00e5ng tj\u00e4nstg\u00f6ring och godk\u00e4nt avsked, inte alla avskedade soldater fick gratialiststatus.<\/p>\n<h3>N\u00e4r f\u00f6rsvann indelningsverket?<\/h3>\n<p>Det avskaffades formellt 31 december 1901, d\u00e5 allm\u00e4n v\u00e4rnplikt inf\u00f6rdes fr\u00e5n 1 januari 1902. Men de redan anst\u00e4llda indelta soldaterna fortsatte tj\u00e4nstg\u00f6ra till sina avsked. Den siste indelte soldaten Axel Einar Ljung (1883\u20131983) vid Skaraborgs regemente avgick som furir 15 november 1942 efter 41 tj\u00e4nstg\u00f6rings\u00e5r.<\/p>\n<h3>Vem var Erik Dahlberg?<\/h3>\n<p>Sveriges ber\u00f6mdaste arkitekt under stormaktstiden, mest k\u00e4nd f\u00f6r Suecia Antiqua-illustrationerna och flera viktiga byggnader. Han ritade de f\u00f6rsta modellerna f\u00f6r soldattorp som blev grund f\u00f6r standardiseringen av indelningsverket. Dahlberg dominerade svenskt byggnadsv\u00e4sende fr\u00e5n mitten av 1600-talet till sin d\u00f6d 1703.<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"df-kallor\">\n<h3>K\u00e4llor och vidare l\u00e4sning<\/h3>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/dellenportalen.se\/militarer\/indelningsverket\/\" rel=\"noopener\">Dellenportalen, Indelningsverket<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.shir.se\/rgm_indelningsverket.html\" rel=\"noopener\">Skaraborgs regemente, Indelningsverket<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.so-rummet.se\/kategorier\/indelningsverket\" rel=\"noopener\">SO-rummet, Indelningsverket<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.hhogman.se\/indelningsverket.htm\" rel=\"noopener\">Hans H\u00f6gman, Indelningsverket<\/a><\/li>\n<li>Larsson, Tore. <em>Soldat i Hedesunda<\/em><\/li>\n<li>Ericson Wolke, Lars. <em>Soldatforska!<\/em> Sveriges Sl\u00e4ktforskarf\u00f6rbunds handbok 4<\/li>\n<li>\u00c5berg, Alf och G\u00f6te G\u00f6ransson. <em>Karoliner<\/em> (1976)<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<div class=\"df-internlankar\">\n<h3>L\u00e4s vidare p\u00e5 Domboksforskning<\/h3>\n<ul>\n<li><a href=\"\/dombokslexikon\/\">Dombokslexikon<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/foremalslexikon\/\">F\u00f6rem\u00e5lslexikon<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/sverige-runt\/\">Sverige runt: h\u00e4radsr\u00e4tter per landskap<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/sveriges-gamla-lagar\/\">Sveriges gamla lagar<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/ordlistor\/\">Ordlistor<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p><script type=\"application\/ld+json\">{\"@context\": \"https:\/\/schema.org\", \"@type\": \"FAQPage\", \"mainEntity\": [{\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Vad \u00e4r skillnaden mellan rote och rusth\u00e5ll?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Roten \u00e4r en grupp om 2\u20134 g\u00e5rdar som tillsammans h\u00f6ll en indelt soldat (knekt) eller b\u00e5tsman. Rusth\u00e5llet \u00e4r en enskild jord\u00e4gare som h\u00f6ll en ryttare (kavallerist) i utbyte mot skattes\u00e4nkning. Rotar fanns f\u00f6r infanteriet och flottan, rusth\u00e5ll f\u00f6r kavalleriet.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Hur stor var en soldatrote?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Vanligast 2\u20134 g\u00e5rdar, men antalet kunde variera beroende p\u00e5 g\u00e5rdarnas storlek och b\u00e4rkraft. Mindre g\u00e5rdar samverkade i st\u00f6rre rotar, st\u00f6rre g\u00e5rdar kunde sj\u00e4lva utg\u00f6ra en rote. Hela socknen delades in i flera rotar.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Vem byggde soldattorpet?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Roteb\u00f6nderna gemensamt. De byggde ocks\u00e5 om torpet vid behov och stod f\u00f6r underh\u00e5llet. Eftersom torpet var rotens egendom, inte soldatens, \u00e5tergick det till roten n\u00e4r soldaten l\u00e4mnade tj\u00e4nsten.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Vem \u00e4gde soldatens jord?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Roten. Soldaten hade nyttjander\u00e4tt under sin tj\u00e4nstg\u00f6ring, men jorden var rotens. N\u00e4r soldaten dog eller fick avsked \u00f6vergick r\u00e4tten till n\u00e4sta soldat. Den lilla biten odlingsmark var ofta f\u00f6r knapp f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6rja en familj, soldaten tj\u00e4nade in extra vid sk\u00f6rdearbete p\u00e5 roteg\u00e5rdarna.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Vad var legan?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Startpremien som soldaten fick vid kontraktsskrivningen, ursprungligen cirka 100 daler kopparmynt. Det fungerade som incitament och var ofta avg\u00f6rande f\u00f6r att en man skulle anta soldattj\u00e4nsten. Beloppet varierade \u00f6ver tid och mellan landskap.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Vad var en gratialist?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"En avskedad soldat som fick statlig pension eller underst\u00f6d. Gratialisterna noterades i s\u00e4rskilda rullor \u00f6ver gratialister. F\u00f6r att bli gratialist kr\u00e4vdes oftast l\u00e5ng tj\u00e4nstg\u00f6ring och godk\u00e4nt avsked, inte alla avskedade soldater fick gratialiststatus.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"N\u00e4r f\u00f6rsvann indelningsverket?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Det avskaffades formellt 31 december 1901, d\u00e5 allm\u00e4n v\u00e4rnplikt inf\u00f6rdes fr\u00e5n 1 januari 1902. Men de redan anst\u00e4llda indelta soldaterna fortsatte tj\u00e4nstg\u00f6ra till sina avsked. Den siste indelte soldaten Axel Einar Ljung (1883\u20131983) vid Skaraborgs regemente avgick som furir 15 november 1942 efter 41 tj\u00e4nstg\u00f6rings\u00e5r.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Vem var Erik Dahlberg?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Sveriges ber\u00f6mdaste arkitekt under stormaktstiden, mest k\u00e4nd f\u00f6r Suecia Antiqua-illustrationerna och flera viktiga byggnader. Han ritade de f\u00f6rsta modellerna f\u00f6r soldattorp som blev grund f\u00f6r standardiseringen av indelningsverket. Dahlberg dominerade svenskt byggnadsv\u00e4sende fr\u00e5n mitten av 1600-talet till sin d\u00f6d 1703.\"}}]}<\/script><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Snabbfakta om soldattorp och indelningsverket Beslut: Karl XI:s riksdag 27 oktober 1682 Verkst\u00e4lldes: fr\u00e5n 1684, kontrakt skrevs landskapsvis Rotens storlek: 2\u20134 g\u00e5rdar (i extremfall &#8230; <a title=\"Soldattorp och indelningsverket: hur roten fungerade\" class=\"read-more\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/soldattorp-indelningsverket\/\" aria-label=\"Read more about Soldattorp och indelningsverket: hur roten fungerade\">Read more<\/a><\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":1076,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_yoast_wpseo_meta-robots-noindex":"","_yoast_wpseo_meta-robots-nofollow":"","_yoast_wpseo_canonical":"","_yoast_wpseo_opengraph-title":"","_yoast_wpseo_opengraph-description":"","_yoast_wpseo_twitter-title":"","_yoast_wpseo_twitter-description":"","footnotes":"","ilj_linkdefinition":["soldattorp","indelningsverket","soldatrote","knekth\u00e5ll","Karl XI 1682","roteb\u00f6ndor","Erik Dahlberg torpritning","allm\u00e4n v\u00e4rnplikt 1901{-2}","gratialist","indelt soldat liv"],"_seopress_titles_title":"","_seopress_titles_desc":"","_seopress_robots_canonical":"","_seopress_robots_index":"","_seopress_robots_follow":"","_seopress_analysis_target_kw":""},"categories":[117],"tags":[404,403,405,281,166,401,402,285,400,395],"class_list":["post-1077","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-kallor-arkivforskning","tag-allman-varnplikt","tag-erik-dahlberg","tag-gratialist","tag-indelningsverket","tag-karl-xi","tag-knekthall","tag-lega","tag-rote","tag-rotebondor","tag-soldattorp"],"ilj_keywords":[],"portfolj_modified":"2026-11-06 16:01:36","freespins_modified":"2026-11-06 16:01:36","yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v28.8 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Soldattorp och indelningsverket: hur roten fungerade<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Indelningsverket 1682\u20131901 byggde p\u00e5 soldatrotar med soldattorp. L\u00e4r dig hur roten fungerade, Erik Dahlbergs torpritningar, soldatens kontrakt och livet p\u00e5 torpet.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/soldattorp-indelningsverket\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Soldattorp och indelningsverket: hur roten fungerade\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Indelningsverket 1682\u20131901 byggde p\u00e5 soldatrotar med soldattorp. L\u00e4r dig hur roten fungerade, Erik Dahlbergs torpritningar, soldatens kontrakt och livet p\u00e5 torpet.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/soldattorp-indelningsverket\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2026-11-06T08:58:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-11-06T15:01:36+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/indelningsverket-soldattorp.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1170\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"615\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Marcus Eriksson\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Written by\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Marcus Eriksson\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"11 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/soldattorp-indelningsverket\\\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/soldattorp-indelningsverket\\\/\"},\"author\":{\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"headline\":\"Soldattorp och indelningsverket: hur roten fungerade\",\"datePublished\":\"2026-11-06T08:58:00+00:00\",\"dateModified\":\"2026-11-06T15:01:36+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/soldattorp-indelningsverket\\\/\"},\"wordCount\":2189,\"commentCount\":0,\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/soldattorp-indelningsverket\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/indelningsverket-soldattorp.webp\",\"keywords\":[\"Allm\u00e4n v\u00e4rnplikt\",\"Erik Dahlberg\",\"Gratialist\",\"Indelningsverket\",\"Karl XI\",\"Knekth\u00e5ll\",\"Lega\",\"Rote\",\"Roteb\u00f6ndor\",\"Soldattorp\"],\"articleSection\":[\"K\u00e4llor &amp; arkivforskning\"],\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"CommentAction\",\"name\":\"Comment\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/soldattorp-indelningsverket\\\/#respond\"]}]},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/soldattorp-indelningsverket\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/soldattorp-indelningsverket\\\/\",\"name\":\"Soldattorp och indelningsverket: hur roten fungerade\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/soldattorp-indelningsverket\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/soldattorp-indelningsverket\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/indelningsverket-soldattorp.webp\",\"datePublished\":\"2026-11-06T08:58:00+00:00\",\"dateModified\":\"2026-11-06T15:01:36+00:00\",\"description\":\"Indelningsverket 1682\u20131901 byggde p\u00e5 soldatrotar med soldattorp. L\u00e4r dig hur roten fungerade, Erik Dahlbergs torpritningar, soldatens kontrakt och livet p\u00e5 torpet.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/soldattorp-indelningsverket\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/soldattorp-indelningsverket\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/soldattorp-indelningsverket\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/indelningsverket-soldattorp.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/indelningsverket-soldattorp.webp\",\"width\":1170,\"height\":615,\"caption\":\"Soldattorp och indelningsverket - rote och knekth\u00e5ll\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/soldattorp-indelningsverket\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Soldattorp och indelningsverket: hur roten fungerade\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\",\"url\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/author\\\/marcus\\\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Soldattorp och indelningsverket: hur roten fungerade","description":"Indelningsverket 1682\u20131901 byggde p\u00e5 soldatrotar med soldattorp. L\u00e4r dig hur roten fungerade, Erik Dahlbergs torpritningar, soldatens kontrakt och livet p\u00e5 torpet.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/soldattorp-indelningsverket\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Soldattorp och indelningsverket: hur roten fungerade","og_description":"Indelningsverket 1682\u20131901 byggde p\u00e5 soldatrotar med soldattorp. L\u00e4r dig hur roten fungerade, Erik Dahlbergs torpritningar, soldatens kontrakt och livet p\u00e5 torpet.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/soldattorp-indelningsverket\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_published_time":"2026-11-06T08:58:00+00:00","article_modified_time":"2026-11-06T15:01:36+00:00","og_image":[{"width":1170,"height":615,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/indelningsverket-soldattorp.webp","type":"image\/webp"}],"author":"Marcus Eriksson","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Written by":"Marcus Eriksson","Est. reading time":"11 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/soldattorp-indelningsverket\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/soldattorp-indelningsverket\/"},"author":{"name":"Marcus Eriksson","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"headline":"Soldattorp och indelningsverket: hur roten fungerade","datePublished":"2026-11-06T08:58:00+00:00","dateModified":"2026-11-06T15:01:36+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/soldattorp-indelningsverket\/"},"wordCount":2189,"commentCount":0,"publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/soldattorp-indelningsverket\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/indelningsverket-soldattorp.webp","keywords":["Allm\u00e4n v\u00e4rnplikt","Erik Dahlberg","Gratialist","Indelningsverket","Karl XI","Knekth\u00e5ll","Lega","Rote","Roteb\u00f6ndor","Soldattorp"],"articleSection":["K\u00e4llor &amp; arkivforskning"],"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"CommentAction","name":"Comment","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/soldattorp-indelningsverket\/#respond"]}]},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/soldattorp-indelningsverket\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/soldattorp-indelningsverket\/","name":"Soldattorp och indelningsverket: hur roten fungerade","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/soldattorp-indelningsverket\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/soldattorp-indelningsverket\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/indelningsverket-soldattorp.webp","datePublished":"2026-11-06T08:58:00+00:00","dateModified":"2026-11-06T15:01:36+00:00","description":"Indelningsverket 1682\u20131901 byggde p\u00e5 soldatrotar med soldattorp. L\u00e4r dig hur roten fungerade, Erik Dahlbergs torpritningar, soldatens kontrakt och livet p\u00e5 torpet.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/soldattorp-indelningsverket\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/soldattorp-indelningsverket\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/soldattorp-indelningsverket\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/indelningsverket-soldattorp.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/indelningsverket-soldattorp.webp","width":1170,"height":615,"caption":"Soldattorp och indelningsverket - rote och knekth\u00e5ll"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/soldattorp-indelningsverket\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Soldattorp och indelningsverket: hur roten fungerade"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g","caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/author\/marcus\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1077","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1077"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1077\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1122,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1077\/revisions\/1122"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1076"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1077"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1077"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1077"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}