{"id":1050,"date":"2026-08-22T22:47:00","date_gmt":"2026-08-22T20:47:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?p=1050"},"modified":"2026-09-07T07:43:16","modified_gmt":"2026-09-07T05:43:16","slug":"jenny-lind","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/jenny-lind\/","title":{"rendered":"Jenny Lind: den svenska n\u00e4ktergalens sl\u00e4kt och liv"},"content":{"rendered":"<div class=\"df-snabbfakta\">\n<h3>Snabbfakta om Jenny Lind<\/h3>\n<ul>\n<li><strong>F\u00f6dd:<\/strong> 6 oktober 1820 i Klara f\u00f6rsamling, <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/vad-hette-stockholm-forr\/\">Stockholm<\/a><\/li>\n<li><strong>D\u00f6pt:<\/strong> Johanna Maria Lind (kallades alltid Jenny)<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r\u00e4ldrar:<\/strong> bokh\u00e5llaren Niklas Jonas Lind och Anne-Marie Fellborg<\/li>\n<li><strong>Status vid f\u00f6delsen:<\/strong> <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/okand-moder\/\">o\u00e4kta barn<\/a>, &#8221;ok\u00e4nd f\u00f6r\u00e4lder&#8221; i kyrkboken<\/li>\n<li><strong>Till\u00e4gg 1835:<\/strong> f\u00f6r\u00e4ldrarna erk\u00e4nde formellt barnet som sitt<\/li>\n<li><strong>Hovs\u00e5ngerska:<\/strong> januari 1840<\/li>\n<li><strong>Avskedade operan:<\/strong> 10 maj 1849 (Robert le Diable)<\/li>\n<li><strong>Gift:<\/strong> 5 februari 1852 i Boston med Otto Goldschmidt<\/li>\n<li><strong>D\u00f6d:<\/strong> 2 november 1887 i Malvern, Herefordshire, England, 67 \u00e5r<\/li>\n<li><strong>Westminster Abbey:<\/strong> minnesplats invigd 20 april 1894<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p><strong>Jenny Lind<\/strong> (1820\u20131887) var Sveriges f\u00f6rsta verkliga internationella superstj\u00e4rna och kanske den mest k\u00e4nda svensken i v\u00e4rlden under sin samtid. Hennes livshistoria \u00e4r en askungesaga som b\u00f6rjar i Klara f\u00f6rsamlings fattigaste kvarter som o\u00e4kta barn och slutar med minnesplats i Westminster Abbey. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r Jenny Linds liv ovanligt v\u00e4ldokumenterat, kyrkb\u00f6ckerna i Klara, hennes egen omfattande brevv\u00e4xling med f\u00f6rmyndaren Henrik Mathias Munthe (bevarad p\u00e5 Kungliga biblioteket) och de m\u00e5nga biografierna ger en otroligt rik bild. Den h\u00e4r artikeln g\u00e5r igenom Jenny Linds sl\u00e4kt, hennes uppv\u00e4xt p\u00e5 flickpensionatet, debuten vid Kungliga teatern, v\u00e4rldsturn\u00e9n med P T Barnum, gifterm\u00e5let med Otto Goldschmidt och hennes sista decennier i England.<\/p>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>&#8221;Ok\u00e4nd f\u00f6r\u00e4lder&#8221; i kyrkboken.<\/strong> N\u00e4r Jenny Lind f\u00f6ddes 6 oktober 1820 var hennes f\u00f6r\u00e4ldrar ogifta och ville inte skriva sina namn i Klara f\u00f6rsamlings f\u00f6delsebok. Hon registrerades ist\u00e4llet som &#8221;ok\u00e4nd f\u00f6r\u00e4lder&#8221;. F\u00f6rst 1835, n\u00e4r dotterns s\u00e5ngtalang hade uppt\u00e4ckts, gjordes ett till\u00e4gg d\u00e4r f\u00f6r\u00e4ldrarna formellt erk\u00e4nde henne som sitt barn. Detta g\u00f6r henne till ett tydligt exempel p\u00e5 hur o\u00e4kta barn dokumenterades i 1800-talets svenska <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/mantalslangder\/\">kyrkoarkiv<\/a>.\n<\/div>\n<h2>F\u00f6r\u00e4ldrarna och uppv\u00e4xten<\/h2>\n<p>Jennys mor <strong>Anne-Marie Fellborg<\/strong> tillh\u00f6rde den l\u00e4gre borgarklassen i Stockholm. Hennes liv var redan komplicerat n\u00e4r Jenny f\u00f6ddes:<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>\u00c5r<\/th>\n<th>H\u00e4ndelse i moderns liv<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"\u00c5r\">1810<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4ndelse\">Gifte sig med kapten R\u00e5dberg<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"\u00c5r\">1810-tal<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4ndelse\">Fick dottern Amalia i \u00e4ktenskapet med R\u00e5dberg<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"\u00c5r\">1812<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4ndelse\">Beviljades skilsm\u00e4ssa efter att R\u00e5dberg gjort en piga gravid<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"\u00c5r\">Efter skilsm\u00e4ssan<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4ndelse\">Tog tillbaka flicknamnet Fellborg, drev flickpension<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"\u00c5r\">1820<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4ndelse\">F\u00f6dde Jenny utanf\u00f6r \u00e4ktenskap med bokh\u00e5llaren Lind<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"\u00c5r\">1834<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4ndelse\">R\u00e5dberg dog, modern kunde gifta om sig (men gjorde det inte)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"\u00c5r\">1835<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4ndelse\">F\u00f6r\u00e4ldrarna erk\u00e4nde formellt Jenny som sitt barn<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>Fadern <strong>Niklas Jonas Lind<\/strong> har beskrivits som &#8221;en musikalisk slarver&#8221; med hantverkarborgerlig bakgrund. Han titulerade sig bokh\u00e5llare och fabrik\u00f6r men hade aldrig stabila ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llanden. Han gav sig formellt tillk\u00e4nna som Jennys far f\u00f6rst efter att talangen hade uppt\u00e4ckts, ett m\u00f6nster som inte var ovanligt n\u00e4r o\u00e4kta barn blev ov\u00e4ntat framg\u00e5ngsrika.<\/p>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>De f\u00f6rsta \u00e5ren hos fosterfamiljer.<\/strong> Modern Anne-Marie hade sv\u00e5rt att f\u00f6rs\u00f6rja sig och sin halvsystern Amalia. Jenny l\u00e4mnades flera g\u00e5nger bort till fosterfamiljer. Under de perioder hon bodde hemma blev hon konsekvent s\u00e4mre behandlad \u00e4n sin \u00e4ldre halvsyster. Enligt vad Jenny Lind sj\u00e4lv har ber\u00e4ttat uppt\u00e4cktes hennes beg\u00e5vning n\u00e4r hon satt vid ett \u00f6ppet f\u00f6nster och sj\u00f6ng f\u00f6r sin katt, ett ofta upprepat anekdotiskt motiv.\n<\/div>\n<h2>Tidigt liv och Kungliga Teatern<\/h2>\n<p>Vid 9 \u00e5rs \u00e5lder antogs Jenny som elev vid <strong>Kungliga Teatern<\/strong> i Stockholm 1830. Mellan 10 och 18 \u00e5rs \u00e5lder spelade hon 32 talroller innan hon fick sin f\u00f6rsta anst\u00e4llning vid Operan 1838. Hennes sceniska bana b\u00f6rjade konventionellt:<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>\u00c5r<\/th>\n<th>H\u00e4ndelse<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"\u00c5r\">1830<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4ndelse\">Antas som 9-\u00e5ring vid Kungliga Teaterns elevskola<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"\u00c5r\">1830\u20131838<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4ndelse\">32 talroller mellan 10 och 18 \u00e5rs \u00e5lder<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"\u00c5r\">7 mars 1838<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4ndelse\">Debut i huvudroll som Agate i Friskytten, firade som &#8221;andra f\u00f6delsedag&#8221;<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"\u00c5r\">1838\u20131844<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4ndelse\">Anst\u00e4lld vid Operan<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"\u00c5r\">Januari 1840<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4ndelse\">Utn\u00e4mnd till hovs\u00e5ngerska<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"\u00c5r\">1840<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4ndelse\">Sverigepremi\u00e4r av Donizettis <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/varfor-firar-vi-lucia\/\">Lucia<\/a> di Lammermoor, f\u00e5r f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen smeknamnet &#8221;N\u00e4ktergalen&#8221; i Correspondenten<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"\u00c5r\">1841<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4ndelse\">Debuterar i Bellinis La Straniera och Norma men f\u00e5r r\u00f6sttr\u00f6tthet<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"\u00c5r\">H\u00f6sten 1841\u20131842<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4ndelse\">Reser till Paris f\u00f6r s\u00e5ngstudier hos Manuel Garc\u00eda<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>Manuel Garc\u00eda och s\u00e5ngpedagogiken.<\/strong> Manuel Garc\u00eda (1805\u20131906) var Europas fr\u00e4msta s\u00e5ngpedagog. N\u00e4r Jenny Lind kom till honom i Paris 1841 mottogs hon &#8221;ganska kallt&#8221; och fick r\u00e5det att inte sjunga en ton under sex veckor. Han diagnosticerade hennes r\u00f6sttr\u00f6tthet och utvecklade en teknik som hon sedan anv\u00e4nde livet ut. Garc\u00edas arbete med Jenny Lind \u00e4r ett klassiskt exempel inom s\u00e5ngpedagogikens historia.\n<\/div>\n<h2>Det europeiska genombrottet<\/h2>\n<p>Under 1840-talet turnerade Jenny Lind i hela Europa, Tyskland, \u00d6sterrike, Danmark, Storbritannien. \u00d6verallt m\u00f6ttes hon av jubel och beundran. Tv\u00e5 kontakter blev s\u00e4rskilt viktiga:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Felix Mendelssohn<\/strong>, skrev oratoriet Elias (delvis f\u00f6r hennes r\u00f6st, framf\u00f6rd 1848)<\/li>\n<li><strong>Drottning Victoria av Storbritannien<\/strong>, blev en av hennes st\u00f6rsta beundrare och sk\u00e4nkte henne en dyrbar n\u00e4ktergalsbrosch med n\u00e4bb av rubiner och f\u00f6tter av smaragder<\/li>\n<\/ul>\n<p>Det internationella genombrottet kom <strong>4 maj 1847<\/strong> p\u00e5 Her Majesty&#8217;s Theatre i London. Publikens reaktion blev legendarisk, hattar och n\u00e4sdukar kastades i luften, en tidning skrev: &#8221;Vi kan inte erinra oss att vi n\u00e5gonsin sett en s\u00e5dan syn inom eller utanf\u00f6r n\u00e5gon teaters v\u00e4ggar.&#8221;<\/p>\n<h2>Avskedet fr\u00e5n operan: och religionens tryck<\/h2>\n<p>Jenny Lind blev med \u00e5ren allt mer religi\u00f6s och hade en kluven inst\u00e4llning till teatern. Hon s\u00e5g sin beg\u00e5vning som en gudag\u00e5va men tog samtidigt avst\u00e5nd fr\u00e5n teaterv\u00e4rlden som hon ans\u00e5g pr\u00e4glad av &#8221;osedlighet och d\u00e5lig moral&#8221;. P\u00e5 h\u00f6jden av sin popularitet fattade hon det \u00f6verraskande beslutet att l\u00e4mna operascenen f\u00f6r gott.<\/p>\n<p>Den <strong>10 maj 1849<\/strong> framtr\u00e4dde Jenny Lind f\u00f6r sista g\u00e5ngen som operas\u00e5ngerska, som Alice i Meyerbeers <em>Robert le Diable<\/em>. H\u00e4danefter sj\u00f6ng hon enbart konsertant.<\/p>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>Br\u00f6llopsf\u00f6rberedelser som aldrig blev av.<\/strong> Innan gifterm\u00e5let med Otto Goldschmidt var Jenny Lind f\u00f6rlovad med s\u00e5ngarkollegan <em>Julius G\u00fcnther<\/em> vid Kungliga Teatern, men f\u00f6rlovningen br\u00f6ts eftersom hon hade sv\u00e5rt att tolerera &#8221;hans ungdomssynder&#8221;. Under turn\u00e9erna i England var hon ocks\u00e5 n\u00e4ra att gifta sig med en djupt troende 22-\u00e5rig kapten, men br\u00f6llopet st\u00e4lldes in i sista minuten.\n<\/div>\n<h2>Amerikaturn\u00e9n med P T Barnum 1850\u20131852<\/h2>\n<p>\u00c5ret efter operaavskedet inledde Jenny Lind den turn\u00e9 som skulle g\u00f6ra henne till v\u00e4rldshistoriens f\u00f6rsta verkliga superstj\u00e4rna. Arrang\u00f6ren var <strong>Phineas Taylor Barnum<\/strong>, n\u00f6jesarrang\u00f6ren k\u00e4nd f\u00f6r sina freak shows. Han garanterade Jenny Lind 150 000 dollar f\u00f6r 150 konserter, plus bonus p\u00e5 merf\u00f6rs\u00e4ljning.<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Datum<\/th>\n<th>H\u00e4ndelse<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Datum\">1 september 1850<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4ndelse\">Ankomst till New York, mottagen av 30 000 jublande amerikaner<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Datum\">September 1850<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4ndelse\">F\u00f6rsta konserten i Castle Garden, New York f\u00f6r cirka 6 000 personer<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Datum\">1850\u20131852<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4ndelse\">Totalt 93 konserter \u00f6ver hela USA och Kuba<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Datum\">Tidig 1851<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4ndelse\">Lind blir obekv\u00e4m med Barnums &#8221;relentless marketing&#8221;, \u00e5beropar kontraktsr\u00e4tt att l\u00f6sa sig<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Datum\">1851 till maj 1852<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4ndelse\">Forts\u00e4tter turn\u00e9n under egen ledning<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Datum\">5 februari 1852<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4ndelse\">Gifter sig med Otto Goldschmidt i Boston<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>Hennes intj\u00e4ning p\u00e5 turn\u00e9n uppgick till mer \u00e4n <strong>350 000 dollar<\/strong> (motsvarande \u00f6ver 13 miljoner dollar i 2025 \u00e5rs penningv\u00e4rde), pengar som hon till stor del donerade till v\u00e4lg\u00f6renhet, fr\u00e4mst svenska fattigskolor.<\/p>\n<div class=\"df-tips\">\n<strong>&#8221;Lind mania&#8221; i USA.<\/strong> Amerikansk press myntade termen &#8221;Lind mania&#8221; f\u00f6r att beskriva fenomenet. Biljetter auktionerades ut till h\u00f6gstbjudande och uppgick ibland till flera \u00e5rsl\u00f6ner f\u00f6r en arbetare. Castle Garden i New York \u00e4r idag bevarat som National Monument, delvis tack vare just Jenny Lind-konserterna som gjorde det till en kulturell ikon.\n<\/div>\n<h2>Gifterm\u00e5let med Otto Goldschmidt<\/h2>\n<p><strong>Otto Goldschmidt<\/strong> (1829\u20131907) var en tysk pianist och dirigent, nio \u00e5r yngre \u00e4n Jenny Lind. Han var elev till Mendelssohn och ansl\u00f6t till Amerikaturn\u00e9n i mitten av 1851 som ers\u00e4ttare f\u00f6r Benedict som pianist och dirigent. De gifte sig den 5 februari 1852 i Boston n\u00e4ra turn\u00e9ns slut.<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Goldschmidt var jude<\/strong> men konverterade till kristendomen f\u00f6re br\u00f6llopet<\/li>\n<li>Jenny tog namnet <em>Jenny Lind-Goldschmidt<\/em> b\u00e5de privat och professionellt<\/li>\n<li>Paret \u00e5terv\u00e4nde till Europa i maj 1852<\/li>\n<li>Bosatte sig f\u00f6rst i <strong>Dresden<\/strong>, fr\u00e5n 1855 i <strong>Worcestershire<\/strong> (England)<\/li>\n<\/ul>\n<p>Mellan 1853 och 1861 fick paret tre barn. Jenny \u00e4gnade sig huvudsakligen \u00e5t familjen men framtr\u00e4dde d\u00e5 och d\u00e5 p\u00e5 konserter under de f\u00f6ljande tre decennierna.<\/p>\n<h2>Senare \u00e5r och arbetet vid Royal College of Music<\/h2>\n<p>Fr\u00e5n <strong>1882<\/strong> (vissa k\u00e4llor anger 1883) blev Jenny Lind professor i s\u00e5ng vid det nystartade <strong>Royal College of Music<\/strong> i London, en av Storbritanniens mest prestigefyllda musikinstitutioner. Hon arbetade d\u00e4r under n\u00e5gra \u00e5r och utbildade en ny generation s\u00e5ngare.<\/p>\n<p>Mellan 1854 och 1859 var hon p\u00e5 st\u00f6rre konsertresor i Tyskland, Holland, Storbritannien och Irland. D\u00e4refter drog hon sig allt mer tillbaka till villaliv utanf\u00f6r London och \u00e4gnade sig \u00e5t familj, v\u00e4lg\u00f6renhet och privatundervisning.<\/p>\n<h2>F\u00f6rmyndaren Henrik Mathias Munthe<\/h2>\n<p>F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren och kulturhistorikern \u00e4r Jenny Linds <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/myndighetsaldern-for-man\/\">f\u00f6rmyndare<\/a> under hennes ungdoms\u00e5r s\u00e4rskilt intressant: <strong>hovr\u00e4ttsr\u00e5det Henrik Mathias Munthe<\/strong>. Brevv\u00e4xlingen mellan Jenny Lind och Munthe \u00e4r omfattande och finns bevarad p\u00e5 <em>Kungliga biblioteket<\/em> under signum HS Ep. L 15:1.<\/p>\n<p>I dessa brev f\u00e5r vi inblick i hennes aff\u00e4rsrelationer, ekonomi, konstn\u00e4rliga beslut och privatliv. Breven \u00e4r dock sv\u00e5rl\u00e4sta, Jenny Linds handstil \u00e4r notoriskt komplex, och papperets text bl\u00f6der ofta igenom fr\u00e5n baksidan.<\/p>\n<h2>Slutet i Malvern<\/h2>\n<p>Jenny Lind dog den <strong>2 november 1887<\/strong> i Malvern, Herefordshire, England, 67 \u00e5r gammal. D\u00f6dsorsaken var stroke. Hon begravdes p\u00e5 <em>Great Malvern Cemetery<\/em> till musik av Chopins sorgmarsch.<\/p>\n<p>Hon testamenterade en stor del av sin f\u00f6rm\u00f6genhet f\u00f6r att hj\u00e4lpa fattiga protestantiska studenter i Sverige att f\u00e5 utbildning, en konkret realisering av den v\u00e4lg\u00f6renhetsideal som pr\u00e4glat hela hennes vuxna liv.<\/p>\n<h2>Westminster Abbey och efterm\u00e4le<\/h2>\n<p>Den <strong>20 april 1894<\/strong> invigdes en minnesplats f\u00f6r Jenny Lind i Poets&#8217; Corner i Westminster Abbey, London, under namnet &#8221;Jenny Lind-Goldschmidt&#8221;. Ceremonin samlade:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Otto Goldschmidt<\/strong> sj\u00e4lv<\/li>\n<li><strong>Medlemmar av den brittiska kungafamiljen<\/strong><\/li>\n<li><strong>Sir Arthur Sullivan<\/strong> (av Gilbert &amp; Sullivan)<\/li>\n<li><strong>Sir George Grove<\/strong> (musikvetare, redakt\u00f6r f\u00f6r Groves Dictionary)<\/li>\n<li>Representanter f\u00f6r v\u00e4lg\u00f6renhetsorganisationer Lind st\u00f6tt<\/li>\n<\/ul>\n<p>Det finns ocks\u00e5 en plakett vid The Boltons i Kensington och en bl\u00e5 plakett vid 189 Old Brompton Road i London (rest 1909). Hon var Sveriges f\u00f6rsta person p\u00e5 en svensk sedel.<\/p>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>Finns inga inspelningar.<\/strong> Jenny Lind blev en av v\u00e4rldens mest sjungna namn l\u00e5ngt innan fonografen blivit teknisk praktisk. Hon ska enligt vissa k\u00e4llor ha gjort en tidig fonograf-inspelning f\u00f6r Thomas Edison, men inspelningen har inte \u00f6verlevt, och \u00e4ven om den gjort det skulle teknologin varit f\u00f6r primitiv f\u00f6r att f\u00f6rmedla r\u00f6sten. Vi har d\u00e4rf\u00f6r inga riktiga inspelningar av &#8221;den svenska n\u00e4ktergalen&#8221;.\n<\/div>\n<h2>K\u00e4llor i arkiven<\/h2>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Plats<\/th>\n<th>Inneh\u00e5ll<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Plats\">Klara f\u00f6rsamlings kyrkoarkiv<\/td>\n<td data-label=\"Inneh\u00e5ll\">F\u00f6delseboken 1820 (&#8221;ok\u00e4nd f\u00f6r\u00e4lder&#8221;), 1835 \u00e5rs till\u00e4gg<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Plats\">Kungliga biblioteket, Jenny Linds personarkiv<\/td>\n<td data-label=\"Inneh\u00e5ll\">Familjebrev, brev till och fr\u00e5n Lind, brev till f\u00f6rmyndaren Munthe<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Plats\">Kungliga bibliotekets bildsamling<\/td>\n<td data-label=\"Inneh\u00e5ll\">Litografier (John Cardon, John Brandard), fotografier 1856\u201358<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Plats\">American Swedish Historical Museum, Philadelphia<\/td>\n<td data-label=\"Inneh\u00e5ll\">&#8221;Jenny Lind Room&#8221; till\u00e4gnad henne och hennes USA-effekt<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Plats\">Royal College of Music, London<\/td>\n<td data-label=\"Inneh\u00e5ll\">Hennes tid som professor fr\u00e5n 1882<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Plats\">Great Malvern Cemetery<\/td>\n<td data-label=\"Inneh\u00e5ll\">Graven<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Plats\">Poets&#8217; Corner, Westminster Abbey<\/td>\n<td data-label=\"Inneh\u00e5ll\">Minnesplatsen fr\u00e5n 1894<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<h2>Vanliga fr\u00e5gor om Jenny Lind<\/h2>\n<div class=\"df-faq\">\n<h3>N\u00e4r och var f\u00f6ddes Jenny Lind?<\/h3>\n<p>Den 6 oktober 1820 i Klara f\u00f6rsamling i Stockholm. Hon d\u00f6ptes till Johanna Maria Lind men kallades alltid Jenny. I f\u00f6delseboken registrerades hon som &#8221;ok\u00e4nd f\u00f6r\u00e4lder&#8221; eftersom f\u00f6r\u00e4ldrarna var ogifta. F\u00f6rst 1835 erk\u00e4nde f\u00f6r\u00e4ldrarna formellt henne som sitt barn.<\/p>\n<h3>Vilka var Jenny Linds f\u00f6r\u00e4ldrar?<\/h3>\n<p>Far: bokh\u00e5llaren Niklas Jonas Lind, beskriven som &#8221;musikalisk slarver&#8221; med hantverkarborgerlig bakgrund. Mor: Anne-Marie Fellborg, fr\u00e5nskild l\u00e4rarinna som drev flickpension. Modern hade tidigare varit gift med kapten R\u00e5dberg (1810\u20131812) och f\u00e5tt dottern Amalia i det \u00e4ktenskapet.<\/p>\n<h3>N\u00e4r fick hon smeknamnet &#8221;n\u00e4ktergalen&#8221;?<\/h3>\n<p>1840, vid en konsert f\u00f6r 2 000 personer i Uppsala under pingst. Tidningen Correspondentens recension kallade henne d\u00e5 f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen &#8221;n\u00e4ktergalen&#8221;. Smeknamnet f\u00f6ljde henne sedan livet ut, och \u00e4ven till hennes minnesplats i Westminster Abbey.<\/p>\n<h3>Hur l\u00e5ngvarig var hennes operakarri\u00e4r?<\/h3>\n<p>Cirka 11 \u00e5r som anst\u00e4lld vid Operan (1838\u20131844 plus efterf\u00f6ljande g\u00e4stspel). Den 10 maj 1849 framtr\u00e4dde hon f\u00f6r sista g\u00e5ngen som operas\u00e5ngerska, som Alice i Meyerbeers Robert le Diable. Beslutet motiverades av hennes v\u00e4xande religiositet och kluvna inst\u00e4llning till teatern.<\/p>\n<h3>Vad var Amerikaturn\u00e9n?<\/h3>\n<p>Hennes turn\u00e9 f\u00f6r P T Barnum 1850\u20131852, 93 konserter \u00f6ver hela USA och Kuba. N\u00e4r hon anl\u00e4nde till New York 1 september 1850 togs hon emot av 30 000 jublande amerikaner. Hon tj\u00e4nade mer \u00e4n 350 000 dollar (\u00f6ver 13 miljoner i 2025 \u00e5rs penningv\u00e4rde) och donerade st\u00f6rsta delen till v\u00e4lg\u00f6renhet.<\/p>\n<h3>N\u00e4r gifte sig Jenny Lind?<\/h3>\n<p>5 februari 1852 i Boston med tysken Otto Goldschmidt, pianist och dirigent, nio \u00e5r yngre. Goldschmidt var jude men konverterade till kristendomen f\u00f6re br\u00f6llopet. Paret fick tre barn 1853\u20131861 och bosatte sig f\u00f6rst i Dresden, fr\u00e5n 1855 i Worcestershire, England.<\/p>\n<h3>Var dog Jenny Lind?<\/h3>\n<p>I Malvern, Herefordshire, England, 2 november 1887, 67 \u00e5r gammal. D\u00f6dsorsak: stroke. Hon begravdes p\u00e5 Great Malvern Cemetery till Chopins sorgmarsch. En minnesplats invigdes 20 april 1894 i Poets&#8217; Corner i Westminster Abbey, London.<\/p>\n<h3>Finns n\u00e5gra inspelningar av hennes r\u00f6st?<\/h3>\n<p>Nej. Jenny Lind ska enligt vissa k\u00e4llor ha gjort en tidig fonograf-inspelning f\u00f6r Thomas Edison, men inspelningen har inte \u00f6verlevt. \u00c4ven om den hade gjort det skulle teknologin varit f\u00f6r primitiv f\u00f6r att f\u00f6rmedla r\u00f6sten. Vi har d\u00e4rf\u00f6r ingen autentisk r\u00f6stdokumentation av &#8221;den svenska n\u00e4ktergalen&#8221;.<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"df-kallor\">\n<h3>K\u00e4llor och vidare l\u00e4sning<\/h3>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/skbl.se\/sv\/artikel\/JennyLind\" rel=\"noopener\">Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Johanna (Jenny) Maria Lind<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/historiskamedia.se\/artiklar\/jenny-lind-den-svenska-naktergalen-1820-1887\/\" rel=\"noopener\">Historiska Media, Jenny Lind, den svenska n\u00e4ktergalen<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/slakthistoria.se\/livet-forr\/kultur\/jenny-lind-askungen-som-blev-varldsberomd\" rel=\"noopener\">Slakthistoria, Jenny Lind: Askungen som blev v\u00e4rldsber\u00f6md<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.kb.se\/upptack-samlingarna\/samlingsbloggen\/blogginlagg\/2020-10-06-grattis-jenny-lind-200-ar.html\" rel=\"noopener\">Kungliga biblioteket, Grattis Jenny Lind 200 \u00e5r<\/a><\/li>\n<li>Dunsmure, Sarah Jenny. <em>Jenny Lind, Historien om den svenska n\u00e4ktergalen<\/em> (svensk \u00f6vers\u00e4ttning 2020)<\/li>\n<li>T\u00e4gil, Ingela. <em>N\u00e4ktergalen: en biografi \u00f6ver Jenny Lind<\/em> (2020)<\/li>\n<li>Franz\u00e9n, Nils-Olof. <em>Jenny Lind: en biografi<\/em> (Bonnier 1982)<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<div class=\"df-internlankar\">\n<h3>L\u00e4s vidare p\u00e5 Domboksforskning<\/h3>\n<ul>\n<li><a href=\"\/dombokslexikon\/\">Dombokslexikon<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/sverige-runt\/uppland\/\">Sverige runt: Uppland<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/handstilstranare\/\">Handstilstr\u00e4nare<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/ordlistor\/\">Ordlistor<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/datumkonverterare\/\">Datumkonverterare<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p><script type=\"application\/ld+json\">{\"@context\": \"https:\/\/schema.org\", \"@type\": \"FAQPage\", \"mainEntity\": [{\"@type\": \"Question\", \"name\": \"N\u00e4r och var f\u00f6ddes Jenny Lind?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Den 6 oktober 1820 i Klara f\u00f6rsamling i Stockholm. Hon d\u00f6ptes till Johanna Maria Lind men kallades alltid Jenny. I f\u00f6delseboken registrerades hon som \\\"ok\u00e4nd f\u00f6r\u00e4lder\\\" eftersom f\u00f6r\u00e4ldrarna var ogifta. F\u00f6rst 1835 erk\u00e4nde f\u00f6r\u00e4ldrarna formellt henne som sitt barn.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Vilka var Jenny Linds f\u00f6r\u00e4ldrar?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Far: bokh\u00e5llaren Niklas Jonas Lind, beskriven som \\\"musikalisk slarver\\\" med hantverkarborgerlig bakgrund. Mor: Anne-Marie Fellborg, fr\u00e5nskild l\u00e4rarinna som drev flickpension. Modern hade tidigare varit gift med kapten R\u00e5dberg (1810\u20131812) och f\u00e5tt dottern Amalia i det \u00e4ktenskapet.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"N\u00e4r fick hon smeknamnet \\\"n\u00e4ktergalen\\\"?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"1840, vid en konsert f\u00f6r 2 000 personer i Uppsala under pingst. Tidningen Correspondentens recension kallade henne d\u00e5 f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen \\\"n\u00e4ktergalen\\\". Smeknamnet f\u00f6ljde henne sedan livet ut, och \u00e4ven till hennes minnesplats i Westminster Abbey.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Hur l\u00e5ngvarig var hennes operakarri\u00e4r?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Cirka 11 \u00e5r som anst\u00e4lld vid Operan (1838\u20131844 plus efterf\u00f6ljande g\u00e4stspel). Den 10 maj 1849 framtr\u00e4dde hon f\u00f6r sista g\u00e5ngen som operas\u00e5ngerska, som Alice i Meyerbeers Robert le Diable. Beslutet motiverades av hennes v\u00e4xande religiositet och kluvna inst\u00e4llning till teatern.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Vad var Amerikaturn\u00e9n?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Hennes turn\u00e9 f\u00f6r P T Barnum 1850\u20131852, 93 konserter \u00f6ver hela USA och Kuba. N\u00e4r hon anl\u00e4nde till New York 1 september 1850 togs hon emot av 30 000 jublande amerikaner. Hon tj\u00e4nade mer \u00e4n 350 000 dollar (\u00f6ver 13 miljoner i 2025 \u00e5rs penningv\u00e4rde) och donerade st\u00f6rsta delen till v\u00e4lg\u00f6renhet.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"N\u00e4r gifte sig Jenny Lind?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"5 februari 1852 i Boston med tysken Otto Goldschmidt, pianist och dirigent, nio \u00e5r yngre. Goldschmidt var jude men konverterade till kristendomen f\u00f6re br\u00f6llopet. Paret fick tre barn 1853\u20131861 och bosatte sig f\u00f6rst i Dresden, fr\u00e5n 1855 i Worcestershire, England.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Var dog Jenny Lind?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"I Malvern, Herefordshire, England, 2 november 1887, 67 \u00e5r gammal. D\u00f6dsorsak: stroke. Hon begravdes p\u00e5 Great Malvern Cemetery till Chopins sorgmarsch. En minnesplats invigdes 20 april 1894 i Poets' Corner i Westminster Abbey, London.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Finns n\u00e5gra inspelningar av hennes r\u00f6st?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Nej. Jenny Lind ska enligt vissa k\u00e4llor ha gjort en tidig fonograf-inspelning f\u00f6r Thomas Edison, men inspelningen har inte \u00f6verlevt. \u00c4ven om den hade gjort det skulle teknologin varit f\u00f6r primitiv f\u00f6r att f\u00f6rmedla r\u00f6sten. Vi har d\u00e4rf\u00f6r ingen autentisk r\u00f6stdokumentation av \\\"den svenska n\u00e4ktergalen\\\".\"}}]}<\/script><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Snabbfakta om Jenny Lind F\u00f6dd: 6 oktober 1820 i Klara f\u00f6rsamling, Stockholm D\u00f6pt: Johanna Maria Lind (kallades alltid Jenny) F\u00f6r\u00e4ldrar: bokh\u00e5llaren Niklas Jonas Lind och Anne-Marie Fellborg Status vid f\u00f6delsen: o\u00e4kta barn, &#8221;ok\u00e4nd f\u00f6r\u00e4lder&#8221; i kyrkboken Till\u00e4gg 1835: f\u00f6r\u00e4ldrarna erk\u00e4nde formellt barnet som sitt Hovs\u00e5ngerska: januari 1840 Avskedade operan: 10 maj 1849 (Robert le Diable)&#8230;<\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":1049,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_yoast_wpseo_meta-robots-noindex":"","_yoast_wpseo_meta-robots-nofollow":"","_yoast_wpseo_canonical":"","_yoast_wpseo_opengraph-title":"","_yoast_wpseo_opengraph-description":"","_yoast_wpseo_twitter-title":"","_yoast_wpseo_twitter-description":"","footnotes":"","ilj_linkdefinition":["Jenny Lind","den svenska n\u00e4ktergalen","Otto Goldschmidt","Niklas Jonas Lind","Anne-Marie Fellborg","P T Barnum USA-turn\u00e9","Klara f\u00f6rsamling Stockholm","Kungliga Teatern{-2}","Manuel Garc\u00eda s\u00e5ngpedagog","Drottning Victoria n\u00e4ktergalsbrosch"],"_seopress_titles_title":"","_seopress_titles_desc":"","_seopress_robots_canonical":"","_seopress_robots_index":"","_seopress_robots_follow":"","_seopress_analysis_target_kw":""},"categories":[191],"tags":[295,290,296,289,293,297,294,291,292,298],"class_list":["post-1050","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-biografier","tag-anne-marie-fellborg","tag-den-svenska-naktergalen","tag-drottning-victoria","tag-jenny-lind","tag-klara-forsamling","tag-manuel-garcia","tag-niklas-jonas-lind","tag-otto-goldschmidt","tag-p-t-barnum","tag-royal-college-of-music"],"ilj_keywords":["Jenny Lind","den svenska n\u00e4ktergalen","Otto Goldschmidt","Niklas Jonas Lind","Anne-Marie Fellborg","P T Barnum USA-turn\u00e9","Klara f\u00f6rsamling Stockholm","Kungliga Teatern{-2}","Manuel Garc\u00eda s\u00e5ngpedagog","Drottning Victoria n\u00e4ktergalsbrosch"],"portfolj_modified":"2026-09-07 07:43:16","freespins_modified":"2026-09-07 07:43:16","yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v28.4 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Jenny Lind: den svenska n\u00e4ktergalens sl\u00e4kt och liv<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Jenny Lind f\u00f6ddes 1820 i Klara f\u00f6rsamling som &quot;ok\u00e4nd f\u00f6r\u00e4lder&quot; och blev v\u00e4rldens f\u00f6rsta superstj\u00e4rna. L\u00e4r dig hennes sl\u00e4kt, USA-turn\u00e9n med Barnum och gifterm\u00e5let med Otto Goldschmidt.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/jenny-lind\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Jenny Lind: den svenska n\u00e4ktergalens sl\u00e4kt och liv\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Jenny Lind f\u00f6ddes 1820 i Klara f\u00f6rsamling som &quot;ok\u00e4nd f\u00f6r\u00e4lder&quot; och blev v\u00e4rldens f\u00f6rsta superstj\u00e4rna. L\u00e4r dig hennes sl\u00e4kt, USA-turn\u00e9n med Barnum och gifterm\u00e5let med Otto Goldschmidt.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/jenny-lind\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2026-08-22T20:47:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-09-07T05:43:16+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/lind-jenny.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1170\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"615\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Marcus Eriksson\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Written by\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Marcus Eriksson\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"12 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/jenny-lind\\\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/jenny-lind\\\/\"},\"author\":{\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"headline\":\"Jenny Lind: den svenska n\u00e4ktergalens sl\u00e4kt och liv\",\"datePublished\":\"2026-08-22T20:47:00+00:00\",\"dateModified\":\"2026-09-07T05:43:16+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/jenny-lind\\\/\"},\"wordCount\":2346,\"commentCount\":0,\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/jenny-lind\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/lind-jenny.webp\",\"keywords\":[\"Anne-Marie Fellborg\",\"Den svenska n\u00e4ktergalen\",\"Drottning Victoria\",\"Jenny Lind\",\"Klara f\u00f6rsamling\",\"Manuel Garc\u00eda\",\"Niklas Jonas Lind\",\"Otto Goldschmidt\",\"P T Barnum\",\"Royal College of Music\"],\"articleSection\":[\"Biografier\"],\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"CommentAction\",\"name\":\"Comment\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/jenny-lind\\\/#respond\"]}]},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/jenny-lind\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/jenny-lind\\\/\",\"name\":\"Jenny Lind: den svenska n\u00e4ktergalens sl\u00e4kt och liv\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/jenny-lind\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/jenny-lind\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/lind-jenny.webp\",\"datePublished\":\"2026-08-22T20:47:00+00:00\",\"dateModified\":\"2026-09-07T05:43:16+00:00\",\"description\":\"Jenny Lind f\u00f6ddes 1820 i Klara f\u00f6rsamling som \\\"ok\u00e4nd f\u00f6r\u00e4lder\\\" och blev v\u00e4rldens f\u00f6rsta superstj\u00e4rna. L\u00e4r dig hennes sl\u00e4kt, USA-turn\u00e9n med Barnum och gifterm\u00e5let med Otto Goldschmidt.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/jenny-lind\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/jenny-lind\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/jenny-lind\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/lind-jenny.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/lind-jenny.webp\",\"width\":1170,\"height\":615,\"caption\":\"Jenny Lind den svenska n\u00e4ktergalen\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/jenny-lind\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Jenny Lind: den svenska n\u00e4ktergalens sl\u00e4kt och liv\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/author\\\/marcus\\\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Jenny Lind: den svenska n\u00e4ktergalens sl\u00e4kt och liv","description":"Jenny Lind f\u00f6ddes 1820 i Klara f\u00f6rsamling som \"ok\u00e4nd f\u00f6r\u00e4lder\" och blev v\u00e4rldens f\u00f6rsta superstj\u00e4rna. L\u00e4r dig hennes sl\u00e4kt, USA-turn\u00e9n med Barnum och gifterm\u00e5let med Otto Goldschmidt.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/jenny-lind\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Jenny Lind: den svenska n\u00e4ktergalens sl\u00e4kt och liv","og_description":"Jenny Lind f\u00f6ddes 1820 i Klara f\u00f6rsamling som \"ok\u00e4nd f\u00f6r\u00e4lder\" och blev v\u00e4rldens f\u00f6rsta superstj\u00e4rna. L\u00e4r dig hennes sl\u00e4kt, USA-turn\u00e9n med Barnum och gifterm\u00e5let med Otto Goldschmidt.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/jenny-lind\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_published_time":"2026-08-22T20:47:00+00:00","article_modified_time":"2026-09-07T05:43:16+00:00","og_image":[{"width":1170,"height":615,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/lind-jenny.webp","type":"image\/webp"}],"author":"Marcus Eriksson","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Written by":"Marcus Eriksson","Est. reading time":"12 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/jenny-lind\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/jenny-lind\/"},"author":{"name":"Marcus Eriksson","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"headline":"Jenny Lind: den svenska n\u00e4ktergalens sl\u00e4kt och liv","datePublished":"2026-08-22T20:47:00+00:00","dateModified":"2026-09-07T05:43:16+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/jenny-lind\/"},"wordCount":2346,"commentCount":0,"publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/jenny-lind\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/lind-jenny.webp","keywords":["Anne-Marie Fellborg","Den svenska n\u00e4ktergalen","Drottning Victoria","Jenny Lind","Klara f\u00f6rsamling","Manuel Garc\u00eda","Niklas Jonas Lind","Otto Goldschmidt","P T Barnum","Royal College of Music"],"articleSection":["Biografier"],"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"CommentAction","name":"Comment","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/jenny-lind\/#respond"]}]},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/jenny-lind\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/jenny-lind\/","name":"Jenny Lind: den svenska n\u00e4ktergalens sl\u00e4kt och liv","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/jenny-lind\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/jenny-lind\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/lind-jenny.webp","datePublished":"2026-08-22T20:47:00+00:00","dateModified":"2026-09-07T05:43:16+00:00","description":"Jenny Lind f\u00f6ddes 1820 i Klara f\u00f6rsamling som \"ok\u00e4nd f\u00f6r\u00e4lder\" och blev v\u00e4rldens f\u00f6rsta superstj\u00e4rna. L\u00e4r dig hennes sl\u00e4kt, USA-turn\u00e9n med Barnum och gifterm\u00e5let med Otto Goldschmidt.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/jenny-lind\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/jenny-lind\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/jenny-lind\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/lind-jenny.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/lind-jenny.webp","width":1170,"height":615,"caption":"Jenny Lind den svenska n\u00e4ktergalen"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/jenny-lind\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Jenny Lind: den svenska n\u00e4ktergalens sl\u00e4kt och liv"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/author\/marcus\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1050","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1050"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1050\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1106,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1050\/revisions\/1106"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1049"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1050"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1050"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1050"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}