{"id":1060,"date":"2026-04-02T21:37:00","date_gmt":"2026-04-02T19:37:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?p=1060"},"modified":"2026-05-21T09:37:20","modified_gmt":"2026-05-21T07:37:20","slug":"pask-historia","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/pask-historia\/","title":{"rendered":"P\u00e5skens historia i Sverige: fr\u00e5n v\u00e5rblot till p\u00e5skk\u00e4rringar"},"content":{"rendered":"<div class=\"df-snabbfakta\">\n<h3>Snabbfakta om p\u00e5skens historia<\/h3>\n<ul>\n<li><strong>Kristendomens viktigaste helg:<\/strong> firar Jesu lidande, d\u00f6d och uppst\u00e5ndelse<\/li>\n<li><strong>Datum:<\/strong> r\u00f6rlig h\u00f6gtid, f\u00f6rsta s\u00f6ndagen efter f\u00f6rsta fullm\u00e5nen efter v\u00e5rdagj\u00e4mningen<\/li>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/datumkonverterare\/\">Gregorianska kalendern<\/a>:<\/strong> Sverige f\u00f6ljer denna sedan 1844<\/li>\n<li><strong>F\u00f6rkristet:<\/strong> v\u00e5rblot vid samma \u00e5rstid, os\u00e4ker p\u00e5verkan p\u00e5 kristen p\u00e5sk<\/li>\n<li><strong>P\u00e5skk\u00e4rringen:<\/strong> h\u00e4rstammar fr\u00e5n 1660\u20131670-talens <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/haxprocesser-och-trolldomsransakningar\/\">h\u00e4xprocesser<\/a><\/li>\n<li><strong>Bl\u00e5kulla:<\/strong> h\u00e4xornas m\u00f6tesplats i folktron<\/li>\n<li><strong>P\u00e5skelden:<\/strong> t\u00e4ndes f\u00f6r att skr\u00e4mma h\u00e4xor p\u00e5 resa till Bl\u00e5kulla<\/li>\n<li><strong>P\u00e5skris med fj\u00e4dervippor:<\/strong> vanligt f\u00f6rst fr\u00e5n 1930-talet<\/li>\n<li><strong>L\u00e5ngfredagen:<\/strong> alla aff\u00e4rer st\u00e4ngda fram till 1969<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p>F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren m\u00f6ter <strong>p\u00e5sken<\/strong> i kyrkob\u00f6ckerna p\u00e5 flera s\u00e4tt, som h\u00f6gtidsdag som inte \u00e4ndras i kalendern, som dop- och vigseldag, och under den dramatiska perioden 1668\u20131676 som <em>trolldomsm\u00e5l<\/em> i h\u00e4radsr\u00e4tterna. Den moderna svenska p\u00e5sken \u00e4r en av de mest komplexa svenska h\u00f6gtiderna eftersom den blandar judiskt ursprung (Pesach), kristen teologi (Jesu lidande och uppst\u00e5ndelse), f\u00f6rkristet v\u00e5rblot, medeltida katolsk fasta och 1600-talets h\u00e4xprocesser. Den h\u00e4r artikeln g\u00e5r igenom den svenska p\u00e5skens historia kronologiskt, fr\u00e5n det f\u00f6rsta kristna firandet via reformation och h\u00e4xprocesser till dagens p\u00e5skk\u00e4rringar, p\u00e5skris och fyrabocksfika.<\/p>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>Varf\u00f6r just p\u00e5sken \u00e4r s\u00e5 intressant historiskt.<\/strong> P\u00e5sken har det bredaste lagret av kulturella influenser av alla svenska h\u00f6gtider. H\u00e4xprocesserna 1668\u20131676 \u00e4r extremt v\u00e4ldokumenterade i h\u00e4radsr\u00e4tternas urtima ting, och n\u00e4stan alla &#8221;trolldomsm\u00e5l&#8221; handlade om resor till Bl\u00e5kulla vid p\u00e5sk. Den moderna p\u00e5skk\u00e4rringtraditionen \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r en direkt arvtagare till en av Sveriges mest dramatiska r\u00e4ttshistoriska perioder.\n<\/div>\n<h2>N\u00e4r \u00e4r p\u00e5sk?<\/h2>\n<p>P\u00e5sken \u00e4r en <em>r\u00f6rlig h\u00f6gtid<\/em> som infaller efter en formel som har sin grund i Konciliet i Nicaea 325. Reglerna:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>P\u00e5skdagen<\/strong> = f\u00f6rsta s\u00f6ndagen efter f\u00f6rsta fullm\u00e5nen efter v\u00e5rdagj\u00e4mningen<\/li>\n<li><strong>Tidigaste m\u00f6jliga datum:<\/strong> 22 mars<\/li>\n<li><strong>Senaste m\u00f6jliga datum:<\/strong> 25 april<\/li>\n<li><strong>Sverige<\/strong> f\u00f6ljer gregorianska kalenderns regler sedan 1844<\/li>\n<\/ul>\n<p>Datumet varierar d\u00e4rf\u00f6r med upp till en m\u00e5nad mellan olika \u00e5r. Detta \u00e4r en av anledningarna till att de svenska p\u00e5sktraditionerna har sv\u00e5rare att fixeras i kalendern \u00e4n julens.<\/p>\n<h2>P\u00e5skens dagar: stilla veckan och p\u00e5skhelgen<\/h2>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Dag<\/th>\n<th>Inneb\u00f6rd<\/th>\n<th>Tradition<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Dag\">Palms\u00f6ndagen<\/td>\n<td data-label=\"Inneb\u00f6rd\">Jesu int\u00e5g i Jerusalem<\/td>\n<td data-label=\"Tradition\">Inleder stilla veckan, palmkvistar<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Dag\">Bl\u00e5m\u00e5ndag<\/td>\n<td data-label=\"Inneb\u00f6rd\"><\/td>\n<td data-label=\"Tradition\">Egentligen m\u00e5ndagen f\u00f6re fettisdagen, men ibland f\u00f6rknippad med stilla veckan<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Dag\">Dymmelonsdag<\/td>\n<td data-label=\"Inneb\u00f6rd\">Onsdag i stilla veckan<\/td>\n<td data-label=\"Tradition\">H\u00e4xornas avf\u00e4rd till Bl\u00e5kulla enligt vissa traditioner<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Dag\">Sk\u00e4rtorsdag<\/td>\n<td data-label=\"Inneb\u00f6rd\">Jesus tv\u00e4ttade l\u00e4rjungarnas f\u00f6tter, sista m\u00e5ltiden<\/td>\n<td data-label=\"Tradition\">&#8221;Sk\u00e4r&#8221; = ren. H\u00e4xornas resa till Bl\u00e5kulla; vanligaste dag att g\u00e5 p\u00e5skk\u00e4rring i \u00f6stra Sverige<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Dag\">L\u00e5ngfredag<\/td>\n<td data-label=\"Inneb\u00f6rd\">Jesu korsf\u00e4stelse och d\u00f6d<\/td>\n<td data-label=\"Tradition\">Sorgedag, svarta kl\u00e4der, ingen arbete. Aff\u00e4rsst\u00e4ngning fram till 1969<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Dag\">P\u00e5skafton<\/td>\n<td data-label=\"Inneb\u00f6rd\">&#8221;Tom dag&#8221;, Jesus i graven<\/td>\n<td data-label=\"Tradition\">I Sverige idag den dag d\u00e5 vi firar. P\u00e5skbord. P\u00e5skk\u00e4rringar i v\u00e4stra Sverige<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Dag\">P\u00e5skdagen<\/td>\n<td data-label=\"Inneb\u00f6rd\">Jesu uppst\u00e5ndelse<\/td>\n<td data-label=\"Tradition\">H\u00e4xornas \u00e5terkomst fr\u00e5n Bl\u00e5kulla, p\u00e5skeldar<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Dag\">Annandag p\u00e5sk<\/td>\n<td data-label=\"Inneb\u00f6rd\">Emmausvandringen<\/td>\n<td data-label=\"Tradition\">R\u00f6d dag, familjedag<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<h2>F\u00f6rkristen p\u00e5sk: v\u00e5rblotet<\/h2>\n<p>I Norden firade man <strong>v\u00e5rblot<\/strong> vid samma \u00e5rstid som den kristna p\u00e5sken. Det r\u00e5der dock os\u00e4kerhet om hur det f\u00f6rkristna v\u00e5rfirandet p\u00e5verkat det kristna p\u00e5skfirandet. Till skillnad fr\u00e5n julen finns inga tydliga bel\u00e4gg f\u00f6r att namnet eller centrala seder \u00f6verlevde reformen.<\/p>\n<p>\u00c4gget som symbol f\u00f6r liv och fruktbarhet \u00e4r dock \u00e4ldre \u00e4n kristendomen och hittade en naturlig plats i den nya religionens p\u00e5sk, d\u00e4r det blev symbol f\u00f6r Jesu uppst\u00e5ndelse (skalet som &#8221;graven&#8221; som det nya livet bryter genom).<\/p>\n<h2>Kristen p\u00e5sk: fr\u00e5n Pesach till svensk h\u00f6gtid<\/h2>\n<p>Den kristna p\u00e5sken har sin grund i den judiska <strong>Pesach<\/strong>, firandet av judarnas utt\u00e5g ur Egypten. Jesu korsf\u00e4stelse skedde enligt evangelierna under Pesach-veckan i Jerusalem. N\u00e4r kristendomen spred sig i Romarriket \u00f6vertog man Pesach-veckan som datum f\u00f6r Kristi lidande och uppst\u00e5ndelse.<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Period<\/th>\n<th>P\u00e5skens utveckling<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">Cirka 33 e.Kr.<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Jesu korsf\u00e4stelse vid judiska Pesach<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">325 e.Kr.<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Konciliet i Nicaea fastst\u00e4ller formeln f\u00f6r p\u00e5skdatum<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">Cirka 1150<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Sverige kristnas, p\u00e5sk ers\u00e4tter v\u00e5rblot<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">Medeltiden<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Katolsk fasta i 40 dagar f\u00f6re p\u00e5sk, starkt religi\u00f6st pr\u00e4glad<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1500-tal (reformationen)<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Protestantisk p\u00e5sk avskaffar vissa katolska seder men beh\u00e5ller huvuddagarna<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1660\u20131670-tal<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">H\u00e4xprocesserna och Bl\u00e5kullatron som v\u00e4rst<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1800-tal<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">P\u00e5skk\u00e4rringar b\u00f6rjar som ungdomstradition i V\u00e4stsverige<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1844<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Sverige \u00f6verg\u00e5r till gregorianska kalenderns p\u00e5skregler<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1900-tal<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">P\u00e5skk\u00e4rringen blir barntradition; p\u00e5skmaten etableras<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1930-tal<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Pyntat p\u00e5skris med fj\u00e4dervippor sprids \u00f6ver Sverige<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1969<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">L\u00e5ngfredagens aff\u00e4rsst\u00e4ngning upph\u00f6r<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<h2>P\u00e5skk\u00e4rringen: fr\u00e5n 1600-talets h\u00e4xf\u00f6rf\u00f6ljelse till barntradition<\/h2>\n<p>Inget annat svenskt h\u00f6gtidsbruk har s\u00e5 dramatisk ursprung som <strong>p\u00e5skk\u00e4rringen<\/strong>. Bakgrunden ligger i 1600-talets h\u00e4xprocesser.<\/p>\n<h3>H\u00e4xf\u00f6rf\u00f6ljelserna 1668\u20131676: &#8221;det stora ov\u00e4sendet&#8221;<\/h3>\n<p>Under <em>det stora ov\u00e4sendet<\/em> 1668\u20131676 var h\u00e4xf\u00f6rf\u00f6ljelserna som v\u00e4rst i Sverige. Cirka 300 personer (de flesta kvinnor) avr\u00e4ttades. P\u00e5st\u00e5endet i tinget var n\u00e4stan alltid att den anklagade \u00e5kt till dj\u00e4vulens g\u00e4stabud:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Plats:<\/strong> en praktfull g\u00e5rd som ofta (men inte alltid) kallades <em>Bl\u00e5kulla<\/em><\/li>\n<li><strong>Tid:<\/strong> h\u00e4xorna \u00e5kte p\u00e5 <strong>dymmelonsdagen<\/strong> eller <strong>sk\u00e4rtorsdagen<\/strong> (natten mellan dem)<\/li>\n<li><strong>\u00c5terkomst:<\/strong> p\u00e5 <strong>p\u00e5skdagen<\/strong><\/li>\n<li><strong>F\u00e4rdmedel:<\/strong> kvastar, k\u00e4ppar, tr\u00e5g, h\u00f6tjugor, kalvskinn, f\u00e5r, getter, kor, tjurar<\/li>\n<li><strong>G\u00e4stbudet:<\/strong> h\u00e4xorna trodde de serverades l\u00e4ckerheter, men det var i sj\u00e4lva verket grodor, ormar och paddor<\/li>\n<li><strong>Hemma:<\/strong> h\u00e4xan tillverkade en docka av halm som l\u00e5g i s\u00e4ngen s\u00e5 att ingen skulle m\u00e4rka att hon var borta<\/li>\n<\/ul>\n<p>F\u00f6r att skr\u00e4mma iv\u00e4g h\u00e4xorna t\u00e4nde man <strong>eldar<\/strong> och sk\u00f6t med <strong>gev\u00e4r<\/strong>. Detta lever idag kvar som <em>p\u00e5skbrasor<\/em> och <em>p\u00e5sksm\u00e4llare<\/em>.<\/p>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>Skyddsmedel mot h\u00e4xor.<\/strong> I \u00e4ldre folktro anv\u00e4ndes ocks\u00e5 tj\u00e4rkors m\u00e5lade p\u00e5 ladug\u00e5rdsd\u00f6rrar, st\u00e5l lagt vid ytterd\u00f6rren och bortg\u00f6mda potentiella flygredskap (kvastar, k\u00e4ppar) f\u00f6r att skydda sig mot h\u00e4xorna. Den s\u00e4kraste skyddet var enligt traditionen <em>st\u00e5l<\/em> (kallt j\u00e4rn) och <em>Guds ord<\/em>.\n<\/div>\n<h3>P\u00e5skk\u00e4rringens v\u00e4g till barntradition<\/h3>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Period<\/th>\n<th>P\u00e5skk\u00e4rringens utveckling<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1700-tal<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">M\u00f6jligen tidigaste bel\u00e4gg (saknas dokumentation)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">Tidigt 1800-tal<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Belagd som ungdomstradition i V\u00e4stsverige (Bohusl\u00e4n, Dalsland, V\u00e4rmland, delar av V\u00e4sterg\u00f6tland)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">Mitten av 1800-talet<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Utbredd i v\u00e4stsvenska st\u00e4der<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1800-talets slut<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Vuxna och ungdomar g\u00e5r p\u00e5skk\u00e4rring med ansiktsmask (&#8221;skr\u00e5puansikte&#8221;)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1900-tal<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Barnens \u00e5lder sjunker, det skr\u00e4mmande inslaget avtar<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1970-tal<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">S\u00f6ta, barnv\u00e4nliga p\u00e5skh\u00e4xor med fr\u00e4knar och blommiga hucklen<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">Idag<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Barntradition i hela Sverige, fortfarande starkast i v\u00e4stra delarna<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>Bland finlandssvenskar och i V\u00e4stsverige \u00e4r <strong>p\u00e5skafton<\/strong> den vanligaste dagen att g\u00e5 p\u00e5skk\u00e4rring, medan det i \u00f6vriga Sverige \u00e4r <strong>sk\u00e4rtorsdag<\/strong>. I v\u00e4stra V\u00e4rmland f\u00f6rekommer en s\u00e4rskild tradition att smyga fram, ropa &#8221;glad p\u00e5sk&#8221; och sl\u00e4nga in egenritade p\u00e5skbrev inneh\u00e5llande godis, och sedan snabbt avvika.<\/p>\n<div class=\"df-tips\">\n<strong>Lokala p\u00e5sktraditioner.<\/strong> I Visby har det utvecklats ett offentligt p\u00e5skfirande d\u00e4r vuxna p\u00e5skk\u00e4rringar delar ut p\u00e5sk\u00e4gg till utkl\u00e4dda barn, \u00e5r 2014 deltog drygt 4 000 personer. I Polen firar man annandag p\u00e5sk med vattenkrig. I franska Haux tillagas \u00e5rligen en gigantisk omelett av 5 000 \u00e4gg. Och i Norge \u00e4r det tradition att l\u00e4sa deckare under p\u00e5sken (&#8221;p\u00e5skekrimmen&#8221;), tryckta p\u00e5 mj\u00f6lkpaket.\n<\/div>\n<h2>P\u00e5skris: fr\u00e5n flagellantredskap till fj\u00e4derprydnad<\/h2>\n<p>P\u00e5skriset, bj\u00f6rkkvistar tagna inomhus och pyntade, har en l\u00e5ng och n\u00e5got ov\u00e4ntad historia:<\/p>\n<h3>F\u00f6reg\u00e5ngaren: fastlagsriset<\/h3>\n<p>Fr\u00e5n 1600-talet anv\u00e4ndes <strong>fastlagsris<\/strong>, bj\u00f6rkris som anv\u00e4ndes i lekar d\u00e4r man piskade varandra som en p\u00e5minnelse om Jesu lidande p\u00e5 korset. Det var allts\u00e5 inte dekorativt utan religi\u00f6st-pedagogiskt.<\/p>\n<h3>P\u00e5skriset som vi k\u00e4nner det<\/h3>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Period<\/th>\n<th>P\u00e5skrisets utveckling<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1600-tal<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Fastlagsris, piskande som p\u00e5minnelse om Jesu lidande<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">Sent 1800-tal<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">P\u00e5skris b\u00f6rjar tas in dekorativt i hemmen<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1900-tal<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Spridningen av p\u00e5skriset \u00f6ver hela Sverige<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1930-tal<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Pyntat p\u00e5skris med fj\u00e4dervippor blir vanligt \u00f6ver hela landet<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1940\u201350-tal<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Riktigt popul\u00e4rt, f\u00e4rggranna fj\u00e4dervippor och kul\u00f6rta pappersblommor<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">Idag<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Tradition i hela Sverige med fj\u00e4drar, \u00e4ggskal och kycklingar av bomull<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>Den f\u00e4rgglada fj\u00e4derpyntningen \u00e4r en svensk och finsk specialitet, inte alls vanlig i andra l\u00e4nder. P\u00e5skriset kan ses som <em>p\u00e5skens motsvarighet till julgranen<\/em>: en v\u00e4xtbaserad dekoration som fyller hemmet under helgen.<\/p>\n<h2>P\u00e5skmaten: etablerad sent<\/h2>\n<p>I slutet av 1800-talet och b\u00f6rjan av 1900-talet blev p\u00e5sken en allm\u00e4n math\u00f6gtid i Sverige. \u00c4gget har s\u00e4rskild plats:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Symbolik:<\/strong> \u00e4gget \u00e4r en gammal symbol f\u00f6r liv, och i kristendomen f\u00f6r Jesu uppst\u00e5ndelse genom det &#8221;brutna skalet&#8221; (graven)<\/li>\n<li><strong>Praktiska sk\u00e4l:<\/strong> under den 40-dagars katolska fastan var \u00e4gg f\u00f6rbjuden mat. N\u00e4r h\u00f6norna v\u00e4rpte igen mot fastans slut fanns ett stort \u00f6verskott av \u00e4gg att \u00e4ta vid p\u00e5sk<\/li>\n<li><strong>Konsumtion:<\/strong> Sverige \u00e4ter idag cirka 2 000 ton \u00e4gg under p\u00e5sken<\/li>\n<\/ul>\n<h3>P\u00e5skbordets viktigaste r\u00e4tter<\/h3>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>R\u00e4tt<\/th>\n<th>Tradition<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"R\u00e4tt\">Kokt \u00e4gg<\/td>\n<td data-label=\"Tradition\">P\u00e5skens centralsymbol, ofta m\u00e5lade<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"R\u00e4tt\">Inlagd sill<\/td>\n<td data-label=\"Tradition\">Festmat sedan sent 1800-tal i socker-\/\u00e4ttikslag<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"R\u00e4tt\">Gravad lax<\/td>\n<td data-label=\"Tradition\">Festmat etablerad p\u00e5 1900-talet<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"R\u00e4tt\">Janssons frestelse<\/td>\n<td data-label=\"Tradition\">Tidigt 1900-tal<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"R\u00e4tt\">P\u00e5skskinka<\/td>\n<td data-label=\"Tradition\">Likt julskinkan<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"R\u00e4tt\">K\u00f6ttbullar, prinskorv<\/td>\n<td data-label=\"Tradition\">Influerat av julbordet<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"R\u00e4tt\">Lammk\u00f6tt<\/td>\n<td data-label=\"Tradition\">&#8221;P\u00e5skalammet&#8221; fr\u00e5n judisk tradition (2 Mos 12). Vanligt f\u00f6rst p\u00e5 1900-talet i Sverige<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"R\u00e4tt\">B\u00f6ckling<\/td>\n<td data-label=\"Tradition\">Regional, s\u00e4rskilt i kustn\u00e4ra omr\u00e5den<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>Lammet och p\u00e5skalammet.<\/strong> Lammk\u00f6tt kom in i den svenska p\u00e5sken under 1900-talet, inspirerat av judisk-kristen tradition (p\u00e5skalammet som Jesus och l\u00e4rjungarna \u00e5t p\u00e5 sk\u00e4rtorsdagen). I b\u00f6rjan importerade Sverige allt lammk\u00f6tt till p\u00e5sk eftersom det var f\u00f6r tidigt p\u00e5 \u00e5ret f\u00f6r svensk lamning. Idag \u00e4r det fortfarande ovanligt med lokalt lammk\u00f6tt vid svensk p\u00e5sk.\n<\/div>\n<h2>P\u00e5skharen: tysk import via julkort<\/h2>\n<p>P\u00e5skharen \u00e4r en relativt sen tradition i Sverige. Den kom med tyska invandrare under sent 1800-tal men slog igenom p\u00e5 riktigt f\u00f6rst omkring mitten av 1900-talet, via <strong>p\u00e5skkorten<\/strong> som ofta f\u00f6rest\u00e4llde harar.<\/p>\n<p>Idag \u00e4r det vanligt att f\u00f6r\u00e4ldrar g\u00f6mmer p\u00e5sk\u00e4gg (ofta godisfyllda) i tr\u00e4dg\u00e5rden eller hemmet och s\u00e4ger till barnen att p\u00e5skharen varit d\u00e4r. Barnen f\u00e5r sedan leta. Detta \u00e4r en n\u00e4rap\u00e5 direkt parallell till den anglo-saxiska Easter egg hunt-traditionen.<\/p>\n<h2>L\u00e5ngfredagen: Sveriges tystaste dag<\/h2>\n<p><strong>L\u00e5ngfredagen<\/strong> var l\u00e4nge en av Sveriges mest reglerade dagar. Fram till 1969 pr\u00e4glades den av att:<\/p>\n<ul>\n<li>De flesta aff\u00e4rer var st\u00e4ngda<\/li>\n<li>Offentliga n\u00f6jen var st\u00e4ngda<\/li>\n<li>Familjer bar svarta kl\u00e4der<\/li>\n<li>Man undvek arbete och h\u00f6gljudda aktiviteter<\/li>\n<li>Gudstj\u00e4nsten p\u00e5gick l\u00e4ngre \u00e4n vanligt<\/li>\n<\/ul>\n<p>L\u00e5ngfredagen \u00e4r till \u00e5minnelse av Jesu korsf\u00e4stelse p\u00e5 Golgata utanf\u00f6r Jerusalem. Namnet kommer av att dagen var &#8221;l\u00e5ng och fylld med lidande&#8221;. Efter 1969 \u00e5rs reform f\u00f6rlorade dagen mycket av sin formella reglering, men m\u00e5nga kyrkor h\u00e5ller fortfarande s\u00e4rskilt sorgsna gudstj\u00e4nster.<\/p>\n<h2>P\u00e5skens dagar i kyrkoboken<\/h2>\n<p>F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r det v\u00e4rt att veta hur kyrkobokens datumsystem hanterar p\u00e5sken:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>P\u00e5skdagen<\/strong> noteras ofta som specifik datum, inte r\u00f6rlig<\/li>\n<li><strong>Dop<\/strong> p\u00e5skdagen var ovanligt vanliga, associerat med Jesu uppst\u00e5ndelse och nytt liv<\/li>\n<li><strong>Vigslar<\/strong> p\u00e5skdagen f\u00f6rekom, men annandag p\u00e5sk var oftare vald<\/li>\n<li><strong>Konfirmationer<\/strong> h\u00f6lls ofta i samband med p\u00e5sken<\/li>\n<li><strong>Trolldomsm\u00e5l<\/strong> i h\u00e4radsr\u00e4tterna 1668\u20131676 koncentrerade sig kring p\u00e5sktid<\/li>\n<\/ul>\n<h2>Vanliga fr\u00e5gor om p\u00e5skens historia<\/h2>\n<div class=\"df-faq\">\n<h3>N\u00e4r \u00e4r p\u00e5sk?<\/h3>\n<p>P\u00e5skdagen infaller f\u00f6rsta s\u00f6ndagen efter f\u00f6rsta fullm\u00e5nen efter v\u00e5rdagj\u00e4mningen. Tidigaste m\u00f6jliga datum \u00e4r 22 mars, senaste \u00e4r 25 april. Sverige f\u00f6ljer gregorianska kalenderns regler sedan 1844.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r Bl\u00e5kulla?<\/h3>\n<p>H\u00e4xornas m\u00f6tesplats i svensk folktro. Beskrivs som en praktfull g\u00e5rd d\u00e4r dj\u00e4vulen tog emot h\u00e4xor p\u00e5 p\u00e5sken. H\u00e4xorna \u00e5kte dit p\u00e5 sk\u00e4rtorsdagen och kom tillbaka p\u00e5 p\u00e5skdagen. Termen anv\u00e4ndes inte alltid, ibland kallades platsen H\u00e4cklefj\u00e4ll eller annat. I 1660\u20131670-talets h\u00e4xprocesser var Bl\u00e5kullaresorna det vanligaste vittnesm\u00e5let.<\/p>\n<h3>Varf\u00f6r heter det &#8221;p\u00e5skk\u00e4rring&#8221;?<\/h3>\n<p>Termen syftade ursprungligen p\u00e5 de h\u00e4xor som enligt folktron fl\u00f6g till Bl\u00e5kulla. N\u00e4r 1800-talets ungdomstradition att kl\u00e4 ut sig till h\u00e4xor utvecklades beh\u00f6lls namnet. Ocks\u00e5 &#8221;p\u00e5skk\u00e4ring&#8221;, &#8221;p\u00e5skak\u00e4rring&#8221;, &#8221;p\u00e5skak\u00e4ring&#8221; finns. I Svenskfinland s\u00e4gs &#8221;p\u00e5skh\u00e4xa&#8221;.<\/p>\n<h3>N\u00e4r b\u00f6rjade man g\u00e5 p\u00e5skk\u00e4rring?<\/h3>\n<p>De \u00e4ldsta bel\u00e4ggen \u00e4r fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1800-talet, men traditionen \u00e4r sannolikt \u00e4ldre och kan ha uppst\u00e5tt redan p\u00e5 1700-talet. Den var f\u00f6rst en ungdomstradition i V\u00e4stsverige (Bohusl\u00e4n, Dalsland, V\u00e4rmland, delar av V\u00e4sterg\u00f6tland). Under 1900-talet f\u00f6r\u00e4ndrades den till barntradition.<\/p>\n<h3>Varf\u00f6r \u00e4r sk\u00e4rtorsdagen &#8221;sk\u00e4r&#8221;?<\/h3>\n<p>&#8221;Sk\u00e4r&#8221; betyder ren. Dagen har sitt namn av att Jesus tv\u00e4ttade l\u00e4rjungarnas f\u00f6tter innan de \u00e5t sin sista m\u00e5ltid tillsammans. Sk\u00e4rtorsdagen \u00e4r ocks\u00e5 den dag d\u00e5 Jesus f\u00f6rr\u00e5ddes av Judas Iskariot, i folktron sl\u00e4pptes alla onda makter fria i den stunden, vilket f\u00f6rklarar varf\u00f6r det blev h\u00e4xornas dag.<\/p>\n<h3>Varf\u00f6r \u00e4r l\u00e5ngfredagen &#8221;l\u00e5ng&#8221;?<\/h3>\n<p>Namnet syftar p\u00e5 att dagen var &#8221;l\u00e5ng och fylld med lidande&#8221; f\u00f6r Jesus. Dagen \u00e4r till \u00e5minnelse av korsf\u00e4stelsen p\u00e5 Golgata. F\u00f6rr var det en sorgedag med svarta kl\u00e4der och vila fr\u00e5n arbete. Aff\u00e4rer var st\u00e4ngda fram till 1969.<\/p>\n<h3>N\u00e4r pyntade man p\u00e5skris med fj\u00e4drar?<\/h3>\n<p>P\u00e5skriset togs in i hemmen fr\u00e5n sent 1800-tal men f\u00f6rst under 1930-talet blev det vanligt att pynta riset med f\u00e4rggranna fj\u00e4dervippor, kul\u00f6rta pappersblommor och kycklingar av bomull. Den f\u00e4rgglada p\u00e5skris-traditionen \u00e4r en svensk och finsk specialitet, inte vanlig i andra l\u00e4nder.<\/p>\n<h3>N\u00e4r kom p\u00e5skharen till Sverige?<\/h3>\n<p>Med tyska invandrare i slutet av 1800-talet, men den slog inte igenom f\u00f6rr\u00e4n omkring mitten av 1900-talet, via p\u00e5skkorten som ofta f\u00f6rest\u00e4llde harar. Idag \u00e4r p\u00e5skharen som \u00e4ggsl\u00e4ppare en sj\u00e4lvklar tradition.<\/p>\n<h3>Hur m\u00e5nga dog i de svenska h\u00e4xprocesserna?<\/h3>\n<p>Cirka 300 personer (de flesta kvinnor) avr\u00e4ttades under h\u00e4xprocessernas v\u00e4rsta period 1660\u20131670-talet, &#8221;det stora ov\u00e4sendet&#8221;. Anklagelserna handlade n\u00e4stan alltid om resor till Bl\u00e5kulla och umg\u00e4nge med dj\u00e4vulen. F\u00f6rf\u00f6ljelserna upph\u00f6rde i slutet av 1670-talet n\u00e4r trolldomskommissionen ifr\u00e5gasattes av kritiker som Urban Hj\u00e4rne.<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"df-kallor\">\n<h3>K\u00e4llor och vidare l\u00e4sning<\/h3>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/P%C3%A5sk_i_Sverige\" rel=\"noopener\">Wikipedia, P\u00e5sk i Sverige<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/P%C3%A5skk%C3%A4rring\" rel=\"noopener\">Wikipedia, P\u00e5skk\u00e4rring<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.nordiskamuseet.se\/utforska\/hogtider\/pask\/\" rel=\"noopener\">Nordiska museet, P\u00e5sk<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.isof.se\/folkminnen\/kunskapsbanker-och-webbutstallningar\/webbutstallningar-folkminnen\/nu-ar-det-pask-igen\/hemska-haxor-och-sota-paskkaringar\" rel=\"noopener\">Institutet f\u00f6r spr\u00e5k och folkminnen, P\u00e5skk\u00e4ringar och Bl\u00e5kulla<\/a><\/li>\n<li>Skott, Fredrik. <em>P\u00e5skk\u00e4ringar. Fr\u00e5n trolldomstro till barnuppt\u00e5g<\/em> (2013)<\/li>\n<li>Skott, Fredrik. &#8221;F\u00f6rst ska vi till Bl\u00e5kulla och sen ska vi till McDonald&#8217;s&#8221; i <em>Svenska landsm\u00e5l och svenskt folkliv<\/em> (2002)<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<div class=\"df-internlankar\">\n<h3>L\u00e4s vidare p\u00e5 Domboksforskning<\/h3>\n<ul>\n<li><a href=\"\/datumkonverterare\/\">Datumkonverterare<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/dombokslexikon\/\">Dombokslexikon<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/foremalslexikon\/\">F\u00f6rem\u00e5lslexikon<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/ordlistor\/\">Ordlistor<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/sverige-runt\/\">Sverige runt: h\u00e4radsr\u00e4tter per landskap<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p><script type=\"application\/ld+json\">{\"@context\": \"https:\/\/schema.org\", \"@type\": \"FAQPage\", \"mainEntity\": [{\"@type\": \"Question\", \"name\": \"N\u00e4r \u00e4r p\u00e5sk?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"P\u00e5skdagen infaller f\u00f6rsta s\u00f6ndagen efter f\u00f6rsta fullm\u00e5nen efter v\u00e5rdagj\u00e4mningen. Tidigaste m\u00f6jliga datum \u00e4r 22 mars, senaste \u00e4r 25 april. Sverige f\u00f6ljer gregorianska kalenderns regler sedan 1844.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Vad \u00e4r Bl\u00e5kulla?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"H\u00e4xornas m\u00f6tesplats i svensk folktro. Beskrivs som en praktfull g\u00e5rd d\u00e4r dj\u00e4vulen tog emot h\u00e4xor p\u00e5 p\u00e5sken. H\u00e4xorna \u00e5kte dit p\u00e5 sk\u00e4rtorsdagen och kom tillbaka p\u00e5 p\u00e5skdagen. Termen anv\u00e4ndes inte alltid, ibland kallades platsen H\u00e4cklefj\u00e4ll eller annat. I 1660\u20131670-talets h\u00e4xprocesser var Bl\u00e5kullaresorna det vanligaste vittnesm\u00e5let.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Varf\u00f6r heter det \\\"p\u00e5skk\u00e4rring\\\"?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Termen syftade ursprungligen p\u00e5 de h\u00e4xor som enligt folktron fl\u00f6g till Bl\u00e5kulla. N\u00e4r 1800-talets ungdomstradition att kl\u00e4 ut sig till h\u00e4xor utvecklades beh\u00f6lls namnet. Ocks\u00e5 \\\"p\u00e5skk\u00e4ring\\\", \\\"p\u00e5skak\u00e4rring\\\", \\\"p\u00e5skak\u00e4ring\\\" finns. I Svenskfinland s\u00e4gs \\\"p\u00e5skh\u00e4xa\\\".\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"N\u00e4r b\u00f6rjade man g\u00e5 p\u00e5skk\u00e4rring?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"De \u00e4ldsta bel\u00e4ggen \u00e4r fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1800-talet, men traditionen \u00e4r sannolikt \u00e4ldre och kan ha uppst\u00e5tt redan p\u00e5 1700-talet. Den var f\u00f6rst en ungdomstradition i V\u00e4stsverige (Bohusl\u00e4n, Dalsland, V\u00e4rmland, delar av V\u00e4sterg\u00f6tland). Under 1900-talet f\u00f6r\u00e4ndrades den till barntradition.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Varf\u00f6r \u00e4r sk\u00e4rtorsdagen \\\"sk\u00e4r\\\"?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"\\\"Sk\u00e4r\\\" betyder ren. Dagen har sitt namn av att Jesus tv\u00e4ttade l\u00e4rjungarnas f\u00f6tter innan de \u00e5t sin sista m\u00e5ltid tillsammans. Sk\u00e4rtorsdagen \u00e4r ocks\u00e5 den dag d\u00e5 Jesus f\u00f6rr\u00e5ddes av Judas Iskariot, i folktron sl\u00e4pptes alla onda makter fria i den stunden, vilket f\u00f6rklarar varf\u00f6r det blev h\u00e4xornas dag.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Varf\u00f6r \u00e4r l\u00e5ngfredagen \\\"l\u00e5ng\\\"?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Namnet syftar p\u00e5 att dagen var \\\"l\u00e5ng och fylld med lidande\\\" f\u00f6r Jesus. Dagen \u00e4r till \u00e5minnelse av korsf\u00e4stelsen p\u00e5 Golgata. F\u00f6rr var det en sorgedag med svarta kl\u00e4der och vila fr\u00e5n arbete. Aff\u00e4rer var st\u00e4ngda fram till 1969.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"N\u00e4r pyntade man p\u00e5skris med fj\u00e4drar?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"P\u00e5skriset togs in i hemmen fr\u00e5n sent 1800-tal men f\u00f6rst under 1930-talet blev det vanligt att pynta riset med f\u00e4rggranna fj\u00e4dervippor, kul\u00f6rta pappersblommor och kycklingar av bomull. Den f\u00e4rgglada p\u00e5skris-traditionen \u00e4r en svensk och finsk specialitet, inte vanlig i andra l\u00e4nder.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"N\u00e4r kom p\u00e5skharen till Sverige?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Med tyska invandrare i slutet av 1800-talet, men den slog inte igenom f\u00f6rr\u00e4n omkring mitten av 1900-talet, via p\u00e5skkorten som ofta f\u00f6rest\u00e4llde harar. Idag \u00e4r p\u00e5skharen som \u00e4ggsl\u00e4ppare en sj\u00e4lvklar tradition.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Hur m\u00e5nga dog i de svenska h\u00e4xprocesserna?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Cirka 300 personer (de flesta kvinnor) avr\u00e4ttades under h\u00e4xprocessernas v\u00e4rsta period 1660\u20131670-talet, \\\"det stora ov\u00e4sendet\\\". Anklagelserna handlade n\u00e4stan alltid om resor till Bl\u00e5kulla och umg\u00e4nge med dj\u00e4vulen. F\u00f6rf\u00f6ljelserna upph\u00f6rde i slutet av 1670-talet n\u00e4r trolldomskommissionen ifr\u00e5gasattes av kritiker som Urban Hj\u00e4rne.\"}}]}<\/script><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Snabbfakta om p\u00e5skens historia Kristendomens viktigaste helg: firar Jesu lidande, d\u00f6d och uppst\u00e5ndelse Datum: r\u00f6rlig h\u00f6gtid, f\u00f6rsta s\u00f6ndagen efter f\u00f6rsta fullm\u00e5nen efter v\u00e5rdagj\u00e4mningen Gregorianska kalendern: Sverige f\u00f6ljer denna sedan 1844 F\u00f6rkristet: v\u00e5rblot vid samma \u00e5rstid, os\u00e4ker p\u00e5verkan p\u00e5 kristen p\u00e5sk P\u00e5skk\u00e4rringen: h\u00e4rstammar fr\u00e5n 1660\u20131670-talens h\u00e4xprocesser Bl\u00e5kulla: h\u00e4xornas m\u00f6tesplats i folktron P\u00e5skelden: t\u00e4ndes f\u00f6r att skr\u00e4mma&#8230;<\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":1059,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_yoast_wpseo_meta-robots-noindex":"","_yoast_wpseo_meta-robots-nofollow":"","_yoast_wpseo_canonical":"","_yoast_wpseo_opengraph-title":"","_yoast_wpseo_opengraph-description":"","_yoast_wpseo_twitter-title":"","_yoast_wpseo_twitter-description":"","ilj_linkdefinition":["p\u00e5sk historia","p\u00e5skk\u00e4rring","Bl\u00e5kulla","h\u00e4xprocesser 1670-tal","sk\u00e4rtorsdag","l\u00e5ngfredag","p\u00e5skris fj\u00e4dervippor","p\u00e5skeldar{-2}","v\u00e5rblot","fasta p\u00e5sk","p\u00e5skens historia"],"footnotes":""},"categories":[180],"tags":[162,343,157,337,334,338,340,335,339,336,341,342],"class_list":["post-1060","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-historia-samhalle","tag-blakulla","tag-fasta","tag-haxprocesser","tag-langfredag","tag-pask","tag-paskafton","tag-paskhare","tag-paskkarring","tag-paskris","tag-skartorsdag","tag-trolldomsransakningar","tag-varblot"],"ilj_keywords":["p\u00e5sk historia","p\u00e5skk\u00e4rring","Bl\u00e5kulla","h\u00e4xprocesser 1670-tal","sk\u00e4rtorsdag","l\u00e5ngfredag","p\u00e5skris fj\u00e4dervippor","p\u00e5skeldar{-2}","v\u00e5rblot","fasta p\u00e5sk","p\u00e5skens historia"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v28.1 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>P\u00e5skens historia i Sverige: fr\u00e5n v\u00e5rblot till p\u00e5skk\u00e4rringar<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"P\u00e5sken \u00e4r kristendomens viktigaste h\u00f6gtid. L\u00e4r dig den svenska p\u00e5skens historia: Bl\u00e5kulla, h\u00e4xprocesserna 1660-talet, p\u00e5skk\u00e4rringar, p\u00e5skris, p\u00e5skmat och alla viktiga dagar.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/pask-historia\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"P\u00e5skens historia i Sverige: fr\u00e5n v\u00e5rblot till p\u00e5skk\u00e4rringar\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"P\u00e5sken \u00e4r kristendomens viktigaste h\u00f6gtid. L\u00e4r dig den svenska p\u00e5skens historia: Bl\u00e5kulla, h\u00e4xprocesserna 1660-talet, p\u00e5skk\u00e4rringar, p\u00e5skris, p\u00e5skmat och alla viktiga dagar.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/pask-historia\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2026-04-02T19:37:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-21T07:37:20+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/historia-pask.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1170\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"615\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Marcus Eriksson\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Written by\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Marcus Eriksson\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"11 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/pask-historia\\\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/pask-historia\\\/\"},\"author\":{\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"headline\":\"P\u00e5skens historia i Sverige: fr\u00e5n v\u00e5rblot till p\u00e5skk\u00e4rringar\",\"datePublished\":\"2026-04-02T19:37:00+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-21T07:37:20+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/pask-historia\\\/\"},\"wordCount\":2574,\"commentCount\":0,\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/pask-historia\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/historia-pask.webp\",\"keywords\":[\"Bl\u00e5kulla\",\"Fasta\",\"H\u00e4xprocesser\",\"L\u00e5ngfredag\",\"P\u00e5sk\",\"P\u00e5skafton\",\"P\u00e5skhare\",\"P\u00e5skk\u00e4rring\",\"P\u00e5skris\",\"Sk\u00e4rtorsdag\",\"Trolldomsransakningar\",\"V\u00e5rblot\"],\"articleSection\":[\"Historia &amp; samh\u00e4lle\"],\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"CommentAction\",\"name\":\"Comment\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/pask-historia\\\/#respond\"]}]},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/pask-historia\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/pask-historia\\\/\",\"name\":\"P\u00e5skens historia i Sverige: fr\u00e5n v\u00e5rblot till p\u00e5skk\u00e4rringar\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/pask-historia\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/pask-historia\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/historia-pask.webp\",\"datePublished\":\"2026-04-02T19:37:00+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-21T07:37:20+00:00\",\"description\":\"P\u00e5sken \u00e4r kristendomens viktigaste h\u00f6gtid. L\u00e4r dig den svenska p\u00e5skens historia: Bl\u00e5kulla, h\u00e4xprocesserna 1660-talet, p\u00e5skk\u00e4rringar, p\u00e5skris, p\u00e5skmat och alla viktiga dagar.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/pask-historia\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/pask-historia\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/pask-historia\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/historia-pask.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/historia-pask.webp\",\"width\":1170,\"height\":615,\"caption\":\"P\u00e5skens historia i Sverige - fr\u00e5n v\u00e5rblot till p\u00e5skk\u00e4rring\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/pask-historia\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"P\u00e5skens historia i Sverige: fr\u00e5n v\u00e5rblot till p\u00e5skk\u00e4rringar\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/author\\\/marcus\\\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"P\u00e5skens historia i Sverige: fr\u00e5n v\u00e5rblot till p\u00e5skk\u00e4rringar","description":"P\u00e5sken \u00e4r kristendomens viktigaste h\u00f6gtid. L\u00e4r dig den svenska p\u00e5skens historia: Bl\u00e5kulla, h\u00e4xprocesserna 1660-talet, p\u00e5skk\u00e4rringar, p\u00e5skris, p\u00e5skmat och alla viktiga dagar.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/pask-historia\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"P\u00e5skens historia i Sverige: fr\u00e5n v\u00e5rblot till p\u00e5skk\u00e4rringar","og_description":"P\u00e5sken \u00e4r kristendomens viktigaste h\u00f6gtid. L\u00e4r dig den svenska p\u00e5skens historia: Bl\u00e5kulla, h\u00e4xprocesserna 1660-talet, p\u00e5skk\u00e4rringar, p\u00e5skris, p\u00e5skmat och alla viktiga dagar.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/pask-historia\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_published_time":"2026-04-02T19:37:00+00:00","article_modified_time":"2026-05-21T07:37:20+00:00","og_image":[{"width":1170,"height":615,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/historia-pask.webp","type":"image\/webp"}],"author":"Marcus Eriksson","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Written by":"Marcus Eriksson","Est. reading time":"11 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/pask-historia\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/pask-historia\/"},"author":{"name":"Marcus Eriksson","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"headline":"P\u00e5skens historia i Sverige: fr\u00e5n v\u00e5rblot till p\u00e5skk\u00e4rringar","datePublished":"2026-04-02T19:37:00+00:00","dateModified":"2026-05-21T07:37:20+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/pask-historia\/"},"wordCount":2574,"commentCount":0,"publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/pask-historia\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/historia-pask.webp","keywords":["Bl\u00e5kulla","Fasta","H\u00e4xprocesser","L\u00e5ngfredag","P\u00e5sk","P\u00e5skafton","P\u00e5skhare","P\u00e5skk\u00e4rring","P\u00e5skris","Sk\u00e4rtorsdag","Trolldomsransakningar","V\u00e5rblot"],"articleSection":["Historia &amp; samh\u00e4lle"],"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"CommentAction","name":"Comment","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/pask-historia\/#respond"]}]},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/pask-historia\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/pask-historia\/","name":"P\u00e5skens historia i Sverige: fr\u00e5n v\u00e5rblot till p\u00e5skk\u00e4rringar","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/pask-historia\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/pask-historia\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/historia-pask.webp","datePublished":"2026-04-02T19:37:00+00:00","dateModified":"2026-05-21T07:37:20+00:00","description":"P\u00e5sken \u00e4r kristendomens viktigaste h\u00f6gtid. L\u00e4r dig den svenska p\u00e5skens historia: Bl\u00e5kulla, h\u00e4xprocesserna 1660-talet, p\u00e5skk\u00e4rringar, p\u00e5skris, p\u00e5skmat och alla viktiga dagar.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/pask-historia\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/pask-historia\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/pask-historia\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/historia-pask.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/historia-pask.webp","width":1170,"height":615,"caption":"P\u00e5skens historia i Sverige - fr\u00e5n v\u00e5rblot till p\u00e5skk\u00e4rring"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/pask-historia\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"P\u00e5skens historia i Sverige: fr\u00e5n v\u00e5rblot till p\u00e5skk\u00e4rringar"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/author\/marcus\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1060","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1060"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1060\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1113,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1060\/revisions\/1113"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1059"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1060"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1060"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1060"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}