{"id":1028,"date":"2026-06-19T19:43:00","date_gmt":"2026-06-19T17:43:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?p=1028"},"modified":"2026-05-21T09:36:53","modified_gmt":"2026-05-21T07:36:53","slug":"midsommar-historia","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/midsommar-historia\/","title":{"rendered":"Midsommarens historia i Sverige: fr\u00e5n Johannes D\u00f6paren till nationaldagen"},"content":{"rendered":"<div class=\"df-snabbfakta\">\n<h3>Snabbfakta om midsommarens historia<\/h3>\n<ul>\n<li><strong>Ursprunglig kyrkoh\u00f6gtid:<\/strong> Johannes D\u00f6parens dag 24 juni, till\u00e4gnad Jesu d\u00f6pare<\/li>\n<li><strong>Den kristna kyrkan<\/strong> firar 24 juni sedan 300-talet<\/li>\n<li><strong>Sverige:<\/strong> midsommarfirandet kom med kristnandet p\u00e5 1000\u20131100-talen<\/li>\n<li><strong>Fast datum f\u00f6re 1953:<\/strong> midsommarafton 23 juni, midsommardagen 24 juni<\/li>\n<li><strong>Kalenderreform 1953:<\/strong> midsommarafton flyttad till fredag mellan 19\u201325 juni<\/li>\n<li><strong>Midsommardagen<\/strong> idag: l\u00f6rdag mellan 20\u201326 juni<\/li>\n<li><strong>Midsommarst\u00e5ngen:<\/strong> tysk import under medeltiden (1400\u20131500-tal)<\/li>\n<li><strong>Officiellt namn f\u00f6re 1925:<\/strong> &#8221;Johannes D\u00f6parens dag&#8221;<\/li>\n<li><strong>Sm\u00e5 grodorna:<\/strong> melodi fr\u00e5n Napoleonkrigen, dansen sannolikt skapad p\u00e5 N\u00e4\u00e4s kursg\u00e5rd tidigt 1900-tal<\/li>\n<li><strong>Skansens midsommarfirande:<\/strong> startade 1892<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p>F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren som m\u00f6ter &#8221;midsommar&#8221; i 1700- och 1800-talets <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/mantalslangder\/\">kyrkob\u00f6cker<\/a> \u00e4r det viktigt att veta att det officiellt hette <strong>Johannes D\u00f6parens dag<\/strong> \u00e4nda fram till 1925. Den moderna inofficiella nationaldagen med dans kring midsommarst\u00e5ngen, Sm\u00e5 grodorna, sju sorters blommor och midsommarbordet med inlagd sill \u00e4r en sammansm\u00e4ltning av medeltida tyska traditioner, protestantisk folkmagi och 1900-talets nationalromantiska \u00e5terskapelse. Den h\u00e4r artikeln g\u00e5r igenom midsommarfirandets svenska historia, fr\u00e5n kristnandet p\u00e5 1000-talet, via Erik Dahlbergs bilder fr\u00e5n 1700-talet, till kalenderreformen 1953 som flyttade midsommaren till n\u00e4rmaste fredag.<\/p>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>Varf\u00f6r just midsommar \u00e4r intressant historiskt.<\/strong> F\u00e5 h\u00f6gtider visar s\u00e5 tydligt hur traditioner v\u00e4xer fram \u00f6ver tid: Johannes D\u00f6parens religi\u00f6sa inneh\u00e5ll har n\u00e4stan helt f\u00f6rlorats, midsommarst\u00e5ngens medeltida tyska h\u00e4rkomst har gl\u00f6mts bort, och dansen kring st\u00e5ngen \u00e4r f\u00f6rmodligen knappt 150 \u00e5r gammal. M\u00e5nga &#8221;urgamla traditioner&#8221; \u00e4r i sj\u00e4lva verket moderna konstruktioner fr\u00e5n sent 1800-tal och tidigt 1900-tal.\n<\/div>\n<h2>Kristen kyrkoh\u00f6gtid: Johannes D\u00f6parens dag<\/h2>\n<p>Midsommarfirandet \u00e4r fr\u00e5n b\u00f6rjan en kristen kyrkoh\u00f6gtid till\u00e4gnad <strong>Johannes D\u00f6paren<\/strong>, den profet som enligt evangelierna d\u00f6pte Jesus. Hans f\u00f6delse firas 24 juni, och dagen har varit en festdag inom den kristna kyrkan i cirka 1 500 \u00e5r.<\/p>\n<p>Datumet 24 juni har en teologisk logik: Lukasevangeliet s\u00e4ger att Johannes D\u00f6paren f\u00f6ddes sex m\u00e5nader f\u00f6re Jesus. Eftersom kyrkan firade Jesu f\u00f6delse 25 december blev Johannes D\u00f6parens dag 24 juni. Detta \u00e4r ocks\u00e5 en av f\u00e5 helgondagar som \u00f6verlevde reformationen i Sverige.<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Land<\/th>\n<th>Namn<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Land\">Sverige<\/td>\n<td data-label=\"Namn\">Midsommar (officiellt &#8221;Johannes D\u00f6parens dag&#8221; f\u00f6re 1925)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Land\">Danmark<\/td>\n<td data-label=\"Namn\">Sankt Hans dag (Hans = Johannes)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Land\">Norge<\/td>\n<td data-label=\"Namn\">Sankt Hans dag<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Land\">Finland (finska)<\/td>\n<td data-label=\"Namn\">Juhannus (av Johannes)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Land\">Finland (svenska)<\/td>\n<td data-label=\"Namn\">Midsommar, ibland Johannes\/Johanni<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Land\">Estland, Lettland<\/td>\n<td data-label=\"Namn\">Fortfarande 24 juni (r\u00f6rligt datum inf\u00f6rdes inte)<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<h3>F\u00f6rkristet ursprung: mer myt \u00e4n historia<\/h3>\n<p>I popul\u00e4r f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rld har midsommar f\u00f6rkristet ursprung. Verkligheten \u00e4r mer komplicerad: bel\u00e4gg f\u00f6r en f\u00f6rkristen skandinavisk h\u00f6gtid omkring 24 juni saknas eftersom nordisk skrift f\u00f6re tidig medeltid inte finns bevarad. D\u00e4remot finns indirekta bel\u00e4gg:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Ordet &#8221;midsommar&#8221;<\/strong> \u00e4r f\u00f6rmodligen f\u00f6rkristet, men syftade <em>ursprungligen p\u00e5 det tredje kvartalets b\u00f6rjan 20\u201322 juli<\/em>, allts\u00e5 en m\u00e5nad senare \u00e4n det kristna firandet<\/li>\n<li><strong>Isl\u00e4ndska sagor<\/strong> n\u00e4mner blot vid tre kvartalsskiften (januari, april, oktober), men inte tydligt vid juli\/midsommar<\/li>\n<li><strong>Sommarsolst\u00e5ndet<\/strong> 21 juni har naturligen varit en astronomisk v\u00e4ndpunkt sedan sten\u00e5ldern<\/li>\n<\/ul>\n<p>I folkmun flyttades ordet &#8221;midsommar&#8221; s\u00e5 sm\u00e5ningom fr\u00e5n att syfta p\u00e5 kvartalsskiftet i juli till att syfta p\u00e5 det kristna firandet i juni. Detta \u00e4r ett intressant exempel p\u00e5 hur spr\u00e5ket och kalendern p\u00e5verkar varandra.<\/p>\n<h2>Midsommarens historia: tidslinje<\/h2>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Period<\/th>\n<th>Utveckling<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">300-talet<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Kristna kyrkan firar Johannes D\u00f6parens dag 24 juni<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1000-tal<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Sverige kristnas, midsommarfirandet kommer hit<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1400\u20131500-tal<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Midsommarst\u00e5ngen importeras fr\u00e5n Tyskland<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1500-tal<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Reformationen, midsommarn beh\u00e5lls som folklig h\u00f6gtid<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1500\u20131600-tal<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Tidigaste bel\u00e4gg f\u00f6r midsommarfirande<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1689<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">F\u00f6rbud i Bj\u00f6rks\u00e4ter i V\u00e4sterg\u00f6tland att s\u00e4tta upp midsommarst\u00e4nger p\u00e5 grund av &#8221;elacka leverne&#8221; bland ungdomar<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">Sent 1600\/tidigt 1700-tal<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Erik Dahlbergs <em>Suecia Antiqua<\/em> inneh\u00e5ller tidigaste avbildningar av majst\u00e5ngen<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1700-tal<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Carl von Linn\u00e9 dokumenterar midsommarseder i sina resedagb\u00f6cker<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1800-tal mitten<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Borgerligheten lanserar modernt firande med dans kring l\u00f6vat kors<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-align=\"Period\">1800-tal<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Tv\u00e4rsl\u00e5 (kors) och kransar dyker upp p\u00e5 lantgodsen och i h\u00f6gre st\u00e5nd<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1892<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Skansens midsommarfirande startar (<a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/vad-hette-stockholm-forr\/\">Stockholm<\/a>)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1900-talets b\u00f6rjan<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">F\u00e4rskpotatis dyker upp p\u00e5 v\u00e4lbemedlade midsommarbord<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1920-tal<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Dans med s\u00e5nger (&#8221;Sm\u00e5 grodorna&#8221;) sprids genom s\u00e5ngb\u00f6cker<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1925<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">&#8221;Midsommardagen&#8221; blir det officiella namnet (ej l\u00e4ngre &#8221;Johannes D\u00f6parens dag&#8221;)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1952<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Sista \u00e5ret med fast datum 23 juni (afton) och 24 juni (dag)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">1953<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Kalenderreform: midsommarafton flyttas till fredag 19\u201325 juni, midsommardagen l\u00f6rdag 20\u201326 juni<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Period\">2003<\/td>\n<td data-label=\"Utveckling\">Svenska kyrkan flyttar Johannes D\u00f6parens dag till s\u00f6ndagen efter midsommardagen<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<h2>Midsommarst\u00e5ngen: tysk import via medeltidens st\u00e4der<\/h2>\n<p>Den l\u00f6vade <strong>midsommarst\u00e5ngen<\/strong>, eller <em>majst\u00e5ngen<\/em>, \u00e4r midsommarens centralsymbol. Ursprunget \u00e4r troligen tyskt:<\/p>\n<h3>&#8221;Att maja&#8221;<\/h3>\n<p>Termen <strong>&#8221;maja&#8221;<\/strong> betyder &#8221;att smycka med l\u00f6v&#8221; och kommer inte fr\u00e5n m\u00e5naden maj. Att smycka hus, barn och st\u00e4nger med gr\u00f6nska \u00e4r en germansk tradition med gamla anor, ursprungligen som v\u00e5rfirande den 1 maj. Sverige kallades det ofta &#8221;att l\u00f6va&#8221; eller &#8221;att maja&#8221;.<\/p>\n<h3>St\u00e5ngens tyska h\u00e4rkomst<\/h3>\n<p>Midsommarst\u00e5ngen kom sannolikt till Sverige med invandrande tyskar n\u00e5gon g\u00e5ng under 1400\u20131500-talet. I de germanska l\u00e4nderna fanns en tradition att smycka sitt hem med gr\u00f6na blad och blommor inf\u00f6r v\u00e5rens ankomst. I Sverige sammanfogades majst\u00e5ngen med midsommar, eftersom det i b\u00f6rjan av maj var sv\u00e5rt att hitta blommor och l\u00f6v s\u00e5 l\u00e5ngt norrut.<\/p>\n<p>De tidigaste avbildningarna av midsommarst\u00e5ngen i Sverige hittar vi i Erik Dahlbergs <strong>Suecia Antiqua<\/strong>, utgiven successivt under sent 1600-tal och 1700-talets b\u00f6rjan. Den restes ursprungligen av dj\u00e4knar (tidens studenter) och dr\u00e4ngar som drog runt i st\u00e4der och byar och &#8221;sj\u00f6ng maj&#8221; samtidigt som de tiggde mat och pengar.<\/p>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>Kransar, tv\u00e4rsl\u00e5 och p\u00e5st\u00e5dd symbolik.<\/strong> Kransar och tv\u00e4rsl\u00e5n som bildar ett kors p\u00e5 dagens midsommarst\u00e4nger d\u00f6k upp f\u00f6rst under b\u00f6rjan av 1800-talet p\u00e5 lantgodsen och i h\u00f6gre st\u00e5nd. Tv\u00e4rsl\u00e5n har av vissa tolkats som religi\u00f6s symbol (kors), medan andra p\u00e5st\u00e5tt att kransarna runt stammen skulle vara en fallossymbol. Forskningsm\u00e4ssigt finns inga bel\u00e4gg f\u00f6r fallos-tolkningen, det \u00e4r ren modern myt. Tv\u00e4rsl\u00e5n kom fr\u00e5n praktisk konstruktion, kransarna fr\u00e5n den dekorativa traditionen &#8221;att maja&#8221;.\n<\/div>\n<h2>Dansen kring st\u00e5ngen: modernare \u00e4n man tror<\/h2>\n<p>Dans kring midsommarst\u00e5ngen har f\u00f6rmodligen f\u00f6rekommit i n\u00e5gon form sedan 1800-talet. Men <em>dansen med s\u00e5nger<\/em>, den vi nu k\u00e4nner som &#8221;klassisk&#8221; midsommardans, tog fart f\u00f6rst under <strong>1920-talet<\/strong>. D\u00e5 gavs s\u00e5ngb\u00f6cker ut med melodier och texter kopplade till h\u00f6gtider.<\/p>\n<h3>&#8221;Sm\u00e5 grodorna&#8221;: fr\u00e5n fransk-engelsk nidvisa till svensk folklig klassiker<\/h3>\n<ul>\n<li><strong>Melodi:<\/strong> ursprungligen fransk, m\u00f6jligen i flera europeiska varianter<\/li>\n<li><strong>1800-talets b\u00f6rjan:<\/strong> brittiska soldater under napoleonkrigen sj\u00f6ng den som <em>nidvisa<\/em> om sina franska fiender<\/li>\n<li><strong>1920-tal:<\/strong> dyker upp i svensk s\u00e5ngbok<\/li>\n<li><strong>Troligen skapad:<\/strong> p\u00e5 N\u00e4\u00e4s kursg\u00e5rd utanf\u00f6r G\u00f6teborg d\u00e4r man i b\u00f6rjan av 1900-talet utvecklade folkliga lekar f\u00f6r pedagogiska \u00e4ndam\u00e5l<\/li>\n<li><strong>Idag:<\/strong> Sveriges mest internationellt k\u00e4nda svenska dans<\/li>\n<\/ul>\n<p>Det finns allts\u00e5 <em>inga bel\u00e4gg<\/em> f\u00f6r Sm\u00e5 grodorna i 1800-talets svenska folkliga uppteckningar. Den \u00e4r en modern konstruktion fr\u00e5n tidigt 1900-tal.<\/p>\n<h2>Folkmagi och midsommarnatten<\/h2>\n<p>I det protestantiska bondesamh\u00e4llet efter 1500-talet f\u00f6rknippades <strong>midsommarnatten<\/strong> fr\u00e4mst med <em>magiska krafter<\/em>. Eftersom natten var \u00e5rets ljusaste men \u00e4nd\u00e5 &#8221;\u00f6verg\u00e5ngsnatt&#8221; mellan v\u00e5r och sommar fanns m\u00e5nga folkliga f\u00f6rest\u00e4llningar:<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Tradition<\/th>\n<th>Betydelse<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Tradition\">Sju sorters blommor under kudden<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Dr\u00f6mma om den framtida maken (unga kvinnor)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Tradition\">Bada naken vid brunnen<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Se den framtida makens spegelbild<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Tradition\">Plocka 7 \u00f6rter<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">H\u00e4lsobringande, maximal kraft just denna natt<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Tradition\">Dricka dagg fr\u00e5n \u00e4ngarna<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Sk\u00f6nhet och h\u00e4lsa<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Tradition\">Trolltyg och f\u00f6rvandlade djur<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Vissa folktro, mest i finsk-svensk tradition<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Tradition\">&#8221;Ormbunken som blommar&#8221;<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Den som hittade en blommande ormbunke fick skatt (finsk tradition)<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<div class=\"df-info\">\n<strong>Carl von Linn\u00e9 dokumenterade.<\/strong> N\u00e4r Linn\u00e9 reste genom landet p\u00e5 1700-talet noterade han systematiskt midsommarseder. Hans <em>Sk\u00e5nska resa<\/em> (1751) och andra reseber\u00e4ttelser \u00e4r prim\u00e4rk\u00e4llor f\u00f6r m\u00e5nga regionala midsommartraditioner som annars skulle vara borta. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren med r\u00f6tter i 1700-talets landsbygd \u00e4r Linn\u00e9s observationer ov\u00e4rderliga.\n<\/div>\n<h2>F\u00f6rbjudet att fira: 1689 \u00e5rs f\u00f6rbud i Bj\u00f6rks\u00e4ter<\/h2>\n<p>Det \u00e4r v\u00e4rt att notera att midsommarfirandet inte alltid varit oproblematiskt. I Nordiska museets samlingar finns ett dokument fr\u00e5n <strong>Bj\u00f6rks\u00e4ter i V\u00e4sterg\u00f6tland 1689<\/strong> d\u00e4r det blev f\u00f6rbjudet att s\u00e4tta upp midsommarst\u00e4nger:<\/p>\n<blockquote><p>&#8221;Blef f\u00f6rbudit att upps\u00e4ttia Midsommarst\u00e4nger, att det elacka lefwernet, som ungdomen der wid pl\u00e4gar bruka, m\u00e5tte f\u00f6rb\u00e5das och avskaffas.&#8221;<\/p><\/blockquote>\n<p>F\u00f6rbudet riktade sig mot ungdomarnas &#8221;elacka leverne&#8221; vid st\u00e5ngen, det vill s\u00e4ga drickande, gr\u00e4l och f\u00f6rmodade ohejdat erotiska beteenden. Detta \u00e4r ett av Sveriges \u00e4ldsta dokumenterade midsommarf\u00f6rbud.<\/p>\n<h2>Kalenderreformen 1953: n\u00e4r midsommaren blev r\u00f6rlig<\/h2>\n<p>Fram till 1952 var midsommarafton ett <strong>fast datum 23 juni<\/strong> och midsommardagen 24 juni. Detta innebar att h\u00f6gtiden kunde infalla p\u00e5 vilken veckodag som helst, n\u00e5got som blev problematiskt i det moderna industrisamh\u00e4llet.<\/p>\n<p>\u00c5r <strong>1953<\/strong> inf\u00f6rdes nuvarande system:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Midsommarafton:<\/strong> alltid en fredag, mellan 19 och 25 juni<\/li>\n<li><strong>Midsommardagen:<\/strong> alltid en l\u00f6rdag, mellan 20 och 26 juni<\/li>\n<li><strong>Motivering:<\/strong> &#8221;b\u00e4ttre passa in i arbetsveckan&#8221;<\/li>\n<\/ul>\n<p>Sverige f\u00f6ljde d\u00e4rmed samma princip som julens f\u00f6rsta juldag (numera fast 25 december). M\u00e5nga andra l\u00e4nder, som Estland, Lettland och Norge, h\u00e5ller fortfarande fast vid 24 juni som midsommardagen.<\/p>\n<div class=\"df-tips\">\n<strong>F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren.<\/strong> Kyrkob\u00f6cker f\u00f6re 1953 noterar &#8221;midsommardagen&#8221; som 24 juni i hela arkivet. Br\u00f6llop och dop p\u00e5 midsommardagen \u00e4r vanligt under 1700\u20131800-tal. I praktiken markerades dagen ofta med en m\u00e4ssa p\u00e5 morgonen och firande p\u00e5 kv\u00e4llen, en kombination som idag f\u00f6rsvunnit.\n<\/div>\n<h2>Midsommarmaten: etablerad sent<\/h2>\n<p>Den klassiska midsommarmaten \u00e4r yngre \u00e4n man tror:<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>R\u00e4tt<\/th>\n<th>Etablering<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"R\u00e4tt\">F\u00e4rskpotatis<\/td>\n<td data-label=\"Etablering\">B\u00f6rjan av 1900-talet, f\u00f6rst p\u00e5 v\u00e4lbemedlade bord<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"R\u00e4tt\">Matjessill<\/td>\n<td data-label=\"Etablering\">Sent 1800-tal, n\u00e4r inlagd sill blev festmat (tidigare fattigmansmat)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"R\u00e4tt\">Gr\u00e4ddfil och gr\u00e4sl\u00f6k<\/td>\n<td data-label=\"Etablering\">1900-tal<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"R\u00e4tt\">F\u00e4rska jordgubbar<\/td>\n<td data-label=\"Etablering\">Mitten av 1900-talet (n\u00e4r kommersiell odling blev allm\u00e4n)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"R\u00e4tt\">Snaps med kryddor<\/td>\n<td data-label=\"Etablering\">Klassisk svensk tradition fr\u00e5n 1800-tal<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"R\u00e4tt\">Snapsvisor (&#8221;Helan g\u00e5r&#8221;)<\/td>\n<td data-label=\"Etablering\">Studentkultur 1800-tal<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"R\u00e4tt\">Pannkaka med jordgubbssylt<\/td>\n<td data-label=\"Etablering\">1900-tal<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"R\u00e4tt\">Lax<\/td>\n<td data-label=\"Etablering\">Sent 1900-tal som festmat<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<h2>Midsommar som inofficiell nationaldag<\/h2>\n<p>Sveriges officiella nationaldag \u00e4r 6 juni (sedan 1983), men midsommar fungerar fortfarande som inofficiell nationaldag. Sveriges flagga anv\u00e4nds som prydnad b\u00e5de p\u00e5 midsommarst\u00e5ngen och vid firandet, n\u00e5got som n\u00e4rmast var ok\u00e4nt under 1800-talet och som etablerades f\u00f6rst under nationalromantiken kring sekelskiftet 1900.<\/p>\n<p>Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r idag som svenskt och internationellt symbol f\u00f6r Sverige som midsommarst\u00e5ngen, blomsterkransen och dansen runt st\u00e5ngen st\u00e5r starkare \u00e4n de bl\u00e5-gula flaggorna. Filmen <em>Midsommar<\/em> (2019) av Ari Aster gav midsommarens visuella spr\u00e5k en internationell publik, om \u00e4n i en n\u00e5got skr\u00e4cktolkad version.<\/p>\n<h2>Vanliga fr\u00e5gor om midsommarens historia<\/h2>\n<div class=\"df-faq\">\n<h3>Varf\u00f6r firar vi midsommar?<\/h3>\n<p>Ursprungligen som kristen kyrkoh\u00f6gtid till\u00e4gnad Johannes D\u00f6paren, vars f\u00f6delse firas 24 juni (sex m\u00e5nader f\u00f6re Jesu f\u00f6delse 25 december). Den kristna kyrkan har firat dagen i cirka 1 500 \u00e5r. Sverige fick traditionen med kristnandet p\u00e5 1000\u20131100-talen.<\/p>\n<h3>Varf\u00f6r \u00e4r midsommar inte alltid 24 juni?<\/h3>\n<p>Fram till 1952 var midsommarafton 23 juni och midsommardagen 24 juni. \u00c5r 1953 inf\u00f6rdes nuvarande system d\u00e4r midsommarafton alltid \u00e4r en fredag (19\u201325 juni) och midsommardagen en l\u00f6rdag (20\u201326 juni). Reformen genomf\u00f6rdes f\u00f6r att b\u00e4ttre passa in i arbetsveckan.<\/p>\n<h3>Varifr\u00e5n kommer midsommarst\u00e5ngen?<\/h3>\n<p>Troligen fr\u00e5n Tyskland under medeltiden (1400\u20131500-tal). I de germanska l\u00e4nderna fanns en tradition att smycka hem med l\u00f6v och blommor inf\u00f6r v\u00e5rens ankomst. I Sverige kallades detta att &#8221;maja&#8221;. Eftersom det var f\u00f6r tidigt med blommor 1 maj kom seden att flyttas till midsommar, men namnet &#8221;majst\u00e5ng&#8221; lever kvar.<\/p>\n<h3>Hur gammal \u00e4r Sm\u00e5 grodorna?<\/h3>\n<p>Som svensk midsommardans \u00e4r den ung. Melodin \u00e4r ursprungligen fransk och anv\u00e4ndes av brittiska soldater under napoleonkrigen som nidvisa om fransm\u00e4nnen. Den dyker upp i svensk s\u00e5ngbok f\u00f6rst p\u00e5 1920-talet. Dansen tros ha skapats p\u00e5 N\u00e4\u00e4s kursg\u00e5rd utanf\u00f6r G\u00f6teborg i b\u00f6rjan av 1900-talet, d\u00e4r man utvecklade folkliga lekar f\u00f6r pedagogiska \u00e4ndam\u00e5l.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r sju sorters blommor?<\/h3>\n<p>En klassisk folkmagisk tradition, unga kvinnor skulle plocka sju olika blomsorter p\u00e5 midsommarafton och l\u00e4gga under kudden f\u00f6r att dr\u00f6mma om den framtida maken. Traditionen har medeltida r\u00f6tter och dokumenterades av Linn\u00e9 p\u00e5 1700-talet.<\/p>\n<h3>N\u00e4r b\u00f6rjade Skansens midsommarfirande?<\/h3>\n<p>1892, samma \u00e5r som Nordiska museet \u00f6ppnade. Skansens folkdr\u00e4kter, dans och midsommarst\u00e5ng blev m\u00f6nster f\u00f6r hur &#8221;klassiskt svenskt midsommarfirande&#8221; definierades. M\u00e5nga moderna f\u00f6rest\u00e4llningar om hur midsommar &#8221;alltid&#8221; firats \u00e4r i sj\u00e4lva verket Skansens version av den folkliga seden.<\/p>\n<h3>\u00c4r midsommarafton helgdag?<\/h3>\n<p>Inte allm\u00e4nt helgdag, men den \u00e4r j\u00e4mst\u00e4lld med allm\u00e4n helgdag i banklagen och andra lagtexter (precis som julafton, ny\u00e5rsafton och p\u00e5skafton). Midsommardagen \u00e4r d\u00e4remot allm\u00e4n flaggdag i Sverige.<\/p>\n<h3>N\u00e4r blev midsommardagen officiellt &#8221;midsommardagen&#8221;?<\/h3>\n<p>1925. F\u00f6re det kallades den officiellt &#8221;Johannes D\u00f6parens dag&#8221;. Svenska kyrkan fortsatte l\u00e4nge att fira Johannes D\u00f6parens dag 24 juni men flyttade det 2003 till s\u00f6ndagen efter midsommardagen.<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"df-kallor\">\n<h3>K\u00e4llor och vidare l\u00e4sning<\/h3>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Midsommar_i_Sverige\" rel=\"noopener\">Wikipedia, Midsommar i Sverige<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.nordiskamuseet.se\/utforska\/hogtider\/midsommar\/\" rel=\"noopener\">Nordiska museet, Midsommar<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.isof.se\/utforska\/kunskapsbanker\/lar-dig-mer-om-arets-namn-och-handelser\/handelser\/midsommar\" rel=\"noopener\">Institutet f\u00f6r spr\u00e5k och folkminnen, Midsommar<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/popularhistoria.se\/vardagsliv\/traditioner\/den-svenska-midsommartraditionen\" rel=\"noopener\">Popul\u00e4r Historia, Den svenska midsommartraditionen<\/a><\/li>\n<li>Dahlberg, Erik. <em>Suecia Antiqua<\/em> (1660\u20131716)<\/li>\n<li>Linn\u00e9, Carl von. <em>Sk\u00e5nska resa<\/em> (1751) och andra reseber\u00e4ttelser<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<div class=\"df-internlankar\">\n<h3>L\u00e4s vidare p\u00e5 Domboksforskning<\/h3>\n<ul>\n<li><a href=\"\/datumkonverterare\/\">Datumkonverterare<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/dombokslexikon\/\">Dombokslexikon<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/foremalslexikon\/\">F\u00f6rem\u00e5lslexikon<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/ordlistor\/\">Ordlistor<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/sverige-runt\/\">Sverige runt: h\u00e4radsr\u00e4tter per landskap<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p><script type=\"application\/ld+json\">{\"@context\": \"https:\/\/schema.org\", \"@type\": \"FAQPage\", \"mainEntity\": [{\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Varf\u00f6r firar vi midsommar?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Ursprungligen som kristen kyrkoh\u00f6gtid till\u00e4gnad Johannes D\u00f6paren, vars f\u00f6delse firas 24 juni (sex m\u00e5nader f\u00f6re Jesu f\u00f6delse 25 december). Den kristna kyrkan har firat dagen i cirka 1 500 \u00e5r. Sverige fick traditionen med kristnandet p\u00e5 1000\u20131100-talen.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Varf\u00f6r \u00e4r midsommar inte alltid 24 juni?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Fram till 1952 var midsommarafton 23 juni och midsommardagen 24 juni. \u00c5r 1953 inf\u00f6rdes nuvarande system d\u00e4r midsommarafton alltid \u00e4r en fredag (19\u201325 juni) och midsommardagen en l\u00f6rdag (20\u201326 juni). Reformen genomf\u00f6rdes f\u00f6r att b\u00e4ttre passa in i arbetsveckan.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Varifr\u00e5n kommer midsommarst\u00e5ngen?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Troligen fr\u00e5n Tyskland under medeltiden (1400\u20131500-tal). I de germanska l\u00e4nderna fanns en tradition att smycka hem med l\u00f6v och blommor inf\u00f6r v\u00e5rens ankomst. I Sverige kallades detta att \\\"maja\\\". Eftersom det var f\u00f6r tidigt med blommor 1 maj kom seden att flyttas till midsommar, men namnet \\\"majst\u00e5ng\\\" lever kvar.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Hur gammal \u00e4r Sm\u00e5 grodorna?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Som svensk midsommardans \u00e4r den ung. Melodin \u00e4r ursprungligen fransk och anv\u00e4ndes av brittiska soldater under napoleonkrigen som nidvisa om fransm\u00e4nnen. Den dyker upp i svensk s\u00e5ngbok f\u00f6rst p\u00e5 1920-talet. Dansen tros ha skapats p\u00e5 N\u00e4\u00e4s kursg\u00e5rd utanf\u00f6r G\u00f6teborg i b\u00f6rjan av 1900-talet, d\u00e4r man utvecklade folkliga lekar f\u00f6r pedagogiska \u00e4ndam\u00e5l.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"Vad \u00e4r sju sorters blommor?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"En klassisk folkmagisk tradition, unga kvinnor skulle plocka sju olika blomsorter p\u00e5 midsommarafton och l\u00e4gga under kudden f\u00f6r att dr\u00f6mma om den framtida maken. Traditionen har medeltida r\u00f6tter och dokumenterades av Linn\u00e9 p\u00e5 1700-talet.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"N\u00e4r b\u00f6rjade Skansens midsommarfirande?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"1892, samma \u00e5r som Nordiska museet \u00f6ppnade. Skansens folkdr\u00e4kter, dans och midsommarst\u00e5ng blev m\u00f6nster f\u00f6r hur \\\"klassiskt svenskt midsommarfirande\\\" definierades. M\u00e5nga moderna f\u00f6rest\u00e4llningar om hur midsommar \\\"alltid\\\" firats \u00e4r i sj\u00e4lva verket Skansens version av den folkliga seden.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"\u00c4r midsommarafton helgdag?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"Inte allm\u00e4nt helgdag, men den \u00e4r j\u00e4mst\u00e4lld med allm\u00e4n helgdag i banklagen och andra lagtexter (precis som julafton, ny\u00e5rsafton och p\u00e5skafton). Midsommardagen \u00e4r d\u00e4remot allm\u00e4n flaggdag i Sverige.\"}}, {\"@type\": \"Question\", \"name\": \"N\u00e4r blev midsommardagen officiellt \\\"midsommardagen\\\"?\", \"acceptedAnswer\": {\"@type\": \"Answer\", \"text\": \"1925. F\u00f6re det kallades den officiellt \\\"Johannes D\u00f6parens dag\\\". Svenska kyrkan fortsatte l\u00e4nge att fira Johannes D\u00f6parens dag 24 juni men flyttade det 2003 till s\u00f6ndagen efter midsommardagen.\"}}]}<\/script><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Snabbfakta om midsommarens historia Ursprunglig kyrkoh\u00f6gtid: Johannes D\u00f6parens dag 24 juni, till\u00e4gnad Jesu d\u00f6pare Den kristna kyrkan firar 24 juni sedan 300-talet Sverige: midsommarfirandet kom med kristnandet p\u00e5 1000\u20131100-talen Fast datum f\u00f6re 1953: midsommarafton 23 juni, midsommardagen 24 juni Kalenderreform 1953: midsommarafton flyttad till fredag mellan 19\u201325 juni Midsommardagen idag: l\u00f6rdag mellan 20\u201326 juni Midsommarst\u00e5ngen:&#8230;<\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":1027,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_yoast_wpseo_meta-robots-noindex":"","_yoast_wpseo_meta-robots-nofollow":"","_yoast_wpseo_canonical":"","_yoast_wpseo_opengraph-title":"","_yoast_wpseo_opengraph-description":"","_yoast_wpseo_twitter-title":"","_yoast_wpseo_twitter-description":"","ilj_linkdefinition":["midsommar historia","midsommarst\u00e5ngen tysk medeltid","Johannes D\u00f6paren 24 juni","midsommarafton fredag","kalenderreform 1953","Carl von Linn\u00e9 midsommar","Sm\u00e5 grodorna 1920-tal","sju sorters blommor{-2}","Skansens midsommar 1892","S:t Hans dag","midsommarens historia"],"footnotes":""},"categories":[180],"tags":[187,189,190,184,181,182,183,185,188,186],"class_list":["post-1028","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-historia-samhalle","tag-carl-von-linne","tag-folkmagi","tag-inofficiell-nationaldag","tag-johannes-doparen","tag-midsommar","tag-midsommarafton","tag-midsommarstang","tag-st-hans-dag","tag-skansen-midsommar","tag-sma-grodorna"],"ilj_keywords":["midsommar historia","midsommarst\u00e5ngen tysk medeltid","Johannes D\u00f6paren 24 juni","midsommarafton fredag","kalenderreform 1953","Carl von Linn\u00e9 midsommar","Sm\u00e5 grodorna 1920-tal","sju sorters blommor{-2}","Skansens midsommar 1892","S:t Hans dag","midsommarens historia"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v28.1 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Midsommarens historia i Sverige: fr\u00e5n Johannes D\u00f6paren till nationaldagen<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Midsommar firades l\u00e4nge 23\u201324 juni p\u00e5 Johannes D\u00f6parens dag. L\u00e4r dig om midsommarst\u00e5ngens tyska ursprung, kalenderreformen 1953 och alla traditioner fr\u00e5n Sm\u00e5 grodorna till sju sorters blommor.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/midsommar-historia\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Midsommarens historia i Sverige: fr\u00e5n Johannes D\u00f6paren till nationaldagen\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Midsommar firades l\u00e4nge 23\u201324 juni p\u00e5 Johannes D\u00f6parens dag. L\u00e4r dig om midsommarst\u00e5ngens tyska ursprung, kalenderreformen 1953 och alla traditioner fr\u00e5n Sm\u00e5 grodorna till sju sorters blommor.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/midsommar-historia\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2026-06-19T17:43:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/historia-midsommar.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1170\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"615\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Marcus Eriksson\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Written by\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Marcus Eriksson\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"11 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/midsommar-historia\\\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/midsommar-historia\\\/\"},\"author\":{\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"headline\":\"Midsommarens historia i Sverige: fr\u00e5n Johannes D\u00f6paren till nationaldagen\",\"datePublished\":\"2026-06-19T17:43:00+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/midsommar-historia\\\/\"},\"wordCount\":2240,\"commentCount\":0,\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/midsommar-historia\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/historia-midsommar.webp\",\"keywords\":[\"Carl von Linn\u00e9\",\"Folkmagi\",\"Inofficiell nationaldag\",\"Johannes D\u00f6paren\",\"Midsommar\",\"Midsommarafton\",\"Midsommarst\u00e5ng\",\"S:t Hans dag\",\"Skansen midsommar\",\"Sm\u00e5 grodorna\"],\"articleSection\":[\"Historia &amp; samh\u00e4lle\"],\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"CommentAction\",\"name\":\"Comment\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/midsommar-historia\\\/#respond\"]}]},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/midsommar-historia\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/midsommar-historia\\\/\",\"name\":\"Midsommarens historia i Sverige: fr\u00e5n Johannes D\u00f6paren till nationaldagen\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/midsommar-historia\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/midsommar-historia\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/historia-midsommar.webp\",\"datePublished\":\"2026-06-19T17:43:00+00:00\",\"description\":\"Midsommar firades l\u00e4nge 23\u201324 juni p\u00e5 Johannes D\u00f6parens dag. L\u00e4r dig om midsommarst\u00e5ngens tyska ursprung, kalenderreformen 1953 och alla traditioner fr\u00e5n Sm\u00e5 grodorna till sju sorters blommor.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/midsommar-historia\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/midsommar-historia\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/midsommar-historia\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/historia-midsommar.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/historia-midsommar.webp\",\"width\":1170,\"height\":615,\"caption\":\"Midsommarens historia i Sverige - fr\u00e5n Johannes D\u00f6paren till modern fest\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/midsommar-historia\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Midsommarens historia i Sverige: fr\u00e5n Johannes D\u00f6paren till nationaldagen\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/author\\\/marcus\\\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Midsommarens historia i Sverige: fr\u00e5n Johannes D\u00f6paren till nationaldagen","description":"Midsommar firades l\u00e4nge 23\u201324 juni p\u00e5 Johannes D\u00f6parens dag. L\u00e4r dig om midsommarst\u00e5ngens tyska ursprung, kalenderreformen 1953 och alla traditioner fr\u00e5n Sm\u00e5 grodorna till sju sorters blommor.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/midsommar-historia\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Midsommarens historia i Sverige: fr\u00e5n Johannes D\u00f6paren till nationaldagen","og_description":"Midsommar firades l\u00e4nge 23\u201324 juni p\u00e5 Johannes D\u00f6parens dag. L\u00e4r dig om midsommarst\u00e5ngens tyska ursprung, kalenderreformen 1953 och alla traditioner fr\u00e5n Sm\u00e5 grodorna till sju sorters blommor.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/midsommar-historia\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_published_time":"2026-06-19T17:43:00+00:00","og_image":[{"width":1170,"height":615,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/historia-midsommar.webp","type":"image\/webp"}],"author":"Marcus Eriksson","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Written by":"Marcus Eriksson","Est. reading time":"11 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/midsommar-historia\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/midsommar-historia\/"},"author":{"name":"Marcus Eriksson","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"headline":"Midsommarens historia i Sverige: fr\u00e5n Johannes D\u00f6paren till nationaldagen","datePublished":"2026-06-19T17:43:00+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/midsommar-historia\/"},"wordCount":2240,"commentCount":0,"publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/midsommar-historia\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/historia-midsommar.webp","keywords":["Carl von Linn\u00e9","Folkmagi","Inofficiell nationaldag","Johannes D\u00f6paren","Midsommar","Midsommarafton","Midsommarst\u00e5ng","S:t Hans dag","Skansen midsommar","Sm\u00e5 grodorna"],"articleSection":["Historia &amp; samh\u00e4lle"],"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"CommentAction","name":"Comment","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/midsommar-historia\/#respond"]}]},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/midsommar-historia\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/midsommar-historia\/","name":"Midsommarens historia i Sverige: fr\u00e5n Johannes D\u00f6paren till nationaldagen","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/midsommar-historia\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/midsommar-historia\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/historia-midsommar.webp","datePublished":"2026-06-19T17:43:00+00:00","description":"Midsommar firades l\u00e4nge 23\u201324 juni p\u00e5 Johannes D\u00f6parens dag. L\u00e4r dig om midsommarst\u00e5ngens tyska ursprung, kalenderreformen 1953 och alla traditioner fr\u00e5n Sm\u00e5 grodorna till sju sorters blommor.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/midsommar-historia\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/midsommar-historia\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/midsommar-historia\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/historia-midsommar.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/historia-midsommar.webp","width":1170,"height":615,"caption":"Midsommarens historia i Sverige - fr\u00e5n Johannes D\u00f6paren till modern fest"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/midsommar-historia\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Midsommarens historia i Sverige: fr\u00e5n Johannes D\u00f6paren till nationaldagen"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/author\/marcus\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1028","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1028"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1028\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1111,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1028\/revisions\/1111"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1027"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1028"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1028"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1028"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}