{"id":1046,"date":"2026-08-11T23:56:00","date_gmt":"2026-08-11T21:56:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?p=1046"},"modified":"2026-09-07T07:43:09","modified_gmt":"2026-09-07T05:43:09","slug":"gamla-pengar-mynt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/gamla-pengar-mynt\/","title":{"rendered":"Gamla svenska pengar: guide till daler, riksdaler, skilling och mark"},"content":{"rendered":"<div class=\"df-snabbfakta\">\n<h3>Snabbfakta om gamla svenska pengar<\/h3>\n<ul>\n<li><strong>Medeltiden:<\/strong> mark, \u00f6re, \u00f6rtug, penning, silvermyntfot<\/li>\n<li><strong>1534:<\/strong> Gustav Vasa inf\u00f6r dalern (efter tysk Thaler)<\/li>\n<li><strong>1574:<\/strong> riksdalern sl\u00e5s f\u00f6rsta g\u00e5ngen av Johan III<\/li>\n<li><strong>1620:<\/strong> dubbel myntfot inf\u00f6rs (silver- och kopparmynt parallellt)<\/li>\n<li><strong>1624:<\/strong> Sveriges f\u00f6rsta kopparmynt (Gustav II Adolf)<\/li>\n<li><strong>1644\u20131776:<\/strong> pl\u00e5tmynt av koppar (10 daler 1644 = 19,7 kg, v\u00e4rldens st\u00f6rsta mynt)<\/li>\n<li><strong>1661:<\/strong> v\u00e4rldens f\u00f6rsta riktiga banksedlar (Stockholms Banco)<\/li>\n<li><strong>7 oktober 1665:<\/strong> 1 <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/myntomraknare\/\">daler silvermynt<\/a> fastst\u00e4lls till 3 daler kopparmynt<\/li>\n<li><strong>1776\u201377:<\/strong> myntrealisationen (genomf\u00f6rdes formellt 1 januari 1777)<\/li>\n<li><strong>1830:<\/strong> skilling banco inf\u00f6rs (128 banco-skilling = 1 riksdaler specie)<\/li>\n<li><strong>1855:<\/strong> decimalsystemet (1 riksdaler = 100 \u00f6re)<\/li>\n<li><strong>1873:<\/strong> kronan inf\u00f6rs (Skandinaviska myntunionen med Danmark)<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p>&#8221;Bouppteckning \u00e5r 1730, kvarl\u00e5tenskapen 245 daler silvermynt och 24 skilling banco.&#8221; F\u00f6r moderna sl\u00e4ktforskare kan en s\u00e5dan notering vara totalt obegriplig. Var det mycket pengar? Lite? Hur mycket var det v\u00e4rt i moderna kronor? Det svenska myntsystemet f\u00f6re 1873 var ett av Europas mest komplicerade, med fyra olika &#8221;daler&#8221; (silver, koppar, courant, carolin), pl\u00e5tmynt p\u00e5 19 kilo och sedlar i tre olika typer. Den h\u00e4r artikeln g\u00e5r igenom det svenska myntsystemets historia fr\u00e5n medeltidens mark till 1873 \u00e5rs krona, s\u00e5 att du kan tolka <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/bouppteckning-som-kalla\/\">bouppteckningar<\/a>, k\u00f6pebrev, kontrakt och dagb\u00f6cker korrekt.<\/p>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>Den klassiska bouppteckningsf\u00e4llan.<\/strong> N\u00e4r du l\u00e4ser en <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/gamla-bouppteckningar\/\">bouppteckning<\/a> fr\u00e5n 1700-talet \u00e4r det helt avg\u00f6rande om beloppen anges i &#8221;daler silvermynt&#8221; eller &#8221;daler kopparmynt&#8221;. Daler silvermynt var tre g\u00e5nger v\u00e4rdefullare \u00e4n daler kopparmynt under stora delar av 1700-talet. En kvarl\u00e5tenskap p\u00e5 &#8221;100 daler&#8221; s\u00e4ger ingenting om v\u00e4rdet f\u00f6rr\u00e4n du vet vilken sorts daler. Aff\u00e4rer p\u00e5 landsbygden gjordes oftast upp i kopparfot, s\u00e5 daler kopparmynt var bondemyntet medan daler silvermynt anv\u00e4ndes i officiella sammanhang.\n<\/div>\n<h2>Det svenska myntsystemets historia: tidslinje<\/h2>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Period<\/th>\n<th>Utveckling<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">Medeltiden<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Mark, \u00f6re, \u00f6rtug, penning, silvermyntfot<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1521<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Gustav Vasa sl\u00e5r klippingar (fyrkantiga klippta mynt)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1524<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">\u00d6re sl\u00e5s som mynt<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1534<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Dalern inf\u00f6rs (4 mark) efter tysk Thaler-f\u00f6rebild<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1568<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Sveriges f\u00f6rsta guldmynt: ungersk gyllen (<a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/hur-manga-barn-hade-gustav-vasa\/\">Erik XIV<\/a>)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1574<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Riksdalern sl\u00e5s f\u00f6rsta g\u00e5ngen av Johan III (rund, av tysk modell)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1620<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Dubbel myntfot inf\u00f6rs (silver- och kopparmynt parallellt)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1624<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Sveriges f\u00f6rsta kopparmynt (Gustav II Adolf, beslut av Axel Oxenstierna)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1633<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Officiell kurs fastst\u00e4lls mellan silver- och kopparmynt<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1644\u20131776<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Pl\u00e5tmyntsperioden (10-daler 1644 = 19,7 kg, v\u00e4rldens st\u00f6rsta mynt)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1656<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Sveriges f\u00f6rsta bank, Stockholms Banco, grundas av Johan Palmstruch<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1661\u20131667<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Stockholms Bancos sedlar (v\u00e4rldens f\u00f6rsta riktiga banksedlar)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">7 oktober 1665<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">1 daler silvermynt fastst\u00e4lls till 3 daler kopparmynt (g\u00e4ller till 1776)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1668<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Riksens St\u00e4nders Bank grundas (dagens Riksbanken)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">14 mars 1683<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">1 riksdaler r\u00e4knas som 2 daler silvermynt<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">17 maj 1715<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">1 daler silvermynt s\u00e4tts till 1\/3 riksdaler (devalvering under Karl XII)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1716\u20131719<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Karl XII:s n\u00f6dmynt och myntsedlar, inl\u00f6stes till cirka 50 % av nominellt v\u00e4rde<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1776\u201377<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Myntrealisationen (Gustav III \/ Liljencrantz). Genomf\u00f6rdes formellt 1 januari 1777<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1789<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Riksg\u00e4ldskontoret grundas och b\u00f6rjar ge ut egna sedlar<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1803<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">1 riksdaler banco = 1,5 riksdaler riksg\u00e4lds (officiell kurs)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1830<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Riksdaler specie inf\u00f6rs p\u00e5 nytt (128 skilling banco = 1 riksdaler specie)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1834<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Skilling banco blir officiell underdelning av riksdaler specie<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1855<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Decimalsystemet (1 riksdaler riksmynt = 100 \u00f6re)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1873<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Kronan inf\u00f6rs i Skandinaviska myntunionen med Danmark<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1875<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Norge ansluter sig till myntunionen<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1914<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Skandinaviska myntunionen upph\u00f6r i praktiken (f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1925<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Sveriges sista guldmynt pr\u00e4glas (20 kronor, Gustav V)<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<h2>Medeltidens valutor: mark, \u00f6re, \u00f6rtug, penning<\/h2>\n<p>F\u00f6re Gustav Vasas tid hade Sverige ett enklare system baserat p\u00e5 silver. De fyra grundenheterna var:<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Mynt<\/th>\n<th>V\u00e4rde<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Mynt\">Mark<\/td>\n<td data-label=\"V\u00e4rde\">Den st\u00f6rsta enheten (motsvarade en viktenhet silver, varierande \u00f6ver tid)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Mynt\">\u00d6re<\/td>\n<td data-label=\"V\u00e4rde\">8 \u00f6re = 1 mark<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Mynt\">\u00d6rtug<\/td>\n<td data-label=\"V\u00e4rde\">3 \u00f6rtug = 1 \u00f6re (24 \u00f6rtug = 1 mark)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Mynt\">Penning<\/td>\n<td data-label=\"V\u00e4rde\">8 penningar = 1 \u00f6rtug (192 penningar = 1 mark)<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>Under Gustav Vasa f\u00f6r\u00e4ndrades systemet: \u00f6rtugen blev uppdelad i tolv penningar i st\u00e4llet f\u00f6r \u00e5tta. Penningen blev s\u00e5 liten i v\u00e4rde att den under 1500-talet togs ur bruk, men namnet beh\u00f6lls i r\u00e4kenskaperna l\u00e4nge d\u00e4refter. Mark som pr\u00e4glat mynt fanns mellan 1536 och 1755 (i silver) och avskaffades formellt vid myntrealisationen 1776.<\/p>\n<h2>Dalerns ankomst: 1534<\/h2>\n<p>\u00c5r 1534 introducerade Gustav Vasa dalern, ett st\u00f6rre silvermynt baserat p\u00e5 den tyska Thalern. Andra l\u00e4nder hade liknande mynt (Reichsthaler, rijksdaalder, rigsdaler) med samma silvervikt, vilket gjorde dalern internationellt g\u00e5ngbar. Sveriges f\u00f6rsta riksdaler pr\u00e4glades av Johan III \u00e5r 1574 efter tysk modell, och blev sedan ett stabilt silvermynt som pr\u00e4glades fram till 1871.<\/p>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>Daler vs Riksdaler, en viktig distinktion.<\/strong> Efter sent 1500-tal anv\u00e4ndes b\u00e5de &#8221;daler&#8221; och &#8221;riksdaler&#8221; parallellt. Riksdalern var ett faktiskt pr\u00e4glat silvermynt med h\u00f6gt silverinneh\u00e5ll. Dalern blev i st\u00e4llet ett r\u00e4knemynt, ett bokf\u00f6ringsv\u00e4rde som motsvarade 4 mark. Riksdalern beh\u00f6ll sitt silverv\u00e4rde genom historien (cirka 25,5 g rent silver), medan dalern f\u00f6ljde inflationen.\n<\/div>\n<h2>Daler silvermynt vs daler kopparmynt: den stora f\u00f6rvirringen<\/h2>\n<p>\u00c5r 1620 inf\u00f6rde Gustav II Adolf dubbel myntfot: silver- och kopparmynt parallellt. Detta \u00e4r den enskilt viktigaste komplikationen f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som arbetar med 1600- och 1700-talets dokument. Kopparmynten var, liksom silvermynten, s\u00e5 kallade v\u00e4rdemynt: deras v\u00e4rde motsvarade den ing\u00e5ende metallm\u00e4ngden.<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Period<\/th>\n<th>1 daler silvermynt motsvarade<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1620\u20131633<\/td>\n<td data-label=\"V\u00e4rde\">V\u00e4rdemynt i silver (kursen fluktuerade)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1633\u20131665<\/td>\n<td data-label=\"V\u00e4rde\">2 daler kopparmynt (officiell kurs fr\u00e5n 1633)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">7 oktober 1665\u20131776<\/td>\n<td data-label=\"V\u00e4rde\">3 daler kopparmynt (sista justeringen)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">17 maj 1715<\/td>\n<td data-label=\"V\u00e4rde\">1 daler silvermynt = 1\/3 riksdaler (under Karl XII)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1776 (myntrealisationen)<\/td>\n<td data-label=\"V\u00e4rde\">1 daler silvermynt = 1\/6 riksdaler (vid \u00f6verg\u00e5ngen)<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<div class=\"df-tips\">\n<strong>Praktisk regel f\u00f6r bouppteckningsl\u00e4sning.<\/strong> N\u00e4r du l\u00e4ser en bouppteckning fr\u00e5n 1665\u20131776, f\u00f6rs\u00f6k f\u00f6rst identifiera om beloppen anges i &#8221;daler sm&#8221; (silvermynt) eller &#8221;daler km&#8221; (kopparmynt). Daler kopparmynt var l\u00e5ngt mer vanligt i vardaglig handel, det var bondemyntet. Daler silvermynt anv\u00e4ndes oftare f\u00f6r st\u00f6rre belopp och officiella sammanhang. Vid 1776 motsvarade 1 daler silvermynt cirka 1\/6 riksdaler, och 18 daler kopparmynt = 1 riksdaler.\n<\/div>\n<h3>Pl\u00e5tmynten: v\u00e4rldens st\u00f6rsta mynt<\/h3>\n<p>F\u00f6r att l\u00f6sa problemet med stora kopparm\u00e4ngder inf\u00f6rde Sverige pl\u00e5tmynt 1644, valsade kopparpl\u00e5tor som st\u00e4mplades i varje h\u00f6rn samt p\u00e5 dess mitt, med val\u00f6r i daler silvermynt. V\u00e4rdet skulle motsvara metallens silverv\u00e4rde:<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Val\u00f6r<\/th>\n<th>Vikt<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Val\u00f6r\">10 daler silvermynt (1644)<\/td>\n<td data-label=\"Vikt\">19,7 kg, v\u00e4rldens st\u00f6rsta mynt genom tiderna<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Val\u00f6r\">8 daler silvermynt<\/td>\n<td data-label=\"Vikt\">14 kg<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Val\u00f6r\">4 daler silvermynt<\/td>\n<td data-label=\"Vikt\">7 kg<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Val\u00f6r\">2 daler silvermynt<\/td>\n<td data-label=\"Vikt\">3,5 kg<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Val\u00f6r\">1 daler silvermynt<\/td>\n<td data-label=\"Vikt\">1,75 kg<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Val\u00f6r\">\u00bd daler silvermynt<\/td>\n<td data-label=\"Vikt\">0,9 kg<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>Pl\u00e5tmynten \u00e4r v\u00e4rldshistoriens mest besv\u00e4rliga betalningsmedel. Att betala 10 daler f\u00f6r en ko innebar att man slet 19,7 kg koppar p\u00e5 rygg till torget. Vid Karlskronas \u00f6rlogsvarv finns dokumentation om hur man transporterade pl\u00e5tmynt med vagn. Ett exemplar av 10-daler-myntet kan idag ses p\u00e5 Ekonomiska museet (tidigare Kungliga myntkabinettet) i <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/vad-hette-stockholm-forr\/\">Stockholm<\/a>.<\/p>\n<h2>V\u00e4rldens f\u00f6rsta sedlar: Stockholms Banco 1661<\/h2>\n<p>Stockholms Banco grundades 1656 av Johan Palmstruch, inspirerad av det v\u00e4lutbyggda banksystemet i Nederl\u00e4nderna. Banken blev 1661 v\u00e4rldens f\u00f6rsta att utf\u00e4rda riktiga banksedlar, delvis som l\u00f6sning p\u00e5 pl\u00e5tmyntsproblemet. Sedlarna utf\u00e4rdades i ett brett spektrum av val\u00f6rer (50\u20131 000 riksdaler). De \u00f6verutgavs och tappade snabbt v\u00e4rdet, s\u00e5 banken upph\u00f6rde 1667, men principen var etablerad.<\/p>\n<p>Sedelutgivningen tog upp igen 1701 via Kongliga St\u00e4nders Wexel-Banco (senare Riksens St\u00e4nders Bank, idag Riksbanken). Under Karl XII gavs ocks\u00e5 ut n\u00f6dmynt (1716\u201319) och myntsedlar (1716 i val\u00f6ren 25 daler silvermynt, 1717 i 10 och 5 daler silvermynt). Dessa var egentligen obligationer som godtogs som sedlar. Efter Karl XII:s d\u00f6d inl\u00f6stes n\u00f6dmynten och sedlarna med cirka 50 % av nominellt v\u00e4rde, vilket ledde till inflation.<\/p>\n<p>\u00c5r 1789 grundades Riksg\u00e4ldskontoret som ocks\u00e5 gav ut egna sedlar med annan kurs \u00e4n Riksbankens sedlar. Detta skapade kaos:<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Sedeltyp<\/th>\n<th>Utgivare<\/th>\n<th>Officiell kurs (1803)<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Sedeltyp\">Riksdaler banco<\/td>\n<td data-label=\"Utgivare\">Riksbanken<\/td>\n<td data-label=\"Kurs\">1 banco = 1,5 riksg\u00e4lds<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Sedeltyp\">Riksdaler riksg\u00e4lds<\/td>\n<td data-label=\"Utgivare\">Riksg\u00e4ldskontoret<\/td>\n<td data-label=\"Kurs\">1,5 riksg\u00e4lds = 1 banco<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Sedeltyp\">Riksdaler specie<\/td>\n<td data-label=\"Utgivare\">Det pr\u00e4glade myntet<\/td>\n<td data-label=\"Kurs\">V\u00e4rdes\u00e4krat i silver (cirka 25,5 g)<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<h2>Myntrealisationen 1776: ordning i kaoset<\/h2>\n<p>Mitten av 1700-talet var ett kaos. M\u00e4nniskor r\u00e4knade samtidigt i:<\/p>\n<ul>\n<li>Dukater (guld)<\/li>\n<li>Riksdaler specie (silver)<\/li>\n<li>Riksdaler hamburger banco (utl\u00e4ndsk)<\/li>\n<li>Daler silvermynt<\/li>\n<li>Daler kopparmynt<\/li>\n<li>Daler carolin<\/li>\n<li>Daler courant<\/li>\n<\/ul>\n<p>Detta var inte h\u00e5llbart. Gustav III gav sin finansminister Johan Liljencrantz i uppdrag att st\u00e4da upp. \u00d6verg\u00e5ngen till silvermyntfot p\u00e5b\u00f6rjades 1776 men genomf\u00f6rdes formellt 1 januari 1777. Resultatet:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Riksdalern<\/strong> (rdr) blev rikets huvudmynt i silverfot<\/li>\n<li><strong>48 skillingar<\/strong> = 1 riksdaler<\/li>\n<li><strong>1 skilling<\/strong> = 12 runstycken<\/li>\n<li><strong>Kopparmyntfoten avskaffades<\/strong>, men kopparmynt kunde l\u00f6sas in: 72 mark eller 18 daler kopparmynt = 1 riksdaler<\/li>\n<li><strong>Ren silvermyntfot \u00e5terinf\u00f6rdes<\/strong>, s\u00e5 att Riksbankens sedlar kunde l\u00f6sas in mot silver till k\u00e4nt v\u00e4rde<\/li>\n<\/ul>\n<p>Reformen tog dock decennier att sl\u00e5 igenom hos allm\u00e4nheten. I dagligt tal levde &#8221;daler sm&#8221; och &#8221;daler km&#8221; kvar l\u00e5ngt in p\u00e5 1800-talet. Brandf\u00f6rs\u00e4kringar och fastighetsv\u00e4rderingar utf\u00f6rdes i den avskaffade dalerr\u00e4kningen \u00e4nnu i b\u00f6rjan av 1800-talet. Liljencrantz fick efter realisationen s\u00e5 gott rykte p\u00e5 de internationella finansmarknaderna att han kunde f\u00f6rhandla ned utlandsl\u00e5n till 4 % och l\u00f6sa gamla skulder p\u00e5 b\u00e4ttre villkor \u00e4n m\u00e5nga andra stater.<\/p>\n<h2>Skilling banco: n\u00e4sta lager av komplexitet (1830)<\/h2>\n<p>\u00c5r 1830 fixades relationen mellan koppar-, silver- och pappersmyntets v\u00e4rde:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>128 skilling banco<\/strong> = 1 riksdaler specie<\/li>\n<li><strong>Riksdaler banco<\/strong> = &#8221;bank-riksdaler&#8221; (sedel)<\/li>\n<li><strong>Riksdaler specie<\/strong> = pr\u00e4glat silvermynt (cirka 25,5 g silver)<\/li>\n<\/ul>\n<p>Skilling banco blev 1834 den officiella underdelningen av riksdaler specie. Frim\u00e4rket &#8221;3 skilling banco gul&#8221; fr\u00e5n 1855 (Sveriges f\u00f6rsta frim\u00e4rken kom samma \u00e5r) \u00e4r v\u00e4rldens dyraste frim\u00e4rke, en feltryckning d\u00e4r 8-skillings-frim\u00e4rket trycktes i fel f\u00e4rg och med fel val\u00f6r. Endast ett exemplar \u00e4r k\u00e4nt och har s\u00e5lt f\u00f6r m\u00e5nga miljoner.<\/p>\n<h2>Decimalsystemet 1855: modern matematik<\/h2>\n<p>\u00c5r 1855 f\u00f6renklades systemet kraftigt med decimalsystemet:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>1 riksdaler = 100 \u00f6re<\/strong><\/li>\n<li>Den gamla 48-skillingar-uppdelningen f\u00f6rsvinner<\/li>\n<li>R\u00e4kning blir enklare f\u00f6r alla<\/li>\n<\/ul>\n<p>&#8221;Riksdaler riksmynt&#8221; (rdr rmt) blev det nya namnet och var i kraft fr\u00e5n 1855 till 1873.<\/p>\n<h2>Kronan 1873: modernt mynt<\/h2>\n<p>\u00c5r 1873 grundade Danmark och Sverige Skandinaviska myntunionen och inf\u00f6rde kronan som gemensam valuta:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>1 krona<\/strong> = 0,403225 g rent guld (guldmyntfot)<\/li>\n<li><strong>1 krona<\/strong> = 100 \u00f6re<\/li>\n<li><strong>1875:<\/strong> Norge ansluter sig<\/li>\n<li><strong>1914:<\/strong> myntunionen upph\u00f6r i praktiken (f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget)<\/li>\n<li><strong>1925:<\/strong> Sveriges sista guldmynt pr\u00e4glas (20 kronor, Gustav V)<\/li>\n<li><strong>Kronan<\/strong> har varit Sveriges valuta oavbrutet sedan dess<\/li>\n<\/ul>\n<h2>Praktisk omr\u00e4kning f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren<\/h2>\n<p>Hur mycket var 100 daler kopparmynt \u00e5r 1750 i moderna pengar? Detta \u00e4r notoriskt sv\u00e5rt att svara p\u00e5 exakt eftersom inflationsindex inte existerar korrekt f\u00f6r s\u00e5 l\u00e5nga perioder. Men n\u00e5gra grova riktlinjer:<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Tidsperiod<\/th>\n<th>Typisk inkomst f\u00f6r dagsverkare<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1700-tal<\/td>\n<td data-label=\"Inkomst\">Dr\u00e4ng\/piga: 3\u20136 daler silvermynt per \u00e5r (plus kost och logi)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1700-tal<\/td>\n<td data-label=\"Inkomst\">Soldat: 1\u20132 daler silvermynt per \u00e5r (plus torp)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">Tidigt 1800-tal<\/td>\n<td data-label=\"Inkomst\">Dagl\u00f6n f\u00f6r byggare: 12\u201316 skilling banco<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">Mitten 1800-tal<\/td>\n<td data-label=\"Inkomst\">Hyra f\u00f6r m\u00f6blerat rum i Stockholm: 50 riksdaler per \u00e5r<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1880-tal<\/td>\n<td data-label=\"Inkomst\">Industriarbetares \u00e5rsl\u00f6n: 600\u2013800 kronor<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<div class=\"df-tips\">\n<strong>F\u00f6r omr\u00e4kning till moderna pengar.<\/strong> Det mest akademiskt sofistikerade verktyget \u00e4r &#8221;Historisk monet\u00e4r statistik f\u00f6r Sverige&#8221; som publicerats av Riksbanken med Rodney Edvinsson, Tor Jacobson och Daniel Waldenstr\u00f6m som huvudredakt\u00f6rer. Verket omfattar konsumentprisindex fr\u00e5n 1290-talet och fram\u00e5t. F\u00f6r grova uppskattningar: 1 riksdaler 1750 motsvarar ungef\u00e4r 500\u2013800 kr i 2020 \u00e5rs k\u00f6pkraft, 1 krona 1873 motsvarar ungef\u00e4r 60\u201380 kr i samma r\u00e4knes\u00e4tt. Olika omr\u00e4kningsmetoder (l\u00f6ner, konsumentprisindex, BNP per capita) ger olika <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/arkivdigital-vs-svar\/\">svar<\/a>, s\u00e5 v\u00e4lj den som passar din specifika kontext.\n<\/div>\n<h2>Guldmynt och andra speciella mynt<\/h2>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Mynt<\/th>\n<th>Tid<\/th>\n<th>Detalj<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Mynt\">Ungersk gyllen<\/td>\n<td data-label=\"Tid\">1568 (Erik XIV)<\/td>\n<td data-label=\"Detalj\">Sveriges f\u00f6rsta guldmynt<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Mynt\">Dukat<\/td>\n<td data-label=\"Tid\">1500\u20131800-tal<\/td>\n<td data-label=\"Detalj\">Klassiskt guldmynt, internationellt<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Mynt\">Karolin<\/td>\n<td data-label=\"Tid\">1664\u20131776<\/td>\n<td data-label=\"Detalj\">Silvermynt om 2 mark eller halv daler, uppkallat efter Karl X<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Mynt\">Portugal\u00f6s<\/td>\n<td data-label=\"Tid\">1600-tal<\/td>\n<td data-label=\"Detalj\">Guldmynt, ovanligt<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Mynt\">Krongyllen<\/td>\n<td data-label=\"Tid\">1500\u20131600-tal<\/td>\n<td data-label=\"Detalj\">Guldmynt<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Mynt\">Klipping<\/td>\n<td data-label=\"Tid\">1521 (Gustav Vasa)<\/td>\n<td data-label=\"Detalj\">Fyrkantigt klippt mynt, ursprungligen danskt<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Mynt\">Sista guldmyntet<\/td>\n<td data-label=\"Tid\">1925 (Gustav V)<\/td>\n<td data-label=\"Detalj\">20 kronor guld<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<h2>Vanliga fr\u00e5gor om gamla pengar<\/h2>\n<div class=\"df-faq\">\n<h3>Vad \u00e4r skillnaden mellan daler silvermynt och daler kopparmynt?<\/h3>\n<p>Daler silvermynt (dsm) var v\u00e4rdemyntet i silver. Daler kopparmynt (dkm) var v\u00e4rdemyntet i koppar, inf\u00f6rt 1620 f\u00f6r att l\u00f6sa silverbrist. Fr\u00e5n 7 oktober 1665 till 1776 g\u00e4llde att 1 daler silvermynt = 3 daler kopparmynt. Vid bouppteckningsl\u00e4sning \u00e4r det avg\u00f6rande att veta vilken sort beloppet anges i.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r riksdaler specie?<\/h3>\n<p>Det pr\u00e4glade silvermyntet riksdaler som inneh\u00f6ll cirka 25,5 g rent silver. Detta var det &#8221;\u00e4kta&#8221; myntet med stabilt silverv\u00e4rde. Riksdaler banco var sedeln utgiven av Riksbanken. Riksdaler riksg\u00e4lds var sedeln utgiven av Riksg\u00e4ldskontoret. 1803 fastst\u00e4lldes att 1 banco = 1,5 riksg\u00e4lds.<\/p>\n<h3>Hur stora var pl\u00e5tmynten?<\/h3>\n<p>V\u00e4rldens st\u00f6rsta mynt: 10 daler silvermynt fr\u00e5n 1644 v\u00e4gde 19,7 kg och m\u00e4tte cirka 65\u00d735 cm. Mindre pl\u00e5tmynt v\u00e4gde 1\u201314 kg. De var praktiskt n\u00e4stan om\u00f6jliga att hantera och var en av anledningarna till v\u00e4rldens f\u00f6rsta riktiga banksedlar 1661.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r 1776 \u00e5rs myntrealisation?<\/h3>\n<p>Gustav III:s och Johan Liljencrantz reform d\u00e4r alla gamla mynt avskaffades och endast riksdalern blev kvar, delad i 48 skillingar. \u00d6verg\u00e5ngen p\u00e5b\u00f6rjades 1776 och genomf\u00f6rdes formellt 1 januari 1777. Ren silvermyntfot \u00e5terinf\u00f6rdes s\u00e5 att Riksbankens sedlar kunde l\u00f6sas in mot silver till k\u00e4nt v\u00e4rde. Det tog dock decennier att sl\u00e5 igenom, folk fortsatte r\u00e4kna i daler kopparmynt l\u00e5ngt in p\u00e5 1800-talet.<\/p>\n<h3>Hur mycket var en daler v\u00e4rd i moderna kronor?<\/h3>\n<p>Sv\u00e5rt att s\u00e4ga exakt eftersom inflationssiffror inte \u00e4r reliabla f\u00f6r s\u00e5 l\u00e5nga perioder. Som grov riktlinje: 1 riksdaler 1750 motsvarar ungef\u00e4r 500\u2013800 kr i 2020 \u00e5rs k\u00f6pkraft. 1 krona 1873 motsvarar ungef\u00e4r 60\u201380 kr. &#8221;Historisk monet\u00e4r statistik f\u00f6r Sverige&#8221; (Riksbanken) \u00e4r den mest sofistikerade akademiska modellen.<\/p>\n<h3>N\u00e4r inf\u00f6rdes kronan i Sverige?<\/h3>\n<p>1873 i Skandinaviska myntunionen tillsammans med Danmark. Norge ansl\u00f6t sig 1875. Kronan var ursprungligen knuten till guldmyntfoten (1 krona = 0,403225 g guld). Myntunionen upph\u00f6rde i praktiken 1914 men kronan har varit Sveriges valuta oavbrutet sedan 1873.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r skilling banco?<\/h3>\n<p>Den l\u00e4gre myntenheten fr\u00e5n 1830 \u00e5rs reform: 128 skilling banco = 1 riksdaler specie. Skilling banco blev 1834 den officiella underdelningen av riksdaler specie och var i bruk tills decimalsystemet inf\u00f6rdes 1855 (1 riksdaler = 100 \u00f6re).<\/p>\n<h3>Varf\u00f6r finns det ingen exakt omr\u00e4kningskurs f\u00f6r gamla mynt?<\/h3>\n<p>Tre sk\u00e4l: (1) inflation \u00f6ver \u00e5rhundraden \u00e4r inte linj\u00e4r, vissa varor blev billigare, andra dyrare; (2) k\u00f6pkraft skilde sig mellan stad och land; (3) statistiska data om priser och inkomster blev b\u00e4ttre f\u00f6rst p\u00e5 1800-talet. Olika omr\u00e4kningsmetoder ger olika svar, v\u00e4lj den som passar din specifika kontext (k\u00f6pkraft, l\u00f6n, fastighetsv\u00e4rde).<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r karolin?<\/h3>\n<p>Ett silvermynt om 2 mark eller halv daler, uppkallat efter Karl X och pr\u00e4glat fr\u00e5n 1664. Termen &#8221;daler carolin&#8221; anv\u00e4ndes ocks\u00e5 om mynt med en dalers v\u00e4rde och en viss l\u00f6dighet. Karolinen var i bruk till myntrealisationen 1776.<\/p>\n<h3>Hur stort var ett medeltida \u00f6re?<\/h3>\n<p>\u00c5tta \u00f6re = 1 mark. Marken var den st\u00f6rsta enheten i det medeltida systemet, och dess silvervikt varierade \u00f6ver tid. \u00d6rtugen var en tredjedels \u00f6re (3 \u00f6rtug = 1 \u00f6re), och penningen var ursprungligen 1\/8 av en \u00f6rtug, senare 1\/12 under Gustav Vasa. Penningen togs ur bruk under 1500-talet.<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"df-kallor\">\n<h3>K\u00e4llor och vidare l\u00e4sning<\/h3>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Svenska_mynt\" rel=\"noopener\">Wikipedia, Svenska mynt<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.hhogman.se\/myntsystemet.htm\" rel=\"noopener\">Hans H\u00f6gman, Svenska myntsystemet<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.riksbank.se\/sv\/om-riksbanken\/historia\/historisk-tidslinje\/\" rel=\"noopener\">Sveriges Riksbank, Historisk tidslinje<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/kulturminnet.wordpress.com\/2022\/01\/20\/ortugar-penningar-och-riksdaler-om-den-svenska-valutans-historia\/\" rel=\"noopener\">Kulturminnet, Den svenska valutans historia<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.vanersborgsmuseum.se\/samlingar\/kunskap--fakta\/sjuttonhundratal\/1700-talets-penninghistoria\/\" rel=\"noopener\">V\u00e4nersborgs museum, 1700-talets penninghistoria<\/a><\/li>\n<li>Tingstr\u00f6m, Bertel. <em>Svensk numismatisk uppslagsbok<\/em><\/li>\n<li>Lagerqvist, Lars O. &amp; Nathorst-B\u00f6\u00f6s, Ernst. <em>Vad kostade det?<\/em><\/li>\n<li>Edvinsson, Rodney m.fl. <em>Historisk monet\u00e4r statistik f\u00f6r Sverige<\/em> (Sveriges Riksbank)<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<div class=\"df-internlankar\">\n<h3>L\u00e4s vidare p\u00e5 Domboksforskning<\/h3>\n<ul>\n<li><a href=\"\/myntomraknare\/\">Myntomr\u00e4knare<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/dombokslexikon\/\">Dombokslexikon<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/foremalslexikon\/\">F\u00f6rem\u00e5lslexikon<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/sveriges-gamla-lagar\/\">Sveriges gamla lagar<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/ordlistor\/\">Ordlistor<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p><script type=\"application\/ld+json\">{\"@context\": \"https:\/\/schema.org\", \"@type\": \"FAQPage\", \"mainEntity\": [{\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Vad \u00e4r skillnaden mellan daler silvermynt och daler kopparmynt?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Daler silvermynt (dsm) var v\u00e4rdemyntet i silver. Daler kopparmynt (dkm) var v\u00e4rdemyntet i koppar, inf\u00f6rt 1620 f\u00f6r att l\u00f6sa silverbrist. Fr\u00e5n 7 oktober 1665 till 1776 g\u00e4llde att 1 daler silvermynt = 3 daler kopparmynt. Vid bouppteckningsl\u00e4sning \u00e4r det avg\u00f6rande att veta vilken sort beloppet anges i.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Vad \u00e4r riksdaler specie?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Det pr\u00e4glade silvermyntet riksdaler som inneh\u00f6ll cirka 25,5 g rent silver. Detta var det \\\"\u00e4kta\\\" myntet med stabilt silverv\u00e4rde. Riksdaler banco var sedeln utgiven av Riksbanken. Riksdaler riksg\u00e4lds var sedeln utgiven av Riksg\u00e4ldskontoret. 1803 fastst\u00e4lldes att 1 banco = 1,5 riksg\u00e4lds.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Hur stora var pl\u00e5tmynten?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"V\u00e4rldens st\u00f6rsta mynt: 10 daler silvermynt fr\u00e5n 1644 v\u00e4gde 19,7 kg och m\u00e4tte cirka 65\u00d735 cm. Mindre pl\u00e5tmynt v\u00e4gde 1\u201314 kg. De var praktiskt n\u00e4stan om\u00f6jliga att hantera och var en av anledningarna till v\u00e4rldens f\u00f6rsta riktiga banksedlar 1661.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Vad \u00e4r 1776 \u00e5rs myntrealisation?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Gustav III:s och Johan Liljencrantz reform d\u00e4r alla gamla mynt avskaffades och endast riksdalern blev kvar, delad i 48 skillingar. \u00d6verg\u00e5ngen p\u00e5b\u00f6rjades 1776 och genomf\u00f6rdes formellt 1 januari 1777. Ren silvermyntfot \u00e5terinf\u00f6rdes s\u00e5 att Riksbankens sedlar kunde l\u00f6sas in mot silver till k\u00e4nt v\u00e4rde. Det tog dock decennier att sl\u00e5 igenom, folk fortsatte r\u00e4kna i daler kopparmynt l\u00e5ngt in p\u00e5 1800-talet.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Hur mycket var en daler v\u00e4rd i moderna kronor?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Sv\u00e5rt att s\u00e4ga exakt eftersom inflationssiffror inte \u00e4r reliabla f\u00f6r s\u00e5 l\u00e5nga perioder. Som grov riktlinje: 1 riksdaler 1750 motsvarar ungef\u00e4r 500\u2013800 kr i 2020 \u00e5rs k\u00f6pkraft. 1 krona 1873 motsvarar ungef\u00e4r 60\u201380 kr. \\\"Historisk monet\u00e4r statistik f\u00f6r Sverige\\\" (Riksbanken) \u00e4r den mest sofistikerade akademiska modellen.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"N\u00e4r inf\u00f6rdes kronan i Sverige?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"1873 i Skandinaviska myntunionen tillsammans med Danmark. Norge ansl\u00f6t sig 1875. Kronan var ursprungligen knuten till guldmyntfoten (1 krona = 0,403225 g guld). Myntunionen upph\u00f6rde i praktiken 1914 men kronan har varit Sveriges valuta oavbrutet sedan 1873.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Vad \u00e4r skilling banco?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Den l\u00e4gre myntenheten fr\u00e5n 1830 \u00e5rs reform: 128 skilling banco = 1 riksdaler specie. Skilling banco blev 1834 den officiella underdelningen av riksdaler specie och var i bruk tills decimalsystemet inf\u00f6rdes 1855 (1 riksdaler = 100 \u00f6re).\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Varf\u00f6r finns det ingen exakt omr\u00e4kningskurs f\u00f6r gamla mynt?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Tre sk\u00e4l: (1) inflation \u00f6ver \u00e5rhundraden \u00e4r inte linj\u00e4r, vissa varor blev billigare, andra dyrare; (2) k\u00f6pkraft skilde sig mellan stad och land; (3) statistiska data om priser och inkomster blev b\u00e4ttre f\u00f6rst p\u00e5 1800-talet. Olika omr\u00e4kningsmetoder ger olika svar, v\u00e4lj den som passar din specifika kontext (k\u00f6pkraft, l\u00f6n, fastighetsv\u00e4rde).\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Vad \u00e4r karolin?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Ett silvermynt om 2 mark eller halv daler, uppkallat efter Karl X och pr\u00e4glat fr\u00e5n 1664. Termen \\\"daler carolin\\\" anv\u00e4ndes ocks\u00e5 om mynt med en dalers v\u00e4rde och en viss l\u00f6dighet. Karolinen var i bruk till myntrealisationen 1776.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Hur stort var ett medeltida \u00f6re?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"\u00c5tta \u00f6re = 1 mark. Marken var den st\u00f6rsta enheten i det medeltida systemet, och dess silvervikt varierade \u00f6ver tid. \u00d6rtugen var en tredjedels \u00f6re (3 \u00f6rtug = 1 \u00f6re), och penningen var ursprungligen 1\/8 av en \u00f6rtug, senare 1\/12 under Gustav Vasa. Penningen togs ur bruk under 1500-talet.\"}}]}<\/script><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Snabbfakta om gamla svenska pengar Medeltiden: mark, \u00f6re, \u00f6rtug, penning, silvermyntfot 1534: Gustav Vasa inf\u00f6r dalern (efter tysk Thaler) 1574: riksdalern sl\u00e5s f\u00f6rsta g\u00e5ngen av Johan III 1620: dubbel myntfot inf\u00f6rs (silver- och kopparmynt parallellt) 1624: Sveriges f\u00f6rsta kopparmynt (Gustav II Adolf) 1644\u20131776: pl\u00e5tmynt av koppar (10 daler 1644 = 19,7 kg, v\u00e4rldens st\u00f6rsta mynt)&#8230;<\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":1045,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_yoast_wpseo_meta-robots-noindex":"","_yoast_wpseo_meta-robots-nofollow":"","_yoast_wpseo_canonical":"","_yoast_wpseo_opengraph-title":"","_yoast_wpseo_opengraph-description":"","_yoast_wpseo_twitter-title":"","_yoast_wpseo_twitter-description":"","footnotes":"","ilj_linkdefinition":["gamla svenska pengar","daler silvermynt","daler kopparmynt","riksdaler specie","skilling banco","mark \u00f6re penningar","pl\u00e5tmynt 1644","myntrealisationen 1776","Stockholms Banco{-2}","Skandinaviska myntunionen 1873","kronan inf\u00f6rd","dubbel myntfot","svenska mynt","historiska mynt"],"_seopress_titles_title":"","_seopress_titles_desc":"","_seopress_robots_canonical":"","_seopress_robots_index":"","_seopress_robots_follow":"","_seopress_analysis_target_kw":""},"categories":[180],"tags":[123,273,272,275,270,277,276,271,278,274],"class_list":["post-1046","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-historia-samhalle","tag-bouppteckning","tag-daler-kopparmynt","tag-daler-silvermynt","tag-mark","tag-mynt","tag-myntrealisationen-1776","tag-platmynt","tag-riksdaler","tag-skandinaviska-myntunionen-1873","tag-skilling-banco"],"ilj_keywords":["gamla svenska pengar","daler silvermynt","daler kopparmynt","riksdaler specie","skilling banco","mark \u00f6re penningar","pl\u00e5tmynt 1644","myntrealisationen 1776","Stockholms Banco{-2}","Skandinaviska myntunionen 1873","kronan inf\u00f6rd","dubbel myntfot","svenska mynt","historiska mynt"],"portfolj_modified":"2026-09-07 07:43:09","freespins_modified":"2026-09-07 07:43:09","yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v28.4 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Gamla svenska pengar: guide till daler, riksdaler, skilling och mark<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Daler silvermynt, daler kopparmynt, riksdaler, mark, \u00f6re och skilling. L\u00e4r dig det svenska myntsystemet fr\u00e5n medeltiden till kronan 1873 f\u00f6r att tolka bouppteckningar och k\u00f6pebrev.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/gamla-pengar-mynt\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Gamla svenska pengar: guide till daler, riksdaler, skilling och mark\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Daler silvermynt, daler kopparmynt, riksdaler, mark, \u00f6re och skilling. L\u00e4r dig det svenska myntsystemet fr\u00e5n medeltiden till kronan 1873 f\u00f6r att tolka bouppteckningar och k\u00f6pebrev.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/gamla-pengar-mynt\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2026-08-11T21:56:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-09-07T05:43:09+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/mynt-pengar-gamla.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1170\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"615\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Marcus Eriksson\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Written by\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Marcus Eriksson\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"12 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/gamla-pengar-mynt\\\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/gamla-pengar-mynt\\\/\"},\"author\":{\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"headline\":\"Gamla svenska pengar: guide till daler, riksdaler, skilling och mark\",\"datePublished\":\"2026-08-11T21:56:00+00:00\",\"dateModified\":\"2026-09-07T05:43:09+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/gamla-pengar-mynt\\\/\"},\"wordCount\":2429,\"commentCount\":0,\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/gamla-pengar-mynt\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/mynt-pengar-gamla.webp\",\"keywords\":[\"Bouppteckning\",\"Daler kopparmynt\",\"Daler silvermynt\",\"Mark\",\"Mynt\",\"Myntrealisationen 1776\",\"Pl\u00e5tmynt\",\"Riksdaler\",\"Skandinaviska myntunionen 1873\",\"Skilling banco\"],\"articleSection\":[\"Historia &amp; samh\u00e4lle\"],\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"CommentAction\",\"name\":\"Comment\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/gamla-pengar-mynt\\\/#respond\"]}]},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/gamla-pengar-mynt\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/gamla-pengar-mynt\\\/\",\"name\":\"Gamla svenska pengar: guide till daler, riksdaler, skilling och mark\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/gamla-pengar-mynt\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/gamla-pengar-mynt\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/mynt-pengar-gamla.webp\",\"datePublished\":\"2026-08-11T21:56:00+00:00\",\"dateModified\":\"2026-09-07T05:43:09+00:00\",\"description\":\"Daler silvermynt, daler kopparmynt, riksdaler, mark, \u00f6re och skilling. L\u00e4r dig det svenska myntsystemet fr\u00e5n medeltiden till kronan 1873 f\u00f6r att tolka bouppteckningar och k\u00f6pebrev.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/gamla-pengar-mynt\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/gamla-pengar-mynt\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/gamla-pengar-mynt\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/mynt-pengar-gamla.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/mynt-pengar-gamla.webp\",\"width\":1170,\"height\":615,\"caption\":\"Gamla svenska pengar och mynt - daler riksdaler skilling\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/gamla-pengar-mynt\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Gamla svenska pengar: guide till daler, riksdaler, skilling och mark\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/author\\\/marcus\\\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Gamla svenska pengar: guide till daler, riksdaler, skilling och mark","description":"Daler silvermynt, daler kopparmynt, riksdaler, mark, \u00f6re och skilling. L\u00e4r dig det svenska myntsystemet fr\u00e5n medeltiden till kronan 1873 f\u00f6r att tolka bouppteckningar och k\u00f6pebrev.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/gamla-pengar-mynt\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Gamla svenska pengar: guide till daler, riksdaler, skilling och mark","og_description":"Daler silvermynt, daler kopparmynt, riksdaler, mark, \u00f6re och skilling. L\u00e4r dig det svenska myntsystemet fr\u00e5n medeltiden till kronan 1873 f\u00f6r att tolka bouppteckningar och k\u00f6pebrev.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/gamla-pengar-mynt\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_published_time":"2026-08-11T21:56:00+00:00","article_modified_time":"2026-09-07T05:43:09+00:00","og_image":[{"width":1170,"height":615,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/mynt-pengar-gamla.webp","type":"image\/webp"}],"author":"Marcus Eriksson","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Written by":"Marcus Eriksson","Est. reading time":"12 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/gamla-pengar-mynt\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/gamla-pengar-mynt\/"},"author":{"name":"Marcus Eriksson","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"headline":"Gamla svenska pengar: guide till daler, riksdaler, skilling och mark","datePublished":"2026-08-11T21:56:00+00:00","dateModified":"2026-09-07T05:43:09+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/gamla-pengar-mynt\/"},"wordCount":2429,"commentCount":0,"publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/gamla-pengar-mynt\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/mynt-pengar-gamla.webp","keywords":["Bouppteckning","Daler kopparmynt","Daler silvermynt","Mark","Mynt","Myntrealisationen 1776","Pl\u00e5tmynt","Riksdaler","Skandinaviska myntunionen 1873","Skilling banco"],"articleSection":["Historia &amp; samh\u00e4lle"],"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"CommentAction","name":"Comment","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/gamla-pengar-mynt\/#respond"]}]},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/gamla-pengar-mynt\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/gamla-pengar-mynt\/","name":"Gamla svenska pengar: guide till daler, riksdaler, skilling och mark","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/gamla-pengar-mynt\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/gamla-pengar-mynt\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/mynt-pengar-gamla.webp","datePublished":"2026-08-11T21:56:00+00:00","dateModified":"2026-09-07T05:43:09+00:00","description":"Daler silvermynt, daler kopparmynt, riksdaler, mark, \u00f6re och skilling. L\u00e4r dig det svenska myntsystemet fr\u00e5n medeltiden till kronan 1873 f\u00f6r att tolka bouppteckningar och k\u00f6pebrev.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/gamla-pengar-mynt\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/gamla-pengar-mynt\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/gamla-pengar-mynt\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/mynt-pengar-gamla.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/mynt-pengar-gamla.webp","width":1170,"height":615,"caption":"Gamla svenska pengar och mynt - daler riksdaler skilling"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/gamla-pengar-mynt\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Gamla svenska pengar: guide till daler, riksdaler, skilling och mark"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/author\/marcus\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1046","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1046"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1046\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1104,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1046\/revisions\/1104"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1045"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1046"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1046"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1046"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}