{"id":1069,"date":"2026-11-02T11:23:00","date_gmt":"2026-11-02T10:23:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?p=1069"},"modified":"2026-11-02T13:50:26","modified_gmt":"2026-11-02T12:50:26","slug":"socken-forsamling-kommun","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/socken-forsamling-kommun\/","title":{"rendered":"Socken, f\u00f6rsamling och kommun: skillnaden f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren"},"content":{"rendered":"<div class=\"df-snabbfakta\">\n<h3>Snabbfakta om socken, f\u00f6rsamling och kommun<\/h3>\n<ul>\n<li><strong>Socken:<\/strong> medeltida administrativ enhet runt en kyrka, tidig medeltid till 1862<\/li>\n<li><strong>Som mest drygt 3 000 socknar<\/strong> i Sverige<\/li>\n<li><strong>Sockenst\u00e4mman:<\/strong> h\u00f6gsta beslutande organ till 1862<\/li>\n<li><strong>Jordebokssocken:<\/strong> inf\u00f6rd p\u00e5 1500-talet f\u00f6r fastighetsredovisning, parallellt med kyrksocken<\/li>\n<li><strong>1862 \u00e5rs kommunalf\u00f6rordningar:<\/strong> utf\u00e4rdade 21 mars 1862, ikraft 1 januari 1863<\/li>\n<li><strong>Skapade:<\/strong> 2 498 kommuner (133 st\u00e4der, 88 k\u00f6pingar, 2 281 landskommuner, siffrorna g\u00e4ller f\u00f6re 1952)<\/li>\n<li><strong>Kommunreform 1952:<\/strong> 2 498 kommuner blir 1 037 (varav 816 landskommuner)<\/li>\n<li><strong>Kommunreform 1971:<\/strong> nuvarande system inf\u00f6rs, totalt 278 kommuner 1974<\/li>\n<li><strong>Idag:<\/strong> 290 kommuner<\/li>\n<li><strong>Distriktsindelning 2016:<\/strong> 2 523 distrikt baserat p\u00e5 f\u00f6rsamlingsindelning 31 december 1999<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p>F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r <strong>socken, <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sockenstamma\/\">f\u00f6rsamling<\/a> och kommun<\/strong> tre helt olika begrepp som ofta sammanblandas. N\u00e4r du l\u00e4ser en husf\u00f6rh\u00f6rsl\u00e4ngd fr\u00e5n 1820-talet \u00e4r ortsangivelsen en socken; n\u00e4r du letar samma omr\u00e5de idag heter det kommun eller f\u00f6rsamling, men det \u00e4r inte alltid samma sak. Den h\u00e4r artikeln g\u00e5r igenom utvecklingen fr\u00e5n medeltidens kyrksocken via 1862 \u00e5rs kommunalf\u00f6rordningar och kommunreformerna 1952 och 1971 till dagens system, s\u00e5 att du s\u00e4kert kan navigera mellan historiska och moderna ortsnamn.<\/p>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>Sockenbegreppets dubbelhet.<\/strong> Redan fr\u00e5n 1500-talet hade Sverige tv\u00e5 sockenindelningar parallellt: kyrksocken (kyrklig administration) och jordebokssocken (fastighetsredovisning f\u00f6r skatt). Dessa st\u00e4mde inte alltid \u00f6verens. En by kunde tillh\u00f6ra en kyrksocken men en annan jordebokssocken. Detta \u00e4r en av de vanligaste felk\u00e4llorna n\u00e4r sl\u00e4ktforskare sl\u00e5r upp gamla ortsnamn i moderna register.\n<\/div>\n<h2>Socknens medeltida ursprung<\/h2>\n<p>Socknen \u00e4r Sveriges \u00e4ldsta administrativa enhet och bildades runt en sockenkyrka under tidig medeltid. Ordet kommer av <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/gamla-vastgotska-dialektord\/\">fornsvenska<\/a> <em>sokn<\/em>, j\u00e4mf\u00f6r med danskans <em>sogn<\/em> och norskans <em>sokn\/sogn<\/em>. Tre centrala drag:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Geografisk enhet:<\/strong> bestod av flera intilliggande byar och brukssamh\u00e4llen<\/li>\n<li><strong>Kyrkan i centrum:<\/strong> sockenkyrkan l\u00e5g oftast geografiskt mitt i omr\u00e5det<\/li>\n<li><strong>Identitet:<\/strong> sockendr\u00e4kt, sockendialekt, sockennamn, stark lokal identitet<\/li>\n<\/ul>\n<p>I s\u00f6dra och mellersta Sverige inf\u00f6rdes sockenindelningen tidigt och f\u00f6r\u00e4ndrades inte mycket efter reformationen. I skogsbygderna, s\u00e4rskilt i Norrland, tillkom successivt kapell som s\u00e5 sm\u00e5ningom avskiljdes till egna f\u00f6rsamlingar och blev nya socknar. Som mest har det funnits drygt 3 000 socknar i Sverige.<\/p>\n<h2>Sockenst\u00e4mman: det medeltida sj\u00e4lvstyret<\/h2>\n<p>Socknens beslutande organ var sockenst\u00e4mman. H\u00e4r samlades pastoratets bofasta husb\u00f6nder (kvinnor hade i regel ingen r\u00f6str\u00e4tt) under kyrkoherdens ledning. St\u00e4mmans uppgifter:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Kyrkans ekonomi och byggande<\/strong>, kyrkounderh\u00e5ll, kyrkog\u00e5rdsplanering<\/li>\n<li><strong>Sockentukt<\/strong>, uppr\u00e4tth\u00e5lla moralen, d\u00f6ma b\u00f6tesv\u00e4rda f\u00f6rseelser<\/li>\n<li><strong>Fattig- och sjukv\u00e5rd<\/strong>, sockenhjon, fattigstugor, l\u00e4karbes\u00f6k<\/li>\n<li><strong>Skola<\/strong> (fr\u00e5n 1842), inr\u00e4tta och driva folkskola<\/li>\n<li><strong>Rotering<\/strong>, <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/soldattorp-indelningsverket\/\">soldatrote<\/a>, b\u00e5tsmansrote, ryttarrote, fattigrote (fr\u00e5n 1682)<\/li>\n<li><strong>Husf\u00f6rh\u00f6r<\/strong>, sockenpr\u00e4st f\u00f6rh\u00f6r sockenborna i l\u00e4sekonst och kristendom<\/li>\n<\/ul>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>Rotarna fr\u00e5n 1682.<\/strong> <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/generalmonsterrullor\/\">Indelningsverket<\/a> inf\u00f6rde 1682 ett system d\u00e4r socknarnas bondebefolkning organiserades i rotar, grupper av g\u00e5rdar som tillsammans skulle f\u00f6rs\u00f6rja en soldat (soldatrote), b\u00e5tsman (b\u00e5tsmansrote) eller hj\u00e4lpa till med fattigv\u00e5rd (fattigrote). En rote var ofta 2\u20136 g\u00e5rdar. Detta \u00e4r en av de viktigaste organisationsformerna i 1700-talets Sverige och f\u00f6rekommer ofta i <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/kyrkobocker\/\">kyrkob\u00f6cker<\/a> och milit\u00e4rrullor.\n<\/div>\n<h2>Jordebokssocken: fastighetsindelning fr\u00e5n 1500-talet<\/h2>\n<p>Parallellt med kyrksocknen inf\u00f6rdes p\u00e5 1500-talet jordebokssocken (senare jorderegistersocken), en separat indelning f\u00f6r fastighetsredovisning och beskattning. Skillnaden:<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Sockentyp<\/th>\n<th>Funktion<\/th>\n<th>Period<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Typ\">Kyrksocken<\/td>\n<td data-label=\"Funktion\">Religi\u00f6s och administrativ enhet, befolkningens hemvist<\/td>\n<td data-label=\"Period\">Medeltid till 1862<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Typ\">Jordebokssocken<\/td>\n<td data-label=\"Funktion\">Fastighetsredovisning, skatteindelning, jordeb\u00f6cker<\/td>\n<td data-label=\"Period\">1500-tal till fastighetsdatareformen 1976\u20131995<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>De tv\u00e5 sockenindelningarna st\u00e4mde oftast \u00f6verens men inte alltid. En by kunde tillh\u00f6ra kyrksocken X men jordebokssocken Y av skattetekniska sk\u00e4l. Byar och bygder kunde ocks\u00e5 flyttas fr\u00e5n en kyrksocken till en annan f\u00f6r att utj\u00e4mna tiondet och trygga f\u00f6rs\u00f6rjningen f\u00f6r sockenpr\u00e4sten.<\/p>\n<h2>1700- och 1800-talens utveckling<\/h2>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>\u00c5r<\/th>\n<th>H\u00e4ndelse<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"\u00c5r\">1682<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4ndelse\">Indelningsverket, socknarna delas in i rotar<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"\u00c5r\">1686<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4ndelse\">Kyrkolagen, sockenst\u00e4mman regleras nationellt<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"\u00c5r\">1723<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4ndelse\">Pr\u00e4stprivilegierna, tv\u00e5 obligatoriska st\u00e4mmor per \u00e5r<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"\u00c5r\">1817<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4ndelse\">Nationell f\u00f6rordning om sockenst\u00e4mmor och kyrkor\u00e5d; majoritetsbeslut inf\u00f6rs<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"\u00c5r\">1842<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4ndelse\">Folkskolestadgan, socken f\u00e5r ansvar f\u00f6r utbildning<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"\u00c5r\">1843<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4ndelse\">Tre nya f\u00f6rordningar om sockenst\u00e4mmor, kyrkor\u00e5d och sockenn\u00e4mnder. Kyrkor\u00e5det tar hand om kyrkligt, sockenn\u00e4mnden om borgerligt<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"\u00c5r\">1862<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4ndelse\">Kommunalf\u00f6rordningarna utf\u00e4rdas 21 mars<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"\u00c5r\">1863<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4ndelse\">Reformen tr\u00e4der i kraft 1 januari<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>Redan 1843 sker en uppdelning av sockenstyret: kyrkor\u00e5det tar hand om de kyrkliga \u00e4rendena, sockenn\u00e4mnden om de borgerliga. Detta var f\u00f6rberedelsen f\u00f6r den stora reformen 1862.<\/p>\n<h2>1862 \u00e5rs kommunalf\u00f6rordningar: den stora reformen<\/h2>\n<p>Den enskilt viktigaste reformen i svensk lokal f\u00f6rvaltning \u00e4r 1862 \u00e5rs kommunalf\u00f6rordningar, fyra lagtexter utf\u00e4rdade 21 mars 1862 av Kunglig Majest\u00e4t:<\/p>\n<ol>\n<li>Kommunalstyrelse p\u00e5 landet<\/li>\n<li>Kommunalstyrelse i stad<\/li>\n<li>Kyrkost\u00e4mma samt kyrkor\u00e5d och skolr\u00e5d<\/li>\n<li>Landsting<\/li>\n<\/ol>\n<p>F\u00f6r\u00e4ndringen tr\u00e4dde i kraft 1 januari 1863. I Lappland genomf\u00f6rdes reformen f\u00f6rst 1874 i Norrbottens l\u00e4n och 1875 i V\u00e4sterbottens l\u00e4n.<\/p>\n<h3>Vad reformen innebar<\/h3>\n<ul>\n<li><strong>Socknen avskaffades som administrativ enhet<\/strong> (kvar bara som jordebokssocken)<\/li>\n<li><strong>Tv\u00e5 separata kommuner skapades:<\/strong> borgerlig (civil) och kyrklig (f\u00f6rsamling)<\/li>\n<li><strong>Geografin beh\u00f6lls<\/strong>, b\u00e5da nya kommunerna omfattade samma omr\u00e5de som den gamla socknen<\/li>\n<li><strong>Landstingen inf\u00f6rs<\/strong> som ny regional kommun, fr\u00e4mst f\u00f6r sjukv\u00e5rd<\/li>\n<li><strong>Tre typer av borgerliga kommuner:<\/strong> st\u00e4der, k\u00f6pingar, landskommuner<\/li>\n<\/ul>\n<h3>Antalet kommuner 1863<\/h3>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Typ<\/th>\n<th>Antal vid bildandet<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Typ\">St\u00e4der<\/td>\n<td data-label=\"Antal\">88<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Typ\">K\u00f6pingar<\/td>\n<td data-label=\"Antal\">7<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Typ\">Landskommuner<\/td>\n<td data-label=\"Antal\">2 358<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Typ\"><strong>Totalt 1863<\/strong><\/td>\n<td data-label=\"Antal\"><strong>2 453<\/strong><\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>Antalet f\u00f6r\u00e4ndrades d\u00e4refter genom utbrytningar och sammanslagningar. Inf\u00f6r kommunreformen 1952 fanns 2 498 kommuner totalt, varav 133 st\u00e4der, 88 k\u00f6pingar och 2 281 landskommuner. Plus de kyrkliga f\u00f6rsamlingarna och 25 landsting. Detta \u00e4r grunden till dagens svenska kommunala system.<\/p>\n<h3>K\u00f6pingen: mellantinget<\/h3>\n<p>K\u00f6pingen var ett mellanting mellan landskommun och stad, ett omr\u00e5de med t\u00e4tortsbebyggelse som hade vissa stadsf\u00f6rordningar (brand- och byggnadsstadga, stadsplan) men inte fullt stadsstatus. Senare tillkom ocks\u00e5 municipalsamh\u00e4lle, t\u00e4tortsbebyggelse inom en landskommun d\u00e4r vissa eller alla stadsstadgor fick till\u00e4mpas.<\/p>\n<h2>R\u00f6str\u00e4ttens utveckling<\/h2>\n<p>1862 \u00e5rs reform inf\u00f6rde fyrksystemet d\u00e4r r\u00f6stetalet baserades p\u00e5 hur mycket skatt inv\u00e5narna betalade. Detaljer:<\/p>\n<ul>\n<li>En &#8221;fyrk&#8221; motsvarade en r\u00f6st<\/li>\n<li>Ju mer pengar\/jord man hade, desto fler fyrkar<\/li>\n<li>F\u00f6retag fick r\u00f6ster i f\u00f6rh\u00e5llande till skatt<\/li>\n<li>Kvinnor med inkomst fick r\u00f6sta i kommunalvalen, betalande skatt kvalificerade<\/li>\n<li>Borgskapssystemet i st\u00e4derna avskaffades<\/li>\n<\/ul>\n<p>Detta var f\u00f6rsta g\u00e5ngen kvinnor fick r\u00f6sta i Sverige, \u00f6ver ett halvt sekel f\u00f6re allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt i riksdagsval (1921).<\/p>\n<h2>Skolan och barnav\u00e5rden: l\u00e5ngsamma \u00f6verg\u00e5ngar<\/h2>\n<p>Trots 1862 \u00e5rs reform tog det l\u00e5ng tid att flytta vissa ansvarsomr\u00e5den fr\u00e5n f\u00f6rsamlingen till den borgerliga kommunen:<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Omr\u00e5de<\/th>\n<th>\u00d6verg\u00e5ng<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Folkskolev\u00e4sendet<\/td>\n<td data-label=\"\u00d6verg\u00e5ng\">Successivt 1903\u20131958 fr\u00e5n kyrkan till borgerlig kommun<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Allm\u00e4n barnav\u00e5rd<\/td>\n<td data-label=\"\u00d6verg\u00e5ng\">1924, fr\u00e5n kyrklig kommun till borgerlig<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Fattigv\u00e5rd<\/td>\n<td data-label=\"\u00d6verg\u00e5ng\">Successivt under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Folkbokf\u00f6ring<\/td>\n<td data-label=\"\u00d6verg\u00e5ng\">1 juli 1991 fr\u00e5n kyrkan till Skatteverket<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Total \u00e5tskillnad kyrka, stat<\/td>\n<td data-label=\"\u00d6verg\u00e5ng\">1 januari 2000<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<h2>Kommunreformen 1952: storkommunerna<\/h2>\n<p>1862 \u00e5rs system h\u00f6ll fram till mitten av 1900-talet d\u00e5 demografin gjorde det oh\u00e5llbart. \u00d6ver 500 av Sveriges kommuner hade f\u00e4rre \u00e4n 500 inv\u00e5nare 1943. En kommitt\u00e9 tillsattes samma \u00e5r, och 1946 beslutade riksdagen om reform.<\/p>\n<p>Den 1 januari 1952 minskade antalet kommuner kraftigt:<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>F\u00f6re reform (1951)<\/th>\n<th>Efter reform (1952)<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"F\u00f6re\">133 st\u00e4der<\/td>\n<td data-label=\"Efter\">133 st\u00e4der (of\u00f6r\u00e4ndrat)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"F\u00f6re\">88 k\u00f6pingar<\/td>\n<td data-label=\"Efter\">88 k\u00f6pingar (of\u00f6r\u00e4ndrat)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"F\u00f6re\">2 281 landskommuner<\/td>\n<td data-label=\"Efter\">816 landskommuner<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"F\u00f6re\"><strong>2 498 totalt<\/strong><\/td>\n<td data-label=\"Efter\"><strong>1 037 totalt<\/strong><\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<ul>\n<li><strong>Reformen ber\u00f6rde i princip enbart landsbygden<\/strong>, st\u00e4der och k\u00f6pingar l\u00e4mnades of\u00f6r\u00e4ndrade<\/li>\n<li><strong>Sockenbaserad indelning br\u00f6ts<\/strong>, kommungr\u00e4nser flyttades \u00f6ver socknarnas<\/li>\n<li><strong>&#8221;Storkommun&#8221;<\/strong> var en informell ben\u00e4mning f\u00f6r att skilja nya fr\u00e5n gamla<\/li>\n<li><strong>Den genomsnittliga befolkningen per kommun<\/strong> \u00f6kade fr\u00e5n 1 583 till 4 004 personer<\/li>\n<\/ul>\n<div class=\"df-tips\">\n<strong>F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren.<\/strong> N\u00e4r du letar f\u00f6rf\u00e4der i kyrkob\u00f6cker f\u00f6re 1952, s\u00f6k p\u00e5 sockennamnet, inte den moderna kommunen. Den moderna kommunen kan omfatta 4\u20138 gamla socknar med olika kyrkoboksarkiv. Anv\u00e4nd Riksarkivets sockenregister eller wiki.rotter.se f\u00f6r att hitta r\u00e4tt arkiv.\n<\/div>\n<h2>Kommunreformen 1971: dagens system<\/h2>\n<p>1952 \u00e5rs storkommuner visade sig snart ocks\u00e5 f\u00f6r sm\u00e5. En statlig utredning 1961 fastslog att en ny reform beh\u00f6vdes. Den nya reformen inleddes 1964, beslutades 1969 (tv\u00e5ngssammanslagningar till\u00e4ts) och genomf\u00f6rdes huvudsakligen 1971 och 1974. Den sista anslutningen skedde 1977 n\u00e4r Bara kommun gick upp i Svedala kommun. Centrala drag:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Stadsfullm\u00e4ktige och kommunalfullm\u00e4ktige<\/strong> slogs ihop till kommunfullm\u00e4ktige<\/li>\n<li><strong>Begreppen stad, k\u00f6ping och landskommun<\/strong> ersattes av enbart kommun<\/li>\n<li><strong>Tidigare drygt 1 000 enheter<\/strong> reducerades till 278 (1974)<\/li>\n<li><strong>Centralortsprincipen<\/strong>, varje kommun skulle ha en tydlig centralort med service<\/li>\n<li><strong>Senare delningar:<\/strong> bland annat Norsj\u00f6, Mal\u00e5 och Motala, Vadstena<\/li>\n<li><strong>1992:<\/strong> antal kommuner 286<\/li>\n<li><strong>2003:<\/strong> Knivsta bryts ut ur Uppsala kommun, senaste kommundelningen<\/li>\n<li><strong>Idag:<\/strong> 290 kommuner i Sverige<\/li>\n<\/ul>\n<h3>Exempel: Skara kommun 1971<\/h3>\n<p>Skara kommun bildades vid 1971 \u00e5rs reform av:<\/p>\n<ul>\n<li>Skara stad<\/li>\n<li>Ardala landskommun<\/li>\n<li>Valle landskommun<\/li>\n<li>Bj\u00e4rka f\u00f6rsamling (en del ur Gudhems landskommun)<\/li>\n<\/ul>\n<p>Denna typ av sammanslagning \u00e4r typisk f\u00f6r 1971 \u00e5rs reform, en stad och 2\u20134 omgivande landskommuner blir en ny kommun. Detta inneb\u00e4r att en familj som bodde i exempelvis Bj\u00e4rka f\u00f6rsamling 1950 h\u00f6rde till Gudhems landskommun d\u00e5, men finns idag i Skara kommun.<\/p>\n<h2>Distriktsindelningen 1 januari 2016<\/h2>\n<p>Den senaste stora f\u00f6r\u00e4ndringen \u00e4r distriktsindelningen 1 januari 2016. Riksdagen beslutade om reformen 29 maj 2013 (f\u00f6rordning SFS 2015:493 utf\u00e4rdad 17 juni 2015):<\/p>\n<ul>\n<li><strong>2 523 distrikt<\/strong>, ny administrativ enhet f\u00f6r Skatteverket och fastighetsregistret<\/li>\n<li><strong>Bygger p\u00e5<\/strong> Svenska kyrkans f\u00f6rsamlingsindelning per 31 december 1999<\/li>\n<li><strong>Indelningen \u00e4r &#8221;frusen&#8221;<\/strong> och kommer inte att \u00e4ndras i framtiden<\/li>\n<li><strong>Lantm\u00e4teriet<\/strong> ansvarar f\u00f6r geografisk avgr\u00e4nsning<\/li>\n<li><strong>Funktion:<\/strong> registeromr\u00e5de f\u00f6r folkbokf\u00f6ring och fastighetsindelning<\/li>\n<li><strong>Syfte:<\/strong> tillm\u00f6tesg\u00e5 \u00f6nskem\u00e5l fr\u00e5n sl\u00e4ktforskare, hembygdsforskare och akademiker att kunna f\u00f6lja l\u00e5nga historiska skeenden<\/li>\n<\/ul>\n<p>Distrikten \u00e4r inte detsamma som de gamla socknarna, men de f\u00f6ljer ofta samma gr\u00e4nser. M\u00e5nga kommuner som motsvarade en enda f\u00f6rsamling 1999 utg\u00f6r nu ett enda distrikt. Distriktsindelningen \u00e4r d\u00e4rmed en delvis \u00e5terg\u00e5ng mot en mer detaljerad geografisk indelning som var grunden f\u00f6r 1862 \u00e5rs reform.<\/p>\n<h2>Sockennamnet idag: varf\u00f6r det \u00e4r viktigt<\/h2>\n<p>Trots att socknen formellt avskaffades 1862 lever sockenbegreppet kvar i flera moderna sammanhang:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Riksantikvarie\u00e4mbetet<\/strong>, arkivarisk registrering f\u00f6ljer socken<\/li>\n<li><strong>Botanik och dialektforskning<\/strong>, sockenindelning anv\u00e4nds<\/li>\n<li><strong>Ortnamnsforskning<\/strong>, sockennamnet \u00e4r ofta \u00e4ldsta bel\u00e4gg<\/li>\n<li><strong>Lokala hembygdsf\u00f6reningar<\/strong>, organiseras ofta sockenvis<\/li>\n<li><strong>Sl\u00e4ktforskning<\/strong>, kyrkob\u00f6ckerna \u00e4r sockenarkiv<\/li>\n<\/ul>\n<p>F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r sockenbegreppet helt enkelt n\u00f6dv\u00e4ndigt. Husf\u00f6rh\u00f6rsl\u00e4ngderna, f\u00f6delse-, vigsel- och d\u00f6dsboksarkiven \u00e4r organiserade per socken, inte per modern kommun.<\/p>\n<h2>Sockendr\u00e4kten: synlig sockenidentitet<\/h2>\n<p>N\u00e5got som vittnar om socknens starka identitet \u00e4r sockendr\u00e4kten. Varje socken hade ofta egna varianter av folkdr\u00e4kten med specifika f\u00e4rger, m\u00f6nster och accessoarer som markerade hemtillh\u00f6righet. Klassiska exempel \u00e4r Ving\u00e5kers, Leksands och Boda sockendr\u00e4kter. Dr\u00e4kterna anv\u00e4nds idag fr\u00e4mst vid br\u00f6llop, midsommarfirande och nationaldagsfirande.<\/p>\n<h2>Praktisk anv\u00e4ndning f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren<\/h2>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>K\u00e4lla<\/th>\n<th>S\u00f6kterm<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"K\u00e4lla\">Kyrkoboken 1700\u20131900<\/td>\n<td data-label=\"S\u00f6kterm\">Socken (kyrksocken)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"K\u00e4lla\"><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/jordeboken\/\">Jordebok<\/a> 1500\u20131976<\/td>\n<td data-label=\"S\u00f6kterm\">Jordebokssocken<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"K\u00e4lla\">Husf\u00f6rh\u00f6rsl\u00e4ngd 1686\u20131991<\/td>\n<td data-label=\"S\u00f6kterm\">Socken\/f\u00f6rsamling<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"K\u00e4lla\"><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/mantalslangder\/\">Mantalsl\u00e4ngd<\/a><\/td>\n<td data-label=\"S\u00f6kterm\">Socken<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"K\u00e4lla\"><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sockenstammoprotokoll\/\">Sockenst\u00e4mmoprotokoll<\/a><\/td>\n<td data-label=\"S\u00f6kterm\">Socken<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"K\u00e4lla\">Domb\u00f6cker 1600\u20131947<\/td>\n<td data-label=\"S\u00f6kterm\">H\u00e4rad (inte socken)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"K\u00e4lla\"><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/gamla-bouppteckningar\/\">Bouppteckning<\/a> 1734\u20131947<\/td>\n<td data-label=\"S\u00f6kterm\">H\u00e4rad (inte socken)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"K\u00e4lla\">Mantals- och taxeringsl\u00e4ngd 1900-tal<\/td>\n<td data-label=\"S\u00f6kterm\">Kommun<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"K\u00e4lla\">Modern folkbokf\u00f6ring fr\u00e5n 1991<\/td>\n<td data-label=\"S\u00f6kterm\">Kommun + f\u00f6rsamling\/distrikt<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<h2>Vanliga fr\u00e5gor om socken, f\u00f6rsamling och kommun<\/h2>\n<div class=\"df-faq\">\n<h3>Vad \u00e4r skillnaden mellan socken och f\u00f6rsamling?<\/h3>\n<p>Sockenbegreppet \u00e4r \u00e4ldre och bredare, det omfattade b\u00e5de kyrklig och borgerlig administration fram till 1862. F\u00f6rsamlingsbegreppet \u00e4r yngre och tar fasta p\u00e5 den kyrkliga verksamheten. Efter 1862 \u00e4r f\u00f6rsamlingen den kyrkliga kommunen och kommunen den borgerliga. I praktiken har sockenbegreppet &#8221;frusits&#8221; som ett historiskt begrepp medan f\u00f6rsamlingen forts\u00e4tter f\u00f6r\u00e4ndras.<\/p>\n<h3>Hur m\u00e5nga socknar fanns det som mest i Sverige?<\/h3>\n<p>Drygt 3 000. I s\u00f6dra och mellersta Sverige l\u00e5g sockenindelningen i stort fast efter reformationen. I Norrland fortsatte nya socknar att bildas l\u00e5ngt in p\u00e5 1800-talet n\u00e4r kapell avskiljdes till egna f\u00f6rsamlingar.<\/p>\n<h3>N\u00e4r avskaffades socken som administrativ enhet?<\/h3>\n<p>Genom 1862 \u00e5rs kommunalf\u00f6rordningar, som tr\u00e4dde i kraft 1 januari 1863 (1874 i Lappland). Kyrksocknen blev f\u00f6rsamling och den borgerliga delen blev landskommun. Den senare avskaffades 1952. Jordebokssocknen fortsatte dock som fastighetsregisterenhet fram till fastighetsdatareformen 1976\u20131995.<\/p>\n<h3>Hur m\u00e5nga kommuner har Sverige?<\/h3>\n<p>290 kommuner sedan 2003 d\u00e5 Knivsta br\u00f6ts ut ur Uppsala kommun. F\u00f6re 1862 fanns drygt 3 000 socknar; 1863 bildades 2 453 kommuner (88 st\u00e4der + 7 k\u00f6pingar + 2 358 landskommuner). 1952 minskade antalet till 1 037 (fr\u00e5n 2 498). 1971 \u00e5rs reform reducerade ytterligare till 278 (1974).<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r jordebokssocken?<\/h3>\n<p>En parallell sockenindelning f\u00f6r fastighetsredovisning, inf\u00f6rd p\u00e5 1500-talet. Den motsvarade oftast kyrksocken men inte alltid. Anv\u00e4ndes f\u00f6r jordeb\u00f6cker och skatteindelning fram till fastighetsdatareformen 1976\u20131995. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r det viktigt att veta att en by kunde tillh\u00f6ra olika kyrksocken och jordebokssocken.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r ett distrikt enligt 2016 \u00e5rs indelning?<\/h3>\n<p>En administrativ enhet f\u00f6r Skatteverket och fastighetsregistret, inf\u00f6rd 1 januari 2016. Bygger p\u00e5 Svenska kyrkans f\u00f6rsamlingsindelning per 31 december 1999. Totalt 2 523 distrikt. Distrikten \u00e4r inte officiella socknar men f\u00f6ljer ofta deras gr\u00e4nser, vilket g\u00f6r dem anv\u00e4ndbara f\u00f6r historisk sl\u00e4ktforskning.<\/p>\n<h3>N\u00e4r fick kvinnor r\u00f6str\u00e4tt i kommunerna?<\/h3>\n<p>1862. Kvinnor med egen inkomst (som betalade skatt) fick r\u00f6sta i kommunalvalen genom det s\u00e5 kallade fyrksystemet, d\u00e4r r\u00f6stetalet baserades p\u00e5 skattens storlek. Detta var \u00f6ver ett halvt sekel f\u00f6re allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt i riksdagsval (1921).<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r en rote?<\/h3>\n<p>En grupp av g\u00e5rdar i en socken som tillsammans skulle f\u00f6rs\u00f6rja en specifik tj\u00e4nsteperson eller funktion. Soldatrote: f\u00f6rs\u00f6rjde en soldat enligt indelningsverket fr\u00e5n 1682. B\u00e5tsmansrote: f\u00f6rs\u00f6rjde en b\u00e5tsman i flottan. Ryttarrote: f\u00f6rs\u00f6rjde en ryttare. Fattigrote: ansvarade f\u00f6r sockenhjon. Husf\u00f6rsrote: organiserade \u00e5rliga husf\u00f6rh\u00f6r.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r skillnaden mellan stad, k\u00f6ping och landskommun?<\/h3>\n<p>Tre kategorier av borgerliga kommuner som fanns mellan 1863 och 1971. St\u00e4derna hade fullst\u00e4ndiga stadsstadgor (brand, byggnad, polis, stadsplan). K\u00f6pingar hade vissa stadsstadgor men inte alla. Landskommuner var rena landsbygdskommuner utan t\u00e4tortsstatus. 1971 \u00e5rs reform avskaffade distinktionen och alla blev &#8221;kommuner&#8221;. Municipalsamh\u00e4lle var en mellanform, en t\u00e4tort inom en landskommun med vissa stadsstadgor.<\/p>\n<h3>N\u00e4r splittrades Knivsta fr\u00e5n Uppsala?<\/h3>\n<p>1 januari 2003. Detta \u00e4r den senaste svenska kommundelningen. Knivsta blev egen kommun efter en lokal folkomr\u00f6stning. Andra senare delningar finns: Norsj\u00f6, Mal\u00e5 (1983), Motala, Vadstena (1980), Bor\u00e5s, Mark (1974), och n\u00e5gra till p\u00e5 1980-talet.<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"df-kallor\">\n<h3>K\u00e4llor och vidare l\u00e4sning<\/h3>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/1862_%C3%A5rs_kommunalf%C3%B6rordningar\" rel=\"noopener\">Wikipedia, 1862 \u00e5rs kommunalf\u00f6rordningar<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Kommunreformer_i_Sverige\" rel=\"noopener\">Wikipedia, Kommunreformer i Sverige<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Sveriges_distrikt\" rel=\"noopener\">Wikipedia, Sveriges distrikt<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/wiki.rotter.se\/index.php\/Socken\" rel=\"noopener\">Wiki-R\u00f6tter, Socken<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.hhogman.se\/socknen.htm\" rel=\"noopener\">Hans H\u00f6gman, Socknen och sockenst\u00e4mman<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.hhogman.se\/sveriges-kommuner.htm\" rel=\"noopener\">Hans H\u00f6gman, Sveriges kommuner<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.scb.se\/hitta-statistik\/redaktionellt\/fran-socken-till-storkommun\/\" rel=\"noopener\">SCB, N\u00e4r Sveriges sockenkommuner blev stora<\/a><\/li>\n<li>Riksantikvarie\u00e4mbetets sockenregister<\/li>\n<li>SFS 2015:493, F\u00f6rordning om distrikt<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<div class=\"df-internlankar\">\n<h3>L\u00e4s vidare p\u00e5 Domboksforskning<\/h3>\n<ul>\n<li><a href=\"\/sverige-runt\/\">Sverige runt: h\u00e4radsr\u00e4tter per landskap<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/dombokslexikon\/\">Dombokslexikon<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/ordlistor\/\">Ordlistor<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/sveriges-gamla-lagar\/\">Sveriges gamla lagar<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/handstilstranare\/\">Handstilstr\u00e4nare<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p><script type=\"application\/ld+json\">{\"@context\": \"https:\/\/schema.org\", \"@type\": \"FAQPage\", \"mainEntity\": [{\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Vad \u00e4r skillnaden mellan socken och f\u00f6rsamling?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Sockenbegreppet \u00e4r \u00e4ldre och bredare, det omfattade b\u00e5de kyrklig och borgerlig administration fram till 1862. F\u00f6rsamlingsbegreppet \u00e4r yngre och tar fasta p\u00e5 den kyrkliga verksamheten. Efter 1862 \u00e4r f\u00f6rsamlingen den kyrkliga kommunen och kommunen den borgerliga. I praktiken har sockenbegreppet \\\"frusits\\\" som ett historiskt begrepp medan f\u00f6rsamlingen forts\u00e4tter f\u00f6r\u00e4ndras.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Hur m\u00e5nga socknar fanns det som mest i Sverige?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Drygt 3 000. I s\u00f6dra och mellersta Sverige l\u00e5g sockenindelningen i stort fast efter reformationen. I Norrland fortsatte nya socknar att bildas l\u00e5ngt in p\u00e5 1800-talet n\u00e4r kapell avskiljdes till egna f\u00f6rsamlingar.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"N\u00e4r avskaffades socken som administrativ enhet?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Genom 1862 \u00e5rs kommunalf\u00f6rordningar, som tr\u00e4dde i kraft 1 januari 1863 (1874 i Lappland). Kyrksocknen blev f\u00f6rsamling och den borgerliga delen blev landskommun. Den senare avskaffades 1952. Jordebokssocknen fortsatte dock som fastighetsregisterenhet fram till fastighetsdatareformen 1976\u20131995.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Hur m\u00e5nga kommuner har Sverige?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"290 kommuner sedan 2003 d\u00e5 Knivsta br\u00f6ts ut ur Uppsala kommun. F\u00f6re 1862 fanns drygt 3 000 socknar; 1863 bildades 2 453 kommuner (88 st\u00e4der + 7 k\u00f6pingar + 2 358 landskommuner). 1952 minskade antalet till 1 037 (fr\u00e5n 2 498). 1971 \u00e5rs reform reducerade ytterligare till 278 (1974).\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Vad \u00e4r jordebokssocken?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"En parallell sockenindelning f\u00f6r fastighetsredovisning, inf\u00f6rd p\u00e5 1500-talet. Den motsvarade oftast kyrksocken men inte alltid. Anv\u00e4ndes f\u00f6r jordeb\u00f6cker och skatteindelning fram till fastighetsdatareformen 1976\u20131995. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r det viktigt att veta att en by kunde tillh\u00f6ra olika kyrksocken och jordebokssocken.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Vad \u00e4r ett distrikt enligt 2016 \u00e5rs indelning?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"En administrativ enhet f\u00f6r Skatteverket och fastighetsregistret, inf\u00f6rd 1 januari 2016. Bygger p\u00e5 Svenska kyrkans f\u00f6rsamlingsindelning per 31 december 1999. Totalt 2 523 distrikt. Distrikten \u00e4r inte officiella socknar men f\u00f6ljer ofta deras gr\u00e4nser, vilket g\u00f6r dem anv\u00e4ndbara f\u00f6r historisk sl\u00e4ktforskning.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"N\u00e4r fick kvinnor r\u00f6str\u00e4tt i kommunerna?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"1862. Kvinnor med egen inkomst (som betalade skatt) fick r\u00f6sta i kommunalvalen genom det s\u00e5 kallade fyrksystemet, d\u00e4r r\u00f6stetalet baserades p\u00e5 skattens storlek. Detta var \u00f6ver ett halvt sekel f\u00f6re allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt i riksdagsval (1921).\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Vad \u00e4r en rote?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"En grupp av g\u00e5rdar i en socken som tillsammans skulle f\u00f6rs\u00f6rja en specifik tj\u00e4nsteperson eller funktion. Soldatrote: f\u00f6rs\u00f6rjde en soldat enligt indelningsverket fr\u00e5n 1682. B\u00e5tsmansrote: f\u00f6rs\u00f6rjde en b\u00e5tsman i flottan. Ryttarrote: f\u00f6rs\u00f6rjde en ryttare. Fattigrote: ansvarade f\u00f6r sockenhjon. Husf\u00f6rsrote: organiserade \u00e5rliga husf\u00f6rh\u00f6r.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Vad \u00e4r skillnaden mellan stad, k\u00f6ping och landskommun?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Tre kategorier av borgerliga kommuner som fanns mellan 1863 och 1971. St\u00e4derna hade fullst\u00e4ndiga stadsstadgor (brand, byggnad, polis, stadsplan). K\u00f6pingar hade vissa stadsstadgor men inte alla. Landskommuner var rena landsbygdskommuner utan t\u00e4tortsstatus. 1971 \u00e5rs reform avskaffade distinktionen och alla blev \\\"kommuner\\\". Municipalsamh\u00e4lle var en mellanform, en t\u00e4tort inom en landskommun med vissa stadsstadgor.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"N\u00e4r splittrades Knivsta fr\u00e5n Uppsala?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"1 januari 2003. Detta \u00e4r den senaste svenska kommundelningen. Knivsta blev egen kommun efter en lokal folkomr\u00f6stning. Andra senare delningar finns: Norsj\u00f6, Mal\u00e5 (1983), Motala, Vadstena (1980), Bor\u00e5s, Mark (1974), och n\u00e5gra till p\u00e5 1980-talet.\"}}]}<\/script><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Snabbfakta om socken, f\u00f6rsamling och kommun Socken: medeltida administrativ enhet runt en kyrka, tidig medeltid till 1862 Som mest drygt 3 000 socknar i &#8230; <a title=\"Socken, f\u00f6rsamling och kommun: skillnaden f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren\" class=\"read-more\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/socken-forsamling-kommun\/\" aria-label=\"Read more about Socken, f\u00f6rsamling och kommun: skillnaden f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren\">Read more<\/a><\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":1067,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_yoast_wpseo_meta-robots-noindex":"","_yoast_wpseo_meta-robots-nofollow":"","_yoast_wpseo_canonical":"","_yoast_wpseo_opengraph-title":"","_yoast_wpseo_opengraph-description":"","_yoast_wpseo_twitter-title":"","_yoast_wpseo_twitter-description":"","footnotes":"","ilj_linkdefinition":["socken f\u00f6rsamling kommun","sockenst\u00e4mma","kommunalf\u00f6rordningar 1862","kyrksocken jordebokssocken","kommunreform 1952","kommunreform 1971","landskommun stad k\u00f6ping","290 kommuner Sverige{-2}","distriktsindelning 2016","2523 distrikt","skillnad socken f\u00f6rsamling"],"_seopress_titles_title":"","_seopress_titles_desc":"","_seopress_robots_canonical":"","_seopress_robots_index":"","_seopress_robots_follow":"","_seopress_analysis_target_kw":""},"categories":[180],"tags":[377,372,378,373,374,375,376,379,62,130],"class_list":["post-1069","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-historia-samhalle","tag-distriktsindelning-2016","tag-forsamling","tag-jordebokssocken","tag-kommun","tag-kommunalforordningar-1862","tag-kommunreform-1952","tag-kommunreform-1971","tag-landsting","tag-socken","tag-sockenstamma"],"ilj_keywords":[],"portfolj_modified":"2026-11-02 13:50:26","freespins_modified":"2026-11-02 13:50:26","yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v28.8 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Socken, f\u00f6rsamling och kommun: skillnaden f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Vad skiljer socken fr\u00e5n f\u00f6rsamling och kommun? L\u00e4r dig den svenska indelningens historia fr\u00e5n medeltiden via 1862 \u00e5rs kommunalf\u00f6rordningar till dagens 290 kommuner.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/socken-forsamling-kommun\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Socken, f\u00f6rsamling och kommun: skillnaden f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Vad skiljer socken fr\u00e5n f\u00f6rsamling och kommun? L\u00e4r dig den svenska indelningens historia fr\u00e5n medeltiden via 1862 \u00e5rs kommunalf\u00f6rordningar till dagens 290 kommuner.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/socken-forsamling-kommun\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2026-11-02T10:23:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-11-02T12:50:26+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/kommun-forsamling-socken.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1170\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"615\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Marcus Eriksson\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Written by\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Marcus Eriksson\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"12 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/socken-forsamling-kommun\\\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/socken-forsamling-kommun\\\/\"},\"author\":{\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"headline\":\"Socken, f\u00f6rsamling och kommun: skillnaden f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren\",\"datePublished\":\"2026-11-02T10:23:00+00:00\",\"dateModified\":\"2026-11-02T12:50:26+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/socken-forsamling-kommun\\\/\"},\"wordCount\":2358,\"commentCount\":0,\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/socken-forsamling-kommun\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/kommun-forsamling-socken.webp\",\"keywords\":[\"Distriktsindelning 2016\",\"F\u00f6rsamling\",\"Jordebokssocken\",\"Kommun\",\"Kommunalf\u00f6rordningar 1862\",\"Kommunreform 1952\",\"Kommunreform 1971\",\"Landsting\",\"socken\",\"Sockenst\u00e4mma\"],\"articleSection\":[\"Historia &amp; samh\u00e4lle\"],\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"CommentAction\",\"name\":\"Comment\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/socken-forsamling-kommun\\\/#respond\"]}]},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/socken-forsamling-kommun\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/socken-forsamling-kommun\\\/\",\"name\":\"Socken, f\u00f6rsamling och kommun: skillnaden f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/socken-forsamling-kommun\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/socken-forsamling-kommun\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/kommun-forsamling-socken.webp\",\"datePublished\":\"2026-11-02T10:23:00+00:00\",\"dateModified\":\"2026-11-02T12:50:26+00:00\",\"description\":\"Vad skiljer socken fr\u00e5n f\u00f6rsamling och kommun? L\u00e4r dig den svenska indelningens historia fr\u00e5n medeltiden via 1862 \u00e5rs kommunalf\u00f6rordningar till dagens 290 kommuner.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/socken-forsamling-kommun\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/socken-forsamling-kommun\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/socken-forsamling-kommun\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/kommun-forsamling-socken.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/kommun-forsamling-socken.webp\",\"width\":1170,\"height\":615,\"caption\":\"Socken, f\u00f6rsamling och kommun - svensk indelningshistoria\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/socken-forsamling-kommun\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Socken, f\u00f6rsamling och kommun: skillnaden f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\",\"url\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/author\\\/marcus\\\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Socken, f\u00f6rsamling och kommun: skillnaden f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren","description":"Vad skiljer socken fr\u00e5n f\u00f6rsamling och kommun? L\u00e4r dig den svenska indelningens historia fr\u00e5n medeltiden via 1862 \u00e5rs kommunalf\u00f6rordningar till dagens 290 kommuner.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/socken-forsamling-kommun\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Socken, f\u00f6rsamling och kommun: skillnaden f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren","og_description":"Vad skiljer socken fr\u00e5n f\u00f6rsamling och kommun? L\u00e4r dig den svenska indelningens historia fr\u00e5n medeltiden via 1862 \u00e5rs kommunalf\u00f6rordningar till dagens 290 kommuner.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/socken-forsamling-kommun\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_published_time":"2026-11-02T10:23:00+00:00","article_modified_time":"2026-11-02T12:50:26+00:00","og_image":[{"width":1170,"height":615,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/kommun-forsamling-socken.webp","type":"image\/webp"}],"author":"Marcus Eriksson","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Written by":"Marcus Eriksson","Est. reading time":"12 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/socken-forsamling-kommun\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/socken-forsamling-kommun\/"},"author":{"name":"Marcus Eriksson","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"headline":"Socken, f\u00f6rsamling och kommun: skillnaden f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren","datePublished":"2026-11-02T10:23:00+00:00","dateModified":"2026-11-02T12:50:26+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/socken-forsamling-kommun\/"},"wordCount":2358,"commentCount":0,"publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/socken-forsamling-kommun\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/kommun-forsamling-socken.webp","keywords":["Distriktsindelning 2016","F\u00f6rsamling","Jordebokssocken","Kommun","Kommunalf\u00f6rordningar 1862","Kommunreform 1952","Kommunreform 1971","Landsting","socken","Sockenst\u00e4mma"],"articleSection":["Historia &amp; samh\u00e4lle"],"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"CommentAction","name":"Comment","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/socken-forsamling-kommun\/#respond"]}]},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/socken-forsamling-kommun\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/socken-forsamling-kommun\/","name":"Socken, f\u00f6rsamling och kommun: skillnaden f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/socken-forsamling-kommun\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/socken-forsamling-kommun\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/kommun-forsamling-socken.webp","datePublished":"2026-11-02T10:23:00+00:00","dateModified":"2026-11-02T12:50:26+00:00","description":"Vad skiljer socken fr\u00e5n f\u00f6rsamling och kommun? L\u00e4r dig den svenska indelningens historia fr\u00e5n medeltiden via 1862 \u00e5rs kommunalf\u00f6rordningar till dagens 290 kommuner.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/socken-forsamling-kommun\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/socken-forsamling-kommun\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/socken-forsamling-kommun\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/kommun-forsamling-socken.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/kommun-forsamling-socken.webp","width":1170,"height":615,"caption":"Socken, f\u00f6rsamling och kommun - svensk indelningshistoria"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/socken-forsamling-kommun\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Socken, f\u00f6rsamling och kommun: skillnaden f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g","caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/author\/marcus\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1069","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1069"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1069\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1118,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1069\/revisions\/1118"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1067"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1069"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1069"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1069"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}