{"id":727,"date":"2026-05-17T16:39:33","date_gmt":"2026-05-17T15:39:33","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?page_id=727"},"modified":"2026-05-19T11:56:20","modified_gmt":"2026-05-19T10:56:20","slug":"vastmanland","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/vastmanland\/","title":{"rendered":"V\u00e4stmanland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker"},"content":{"rendered":"<div class=\"df-snabbfakta\">\n<h3>Snabbfakta om V\u00e4stmanland<\/h3>\n<ul>\n<li><strong>Region:<\/strong> Svealand (norr om M\u00e4laren)<\/li>\n<li><strong>Svenskt sedan:<\/strong> Forntid (k\u00e4rnsvenskt m\u00e4larlandskap)<\/li>\n<li><strong>Landsarkiv:<\/strong> Riksarkivet i Uppsala (Arkivcentrum)<\/li>\n<li><strong>Arkivprefix:<\/strong> SE\/ULA<\/li>\n<li><strong>H\u00e4radsindelning:<\/strong> 9 historiska h\u00e4rader plus flera bergslag och st\u00e4der med r\u00e5dhusr\u00e4tt<\/li>\n<li><strong>\u00c4ldsta lag:<\/strong> V\u00e4stmannalagen (bevarad, fr\u00e5n cirka 1330)<\/li>\n<li><strong>Hovr\u00e4tt:<\/strong> Svea hovr\u00e4tt fr\u00e5n 1614 (<a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/vad-hette-stockholm-forr\/\">Stockholm<\/a>)<\/li>\n<li><strong>Viktigaste tingsorter:<\/strong> V\u00e4ster\u00e5s, K\u00f6ping, Arboga, Sala, Lindesberg<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p>Letar du efter f\u00f6rf\u00e4der i V\u00e4stmanland? Den h\u00e4r guiden ger dig en \u00f6verblick av hur r\u00e4ttskipningen var organiserad i landskapet, vilka arkiv som bevarar domb\u00f6ckerna, hur V\u00e4stmannalagen fr\u00e5n 1330 pr\u00e4glade r\u00e4ttskulturen och konkreta r\u00e4ttsfall som visar bredden i materialet. V\u00e4stmanland \u00e4r hj\u00e4rtat i Bergslagen \u2014 Sveriges historiska j\u00e4rn- och silverbruksregion \u2014 och har en rik r\u00e4ttshistoria som str\u00e4cker sig fr\u00e5n Sankt Davids kristnande p\u00e5 1000-talet via Engelbrektsupproret 1434 till industrialiseringens framv\u00e4xt.<\/p>\n<div class=\"df-byline\">\nDenna landskapsguide har skrivits av redaktionen p\u00e5 domboksforskning.se som komplement till <strong><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/marita-persson\/\">Marita Perssons<\/a><\/strong> originalmaterial om domboksforskning. Marita specialiserade sig p\u00e5 V\u00e4sterg\u00f6tlands h\u00e4radsr\u00e4tter, medan andra landskap \u00e4r fortsatt utveckling och bygger p\u00e5 offentligt tillg\u00e4ngligt forskningsmaterial.\n<\/div>\n<h2>Historisk bakgrund och r\u00e4ttskipning i V\u00e4stmanland<\/h2>\n<p>V\u00e4stmanland \u2014 &#8221;v\u00e4sterm\u00e4nnens land&#8221; \u2014 \u00e4r ett av Sveriges centrala m\u00e4larlandskap. Namnet syftar p\u00e5 de som bodde v\u00e4ster om Uppland, det forna k\u00e4rnlandet i det svenska riket. Under f\u00f6rkristen tid utgjorde V\u00e4stmanland ett eget folkland i Sveariket. Landskapet delades tidigt in i <strong>hundare<\/strong>, vilka under 1300-talet kom att betecknas som h\u00e4rader. M\u00e5nga av h\u00e4raderna har gamla r\u00f6tter \u2014 Tuhundra h\u00e4rad beskrivs redan 1371 som &#8221;tw\u00e6ggia hundara ting&#8221;, det vill s\u00e4ga tv\u00e5 hundares ting.<\/p>\n<p>V\u00e4stmanland har en bevarad landskapslag \u2014 <strong>V\u00e4stmannalagen<\/strong> \u2014 som tillkom omkring 1330 under Magnus Erikssons tid. Den utg\u00f6r en av de svenska <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/landskapslagarna-i-sverige\/\">landskapslagarna<\/a> och bygger i h\u00f6g grad p\u00e5 samma r\u00e4ttstradition som Upplandslagen (1296) och S\u00f6dermannalagen (1327). Lagen till\u00e4mpades fram till Magnus Erikssons landslag p\u00e5 mitten av 1300-talet, men dess termer och principer levde kvar l\u00e5ngt in i tidigmodern tid. V\u00e4stmannalagen \u00e4r publicerad i Collin och Schlyters klassiska <em>Samling af Sweriges <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sveriges-gamla-lagar\/\">gamla lagar<\/a><\/em>.<\/p>\n<p>Den kyrkliga kristnandeprocessen i V\u00e4stmanland b\u00f6rjade mycket tidigt. Den engelske munken <strong>Sankt David<\/strong> kallas &#8221;V\u00e4stmanlands apostel&#8221; och uppf\u00f6rde det \u00e4ldsta klostret och kyrkan i Munktorp socken \u2014 Munktorps kyrka har delar fr\u00e5n 1000-talet och \u00e4r den \u00e4ldsta i hela V\u00e4ster\u00e5s stift. Innan dess bodde han en tid p\u00e5 D\u00e5v\u00f6 i m\u00e4larviken Galten. V\u00e4ster\u00e5s \u2014 som i medeltida k\u00e4llor skrivs <em>Westraarus<\/em> (v\u00e4stra \u00e5mynningen) \u2014 r\u00e4knades som stad redan 990 och \u00e4r en av Sveriges absolut \u00e4ldsta st\u00e4der. Stiftet i V\u00e4ster\u00e5s har funnits sedan medeltiden.<\/p>\n<div class=\"df-varning\">\n<strong>Specialregler f\u00f6r V\u00e4stmanland:<\/strong> V\u00e4stmanland \u00e4r <strong>Bergslagens hj\u00e4rta<\/strong>, och bergshanteringen har pr\u00e4glat r\u00e4ttskipningen sedan medeltiden. Flera <strong>bergslag<\/strong> (Skinnskattebergs, Gamla Norbergs, Lindes och Ramsbergs, Nora och Hjulsj\u00f6, Grythytte och H\u00e4llefors, Nya Kopparbergs) hade s\u00e4rskild jurisdiktion under bergsfogdar och bergm\u00e4stare som d\u00f6mde i bergsrelaterade m\u00e5l. Vid 1779 \u00e5rs l\u00e4nsreform \u00f6verf\u00f6rdes flera v\u00e4stmanl\u00e4ndska bergslag till det nybildade <strong>\u00d6rebro l\u00e4n<\/strong> \u2014 H\u00e4llefors, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner ligger idag i \u00d6rebro l\u00e4n trots att de tillh\u00f6r landskapet V\u00e4stmanland. Detta \u00e4r kritisk information f\u00f6r sl\u00e4ktforskare: dina f\u00f6rf\u00e4der kan bo i landskapet V\u00e4stmanland men deras arkiv f\u00f6rvaras under \u00d6rebro l\u00e4n.<\/div>\n<p>Engelbrektsupproret 1434 hade sina r\u00f6tter i V\u00e4stmanland och Bergslagen. Bergsmannen <strong>Engelbrekt Engelbrektsson<\/strong> v\u00e4xte upp i <strong>Norberg<\/strong> i V\u00e4stmanland och tillh\u00f6rde en tysk bergsmannasl\u00e4kt som invandrat p\u00e5 1300-talet. Den hatade danske fogden <strong>J\u00f6sse Eriksson<\/strong>, som styrde \u00f6ver Dalarna, V\u00e4stmanland och J\u00e4mtland, var en direkt orsak till upproret. Redan 1431 eller 1432 hade Engelbrekt utsetts till talesman f\u00f6r Bergslagens folk f\u00f6r att f\u00e5 kung Erik av Pommern att avskeda J\u00f6sse Eriksson. N\u00e4r detta inte h\u00e4nde inleddes upproret midsommarafton 1434 med br\u00e4nnandet av fogdens borg i Borgan\u00e4s n\u00e4ra Borl\u00e4nge. <strong>K\u00f6ping<\/strong> br\u00e4ndes och <strong>V\u00e4ster\u00e5s<\/strong> intogs tidigt under upproret. 1435 h\u00f6lls <strong>Sveriges f\u00f6rsta riksdag i Arboga<\/strong> d\u00e4r Engelbrekt uts\u00e5gs till riksh\u00f6vitsman.<\/p>\n<h2>Komplett h\u00e4rads- och stadslista f\u00f6r V\u00e4stmanland<\/h2>\n<p>V\u00e4stmanland omfattar 9 historiska h\u00e4rader plus flera bergslag och st\u00e4der med r\u00e5dhusr\u00e4tt. Arkivmaterial f\u00f6r V\u00e4stmanlands l\u00e4n f\u00f6rvaras hos <strong>Riksarkivet i Uppsala<\/strong> (Arkivcentrum) med prefixet SE\/ULA. F\u00f6r material fr\u00e5n de bergslag som \u00f6verf\u00f6rdes till \u00d6rebro l\u00e4n 1779 s\u00f6ker du ocks\u00e5 i SE\/ULA, men under \u00d6rebro l\u00e4n. Verifiera alltid med <a href=\"https:\/\/sok.riksarkivet.se\/nad\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Riksarkivets NAD<\/a>.<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>H\u00e4rad \/ bergslag<\/th>\n<th>Arkivnummer (NAD)<\/th>\n<th>Omr\u00e5de \/ anm\u00e4rkning<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Norrbo h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">\u00d6stra V\u00e4stmanland, kring Skultuna och Romfartuna. Tingsst\u00e4lle Hallsta by, fr\u00e5n 1899 V\u00e4ster\u00e5s.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Siende h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">\u00d6ster om V\u00e4ster\u00e5s.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Snevringe h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Mellersta V\u00e4stmanland (Hallstahammar, Surahammar, Kolb\u00e4ck). Tingsst\u00e4lle Kolb\u00e4cks g\u00e4stgivareg\u00e5rd.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Tuhundra h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Sydv\u00e4st om V\u00e4ster\u00e5s (Dingtuna, Barkar\u00f6). Tingsst\u00e4lle Dingtuna till 1894, d\u00e4refter V\u00e4ster\u00e5s.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Vagnsbro h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Norra V\u00e4stmanland.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Yttertjurbo h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">\u00d6stra V\u00e4stmanland (Tortuna, Bj\u00f6rksta).<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">\u00d6vertjurbo h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">\u00d6stra V\u00e4stmanland.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">\u00c5kerbo h\u00e4rad (V\u00e4stmanland)<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Centrala V\u00e4stmanland kring K\u00f6ping. Tingsst\u00e4llen Ekl\u00f6\u00f6t, sedan K\u00f6ping fr\u00e5n 1746.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Gamla Norbergs bergslag<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Bergslag i norra V\u00e4stmanland. Sveriges \u00e4ldsta j\u00e4rnframst\u00e4llningsort.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Skinnskattebergs bergslag<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Bergslag i v\u00e4stra V\u00e4stmanland.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">V\u00e4stmanlands s\u00f6dra domsaga<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Fr\u00e5n 1850-talet: Siende, Tuhundra och Snevringe h\u00e4rader (\u00e4ven Yttertjurbo 1894\u20131928).<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">V\u00e4stmanlands mellersta domsaga<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">1929\u20131970: Siende och Norrbo <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombocker-online\/\">tingslag<\/a>.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">V\u00e4ster\u00e5s tingsr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/ULA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">1971\u20132001. Slogs samman med Sala 2001.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">V\u00e4stmanlands tingsr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">SE\/ULA\/12715<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Modern tingsr\u00e4tt sedan 2001. Hela l\u00e4nets domsaga.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">V\u00e4ster\u00e5s r\u00e5dhusr\u00e4tt och magistrat<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Stadens l\u00e4gsta domstol fram till 1971.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">K\u00f6pings r\u00e5dhusr\u00e4tt och magistrat<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">K\u00f6pings stadens l\u00e4gsta domstol.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Arboga r\u00e5dhusr\u00e4tt och magistrat<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Arboga stadens l\u00e4gsta domstol. Sveriges f\u00f6rsta riksdag h\u00f6lls 1435.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Sala r\u00e5dhusr\u00e4tt och magistrat<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Sala stads l\u00e4gsta domstol fram till 1960. Stadsprivilegier 1624.<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<div class=\"df-info-box\">\n<strong>Om arkivnumren:<\/strong> Prefixet SE\/ULA betyder &#8221;Sverige \/ Landsarkivet i Uppsala&#8221;. Riksarkivet i Uppsala f\u00f6rvarar arkiv fr\u00e5n Uppsala, S\u00f6dermanlands, \u00d6rebro, V\u00e4stmanlands och Dalarnas (Kopparbergs) l\u00e4n. Centrala administrativa arkiv f\u00f6r V\u00e4stmanland: <strong>L\u00e4nsstyrelsen i V\u00e4stmanlands l\u00e4n<\/strong> = SE\/ULA\/11037 och <strong>L\u00e4nsarbetsn\u00e4mnden i V\u00e4stmanlands l\u00e4n<\/strong> = SE\/ULA\/11931. <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/gamla-bouppteckningar\/\">Bouppteckningar<\/a> fr\u00e5n V\u00e4stmanlands l\u00e4n ing\u00e5r i Riksarkivets digitala bouppteckningsdatabas tillsammans med \u00e5tta andra l\u00e4n.\n<\/div>\n<h2>Viktiga r\u00e4ttsfall och historiska h\u00e4ndelser fr\u00e5n V\u00e4stmanland<\/h2>\n<p>V\u00e4stmanlands r\u00e4ttshistoria pr\u00e4glas av Bergslagens framv\u00e4xt, Engelbrektsupproret och Sala silvergruvas avg\u00f6rande betydelse. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra dokumenterade exempel.<\/p>\n<div class=\"df-case-grid\">\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1251<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Slaget vid Herrevadsbro \u2013 folkungarnas nederlag<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> Herrevadsbro vid Kolb\u00e4ck (Snevringe h\u00e4rad)<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Akt\u00f6rer:<\/strong> Birger jarl mot folkungarna<\/span>\n<\/div>\n<p>\u00c5r 1251 stod ett slag vid Herrevadsbro d\u00e4r Kolb\u00e4cks\u00e5n l\u00f6per i Snevringe h\u00e4rad. Slaget utk\u00e4mpades mellan svenska upprorsm\u00e4n uppbackade av tyska legosoldater \u00e5 ena sidan, och den svenska kungamakten ledda av <strong>Birger jarl<\/strong> \u00e5 andra sidan. Folkungarna f\u00f6rlorade striden, vilket bef\u00e4ste Birger jarls och Bj\u00e4lbo\u00e4ttens makt \u00f6ver Sverige. Kolb\u00e4cks kyrka, som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n denna tid, anses enligt myten ha namngivits efter biskop Kol som uppf\u00f6rde kyrkan som f\u00f6rsoning f\u00f6r sitt svek mot folkungarna \u2014 alternativt med byte fr\u00e5n slaget. Detta \u00e4r en av de avg\u00f6rande slagen i medeltidens svenska politik och utspelade sig p\u00e5 v\u00e4stmanl\u00e4ndsk mark.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Wikipedia: Snevringe h\u00e4rad. Erikskr\u00f6nikan.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1434\u20131435<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Engelbrektsupproret fr\u00e5n Norberg till Arboga<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Ledare:<\/strong> Engelbrekt Engelbrektsson (Norberg)<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>F\u00f6rgrund:<\/strong> Fogden J\u00f6sse Eriksson<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Klimax:<\/strong> Sveriges f\u00f6rsta riksdag, Arboga 1435<\/span>\n<\/div>\n<p>Engelbrekt Engelbrektsson v\u00e4xte upp i Norberg i V\u00e4stmanland och tillh\u00f6rde en tysk bergsmannasl\u00e4kt. Den hatade danske fogden J\u00f6sse Eriksson, som styrde \u00f6ver Dalarna, V\u00e4stmanland och J\u00e4mtland, pl\u00e5gade folket med h\u00f6ga skatter och hemska straff. Engelbrekt uts\u00e5gs 1431 eller 1432 till talesman f\u00f6r Bergslagens folk. N\u00e4r kung Erik av Pommern inte avskedade J\u00f6sse Eriksson utbr\u00f6t upproret midsommarafton 1434. Fogdens borg i Borgan\u00e4s br\u00e4ndes, K\u00f6ping br\u00e4ndes och V\u00e4ster\u00e5s intogs. Hansans handelsbojkott mot Sverige hade gjort det om\u00f6jligt f\u00f6r bergsm\u00e4n att s\u00e4lja j\u00e4rn och k\u00f6pa salt \u2014 vilket bidrog till upprorets bredd. I januari 1435 h\u00f6lls <strong>Sveriges f\u00f6rsta riksdag i Arboga<\/strong> d\u00e4r Engelbrekt uts\u00e5gs till riksh\u00f6vitsman. Detta \u00e4r en av V\u00e4stmanlands viktigaste r\u00e4ttshistoriska h\u00e4ndelser.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> SO-rummet: Engelbrektsupproret. Lars-Olof Larsson. Erikskr\u00f6nikan.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1500\u20131700-tal<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Sala silvergruva \u2013 Sveriges silvercentrum<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> Sala silvergruva<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Period:<\/strong> Medeltid till 1908<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Stadsprivilegier:<\/strong> Sala 1624<\/span>\n<\/div>\n<p>Sala silvergruva var Sveriges viktigaste silvergruva och en av Europas fr\u00e4msta under stormaktstiden. Silvermalmsbrytningen p\u00e5gick fr\u00e5n \u00e5tminstone 1400-talet (nyare dateringar visar 1100-talet) fram till 1908. Gruvan finansierade flera av Sveriges krig och var avg\u00f6rande f\u00f6r Gustav Vasas kassa p\u00e5 1500-talet. Den 7 april 1624 beslutade Gustav II Adolf att en ny stad skulle grundas vid silvergruvan, och bebyggelsen flyttades fr\u00e5n Gruvbyn till nya Sala. Holl\u00e4ndaren Johan Carels ritade rutn\u00e4tsstadsplanen. Under stora pesten 1710 flyttade kungafamiljen till V\u00e4sby kungsg\u00e5rd i Sala. Sala bergslag hade s\u00e4rskild jurisdiktion i bergsm\u00e5l, och bergm\u00e4staren Hans Ranie och hans ledam\u00f6ter dokumenteras under 1700-talet vid bes\u00f6k i Nygruvan i Jugansbo norr om staden.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Kulturarv V\u00e4stmanland: Sala silvergruva. Wikipedia: Sala. Privilegiebrev fr\u00e5n 1347, 1354, 1375, 1420.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1607<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Skultuna m\u00e4ssingsbruk \u2013 v\u00e4rldens \u00e4ldsta aktiva f\u00f6retag<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Grundare:<\/strong> Karl IX<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> Skultuna i Norrbo h\u00e4rad<\/span>\n<\/div>\n<p>\u00c5r 1607 startade kung Karl IX ett m\u00e4ssingsbruk i Skultuna i Norrbo h\u00e4rad. Det \u00e4r en av v\u00e4rldens \u00e4ldsta \u00e4nnu aktiva f\u00f6retag. Platsen valdes f\u00f6r n\u00e4rheten till vattenkraften i Svart\u00e5n, Falu koppargruva i norr, V\u00e4ster\u00e5s hamn i s\u00f6der och den goda tillg\u00e5ngen p\u00e5 tr\u00e4kol i de omkringliggande skogarna. Bruksomr\u00e5det utvecklade ett s\u00e4rpr\u00e4glat samh\u00e4lle med egna juridiska och sociala strukturer som f\u00f6ljde med svensk bergshantering. Idag tillverkas \u00e4ven produkter av aluminium p\u00e5 orten. Bruks\u00e4garen och dess folk dyker upp i Norrbo h\u00e4radsr\u00e4tts domb\u00f6cker, och brukets material \u00e4r \u00e4ven dokumenterat i specialarkiv.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Wikipedia: Norrbo h\u00e4rad. Skultunas historia.<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<h2>V\u00e4stmannalagen och spr\u00e5kk\u00e4llan i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n<p>V\u00e4stmannalagen fr\u00e5n cirka 1330 \u00e4r en av Sveriges bevarade landskapslagar och bygger p\u00e5 samma r\u00e4ttstradition som Upplandslagen (1296) och S\u00f6dermannalagen (1327). Den var i kraft fram till Magnus Erikssons landslag p\u00e5 1300-talet, men termer och principer levde kvar mycket l\u00e4ngre. Tre stadf\u00e4sta landskapslagar \u2014 Upplandslagen, S\u00f6dermannalagen och N\u00e4rkeslagen \u2014 \u00e4r publicerade i Collin och Schlyters <em>Samling af Sweriges gamla lagar<\/em>, och V\u00e4stmannalagen ing\u00e5r ocks\u00e5 i denna serie.<\/p>\n<h3>Termer du kan st\u00f6ta p\u00e5<\/h3>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Term<\/th>\n<th>Betydelse<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Hundare<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Forntida administrativ enhet som ersattes av h\u00e4radsindelningen p\u00e5 1300-talet. &#8221;Tuhundra&#8221; = tv\u00e5 hundare. Termen lever kvar i h\u00e4rads-namn.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Bergslag<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Omr\u00e5de med s\u00e4rskild bergsbruksjurisdiktion. V\u00e4stmanland hade flera bergslag (Norbergs, Skinnskattebergs, Lindes-Ramsbergs etc).<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Bergm\u00e4stare<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Den kungliga tj\u00e4nsteman som hade jurisdiktion \u00f6ver bergsm\u00e5l i bergslagen.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Hytta<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Anl\u00e4ggning f\u00f6r j\u00e4rnframst\u00e4llning. Ortnamn p\u00e5 -hyttan vanliga i Bergslagen (Skinnskattehyttan, H\u00e4llefors hytta etc).<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">St\u00e5ngj\u00e4rnshammare<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Anl\u00e4ggning f\u00f6r smide av st\u00e5ngj\u00e4rn. Fagersta Bruks ursprung fr\u00e5n 1611.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Gruvby<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Ursprunglig bebyggelse vid Sala silvergruva, som ersattes med rutn\u00e4tsstaden Sala 1624.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Westraarus<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Medeltida namn p\u00e5 V\u00e4ster\u00e5s, <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/gamla-vastgotska-dialektord\/\">fornsvenska<\/a> f\u00f6r &#8221;v\u00e4stra \u00e5mynningen&#8221; (vid Svart\u00e5ns utlopp i M\u00e4laren).<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Folkland<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">F\u00f6rkristen administrativ region. V\u00e4stmanland var ett av Svearikets folkland innan landskapsindelningen.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Fj\u00e4drundaland<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Det uppl\u00e4ndska folkland som \u00f6stra V\u00e4stmanland fordom r\u00e4knades till.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Eriksgatan<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Den medeltida kungaresan fr\u00e5n Uppsala via \u00d6rebro till Skara d\u00e4r kungen bef\u00e4ste sin makt. Passerade Tuhundra h\u00e4rad v\u00e4ster om Dingtuna.<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>Personnamn f\u00f6ljer standardsvensk patronymikon-tradition. F\u00f6rnamnen \u00e4r konventionellt svenska: Per, Anders, Sven, Lars, Nils, Olof, Bengt. I Bergslagen m\u00f6ter du m\u00e5nga tyska bergmansnamn fr\u00e5n medeltiden och fram\u00e5t p\u00e5 grund av den tyska invandringen \u2014 Engelbrekt sj\u00e4lv var av tysk b\u00f6rd. Ortnamn slutar ofta p\u00e5 -tuna (gammal marknadsplats), -\u00e5ker (\u00f6ppen mark), -berg, -hyttan, -fors. Tuna-namnen \u00e4r s\u00e4rskilt karakt\u00e4ristiska f\u00f6r V\u00e4stmanland (Dingtuna, Munktorp-\u00d6sttuna, Skultuna).<\/p>\n<div class=\"df-info-box\">\n<strong>Tips:<\/strong> V\u00e4stmanl\u00e4ndska domb\u00f6cker fr\u00e5n 1600- och 1700-talen f\u00f6ljer standard svensk handstilstradition. Materialet \u00e4r j\u00e4mf\u00f6relsevis l\u00e4ttl\u00e4st. Bergsbruksrelaterat material kan inneh\u00e5lla tyska tekniska termer och tyska namn fr\u00e5n medeltiden och fram\u00e5t. Snevringe h\u00e4radsr\u00e4tts protokoll har dessutom registrerats systematiskt av Uppsala universitets <em>Gender and Work<\/em>-projekt f\u00f6r perioden 1671\u20131880 (totalt \u00f6ver 6 000 f\u00f6rs\u00f6rjningsaktiviteter). Anv\u00e4nd Maritas <a href=\"\/tips-2\/\">9 tips f\u00f6r gammal handstil<\/a> som grund.\n<\/div>\n<h2>Tidslinje f\u00f6r r\u00e4ttskipningen i V\u00e4stmanland<\/h2>\n<ul>\n<li><strong>F\u00f6rkristen tid:<\/strong> V\u00e4stmanland eget folkland i Sveariket, indelat i hundare<\/li>\n<li><strong>990:<\/strong> V\u00e4ster\u00e5s (Aros) r\u00e4knas som stad \u2013 en av Sveriges \u00e4ldsta<\/li>\n<li><strong>1000-tal:<\/strong> Sankt David grundar Munktorps kyrka \u2013 stiftets \u00e4ldsta<\/li>\n<li><strong>1100-tal:<\/strong> Sala silvergruva troligen i drift (nyare datering)<\/li>\n<li><strong>1100-tal:<\/strong> \u00c4ldsta masugnarna i Bergslagen<\/li>\n<li><strong>1251:<\/strong> Slaget vid Herrevadsbro i Snevringe h\u00e4rad \u2013 Birger jarl mot folkungarna<\/li>\n<li><strong>1300-tal:<\/strong> Hundare ers\u00e4tts av h\u00e4radsindelning. Eriksgatan passerar Tuhundra<\/li>\n<li><strong>1330:<\/strong> V\u00e4stmannalagen nedtecknad<\/li>\n<li><strong>1347:<\/strong> Privilegiebrev f\u00f6r Stora kopparberg av Magnus Eriksson \u2013 Sala silvergruva omn\u00e4mnd<\/li>\n<li><strong>1354:<\/strong> Privilegiebrev f\u00f6r Norbergs bergslag av Magnus Eriksson \u2013 &#8221;silbergheno&#8221; n\u00e4mns<\/li>\n<li><strong>1371:<\/strong> &#8221;Tw\u00e6ggia hundara ting&#8221; omn\u00e4mns i Tuhundra h\u00e4rad<\/li>\n<li><strong>1431\/1432:<\/strong> Engelbrekt utses till talesman f\u00f6r Bergslagens folk mot fogden J\u00f6sse Eriksson<\/li>\n<li><strong>1434-06:<\/strong> Engelbrektsupproret startar. K\u00f6ping br\u00e4nns, V\u00e4ster\u00e5s intas<\/li>\n<li><strong>1435-01:<\/strong> Sveriges f\u00f6rsta riksdag i Arboga \u2013 Engelbrekt utses till riksh\u00f6vitsman<\/li>\n<li><strong>1607:<\/strong> Karl IX startar Skultuna m\u00e4ssingsbruk<\/li>\n<li><strong>1611:<\/strong> Fagersta st\u00e5ngj\u00e4rnshammare anlagd vid Kolb\u00e4cks\u00e5n<\/li>\n<li><strong>1614:<\/strong> Svea hovr\u00e4tt inr\u00e4ttas \u2013 andra instans f\u00f6r V\u00e4stmanland<\/li>\n<li><strong>1624:<\/strong> Sala f\u00e5r stadsprivilegier av Gustav II Adolf, ny stadsplan av Johan Carels<\/li>\n<li><strong>1634:<\/strong> Axel Oxenstiernas l\u00e4nsreform \u2013 V\u00e4stmanlands l\u00e4n etableras<\/li>\n<li><strong>1643:<\/strong> Lindesberg f\u00e5r stadsprivilegier<\/li>\n<li><strong>1680\u20131718:<\/strong> Siende, Tuhundra och \u00c5kerbo domsaga bildas<\/li>\n<li><strong>1710:<\/strong> Kungafamiljen flyr Stockholms pest till V\u00e4sby kungsg\u00e5rd i Sala<\/li>\n<li><strong>1719\u20131795:<\/strong> Siende, Tuhundra, \u00c5kerbo och Snevringe domsaga<\/li>\n<li><strong>1734:<\/strong> 1734 \u00e5rs lag inf\u00f6rs i V\u00e4stmanland<\/li>\n<li><strong>1779:<\/strong> \u00d6rebro l\u00e4n bildas \u2013 flera v\u00e4stmanl\u00e4ndska bergslag (H\u00e4llefors, Lindes, Ljusnarsberg, Nora) \u00f6verf\u00f6rs dit<\/li>\n<li><strong>1796\u20131864:<\/strong> Siende, Tuhundra och Snevringe domsaga (fr\u00e5n 1850-talet &#8221;V\u00e4stmanlands s\u00f6dra domsaga&#8221;)<\/li>\n<li><strong>1849:<\/strong> Lagmansr\u00e4tt avskaffas, h\u00e4radsr\u00e4tt direkt underordnad hovr\u00e4tten<\/li>\n<li><strong>1865\u20131928:<\/strong> V\u00e4stmanlands s\u00f6dra domsaga<\/li>\n<li><strong>1894:<\/strong> Tuhundra tingsst\u00e4lle flyttas fr\u00e5n Dingtuna till V\u00e4ster\u00e5s<\/li>\n<li><strong>1903:<\/strong> Landsarkivet i Uppsala (ULA) inr\u00e4ttas<\/li>\n<li><strong>1908:<\/strong> Sala silvergruva upph\u00f6r med silverbrytning<\/li>\n<li><strong>1929\u20131947:<\/strong> V\u00e4stmanlands mellersta domsaga (Siende och Norrbo tingslag)<\/li>\n<li><strong>1944:<\/strong> Fagersta f\u00e5r stadsprivilegier \u2013 V\u00e4stmanlands yngsta stad<\/li>\n<li><strong>1971:<\/strong> H\u00e4radsr\u00e4tter och r\u00e5dhusr\u00e4tter sl\u00e5s samman. V\u00e4ster\u00e5s tingsr\u00e4tt bildas<\/li>\n<li><strong>2001:<\/strong> V\u00e4stmanlands tingsr\u00e4tt (SE\/ULA\/12715) ers\u00e4tter V\u00e4ster\u00e5s och Sala tingsr\u00e4tter<\/li>\n<li><strong>2010:<\/strong> Landsarkivet i Uppsala uppg\u00e5r i Riksarkivet<\/li>\n<\/ul>\n<h2>Var hittar du domb\u00f6ckerna?<\/h2>\n<p>Domb\u00f6ckerna fr\u00e5n V\u00e4stmanland bevaras hos <strong>Riksarkivet i Uppsala<\/strong> (Arkivcentrum) med prefixet SE\/ULA. F\u00f6r material fr\u00e5n bergslagen som \u00f6verf\u00f6rdes till \u00d6rebro l\u00e4n 1779 (H\u00e4llefors, Lindes, Ljusnarsberg, Nora) s\u00f6ker du ocks\u00e5 i SE\/ULA men under \u00d6rebro l\u00e4n. Bouppteckningar fr\u00e5n V\u00e4stmanlands l\u00e4n ing\u00e5r i Riksarkivets digitala bouppteckningsdatabas.<\/p>\n<h3>Riksarkivet och \u00f6ppna k\u00e4llor<\/h3>\n<ul>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/sok.riksarkivet.se\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Riksarkivets digitala forskarsal<\/a><\/strong> \u2013 kostnadsfri tillg\u00e5ng till domboksmaterialet fr\u00e5n V\u00e4stmanland. Bouppteckningsdatabasen omfattar V\u00e4stmanlands l\u00e4n som en av nio l\u00e4n.<\/li>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/riksarkivet.se\/uppsala\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Riksarkivet i Uppsala \u2013 officiell hemsida<\/a><\/strong> \u2013 Arkivcentrum f\u00f6rvarar arkiv fr\u00e5n Uppsala, S\u00f6dermanlands, \u00d6rebro, V\u00e4stmanlands och Dalarnas l\u00e4n.<\/li>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/www.uu.se\/forskning\/gender-and-work\/databas\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Gender and Work-databasen, Uppsala universitet<\/a><\/strong> \u2013 Snevringe h\u00e4radsr\u00e4tts protokoll 1671\u20131699 (1 247 aktiviteter) och 1720\u20131880 (4 791 aktiviteter) systematiskt registrerade. Bra s\u00f6king\u00e5ng f\u00f6r obesuttna familjer.<\/li>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/kulturarvvastmanland.se\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Kulturarv V\u00e4stmanland<\/a><\/strong> \u2013 stora samlingar om Sala silvergruva, Bergslagen och V\u00e4stmanlands industrihistoria.<\/li>\n<li><strong>Sak\u00f6resl\u00e4ngderna<\/strong> \u2013 fungerar som personregister till domb\u00f6ckerna och finns oftast i slutet av varje ting.<\/li>\n<\/ul>\n<h3>Abonnemang och specialdatabas<\/h3>\n<ul>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/www.arkivdigital.se\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Arkiv Digital<\/a><\/strong> \u2013 nyfotograferade bilder med generellt b\u00e4ttre kvalitet \u00e4n Riksarkivets. V\u00e4stmanlands 9 h\u00e4rader \u00e4r v\u00e4lkatalogiserade.<\/li>\n<li><strong>Elsa Trolle \u00d6nnerfors: Domsagohistorik \u2013 K\u00f6pings tingsr\u00e4tt och Sala tingsr\u00e4tt<\/strong> \u2013 del av Riksantikvarie\u00e4mbetets Tings- och r\u00e5dhusinventeringen 1996\u20132007. Detaljerad genealogi av domstolarnas utveckling.<\/li>\n<li><strong>Karin Hassan Jansson &#038; Jonas Lindstr\u00f6m:<\/strong> <em>Horet i H\u00e4lsta: En sann historia fr\u00e5n 1600-talet<\/em> (Natur och Kultur, 2018). Bygger p\u00e5 Snevringe h\u00e4radsr\u00e4tts material.<\/li>\n<\/ul>\n<div class=\"df-tips\">\n<strong>Forskartips:<\/strong> V\u00e4stmanlands viktigaste fallgrop \u00e4r 1779 \u00e5rs l\u00e4nsreform d\u00e5 flera bergslag \u00f6verf\u00f6rdes till \u00d6rebro l\u00e4n. F\u00f6r f\u00f6rf\u00e4der i H\u00e4llefors, Lindes, Ljusnarsberg eller Nora \u2014 landskapet \u00e4r V\u00e4stmanland men l\u00e4net \u00e4r \u00d6rebro l\u00e4n. Domsagostrukturen \u00e4r komplex med Siende, Tuhundra, \u00c5kerbo och Snevringe i olika sammans\u00e4ttningar genom \u00e5rhundradena. S\u00f6k d\u00e4rf\u00f6r b\u00e5de p\u00e5 enskilt h\u00e4rad och p\u00e5 domsagas-namn. F\u00f6r Bergslagens sl\u00e4ktforskning finns rik specialliteratur via Kulturarv V\u00e4stmanland.\n<\/div>\n<h3>Specialdomstolar och relaterade r\u00e4ttsforum<\/h3>\n<p>F\u00f6rutom de allm\u00e4nna h\u00e4radsr\u00e4tterna och r\u00e5dhusr\u00e4tterna fanns flera specialdomstolar som \u00e4r v\u00e4rda att k\u00e4nna till:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Svea hovr\u00e4tt<\/strong> (Stockholm, fr\u00e5n 1614) \u2013 andra instans f\u00f6r V\u00e4stmanland.<\/li>\n<li><strong>V\u00e4ster\u00e5s domkapitel<\/strong> \u2013 f\u00f6r kyrkliga m\u00e5l, \u00e4ktenskapsskillnader och vissa sedlighetsm\u00e5l. V\u00e4ster\u00e5s stift \u00e4r ett av Sveriges \u00e4ldsta.<\/li>\n<li><strong>Bergstinget och bergm\u00e4stardomar<\/strong> \u2013 f\u00f6r bergsm\u00e5l i bergslagen. Sala bergslag, Norbergs bergslag, Skinnskattebergs bergslag, Lindes och Ramsbergs bergslag hade alla s\u00e4rskild jurisdiktion fram till 1850-talet.<\/li>\n<li><strong>V\u00e4ster\u00e5s slott krigsr\u00e4tt<\/strong> \u2013 milit\u00e4ra m\u00e5l under slottets aktiva period.<\/li>\n<li><strong>Sala bergstingsr\u00e4tt<\/strong> \u2013 f\u00f6r silvergruvsrelaterade m\u00e5l fr\u00e5n 1500-talet och fram\u00e5t.<\/li>\n<li><strong>Skultuna brukspatronens domstol<\/strong> \u2013 f\u00f6r bruksrelaterade m\u00e5l under svenska brukstraditionen.<\/li>\n<li><strong>L\u00e4nsstyrelsen i V\u00e4stmanlands l\u00e4n. Landskansliet<\/strong> (SE\/ULA\/11037) \u2013 administrativa m\u00e5l fr\u00e5n 1634 och fram\u00e5t.<\/li>\n<\/ul>\n<h2>Praktiska forskartips f\u00f6r V\u00e4stmanland<\/h2>\n<ul>\n<li><strong>Identifiera landskap kontra l\u00e4n<\/strong> \u2013 f\u00f6rf\u00e4der i H\u00e4llefors, Lindes, Ljusnarsberg eller Nora bor i landskapet V\u00e4stmanland men i \u00d6rebro l\u00e4n sedan 1779.<\/li>\n<li><strong>Anv\u00e4nd Gender and Work-databasen<\/strong> f\u00f6r Snevringe h\u00e4radsr\u00e4tts protokoll 1671\u20131880 \u2014 perfekt f\u00f6r obesuttna f\u00f6rf\u00e4der (torpare, soldater, backstugusittare).<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r bergsbruksanor<\/strong> \u2013 s\u00f6k i Sala bergslag, Norbergs bergslag eller Skinnskattebergs bergslag. Bergm\u00e4ster hade s\u00e4rskild jurisdiktion.<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r Sala-anor<\/strong> \u2013 stadsprivilegierna kom 1624 men Gruvbyn fanns redan tidigare. S\u00f6k b\u00e5de i stadsr\u00e4tten och bergstinget.<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r Arboga-anor<\/strong> \u2013 staden har s\u00e4rskild medeltidshistoria som handelsplats och tingsplats. Sveriges f\u00f6rsta riksdag 1435.<\/li>\n<li><strong>Anv\u00e4nd Kulturarv V\u00e4stmanland<\/strong> f\u00f6r Bergslagens specialhistoria och Sala silvergruvas dokumentation.<\/li>\n<li><strong>Konsultera V\u00e4ster\u00e5s domkapitel<\/strong> \u2013 f\u00f6r kyrkliga m\u00e5l, \u00e4ktenskap och sedlighet.<\/li>\n<li><strong>Domsagor \u2013 komplext<\/strong>: Siende+Tuhundra+\u00c5kerbo (1680\u20131718), +Snevringe (1719\u20131795), Siende+Tuhundra+Snevringe (1796\u20131864), V\u00e4stmanlands s\u00f6dra domsaga (1865\u20131928), V\u00e4stmanlands mellersta domsaga (1929\u20131970). S\u00f6k i alla relevanta sammans\u00e4ttningar.<\/li>\n<li><strong>Anv\u00e4nd Maritas <a href=\"\/tips-2\/\">9 tips f\u00f6r gammal handstil<\/a><\/strong> \u2013 v\u00e4stmanl\u00e4ndska handlingar f\u00f6ljer standard svensk skrifttradition.<\/li>\n<li><strong>Konsultera v\u00e5rt <a href=\"\/dombokslexikon\/\">Dombokslexikon<\/a><\/strong> f\u00f6r ok\u00e4nda juridiska termer och v\u00e5rt <a href=\"\/foremalslexikon\/\">F\u00f6rem\u00e5lslexikon<\/a> f\u00f6r f\u00f6rem\u00e5l i bouppteckningar.<\/li>\n<\/ul>\n<h2 class=\"df-faq\">Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n<div class=\"df-faq\">\n<h3>Vilket landsarkiv har V\u00e4stmanlands domb\u00f6cker?<\/h3>\n<p>Riksarkivet i Uppsala (Arkivcentrum) f\u00f6rvarar originalen fr\u00e5n V\u00e4stmanland med prefixet SE\/ULA. Landsarkivet i Uppsala inr\u00e4ttades 1903 och blev en avdelning inom Riksarkivet 2010. Det f\u00f6rvarar arkiv fr\u00e5n Uppsala, S\u00f6dermanlands, \u00d6rebro, V\u00e4stmanlands och Dalarnas l\u00e4n. F\u00f6r de v\u00e4stmanl\u00e4ndska bergslag som \u00f6verf\u00f6rdes till \u00d6rebro l\u00e4n 1779 (H\u00e4llefors, Lindes, Ljusnarsberg, Nora) s\u00f6ker du under \u00d6rebro l\u00e4n men i samma arkivinstitution.<\/p>\n<h3>Hur l\u00e5ngt tillbaka finns domb\u00f6cker fr\u00e5n V\u00e4stmanland?<\/h3>\n<p>Bevarade h\u00e4radsr\u00e4ttsprotokoll g\u00e5r till 1600-talet. Snevringe h\u00e4radsr\u00e4tts protokoll fr\u00e5n 1671 har systematiskt registrerats av Uppsala universitet (1 247 aktiviteter 1671\u20131699). F\u00f6r medeltida material s\u00f6ker du i Magnus Erikssons privilegiebrev fr\u00e5n 1347, 1354, 1420 och i diplomsamlingar via Riksarkivet. Tuhundra h\u00e4rad omn\u00e4mns redan 1371 som &#8221;tw\u00e6ggia hundara ting&#8221;.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r V\u00e4stmannalagen och p\u00e5verkar den min sl\u00e4ktforskning?<\/h3>\n<p>V\u00e4stmannalagen \u00e4r V\u00e4stmanlands medeltida landskapslag, nedtecknad omkring 1330. Den bygger p\u00e5 samma r\u00e4ttstradition som Upplandslagen (1296) och S\u00f6dermannalagen (1327). Lagen var i kraft fram till Magnus Erikssons landslag p\u00e5 mitten av 1300-talet, men termer och principer levde kvar mycket l\u00e4ngre. F\u00f6r modern sl\u00e4ktforskning fr\u00e5n 1600-talet har den ingen direkt r\u00e4ttslig betydelse, men flera juridiska termer m\u00f6ts \u00e4n i tidiga domb\u00f6cker. Lagen \u00e4r publicerad i Collin och Schlyters <em>Samling af Sweriges gamla lagar<\/em>.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r Bergslagen och hur p\u00e5verkar den min sl\u00e4ktforskning?<\/h3>\n<p>Bergslagen \u00e4r Sveriges historiska j\u00e4rn- och silverbruksregion som omfattar delar av V\u00e4rmland, V\u00e4stmanland och Dalarna. V\u00e4stmanland var Bergslagens hj\u00e4rta med flera bergslag \u2014 Norbergs (Sveriges \u00e4ldsta j\u00e4rnframst\u00e4llningsort), Skinnskattebergs, Lindes och Ramsbergs, Sala silvergruva, Nora och Hjulsj\u00f6, Grythytte och H\u00e4llefors. Varje bergslag hade s\u00e4rskild jurisdiktion via bergm\u00e4stare och bergsfogdar. F\u00f6r sl\u00e4ktforskare med bergsmansf\u00f6rf\u00e4der \u00e4r detta kritiskt: m\u00e5l som r\u00f6rde gruvor, hyttor, hammare och bergsmansprivilegier kan ligga utanf\u00f6r vanliga h\u00e4radsr\u00e4tten.<\/p>\n<h3>Varf\u00f6r \u00f6verf\u00f6rdes v\u00e4stmanl\u00e4ndska bergslag till \u00d6rebro l\u00e4n 1779?<\/h3>\n<p>Vid 1779 \u00e5rs l\u00e4nsreform bildades \u00d6rebro l\u00e4n ur det st\u00f6rre N\u00e4rke och V\u00e4rmlands l\u00e4n. Samtidigt \u00f6verf\u00f6rdes flera v\u00e4stmanl\u00e4ndska bergslag \u2014 H\u00e4llefors, Lindes, Ljusnarsberg och Nora \u2014 till det nya \u00d6rebro l\u00e4n. Dessa omr\u00e5den ligger fortfarande i landskapet V\u00e4stmanland men administrativt under \u00d6rebro l\u00e4n. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning betyder detta att f\u00f6rf\u00e4der fr\u00e5n dessa omr\u00e5den har sina arkiv under \u00d6rebro l\u00e4n (men i samma arkivinstitution, SE\/ULA).<\/p>\n<h3>Vem var Engelbrekt och vad har han med V\u00e4stmanland att g\u00f6ra?<\/h3>\n<p>Engelbrekt Engelbrektsson v\u00e4xte upp i Norberg i V\u00e4stmanland och tillh\u00f6rde en tysk bergsmannasl\u00e4kt som invandrat p\u00e5 1300-talet. Han var bergsman och fr\u00e4lseman. Den hatade danske fogden J\u00f6sse Eriksson, som styrde \u00f6ver Dalarna, V\u00e4stmanland och J\u00e4mtland, var en direkt orsak till Engelbrektsupproret 1434. Engelbrekt uts\u00e5gs f\u00f6rst till talesman f\u00f6r Bergslagens folk 1431\u20131432 och d\u00e4refter ledare f\u00f6r upproret. Sveriges f\u00f6rsta riksdag h\u00f6lls i Arboga 1435 d\u00e4r han uts\u00e5gs till riksh\u00f6vitsman. Han m\u00f6rdades 4 maj 1436 av M\u00e5ns Bengtsson Natt och Dag p\u00e5 Engelbrektsholmen i Hj\u00e4lmaren. F\u00f6r sl\u00e4ktforskare med bergsmansf\u00f6rf\u00e4der \u00e4r upproret en viktig kontext f\u00f6r 1430-talets sociala omv\u00e4lvningar.<\/p>\n<h3>Var ska jag b\u00f6rja om jag \u00e4r nyb\u00f6rjare?<\/h3>\n<p>B\u00f6rja med att fastst\u00e4lla din f\u00f6rfaders socken och kontrollera vilket h\u00e4rad socknen h\u00f6rde till. Kontrollera s\u00e4rskilt om socknen ligger i ett bergslag (Sala, Norberg, Skinnskatteberg, Lindesberg etc) \u2014 d\u00e5 beh\u00f6ver du ocks\u00e5 s\u00f6ka i bergstingsmaterial. Om socknen ligger i H\u00e4llefors, Lindes, Ljusnarsberg eller Nora \u2014 s\u00f6k under \u00d6rebro l\u00e4n. Anv\u00e4nd Arkiv Digital eller Riksarkivets digitala forskarsal f\u00f6r prim\u00e4rmaterialet. V\u00e5r <a href=\"\/tips-3\/\">guide till att hitta r\u00e4tt dombok<\/a> g\u00e5r igenom processen steg f\u00f6r steg.<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"df-kallor\">\n<h3>K\u00e4llor och vidare l\u00e4sning<\/h3>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/sok.riksarkivet.se\/nad\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Riksarkivets NAD (Nationella arkivdatabasen)<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/sok.riksarkivet.se\/domstolsarkiv\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Riksarkivets domstolsarkiv \u2013 s\u00f6king\u00e5ng<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/riksarkivet.se\/uppsala\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Riksarkivet i Uppsala \u2013 officiell hemsida<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.uu.se\/forskning\/gender-and-work\/databas\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Gender and Work-databasen, Uppsala universitet<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/kulturarvvastmanland.se\/\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Kulturarv V\u00e4stmanland<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.arkivdigital.se\/\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Arkiv Digital<\/a><\/li>\n<li>Hassan Jansson, Karin &#038; Lindstr\u00f6m, Jonas. <em>Horet i H\u00e4lsta: En sann historia fr\u00e5n 1600-talet<\/em>. Natur och Kultur (2018).<\/li>\n<li>Ulv\u00e4ng, Marie m.fl. <em>Domb\u00f6cker<\/em> i Jonas Lindstr\u00f6m (red.), <em>Fantastiska verb: hur man f\u00e5ngar uppgifter om k\u00f6n och arbete, V\u00e4stmanland 1720\u20131880<\/em>. Uppsala (2020).<\/li>\n<li>Trolle \u00d6nnerfors, Elsa. <em>Domsagohistorik \u2013 K\u00f6pings tingsr\u00e4tt<\/em> och <em>Sala tingsr\u00e4tt<\/em>. Riksantikvarie\u00e4mbetets Tings- och r\u00e5dhusinventeringen 1996\u20132007.<\/li>\n<li>Larsson, Lars-Olof. <em>Engelbrekt Engelbrektsson och 1430-talets svenska uppror<\/em>. Norstedts (1984).<\/li>\n<li>Collin, Hans Samuel &#038; Schlyter, Carl Johan. <em>Samling af Sweriges gamla lagar<\/em> \u2013 V\u00e4stmannalagen.<\/li>\n<li>Inger, G\u00f6ran. <em>Svensk r\u00e4ttshistoria<\/em>. Liber.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p><script type=\"application\/ld+json\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@type\":\"Article\",\"headline\":\"V\u00e4stmanland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker\",\"description\":\"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i V\u00e4stmanland \u2013 h\u00e4rader med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i Uppsala, V\u00e4stmannalagen, Sala silvergruva, Bergslagen och praktiska forskartips.\",\"author\":{\"@type\":\"Organization\",\"name\":\"Domboksforskning.se\"},\"publisher\":{\"@type\":\"Organization\",\"name\":\"Domboksforskning.se\",\"url\":\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/\"},\"about\":[{\"@type\":\"Place\",\"name\":\"V\u00e4stmanland\"},{\"@type\":\"Thing\",\"name\":\"H\u00e4radsr\u00e4tt\"},{\"@type\":\"Thing\",\"name\":\"Domb\u00f6cker\"},{\"@type\":\"Thing\",\"name\":\"V\u00e4stmannalagen\"},{\"@type\":\"Thing\",\"name\":\"Bergslagen\"},{\"@type\":\"Place\",\"name\":\"Sala silvergruva\"},{\"@type\":\"Place\",\"name\":\"V\u00e4ster\u00e5s\"}],\"inLanguage\":\"sv\"}<\/script><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i V\u00e4stmanland \u2013 h\u00e4rader med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i Uppsala, V\u00e4stmannalagen, Sala silvergruva, Bergslagen och praktis<\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":726,"parent":670,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_yoast_wpseo_focuskw":"V\u00e4stmanland domb\u00f6cker","_yoast_wpseo_title":"V\u00e4stmanland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker","_yoast_wpseo_metadesc":"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i V\u00e4stmanland \u2013 h\u00e4rader med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i Uppsala, V\u00e4stmannalagen, Sala silvergruva, Bergslagen och praktiska forskartips.","_yoast_wpseo_meta-robots-noindex":"","_yoast_wpseo_meta-robots-nofollow":"","_yoast_wpseo_canonical":"","_yoast_wpseo_opengraph-title":"","_yoast_wpseo_opengraph-description":"","_yoast_wpseo_twitter-title":"","_yoast_wpseo_twitter-description":"","footnotes":""},"class_list":["post-727","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.9 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>V\u00e4stmanland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i V\u00e4stmanland \u2013 h\u00e4rader med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i Uppsala, V\u00e4stmannalagen, Sala silvergruva, Bergslagen och praktiska forskartips.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/vastmanland\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"V\u00e4stmanland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i V\u00e4stmanland \u2013 h\u00e4rader med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i Uppsala, V\u00e4stmannalagen, Sala silvergruva, Bergslagen och praktiska forskartips.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/vastmanland\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-19T10:56:20+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/vastmanland-bild.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1170\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"615\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"20 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/vastmanland\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/vastmanland\\\/\",\"name\":\"V\u00e4stmanland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/vastmanland\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/vastmanland\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/vastmanland-bild.webp\",\"datePublished\":\"2026-05-17T15:39:33+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-19T10:56:20+00:00\",\"description\":\"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i V\u00e4stmanland \u2013 h\u00e4rader med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i Uppsala, V\u00e4stmannalagen, Sala silvergruva, Bergslagen och praktiska forskartips.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/vastmanland\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/vastmanland\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/vastmanland\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/vastmanland-bild.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/vastmanland-bild.webp\",\"width\":1170,\"height\":615,\"caption\":\"Sverige runt - V\u00e4stmanlands h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/vastmanland\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Sverige runt \u2013 landskapsguider f\u00f6r domboksforskning\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":3,\"name\":\"V\u00e4stmanland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"V\u00e4stmanland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker","description":"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i V\u00e4stmanland \u2013 h\u00e4rader med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i Uppsala, V\u00e4stmannalagen, Sala silvergruva, Bergslagen och praktiska forskartips.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/vastmanland\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"V\u00e4stmanland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker","og_description":"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i V\u00e4stmanland \u2013 h\u00e4rader med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i Uppsala, V\u00e4stmannalagen, Sala silvergruva, Bergslagen och praktiska forskartips.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/vastmanland\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-19T10:56:20+00:00","og_image":[{"width":1170,"height":615,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/vastmanland-bild.webp","type":"image\/webp"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"20 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/vastmanland\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/vastmanland\/","name":"V\u00e4stmanland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/vastmanland\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/vastmanland\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/vastmanland-bild.webp","datePublished":"2026-05-17T15:39:33+00:00","dateModified":"2026-05-19T10:56:20+00:00","description":"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i V\u00e4stmanland \u2013 h\u00e4rader med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i Uppsala, V\u00e4stmannalagen, Sala silvergruva, Bergslagen och praktiska forskartips.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/vastmanland\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/vastmanland\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/vastmanland\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/vastmanland-bild.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/vastmanland-bild.webp","width":1170,"height":615,"caption":"Sverige runt - V\u00e4stmanlands h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/vastmanland\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Sverige runt \u2013 landskapsguider f\u00f6r domboksforskning","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/"},{"@type":"ListItem","position":3,"name":"V\u00e4stmanland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/727","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=727"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/727\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":947,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/727\/revisions\/947"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/670"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/726"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=727"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}