{"id":725,"date":"2026-05-17T16:39:33","date_gmt":"2026-05-17T15:39:33","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?page_id=725"},"modified":"2026-05-19T11:56:16","modified_gmt":"2026-05-19T10:56:16","slug":"vastergotland","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/vastergotland\/","title":{"rendered":"V\u00e4sterg\u00f6tland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker"},"content":{"rendered":"<div class=\"df-snabbfakta\">\n<h3>Snabbfakta om V\u00e4sterg\u00f6tland<\/h3>\n<ul>\n<li><strong>Region:<\/strong> G\u00f6taland (gr\u00e4nsar V\u00e4rmland, Dalsland, Bohusl\u00e4n, Halland, Sm\u00e5land, \u00d6sterg\u00f6tland)<\/li>\n<li><strong>Svenskt sedan:<\/strong> Forntid (k\u00e4rng\u00f6taland tillsammans med \u00d6sterg\u00f6tland)<\/li>\n<li><strong>Landsarkiv:<\/strong> Riksarkivet i G\u00f6teborg (Polstj\u00e4rnegatan)<\/li>\n<li><strong>Arkivprefix:<\/strong> SE\/GLA<\/li>\n<li><strong>H\u00e4radsindelning:<\/strong> 33 historiska h\u00e4rader<\/li>\n<li><strong>\u00c4ldsta lag:<\/strong> <strong>V\u00e4stg\u00f6talagen<\/strong> (ca 1220) \u2013 Sveriges \u00e4ldsta landskapslag och \u00e4ldsta sammanh\u00e4ngande skrift p\u00e5 svenska<\/li>\n<li><strong>Hovr\u00e4tt:<\/strong> Svea hovr\u00e4tt 1614\u20131634, d\u00e4refter <strong>G\u00f6ta hovr\u00e4tt<\/strong> i J\u00f6nk\u00f6ping fr\u00e5n 1634 (Hovr\u00e4tten f\u00f6r V\u00e4stra Sverige fr\u00e5n 1948 f\u00f6r delar)<\/li>\n<li><strong>Stift:<\/strong> Skara stift \u2013 Sveriges \u00e4ldsta fr\u00e5n 1014<\/li>\n<li><strong>Viktigaste tingsorter:<\/strong> Skara, Lidk\u00f6ping, Sk\u00f6vde, Falk\u00f6ping, Bor\u00e5s, Mariestad, V\u00e4nersborg, Alings\u00e5s, Ulricehamn<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p>Letar du efter f\u00f6rf\u00e4der i V\u00e4sterg\u00f6tland? Den h\u00e4r guiden ger dig en \u00f6verblick av hur r\u00e4ttskipningen var organiserad i ett av Sveriges tv\u00e5 &#8221;k\u00e4rng\u00f6tal\u00e4ndska&#8221; landskap, vilka arkiv som bevarar domb\u00f6ckerna, hur det medeltida r\u00e4ttssystemet (V\u00e4stg\u00f6talagen fr\u00e5n cirka 1220) p\u00e5verkar din sl\u00e4ktforskning, och konkreta r\u00e4ttsfall som visar bredden i materialet. V\u00e4sterg\u00f6tland \u00e4r speciellt p\u00e5 flera s\u00e4tt: landskapet har <strong>Sveriges \u00e4ldsta landskapslag<\/strong> (V\u00e4stg\u00f6talagen), <strong>Sveriges \u00e4ldsta stift<\/strong> (Skara stift fr\u00e5n 1014), och var landet fr\u00e5n vilket kristnandet i stort sett startade i Norden. H\u00e4r ligger ocks\u00e5 Husaby d\u00e4r Olof Sk\u00f6tkonung d\u00f6ptes vid millennieskiftet \u2014 den h\u00e4ndelse som markerar Sveriges \u00f6verg\u00e5ng till kristendomen.<\/p>\n<div class=\"df-byline\">\nDenna landskapsguide har skrivits av redaktionen p\u00e5 domboksforskning.se som komplement till <strong><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/marita-persson\/\">Marita Perssons<\/a><\/strong> originalmaterial om domboksforskning. Marita specialiserade sig p\u00e5 <strong>V\u00e4sterg\u00f6tlands h\u00e4radsr\u00e4tter<\/strong> \u2013 framf\u00f6r allt Viste h\u00e4rad och B\u00e4reberg \u2013 under 1600- och 1700-talen, vilket g\u00f6r att domboksforskning.se har en djup f\u00f6rankring i just detta landskap. Materialet om V\u00e4sterg\u00f6tlands r\u00e4ttshistoria bygger p\u00e5 Maritas egna forskningsanteckningar samt offentligt tillg\u00e4ngligt forskningsmaterial.\n<\/div>\n<h2>Historisk bakgrund och r\u00e4ttskipning i V\u00e4sterg\u00f6tland<\/h2>\n<p>V\u00e4sterg\u00f6tland \u00e4r ett av Sveriges historiskt mest betydelsefulla landskap. Tillsammans med \u00d6sterg\u00f6tland utg\u00f6r det &#8221;k\u00e4rng\u00f6taland&#8221; \u2014 namnet G\u00f6taland kommer fr\u00e5n g\u00f6tar som var ursprungsbefolkningen i omr\u00e5det. Geografiskt avgr\u00e4nsas V\u00e4sterg\u00f6tland av V\u00e4nern i nordv\u00e4st, V\u00e4ttern i \u00f6ster, och gr\u00e4nsar till V\u00e4rmland, Dalsland, Bohusl\u00e4n, Halland, Sm\u00e5land och \u00d6sterg\u00f6tland. Landskapets viktigaste st\u00e4der \u00e4r Skara (medeltidens andliga centrum), Lidk\u00f6ping, Sk\u00f6vde, Falk\u00f6ping, Bor\u00e5s (Sjuh\u00e4rad), Mariestad, V\u00e4nersborg, Alings\u00e5s och Ulricehamn.<\/p>\n<p>V\u00e4sterg\u00f6tlands historiska och r\u00e4ttsliga betydelse kan inte \u00f6verskattas. Det \u00e4r h\u00e4rifr\u00e5n som den svenska statsbildningen och kristnandet p\u00e5 allvar tog fart under tidig medeltid. <strong>Skara stift<\/strong> grundades omkring \u00e5r 1014 av biskop Thurgot fr\u00e5n Bremen \u2014 det \u00e4r <strong>Sveriges \u00e4ldsta stift<\/strong>. Under l\u00e5ng tid f\u00f6rblev Skara det framv\u00e4xande rikets andliga metropol. I de centrala delarna av landskapet ligger <strong>Husaby<\/strong>, d\u00e4r Olof Sk\u00f6tkonung enligt traditionen d\u00f6ptes av mission\u00e4ren Sigfrid vid millennieskiftet \u2014 h\u00e4ndelsen brukar markera Sveriges \u00f6verg\u00e5ng till kristendomen. Husaby fungerade som tidigt biskopss\u00e4te innan biskopen flyttade definitivt till Skara omkring \u00e5r 1060 under biskop Adalvard den \u00e4ldre.<\/p>\n<p>F\u00f6r sl\u00e4ktforskning \u00e4r dock <strong>V\u00e4stg\u00f6talagen<\/strong> det viktigaste medeltida dokumentet. Det \u00e4r <strong>Sveriges \u00e4ldsta bevarade landskapslag<\/strong> och samtidigt <strong>den \u00e4ldsta sammanh\u00e4ngande skriften p\u00e5 svenska<\/strong>. Lagen nedtecknades omkring 1220 av lagman <strong>Eskil Magnusson<\/strong> (cirka 1175\u20131227) av Bj\u00e4lbo\u00e4tten\/Folkunga\u00e4tten \u2014 bror till Birger jarl. Eskil var v\u00e4stg\u00f6talagman cirka 1217\u20131227 och bodde p\u00e5 Lagmanstorp i Long. Sommaren 1219 bes\u00f6ktes han av den isl\u00e4ndske skalden och historikern <strong>Snorre Sturlasson<\/strong>, vilket sannolikt gav impulsen till nedteckningen. Den enda bevarade kompletta handskriften \u2014 <strong>KB B 59<\/strong> (&#8221;Stockholmsbok&#8221; eller &#8221;Codex Holmiensis&#8221;) \u2014 skrevs i omg\u00e5ngar mellan cirka 1285 och 1325 och f\u00f6rvarades f\u00f6rst i Skara. Sedan 1786 finns den p\u00e5 Kungliga biblioteket i <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/vad-hette-stockholm-forr\/\">Stockholm<\/a>.<\/p>\n<p>Handskriften \u00e4gdes ursprungligen av <strong>Vidhemspr\u00e4sten<\/strong> \u2014 diakon Laurentius i Vidhem (dagens Laske-Vedum) \u2014 som omkring 1325 lade till v\u00e4rdefulla bilagor: en kungal\u00e4ngd, en biskopsl\u00e4ngd \u00f6ver Skara stift, och en lagmansl\u00e4ngd \u00f6ver V\u00e4sterg\u00f6tland med namn p\u00e5 de 19 f\u00f6rsta v\u00e4stg\u00f6talagm\u00e4nnen. Den f\u00f6rsta lagmannen var <strong>Lumber av V\u00e5nga<\/strong> i Sk\u00e5nings h\u00e4rad, &#8221;d\u00e4rf\u00f6r kallas (v\u00e4stg\u00f6ta)lagen Lums lag, d\u00e4rf\u00f6r att han t\u00e4nkte ut och utformade st\u00f6rsta delen av lagen&#8221;. Detta material \u00e4r av oerh\u00f6rt stor betydelse f\u00f6r V\u00e4sterg\u00f6tlands tidigmedeltida historia.<\/p>\n<div class=\"df-varning\">\n<strong>Specialregler f\u00f6r V\u00e4sterg\u00f6tland:<\/strong> V\u00e4stg\u00f6talagen till\u00e4mpades i V\u00e4sterg\u00f6tland, <strong>Dalsland<\/strong> och <strong>Mo h\u00e4rad<\/strong> under medeltiden \u2014 den var ingen lokal Skara-lag utan en regional r\u00e4ttssamling. Lagen finns i tv\u00e5 versioner: <strong>\u00c4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen<\/strong> (Eskils version fr\u00e5n ca 1220) och <strong>Yngre V\u00e4stg\u00f6talagen<\/strong> (omarbetad senare under 1200-talet). F\u00f6re Eldre V\u00e4stg\u00f6talagen till\u00e4mpades muntlig hednisk r\u00e4tt; fragment av en f\u00f6reg\u00e5ngare som kallas <strong>Hednalagen<\/strong> eller <strong>Okv\u00e4dingam\u00e5l<\/strong> finns bevarade. <strong>Vadsbo h\u00e4rad<\/strong> \u00e4r historiskt unikt \u2014 det var inte bara indelat i fyra <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombocker-online\/\">tingslag<\/a> utan \u00e4ven i tv\u00e5 domsagor. Detta m\u00e5ste man k\u00e4nna till n\u00e4r man s\u00f6ker sl\u00e4ktingar i Mariestad-trakten. Magnus Erikssons landslag ersatte V\u00e4stg\u00f6talagen formellt omkring 1350, och 1734 \u00e5rs lag ersatte landslagen.<\/div>\n<p>N\u00e4r hovr\u00e4tterna inr\u00e4ttades i Sverige fick V\u00e4sterg\u00f6tland f\u00f6rst sina m\u00e5l pr\u00f6vade i <strong>Svea hovr\u00e4tt<\/strong> (instiftad 1614). \u00c5r <strong>1634<\/strong> grundades <strong>G\u00f6ta hovr\u00e4tt<\/strong> under drottning Kristinas f\u00f6rmyndarregering med kansliort J\u00f6nk\u00f6ping \u2014 den n\u00e4st \u00e4ldsta av Sveriges sex hovr\u00e4tter. Hovr\u00e4tten hette ursprungligen <em>Supremi Iudicii in Regno Gothico<\/em> (&#8221;H\u00f6gsta Domstolen i G\u00f6ta Rike&#8221;) och dess f\u00f6rsta president var Johan Skytte. Verksamhetsomr\u00e5det omfattade hela G\u00f6taland inkl. V\u00e4rmland (fram till 1816 d\u00e5 V\u00e4rmland \u00f6verf\u00f6rdes till Svea hovr\u00e4tt). Efter <strong>Br\u00f6msebrofreden 1645<\/strong> tillkom Halland, och efter <strong>Roskildefreden 1658<\/strong> tillkom Sk\u00e5ne, Blekinge och Bohusl\u00e4n. G\u00f6ta hovr\u00e4tts f\u00f6rsta sammantr\u00e4de i den nya byggnaden i J\u00f6nk\u00f6ping h\u00f6lls den <strong>27 september 1650<\/strong>.<\/p>\n<p>\u00c5r <strong>1948<\/strong> inr\u00e4ttades <strong>Hovr\u00e4tten f\u00f6r V\u00e4stra Sverige<\/strong> i G\u00f6teborg f\u00f6r att avlasta G\u00f6ta hovr\u00e4tt. Den \u00f6vertog Halland, Bohusl\u00e4n, V\u00e4rmland och delar av v\u00e4stra V\u00e4sterg\u00f6tland. \u00d6stra V\u00e4sterg\u00f6tland (det gamla Skaraborgs l\u00e4n) ligger fortfarande under G\u00f6ta hovr\u00e4tt.<\/p>\n<h2>Komplett h\u00e4rads- och tingslagslista f\u00f6r V\u00e4sterg\u00f6tland<\/h2>\n<p>V\u00e4sterg\u00f6tland omfattar 33 historiska h\u00e4rader plus st\u00e4dernas r\u00e5dhusr\u00e4tter. H\u00e4radsindelningen f\u00f6r\u00e4ndrades genom sammanslagningar till domsagor fr\u00e5n 1680-talet och fram\u00e5t. Arkivmaterial f\u00f6rvaras hos <strong>Riksarkivet i G\u00f6teborg<\/strong> med prefixet SE\/GLA. Verifiera alltid med <a href=\"https:\/\/sok.riksarkivet.se\/nad\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Riksarkivets NAD<\/a>.<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>H\u00e4rad \/ domstol<\/th>\n<th>Arkivnummer (NAD)<\/th>\n<th>Tidsperiod \/ omr\u00e5de<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">K\u00e5kinds h\u00e4radsr\u00e4tts arkiv<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">SE\/GLA\/11029<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Sk\u00f6vde-trakten. Centrala V\u00e4sterg\u00f6tland.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">K\u00e5llands h\u00e4radsr\u00e4tts arkiv<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">SE\/GLA\/11037<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">K\u00e5lland-halv\u00f6n vid V\u00e4nern (kring Lidk\u00f6ping).<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Vadsbo h\u00e4radsr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Mariestad-trakten. UNIKT: indelat i fyra tingslag och tv\u00e5 domsagor.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Marks h\u00e4radsr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Sjuh\u00e4rad (Mark-trakten). Bondeupprorerna under Stora nordiska kriget.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Kinds h\u00e4radsr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Sjuh\u00e4rad, syd\u00f6stra V\u00e4sterg\u00f6tland (Svenljunga-trakten).<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Redv\u00e4gs h\u00e4radsr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Sjuh\u00e4rad (Ulricehamn-trakten). Bouppt. 1742\u20131841.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Sk\u00e5nings h\u00e4radsr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Skara-trakten. Lumber av V\u00e5nga var f\u00f6rsta v\u00e4stg\u00f6talagman.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Valle h\u00e4radsr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Falk\u00f6ping-trakten. Slaget vid Lena 1208 i nuvarande Kungslena.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Vartofta h\u00e4radsr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Falk\u00f6ping-trakten. Slaget vid Gestilren 1210 (i Varv socken).<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Vilske h\u00e4radsr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Centrala V\u00e4sterg\u00f6tland.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Viste h\u00e4radsr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\"><strong>Maritas hemmaf\u00f6rsamling (B\u00e4reberg)<\/strong>. Centrala V\u00e4sterg\u00f6tland kring Lidk\u00f6ping.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">V\u00e4ne h\u00e4radsr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Trollh\u00e4ttan\/V\u00e4nersborg-trakten.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">V\u00e4ttle h\u00e4radsr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Bouppt. 1734\u20131869. Lerum-trakten.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">S\u00e4vedals h\u00e4radsr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Partille-trakten (\u00f6ster om G\u00f6teborg).<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">\u00c5se h\u00e4radsr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">V\u00e4nerns sydsida (kring Vara). Bouppt. 1688\u20131843.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">\u00c5s h\u00e4radsr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Sjuh\u00e4rad. Bor\u00e5s-trakten.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">G\u00e4sene h\u00e4radsr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Sjuh\u00e4rad. Eriksberg, d\u00e4r kung Knut Eriksson dog 1195\/96.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Bollebygds h\u00e4radsr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Sjuh\u00e4rad. Bollebygd-trakten.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Veden h\u00e4radsr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Sjuh\u00e4rad. Bouppt. 1737\u20131860.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Laske h\u00e4radsr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Skara-trakten. Vidhemspr\u00e4sten i Laske-Vedum skrev till V\u00e4stg\u00f6talagen ca 1325.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Fr\u00f6kinds h\u00e4radsr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Falk\u00f6ping-trakten.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Gudhems h\u00e4radsr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Falk\u00f6ping-trakten.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Kullings h\u00e4radsr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Alings\u00e5s-trakten.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">\u00d6stra Hisings h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Hisingen (norra G\u00f6teborg). Senare gick till Hovr\u00e4tten f\u00f6r V\u00e4stra Sverige.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">\u00c5llebergs fj\u00e4rding<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Falk\u00f6ping-trakten. Mindre administrativ enhet kring \u00c5lleberg.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">\u00c4lvdals h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Norra V\u00e4sterg\u00f6tland. Bouppt. 1690\u20131860.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Skara r\u00e5dhusr\u00e4tt och magistrat<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Medeltid\u20131971. Sveriges \u00e4ldsta stiftstad och biskopss\u00e4te.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Lidk\u00f6pings r\u00e5dhusr\u00e4tt och magistrat<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">1446\u20131971. Stadsprivilegium fr\u00e5n Eric av Pommern 1446.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Sk\u00f6vde r\u00e5dhusr\u00e4tt och magistrat<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Medeltid\u20131971.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Falk\u00f6pings r\u00e5dhusr\u00e4tt och magistrat<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Medeltid\u20131971.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Mariestads r\u00e5dhusr\u00e4tt och magistrat<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">1583\u20131971. Grundad av Karl IX.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Bor\u00e5s r\u00e5dhusr\u00e4tt och magistrat<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">1621\u20131971. Stadsprivilegium fr\u00e5n Gustav II Adolf.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">V\u00e4nersborgs r\u00e5dhusr\u00e4tt och magistrat<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">1644\u20131971. Bouppt. 1831\u20131901.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Alings\u00e5s r\u00e5dhusr\u00e4tt och magistrat<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">1619\u20131971. Stadsprivilegium fr\u00e5n Gustav II Adolf.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Ulricehamns r\u00e5dhusr\u00e4tt och magistrat<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Bouppt. 1689\u20131902. Tidigare Bogesund.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Skaraborgs l\u00e4ns lagmansr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">SE\/GLA\/12494<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Till 1849. Andra instans i tvistem\u00e5l.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">G\u00f6ta hovr\u00e4tt (huvudarkivet)<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">SE\/VALA\/03825\/01<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Fr\u00e5n 1634. Riksarkivet i Vadstena. Andra instans f\u00f6r V\u00e4sterg\u00f6tland.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Hovr\u00e4tten f\u00f6r V\u00e4stra Sverige<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Fr\u00e5n 1948. G\u00f6teborg. Halland, Bohusl\u00e4n, V\u00e4rmland och delar av V\u00e4sterg\u00f6tland.<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<div class=\"df-info-box\">\n<strong>Om arkivnumren:<\/strong> Prefixet SE\/GLA betyder &#8221;Sverige \/ Landsarkivet i G\u00f6teborg&#8221;. Riksarkivet i G\u00f6teborg ligger p\u00e5 Polstj\u00e4rnegatan 16 och f\u00f6rvarar arkiv fr\u00e5n Hallands, V\u00e4stra G\u00f6talands (d\u00e4r V\u00e4sterg\u00f6tland ligger) och V\u00e4rmlands l\u00e4n. Verifierade arkivnummer f\u00f6r V\u00e4sterg\u00f6tland: <strong>K\u00e5kinds h\u00e4radsr\u00e4tts arkiv = SE\/GLA\/11029<\/strong>, <strong>K\u00e5llands h\u00e4radsr\u00e4tts arkiv = SE\/GLA\/11037<\/strong>, <strong>Skaraborgs l\u00e4ns lagmansr\u00e4tts arkiv = SE\/GLA\/12494<\/strong>. G\u00f6ta hovr\u00e4tts huvudarkiv = SE\/VALA\/03825\/01 (Riksarkivet i Vadstena). F\u00f6r \u00f6vriga h\u00e4rader beh\u00f6ver du s\u00f6ka i NAD f\u00f6r aktuella nummer. Det digitaliserade materialet kan ha kompletterande referenskoder via SVAR (SE\/SVAR\/&#8230;).\n<\/div>\n<h2>Viktiga r\u00e4ttsfall och historiska h\u00e4ndelser fr\u00e5n V\u00e4sterg\u00f6tland<\/h2>\n<p>V\u00e4sterg\u00f6tland har en av Sveriges rikaste medeltida r\u00e4ttshistorier \u2014 det \u00e4r h\u00e4rifr\u00e5n som svensk juridisk skrift b\u00f6rjar med V\u00e4stg\u00f6talagen omkring 1220. H\u00e4r \u00e4r de viktigaste dokumenterade h\u00e4ndelserna.<\/p>\n<div class=\"df-case-grid\">\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1014<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Skara stift grundas \u2013 Sveriges \u00e4ldsta<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>F\u00f6rste biskop:<\/strong> Thurgot fr\u00e5n Bremen<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Kung:<\/strong> Olof Sk\u00f6tkonung<\/span>\n<\/div>\n<p>Omkring \u00e5r 1014 grundades <strong>Skara stift<\/strong> som Sveriges f\u00f6rsta stift \u2014 landets \u00e4ldsta. Den f\u00f6rste biskopen var <strong>Thurgot<\/strong> fr\u00e5n Bremen i Tyskland, utsedd av \u00e4rkebiskopsd\u00f6met i Hamburg-Bremen att vara biskop i &#8221;det tv\u00e5 g\u00f6talanden&#8221;. Stiftet omfattade ursprungligen hela V\u00e4sterg\u00f6tland, V\u00e4rmland och Dalsland samt delar av Sm\u00e5land. Den tidigaste biskopsverksamheten delades mellan <strong>Husaby<\/strong> (en kunglig boplats d\u00e4r Olof Sk\u00f6tkonung enligt traditionen d\u00f6ptes vid millennieskiftet av mission\u00e4ren Sigfrid) och Skara som var en viktig samlingsplats i G\u00f6taland. Biskopss\u00e4tet flyttades definitivt till Skara omkring \u00e5r 1060 under biskop <strong>Adalvard den \u00e4ldre<\/strong>, som omedelbart b\u00f6rjade bygga den f\u00f6rsta domkyrkan \u2014 den stod klar 90 \u00e5r senare. Skara f\u00f6rblev det framv\u00e4xande svenska rikets andliga metropol under l\u00e5ng tid. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning \u00e4r Skara stift centralt eftersom kyrkliga handlingar f\u00f6r hela V\u00e4sterg\u00f6tland, Dalsland och delar av V\u00e4rmland och Sm\u00e5land ursprungligen hanterades d\u00e4rifr\u00e5n.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Skara stifts officiella hemsida. Adam av Bremen: <em>Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum<\/em>. Dick Harrison: <em>Varf\u00f6r grundades Skara stift?<\/em><\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1208-01-31<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Slaget vid Lena \u2013 Erik Knutsson besegrar Sverker<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> Kungslena (Vartofta h\u00e4rad)<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Vinnare:<\/strong> Erik Knutsson<\/span>\n<\/div>\n<p>Den 31 januari 1208 utk\u00e4mpades <strong>slaget vid Lena<\/strong> i V\u00e4sterg\u00f6tland \u2014 ett av medeltidens viktigaste slag p\u00e5 svensk mark. Striden var en del av tronstriden mellan de <strong>erikska<\/strong> och <strong>sverkerska<\/strong> kunga\u00e4tterna. Den f\u00f6rdrivne kung <strong>Sverker Karlsson<\/strong> \u00e5terv\u00e4nde fr\u00e5n Danmark i spetsen f\u00f6r en dansk h\u00e4r (st\u00f6dd av Hvide-\u00e4tten under Sune Ebbesons s\u00f6ner Ebbe och Lars) f\u00f6r att \u00e5terta tronen. Vid Kungslena m\u00f6ttes han av <strong>Erik Knutsson<\/strong> med inhemska anh\u00e4ngare och norska trupper. Sverker besegrades, tv\u00e5 av de danska h\u00e4rf\u00f6rarna Ebbe och Lars Sunesson stupade, och Sverker flydde \u00e5ter till Danmark. Erik Knutsson tog kungamakten. Tv\u00e5 \u00e5r senare, den 17 eller 18 juli 1210, f\u00f6rs\u00f6kte Sverker \u00e5terv\u00e4nda men dog vid <strong>slaget vid Gestilren<\/strong> i nuvarande Varvs socken (Vartofta h\u00e4rad). B\u00e5da slagen omtalas i samtida danska, svenska och isl\u00e4ndska annaler. Vid Kungslena finns minnesm\u00e4rket Lena borg fr\u00e5n tidigt 1200-tal; vid Varvboholm restes 1910 en minnessten \u00f6ver slaget vid Gestilren med inskriften &#8221;Gud skydde Sveriges rike&#8221;. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning \u00e4r dessa platser symboliskt centrala f\u00f6r V\u00e4sterg\u00f6tlands medeltida historia.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Wikipedia: Slaget vid Lena. Sk\u00e4nningeannalerna. L\u00e4nsstyrelsen V\u00e4stra G\u00f6taland: Varvboholm och Gestilren.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">ca 1220<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">V\u00e4stg\u00f6talagen nedtecknas \u2013 Sveriges \u00e4ldsta skriftliga lag<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Lagman:<\/strong> Eskil Magnusson (Folkunga\u00e4tten, bror till Birger jarl)<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Impulsgivare:<\/strong> Snorre Sturlasson 1219<\/span>\n<\/div>\n<p>Omkring \u00e5r 1220 nedtecknades <strong>V\u00e4stg\u00f6talagen<\/strong> \u2014 Sveriges \u00e4ldsta bevarade landskapslag och samtidigt den <strong>\u00e4ldsta sammanh\u00e4ngande skriften p\u00e5 svenska<\/strong>. Lagen redigerades av <strong>lagman Eskil Magnusson<\/strong> (ca 1175\u20131227) av Bj\u00e4lbo\u00e4tten\/Folkunga\u00e4tten, \u00e4ldre bror till <strong>Birger jarl<\/strong>. Eskil var v\u00e4stg\u00f6talagman cirka 1217\u20131227 och bodde p\u00e5 Lagmanstorp i Long. Sommaren 1219 bes\u00f6kte den isl\u00e4ndske skalden och historikern <strong>Snorre Sturlasson<\/strong> Eskil i Skara-trakten \u2014 och detta m\u00f6te tros ha gett impulsen till lagens nedteckning. Vidhemspr\u00e4sten s\u00e4ger om Eskil: &#8221;han hade den g\u00e5van av Gud, att han hade ett skarpt f\u00f6rst\u00e5nd, mer \u00e4n andra m\u00e4n\u2026 Och i allting st\u00f6dde han v\u00e4stg\u00f6tarna och deras h\u00f6vdingar.&#8221; Den enda bevarade kompletta handskriften \u2014 <strong>KB B 59<\/strong> (Codex Holmiensis) \u2014 skrevs i omg\u00e5ngar mellan cirka 1285 och 1325 och f\u00f6rvarades f\u00f6rst i Skara. Sedan 1786 finns den p\u00e5 Kungliga biblioteket i Stockholm. Lagen till\u00e4mpades i V\u00e4sterg\u00f6tland, Dalsland och Mo h\u00e4rad. Det finns tv\u00e5 versioner: \u00c4ldre och Yngre V\u00e4stg\u00f6talagen. Eskil f\u00f6rde ocks\u00e5 bef\u00e4let \u00f6ver en av den svenska h\u00e4rens flyglar i slaget vid Gestilren 1210.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Wikipedia: V\u00e4stg\u00f6talagen, Eskil Magnusson, Handskrift KB B 59. Svenskt Biografiskt Lexikon: Eskil Magnusson. Theutenberg: V\u00e4sterg\u00f6tlands lagm\u00e4n.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">ca 1325<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Vidhemspr\u00e4sten kompletterar V\u00e4stg\u00f6talagen<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Pr\u00e4st:<\/strong> Diakon Laurentius i Vidhem (Laske-Vedum)<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Verk:<\/strong> Lagman-, kunga-, biskopsl\u00e4ngd<\/span>\n<\/div>\n<p>Omkring 1325 lade <strong>Vidhemspr\u00e4sten<\/strong> \u2014 diakon Laurentius i Vidhem (dagens Laske-Vedum i Laske h\u00e4rad) \u2014 till v\u00e4rdefulla bilagor till V\u00e4stg\u00f6talagen. Handskriften som han \u00e4gde inneh\u00f6ll \u00c4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen i fullst\u00e4ndig form. Hans tre till\u00e4gg gjorda omkring 1240 best\u00e5r av: <strong>en lagmansl\u00e4ngd<\/strong> \u00f6ver de 19 f\u00f6rsta v\u00e4stg\u00f6talagm\u00e4nnen (b\u00f6rjan: &#8221;Den f\u00f6rsta var Lumber, och efter honom kallas (v\u00e4stg\u00f6ta)lagen Lums lag, d\u00e4rf\u00f6r att han t\u00e4nkte ut och utformade st\u00f6rsta delen av lagen. Lumber var f\u00f6dd i V\u00e5nga, Sk\u00e5nings h\u00e4rad&#8221;), <strong>en kungal\u00e4ngd<\/strong> \u00f6ver Sveriges medeltida kungar, och <strong>en biskopsl\u00e4ngd<\/strong> \u00f6ver biskoparna i Skara stift. Detta material \u00e4r av oskattbart v\u00e4rde f\u00f6r v\u00e4stg\u00f6tsk sl\u00e4ktforskning och svensk medeltidshistoria \u2014 det \u00e4r de enda nedteckningar vi har om de tidigaste svenska lagm\u00e4nnen, kungarna och biskoparna. Vidhemspr\u00e4sten dokumenterade ocks\u00e5 uppdelningen av Vidhems socken p\u00e5 tredingar och mindre enheter, samt sockenkassans inneh\u00e5ll \u00e5r 1325. Wiktorsson har dock f\u00f6reslagit att skrivaren snarare var Tyrgils Kristinesson, k\u00e4nd som skrivare hos hertigarna Erik och Valdemar Magnusson.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Wikipedia: Vidhemspr\u00e4sten, V\u00e4stg\u00f6talagens lagmansl\u00e4ngd. Wiktorsson, Per-Axel: <em>\u00c4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen och dess bilagor<\/em> (2011).<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1634-11-05<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">G\u00f6ta hovr\u00e4tt instiftas i J\u00f6nk\u00f6ping<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Drottning:<\/strong> Kristinas f\u00f6rmyndarregering<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>F\u00f6rste president:<\/strong> Johan Skytte<\/span>\n<\/div>\n<p>Den 5 november 1634 instiftades <strong>G\u00f6ta hovr\u00e4tt<\/strong> under drottning Kristinas f\u00f6rmyndarregering med kansliort <strong>J\u00f6nk\u00f6ping<\/strong> \u2014 Sveriges <strong>n\u00e4st \u00e4ldsta hovr\u00e4tt<\/strong> efter Svea hovr\u00e4tt (1614). Hovr\u00e4tten hette ursprungligen <em>Supremi Iudicii in Regno Gothico<\/em> (&#8221;H\u00f6gsta Domstolen i G\u00f6ta Rike&#8221;) och dess f\u00f6rsta president var <strong>Johan Skytte<\/strong>. Verksamhetsomr\u00e5det var hela G\u00f6taland inkl. V\u00e4rmland (till 1816). Hovr\u00e4tten h\u00f6ll sina f\u00f6rsta sessioner i provisoriska lokaler p\u00e5 J\u00f6nk\u00f6pings slott, men 1636 besl\u00f6t regeringen att en egen domstolsbyggnad skulle uppf\u00f6ras. Byggnationen drog ut p\u00e5 tiden och f\u00e4rdigst\u00e4lldes f\u00f6rst 1665, men hovr\u00e4tten flyttade in 1650 och den <strong>27 september 1650 h\u00f6lls f\u00f6rsta sessionen<\/strong> i den nya byggnaden. Domstolsbyggnaden vid Hovr\u00e4ttstorget i J\u00f6nk\u00f6ping anv\u00e4ndes oavbrutet f\u00f6r r\u00e4ttsskipning fram till augusti 2023 (d\u00e5 hovr\u00e4tten flyttade till ny byggnad vid Munksj\u00f6n) \u2014 den var den byggnad som anv\u00e4nts l\u00e4ngst f\u00f6r r\u00e4ttsskipning i Sverige. Efter <strong>Br\u00f6msebrofreden 1645<\/strong> tillkom Halland, och efter <strong>Roskildefreden 1658<\/strong> Sk\u00e5ne, Blekinge och Bohusl\u00e4n till hovr\u00e4ttens jurisdiktion. F\u00f6r V\u00e4sterg\u00f6tland har G\u00f6ta hovr\u00e4tt varit andra instans i n\u00e4stan 400 \u00e5r.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Wikipedia: G\u00f6ta hovr\u00e4tt. Domstol.se: G\u00f6ta hovr\u00e4tts historia. Bendz, Gunnar: <em>G\u00f6ta hovr\u00e4tt 300 \u00e5r<\/em> (Svensk Juristtidning 1935).<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1700-tal<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Vadsbo- och Marks-upproren under Stora nordiska kriget<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>H\u00e4rader:<\/strong> Marks, Vadsbo<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Period:<\/strong> Karl XII:s krigstid<\/span>\n<\/div>\n<p>Under Karl XII:s krigstid (1700\u20131721) drabbades V\u00e4sterg\u00f6tlands bondebefolkning h\u00e5rt av krigsskatter, tv\u00e5ngsutskrivningar och inkvarteringar. I <strong>Marks h\u00e4rad<\/strong> (Sjuh\u00e4rad) och <strong>Vadsbo h\u00e4rad<\/strong> (Mariestad-trakten) ledde detta till flera bondeupplevelser och organiserade motst\u00e5ndshandlingar. Vid h\u00e4radsr\u00e4tterna behandlades m\u00e5l om v\u00e4gran att betala krigsskatt, deserterande soldater, vapenrov och uppror mot lokala fogdar. R\u00e4tteg\u00e5ngsprotokollen \u00e4r v\u00e4rdefulla f\u00f6r f\u00f6rst\u00e5elsen av hur kriget p\u00e5verkade vanliga b\u00f6nders liv. Marks h\u00e4rad var dessutom centrum f\u00f6r den s\u00e5 kallade <strong>&#8221;Bondeplakatet&#8221;<\/strong> 1741, d\u00e5 b\u00f6nderna protesterade mot milit\u00e4ra utskrivningar inf\u00f6r hattarnas ryska krig. F\u00f6r sl\u00e4ktforskare med r\u00f6tter i Sjuh\u00e4rad eller Vadsbo \u00e4r dessa r\u00e4tteg\u00e5ngsprotokoll en utm\u00e4rkt k\u00e4lla till information om enskilda familjer och deras politiska st\u00e4llningstaganden. Vadsbo h\u00e4radsr\u00e4tt \u00e4r dessutom unik administrativt \u2014 det \u00e4r det enda h\u00e4radet i Sverige som var indelat i fyra tingslag och tv\u00e5 domsagor parallellt.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Wiki-R\u00f6tter: H\u00e4radsr\u00e4tt. Sveriges Rikes Lag 1921 (om Vadsbo h\u00e4rad).<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1746<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Carl Linn\u00e9s V\u00e4stg\u00f6taresa<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Naturforskare:<\/strong> Carl Linnaeus<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Publikation:<\/strong> Stockholm 1747<\/span>\n<\/div>\n<p>\u00c5r 1746 begav sig <strong>Carl von Linn\u00e9<\/strong> p\u00e5 uppdrag av Sveriges riksdag p\u00e5 en omfattande expedition till v\u00e4stra Sverige. Resan resulterade \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 i den ber\u00f6mda boken <em>Carl Linn\u00e6i W\u00e4stg\u00f6ta-resa, p\u00e5 riksens h\u00f6gloflige st\u00e4nders befallning f\u00f6rr\u00e4ttad \u00e5r 1746<\/em> (Stockholm 1747) \u2014 304 sidor med fem utvikbara graverade planscher av Carl Bergqvist. Trots titeln omfattar resan inte bara V\u00e4sterg\u00f6tland utan \u00e4ven <strong>Bohusl\u00e4n, Dalsland och V\u00e4rmland<\/strong>. Linn\u00e9 dokumenterade systematiskt v\u00e4xter, djur, geologiska formationer, jordbruksmetoder, n\u00e4ringar, traditioner och seder. Han bes\u00f6kte <strong>V\u00e4stg\u00f6tabergen<\/strong>, Husaby, Skara, Lidk\u00f6ping, V\u00e4nern och dess \u00f6ar samt m\u00e5nga mindre byar. F\u00f6r sl\u00e4ktforskare \u00e4r Linn\u00e9s V\u00e4stg\u00f6taresa unik som tidskapsel: den ger detaljerade \u00f6gonblicksbilder av V\u00e4sterg\u00f6tland precis i mitten av 1700-talet \u2014 hur bygderna s\u00e5g ut, vilka n\u00e4ringar som dominerade, vilka traditioner som levde. Boken inneh\u00e5ller inga personnamn, men ger ov\u00e4rderlig kontext f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 f\u00f6rf\u00e4dernas vardagsliv. Linn\u00e9 gjorde fyra svenska landskapsresor: Lapplandsresan 1732, Dalresan 1734, \u00d6l\u00e4ndska och gotl\u00e4ndska resan 1741, och V\u00e4stg\u00f6taresan 1746 \u2014 plus den stora Sk\u00e5neresan 1749.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Project Runeberg: <em>Carl Linn\u00e6i W\u00e4stg\u00f6ta-resa<\/em>. Linn\u00e9s Uppsala. Wahlstr\u00f6m &#038; Widstrand 2017 \u00e5rs nyutg\u00e5va.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1700-tal<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Maria Eriksdotter \u2013 barnamord i Sk\u00e5nings h\u00e4rad<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>H\u00e4rad:<\/strong> Sk\u00e5nings<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Brott:<\/strong> Barnamord<\/span>\n<\/div>\n<p>Ett av de fall som Marita Persson dokumenterade i sin <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/gamla-vastgotska-dialektord\/\">v\u00e4stg\u00f6tska<\/a> forskning g\u00e4ller <strong>Maria Eriksdotter<\/strong> som st\u00e4lldes inf\u00f6r Sk\u00e5nings h\u00e4radsr\u00e4tt f\u00f6r barnamord under 1700-talet. S\u00e5dana m\u00e5l \u00e4r tyv\u00e4rr vanliga i 1700-talets domb\u00f6cker \u2014 barnamord av ogifta m\u00f6drar var ett av de mest fruktade och h\u00e5rt straffade brotten. R\u00e4tteg\u00e5ngsprotokollen ger detaljerade beskrivningar av sociala omst\u00e4ndigheter: vem som var fader (oftast utpekad och f\u00f6rh\u00f6rd), vilka byvittnen som kallades, hur graviditeten hemligh\u00e5llits, och hur barnet identifierades. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning \u00e4r dessa fall ov\u00e4rderliga eftersom de ofta \u00e4r de enda dokument d\u00e4r en ogift kvinnas livssituation, n\u00e4tverk och relationer beskrivs i detalj. Sk\u00e5nings h\u00e4rad \u00e4r dessutom historiskt intressant eftersom Lumber av V\u00e5nga \u2014 den f\u00f6rsta v\u00e4stg\u00f6talagmannen enligt Vidhemspr\u00e4stens lagmansl\u00e4ngd \u2014 kom d\u00e4rifr\u00e5n. Han &#8221;ligger i en kulle f\u00f6r att han var hedning&#8221; enligt traditionen.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Marita Perssons forskningsanteckningar. Sk\u00e5nings h\u00e4radsr\u00e4tts arkiv. Wikipedia: V\u00e4stg\u00f6talagens lagmansl\u00e4ngd.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1600-tal<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">K\u00e5llands h\u00e4radsr\u00e4tt \u2013 tidiga 1600-talsm\u00e5l<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>H\u00e4rad:<\/strong> K\u00e5lland (SE\/GLA\/11037)<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Omr\u00e5de:<\/strong> K\u00e5lland-halv\u00f6n vid V\u00e4nern<\/span>\n<\/div>\n<p>K\u00e5llands h\u00e4radsr\u00e4tt t\u00e4cker K\u00e5lland-halv\u00f6n vid V\u00e4nerns sydsida \u2014 ett omr\u00e5de med s\u00e4rskild r\u00e4ttshistorisk betydelse. H\u00e4r ligger <strong>L\u00e4ck\u00f6 slott<\/strong> som ursprungligen byggdes som biskopsborg av Skara stift, och som senare under stormaktstiden blev en av Sveriges m\u00e4ktigaste adelsf\u00e4sten i Magnus Gabriel De la Gardies tid. H\u00e4radsr\u00e4tten har bevarade domb\u00f6cker fr\u00e5n tidigt 1600-tal som dokumenterar tvister kring laxfiske i V\u00e4nern, jordtvister, \u00e4ktenskapsm\u00e5l och brott mot gods och adelsprivilegier. Det centrala l\u00e4get vid V\u00e4nern g\u00f6r att K\u00e5lland var en knutpunkt f\u00f6r handel och kommunikation \u2014 m\u00e5nga av r\u00e4ttsfallen r\u00f6r tvister mellan resande handelsm\u00e4n, fiskare och lokala b\u00f6nder. Marita Persson dokumenterade flera fall fr\u00e5n K\u00e5lland i sin v\u00e4stg\u00f6tska forskning. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning med r\u00f6tter i Lidk\u00f6ping-trakten \u00e4r K\u00e5llands h\u00e4radsr\u00e4tts arkiv (SE\/GLA\/11037) en grundk\u00e4lla, kompletterat av Lidk\u00f6pings r\u00e5dhusr\u00e4tts arkiv f\u00f6r stadsm\u00e5l.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> K\u00e5llands h\u00e4radsr\u00e4tts arkiv (SE\/GLA\/11037). Marita Perssons forskningsanteckningar.<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<h2>V\u00e4stg\u00f6talagen och spr\u00e5karvet i domb\u00f6cker<\/h2>\n<p>V\u00e4sterg\u00f6tlands r\u00e4ttsliga skriftspr\u00e5k \u00e4r det \u00e4ldsta i Sverige \u2014 V\u00e4stg\u00f6talagen fr\u00e5n cirka 1220 \u00e4r den \u00e4ldsta sammanh\u00e4ngande skriften p\u00e5 svenska. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning \u00e4r detta dock fr\u00e4mst av historiskt intresse; fr\u00e5n 1300-talet och fram\u00e5t f\u00f6ljer v\u00e4stg\u00f6tska domb\u00f6cker samma utvecklingsm\u00f6nster som \u00f6vriga svensk-g\u00f6tal\u00e4ndska landskap. Senare medeltida och tidigmoderna texter anv\u00e4nder standardsvensk kanslitext med vissa v\u00e4stg\u00f6tska dialektala drag i ortnamn och \u00e4ldre sl\u00e4ktnamn.<\/p>\n<h3>Namnformer och termer du kan st\u00f6ta p\u00e5<\/h3>\n<p>I medeltida v\u00e4stg\u00f6tska handlingar och 1600-talets domb\u00f6cker f\u00f6rekommer flera distinkta termer och namnformer:<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Term \/ namnform<\/th>\n<th>Betydelse<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Term \/ namnform\">V\u00e4stg\u00f6talagen<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Sveriges \u00e4ldsta landskapslag, ca 1220. Till\u00e4mpades i V\u00e4sterg\u00f6tland, Dalsland och Mo h\u00e4rad.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term \/ namnform\">\u00c4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Eskil Magnussons version fr\u00e5n ca 1220. Bevarad i KB B 59.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term \/ namnform\">Yngre V\u00e4stg\u00f6talagen<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Omarbetad version fr\u00e5n senare 1200-talet.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term \/ namnform\">Hednalagen \/ Okv\u00e4dingam\u00e5l<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">F\u00f6reg\u00e5ende muntligt lagfragment, \u00e4nnu \u00e4ldre.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term \/ namnform\">Lagman<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">V\u00e4sterg\u00f6tlands h\u00f6gsta domare under medeltiden. Lumber av V\u00e5nga var den f\u00f6rsta.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term \/ namnform\">Vidhemspr\u00e4sten<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Diakon Laurentius i Vidhem (Laske-Vedum) ca 1325, kompletterade V\u00e4stg\u00f6talagen.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term \/ namnform\">KB B 59 \/ Codex Holmiensis<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Den enda bevarade kompletta handskriften till \u00c4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen. Sedan 1786 p\u00e5 KB.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term \/ namnform\">Tingslag<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">H\u00e4radsr\u00e4ttens domkrets. Vadsbo h\u00e4rad hade fyra tingslag och tv\u00e5 domsagor.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term \/ namnform\">Sjuh\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Region i s\u00f6dra V\u00e4sterg\u00f6tland: Mark, Kind, Veden, Bollebygd, \u00c5s, G\u00e4sene, Redv\u00e4g.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term \/ namnform\">Skaraborg<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Historiskt l\u00e4n (till 1998), \u00f6stra V\u00e4sterg\u00f6tland. Numera del av V\u00e4stra G\u00f6talands l\u00e4n.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term \/ namnform\">\u00c4lvsborg<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Historiskt l\u00e4n (till 1998), v\u00e4stra V\u00e4sterg\u00f6tland. Numera del av V\u00e4stra G\u00f6talands l\u00e4n.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term \/ namnform\">Lums lag<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Folkligt namn p\u00e5 V\u00e4stg\u00f6talagen efter Lumber, f\u00f6rsta v\u00e4stg\u00f6talagmannen.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term \/ namnform\">Lagl\u00e4sare<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Avl\u00f6nade vikarier som under 1600-talet ofta uppr\u00e4tth\u00f6ll h\u00e4radsh\u00f6vdinge\u00e4mbetet.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term \/ namnform\">Bj\u00e4lbo\u00e4tten \/ Folkunga\u00e4tten<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Eskil Magnussons och Birger jarls sl\u00e4kt \u2014 V\u00e4sterg\u00f6tlands ledande adelssl\u00e4kt.<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>Personnamn f\u00f6ljer standardsvensk patronymikon-tradition: Andersson, Persson, Larsson, Eriksson. F\u00f6rnamnen \u00e4r konventionella g\u00f6tal\u00e4ndska: Erik, Lars, Anders, Per, Olof, Sven, Hans, M\u00e5ns, Bengt, Knut, Karl, Magnus, Johan. Karakt\u00e4ristiska v\u00e4stg\u00f6tska ortnamn slutar ofta p\u00e5 <strong>-stad<\/strong>, <strong>-by<\/strong>, <strong>-s\u00e4ter<\/strong>, <strong>-torp<\/strong>, <strong>-tum<\/strong> och <strong>-um<\/strong>.<\/p>\n<div class=\"df-info-box\">\n<strong>Tips:<\/strong> V\u00e4sterg\u00f6tlands viktigaste medeltida k\u00e4lla \u00e4r <strong>Handskrift KB B 59<\/strong> p\u00e5 Kungliga biblioteket \u2014 den enda kompletta bevarade \u00c4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen samt Vidhemspr\u00e4stens till\u00e4gg. Den \u00e4r digitaliserad och fritt tillg\u00e4nglig via Kungliga bibliotekets webbplats. F\u00f6r 1600- och 1700-talsdomb\u00f6cker anv\u00e4nd Maritas <a href=\"\/tips-2\/\">9 tips f\u00f6r gammal handstil<\/a> som grund.\n<\/div>\n<h2>Tidslinje f\u00f6r r\u00e4ttskipningen i V\u00e4sterg\u00f6tland<\/h2>\n<ul>\n<li><strong>1000-talet:<\/strong> Kristendomen kommer till V\u00e4sterg\u00f6tland via mission\u00e4rer fr\u00e5n England och Tyskland<\/li>\n<li><strong>ca 1008:<\/strong> Olof Sk\u00f6tkonung d\u00f6ps enligt traditionen i Husaby k\u00e4lla av mission\u00e4ren Sigfrid<\/li>\n<li><strong>1014:<\/strong> Skara stift grundas med Thurgot fr\u00e5n Bremen som f\u00f6rste biskop \u2013 Sveriges \u00e4ldsta stift<\/li>\n<li><strong>ca 1060:<\/strong> Biskop Adalvard den \u00e4ldre flyttar biskopss\u00e4tet definitivt fr\u00e5n Husaby till Skara<\/li>\n<li><strong>ca 1150:<\/strong> Skara domkyrka st\u00e5r klar efter 90 \u00e5rs byggnation<\/li>\n<li><strong>1195\/96:<\/strong> Kung Knut Eriksson d\u00f6r p\u00e5 Eriksberg i G\u00e4sene h\u00e4rad, begravs i Varnhems kloster<\/li>\n<li><strong>1208-01-31:<\/strong> Slaget vid Lena \u2013 Erik Knutsson besegrar Sverker Karlsson i Vartofta h\u00e4rad<\/li>\n<li><strong>1210-07-17\/18:<\/strong> Slaget vid Gestilren \u2013 Sverker stupar i Varv socken<\/li>\n<li><strong>1217:<\/strong> Eskil Magnusson blir v\u00e4stg\u00f6talagman<\/li>\n<li><strong>1219:<\/strong> Snorre Sturlasson bes\u00f6ker Eskil Magnusson p\u00e5 Lagmanstorp i Long<\/li>\n<li><strong>ca 1220:<\/strong> Eskil Magnusson redigerar och l\u00e5ter nedteckna \u00c4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen<\/li>\n<li><strong>1227:<\/strong> Eskil Magnusson d\u00f6r \u2013 Birger jarls \u00e4ldre bror<\/li>\n<li><strong>ca 1240:<\/strong> Vidhemspr\u00e4sten sammanst\u00e4ller lagmansl\u00e4ngd, kungal\u00e4ngd och biskopsl\u00e4ngd<\/li>\n<li><strong>1281:<\/strong> Tidigaste kompletta bevarade text av \u00c4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen<\/li>\n<li><strong>ca 1285\u20131325:<\/strong> Handskrift KB B 59 (Codex Holmiensis) skrivs i Skara<\/li>\n<li><strong>ca 1325:<\/strong> Vidhemspr\u00e4sten (diakon Laurentius) l\u00e4gger till bilagor till handskriften<\/li>\n<li><strong>ca 1350:<\/strong> Magnus Erikssons landslag ers\u00e4tter V\u00e4stg\u00f6talagen formellt<\/li>\n<li><strong>1446:<\/strong> Lidk\u00f6ping f\u00e5r stadsprivilegium fr\u00e5n Eric av Pommern<\/li>\n<li><strong>1527:<\/strong> V\u00e4ster\u00e5s riksdag \u2013 Sverige bryter med Rom, Gustav Vasas reformation<\/li>\n<li><strong>1583:<\/strong> Mariestad grundas av hertig Karl (senare Karl IX)<\/li>\n<li><strong>1614:<\/strong> Svea hovr\u00e4tt inr\u00e4ttas \u2013 tidigaste andra instans \u00e4ven f\u00f6r V\u00e4sterg\u00f6tland<\/li>\n<li><strong>1619:<\/strong> Alings\u00e5s f\u00e5r stadsprivilegium fr\u00e5n Gustav II Adolf<\/li>\n<li><strong>1621:<\/strong> Bor\u00e5s f\u00e5r stadsprivilegium fr\u00e5n Gustav II Adolf<\/li>\n<li><strong>1634-11-05:<\/strong> G\u00f6ta hovr\u00e4tt instiftas i J\u00f6nk\u00f6ping under drottning Kristinas f\u00f6rmyndarregering<\/li>\n<li><strong>1644:<\/strong> V\u00e4nersborg f\u00e5r stadsprivilegium<\/li>\n<li><strong>1645:<\/strong> Br\u00f6msebrofreden \u2013 Halland tillkommer G\u00f6ta hovr\u00e4tts jurisdiktion<\/li>\n<li><strong>1650-09-27:<\/strong> F\u00f6rsta sessionen i G\u00f6ta hovr\u00e4tts nya byggnad i J\u00f6nk\u00f6ping<\/li>\n<li><strong>1658:<\/strong> Roskildefreden \u2013 Sk\u00e5ne, Blekinge, Bohusl\u00e4n tillkommer G\u00f6ta hovr\u00e4tts jurisdiktion<\/li>\n<li><strong>1700-tal:<\/strong> Stora nordiska kriget \u2013 bondeupplevelser i Marks och Vadsbo h\u00e4rader<\/li>\n<li><strong>1734:<\/strong> 1734 \u00e5rs lag inf\u00f6rs \u2013 ers\u00e4tter Magnus Erikssons landslag<\/li>\n<li><strong>1746:<\/strong> Carl Linn\u00e9s V\u00e4stg\u00f6taresa p\u00e5 riksdagens uppdrag<\/li>\n<li><strong>1747:<\/strong> Linn\u00e9s <em>W\u00e4stg\u00f6ta-resa<\/em> publiceras i Stockholm<\/li>\n<li><strong>1786:<\/strong> KB B 59 \u00f6verf\u00f6rs fr\u00e5n Skara till Kungliga biblioteket i Stockholm<\/li>\n<li><strong>1816:<\/strong> V\u00e4rmland \u00f6verf\u00f6rs fr\u00e5n G\u00f6ta hovr\u00e4tt till Svea hovr\u00e4tt<\/li>\n<li><strong>1820:<\/strong> Hovr\u00e4tten \u00f6ver Sk\u00e5ne och Blekinge inr\u00e4ttas \u2013 avlastar G\u00f6ta hovr\u00e4tt<\/li>\n<li><strong>1827:<\/strong> Hans Samuel Collin och Carl Johan Schlyter ger ut f\u00f6rsta moderna tryck av V\u00e4stg\u00f6talagen<\/li>\n<li><strong>1849:<\/strong> Lagmansr\u00e4tt och k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tt avskaffas i hela Sverige<\/li>\n<li><strong>1948:<\/strong> Hovr\u00e4tten f\u00f6r V\u00e4stra Sverige inr\u00e4ttas i G\u00f6teborg \u2013 \u00f6vertar delar av V\u00e4sterg\u00f6tland<\/li>\n<li><strong>1971:<\/strong> Tingsr\u00e4ttsreformen \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och r\u00e5dhusr\u00e4tter blir tingsr\u00e4tter<\/li>\n<li><strong>1976:<\/strong> G\u00f6sta Holms moderna utg\u00e5va av V\u00e4stg\u00f6talagen<\/li>\n<li><strong>1998:<\/strong> Skaraborgs och \u00c4lvsborgs l\u00e4n uppg\u00e5r i V\u00e4stra G\u00f6talands l\u00e4n<\/li>\n<li><strong>2014:<\/strong> Skara stift firar 1000-\u00e5rsjubileum<\/li>\n<li><strong>2023-08:<\/strong> G\u00f6ta hovr\u00e4tt flyttar fr\u00e5n Hovr\u00e4ttstorget till ny byggnad vid Munksj\u00f6n i J\u00f6nk\u00f6ping<\/li>\n<\/ul>\n<h2>Var hittar du domb\u00f6ckerna?<\/h2>\n<p>Domb\u00f6ckerna fr\u00e5n V\u00e4sterg\u00f6tland bevaras hos <strong>Riksarkivet i G\u00f6teborg<\/strong> (Polstj\u00e4rnegatan 16) med prefixet SE\/GLA. G\u00f6ta hovr\u00e4tts huvudarkiv f\u00f6rvaras vid Riksarkivet i Vadstena (SE\/VALA\/03825\/01). Mycket \u00e4ldre material finns digitaliserat hos Riksarkivet och Arkiv Digital.<\/p>\n<h3>Riksarkivet och \u00f6ppna k\u00e4llor<\/h3>\n<ul>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/sok.riksarkivet.se\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Riksarkivets digitala forskarsal<\/a><\/strong> \u2013 kostnadsfri tillg\u00e5ng till V\u00e4sterg\u00f6tlands h\u00e4radsmaterial. <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/gamla-bouppteckningar\/\">Bouppteckningar<\/a> inskannade f\u00f6r flera h\u00e4rader.<\/li>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/riksarkivet.se\/goteborg\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Riksarkivet i G\u00f6teborg<\/a><\/strong> \u2013 officiell hemsida.<\/li>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/riksarkivet.se\/vadstena\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Riksarkivet i Vadstena<\/a><\/strong> \u2013 f\u00f6rvarar G\u00f6ta hovr\u00e4tts huvudarkiv.<\/li>\n<li><strong>Kungliga biblioteket \u2013 Handskrift KB B 59<\/strong> \u2013 Sveriges \u00e4ldsta bok p\u00e5 svenska, digitaliserad och fritt tillg\u00e4nglig.<\/li>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/runeberg.org\/lcwastgota\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Project Runeberg: Linn\u00e9s W\u00e4stg\u00f6ta-resa<\/a><\/strong> \u2013 faksimil av 1747 \u00e5rs utg\u00e5va.<\/li>\n<li><strong>Sak\u00f6resl\u00e4ngderna<\/strong> \u2013 fungerar som personregister till domb\u00f6ckerna i slutet av varje ting.<\/li>\n<li><strong>Skara stiftshistoriska s\u00e4llskap<\/strong> \u2013 skriftserien inneh\u00e5ller flera viktiga arbeten om V\u00e4sterg\u00f6tlands kyrkliga och r\u00e4ttsliga historia.<\/li>\n<li><strong>V\u00e4sterg\u00f6tlands museum<\/strong> \u2013 arkiv och samlingar relaterade till landskapets historia.<\/li>\n<\/ul>\n<h3>Abonnemang och tryckta k\u00e4llor<\/h3>\n<ul>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/www.arkivdigital.se\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Arkiv Digital<\/a><\/strong> \u2013 nyfotograferade bilder med generellt b\u00e4ttre kvalitet \u00e4n Riksarkivets. V\u00e4sterg\u00f6tlands h\u00e4rader v\u00e4lkatalogiserade.<\/li>\n<li><strong>Wiktorsson, Per-Axel (red.):<\/strong> <em>\u00c4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen och dess bilagor: i Cod. Holm. B 59<\/em>. Skara stiftshistoriska s\u00e4llskaps skriftserie 60 (2011).<\/li>\n<li><strong>Collin, Hans Samuel &#038; Schlyter, Carl Johan:<\/strong> F\u00f6rsta moderna utg\u00e5va av V\u00e4stg\u00f6talagen (1827).<\/li>\n<li><strong>Holm, G\u00f6sta:<\/strong> Modern utg\u00e5va av V\u00e4stg\u00f6talagen (1976).<\/li>\n<li><strong>Holmb\u00e4ck, \u00c5ke &#038; Wess\u00e9n, Elias:<\/strong> <em>Svenska <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/landskapslagarna-i-sverige\/\">landskapslagar<\/a>. 5: Om \u00e4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen<\/em> (1946).<\/li>\n<li><strong>Theutenberg, Bo:<\/strong> <em>V\u00e4sterg\u00f6tlands lagm\u00e4n \u2013 Algotss\u00f6ner och Folkungar<\/em> (2004, Skara stiftshistoriska s\u00e4llskaps skriftserie nr 44).<\/li>\n<li><strong>Linn\u00e9, Carl:<\/strong> <em>Carl Linn\u00e6i W\u00e4stg\u00f6ta-resa 1746<\/em> (Stockholm 1747; nyutg\u00e5va 2017).<\/li>\n<li><strong>Franz\u00e9n, Anders:<\/strong> <em>G\u00f6ta hovr\u00e4tt: r\u00e4ttvisans hemvist under fyra sekel<\/em> (2016).<\/li>\n<\/ul>\n<div class=\"df-tips\">\n<strong>Forskartips:<\/strong> V\u00e4sterg\u00f6tlands viktigaste s\u00e4rpr\u00e4glade k\u00e4llor \u00e4r (1) <strong>Handskrift KB B 59<\/strong> f\u00f6r medeltida material, (2) <strong>Anders Edestams arkiv p\u00e5 \u00c5m\u00e5ls bibliotek<\/strong> f\u00f6r 1600-talsmaterial som \u00e4ven ber\u00f6r Dalsland-V\u00e4sterg\u00f6tland-gr\u00e4nsen, och (3) <strong>G\u00f6ta hovr\u00e4tts arkiv<\/strong> i Vadstena f\u00f6r andra instans 1634 och fram\u00e5t. F\u00f6r Maritas hemmaomr\u00e5de Viste h\u00e4rad och B\u00e4reberg \u2013 kontrollera \u00e4ven Skaraborgs l\u00e4ns lagmansr\u00e4tts arkiv (SE\/GLA\/12494). F\u00f6r Vadsbo h\u00e4rads unika fyra tingslag och tv\u00e5 domsagor \u2013 var noga med vilket tingslag du s\u00f6ker i f\u00f6r r\u00e4tt period.\n<\/div>\n<h3>Specialdomstolar och relaterade r\u00e4ttsforum<\/h3>\n<p>F\u00f6rutom de allm\u00e4nna h\u00e4radsr\u00e4tterna och r\u00e5dhusr\u00e4tterna fanns flera specialdomstolar som \u00e4r v\u00e4rda att k\u00e4nna till:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Svea hovr\u00e4tt<\/strong> (Stockholm, fr\u00e5n 1614) \u2013 andra instans f\u00f6r V\u00e4sterg\u00f6tland 1614\u20131634.<\/li>\n<li><strong>G\u00f6ta hovr\u00e4tt<\/strong> (J\u00f6nk\u00f6ping, fr\u00e5n 1634) \u2013 andra instans f\u00f6r V\u00e4sterg\u00f6tland 1634 och fram\u00e5t. Huvudarkiv SE\/VALA\/03825\/01.<\/li>\n<li><strong>Hovr\u00e4tten f\u00f6r V\u00e4stra Sverige<\/strong> (G\u00f6teborg, fr\u00e5n 1948) \u2013 andra instans f\u00f6r v\u00e4stra V\u00e4sterg\u00f6tland, Halland, Bohusl\u00e4n, V\u00e4rmland.<\/li>\n<li><strong>Skaraborgs l\u00e4ns lagmansr\u00e4tt<\/strong> (SE\/GLA\/12494, till 1849) \u2013 mellaninstans i tvistem\u00e5l.<\/li>\n<li><strong>\u00c4lvsborgs l\u00e4ns lagmansr\u00e4tt<\/strong> (till 1849) \u2013 mellaninstans f\u00f6r v\u00e4stra V\u00e4sterg\u00f6tland.<\/li>\n<li><strong>Domkapitlet i Skara<\/strong> \u2013 f\u00f6r kyrkliga m\u00e5l, \u00e4ktenskapsskillnader. Skara stift Sveriges \u00e4ldsta.<\/li>\n<li><strong>K\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tter<\/strong> i Skara, Lidk\u00f6ping, Sk\u00f6vde, Falk\u00f6ping, Bor\u00e5s, Mariestad m.fl. \u2013 stadens l\u00e4gsta domstol fram till 1849.<\/li>\n<li><strong>Krigsr\u00e4tter<\/strong> \u2013 milit\u00e4ra m\u00e5l, t.ex. Skaraborgs och V\u00e4stg\u00f6ta regementen.<\/li>\n<li><strong>Bergstingsr\u00e4tter<\/strong> \u2013 f\u00f6r bergsbruksm\u00e5l i de v\u00e4stg\u00f6tska Bergslags-delarna.<\/li>\n<li><strong>Husaby pastorat och Husaby kyrka<\/strong> \u2013 tidiga kyrkliga handlingar fr\u00e5n Sveriges kristnande.<\/li>\n<\/ul>\n<h2>Praktiska forskartips f\u00f6r V\u00e4sterg\u00f6tland<\/h2>\n<ul>\n<li><strong>F\u00f6rst\u00e5 h\u00e4radsindelningen<\/strong> \u2013 33 historiska h\u00e4rader f\u00f6rdelade p\u00e5 Skaraborgs (\u00f6stra) och \u00c4lvsborgs (v\u00e4stra) l\u00e4n till 1998.<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r medeltida material<\/strong> \u2013 Handskrift KB B 59 \u00e4r central. Skara stifts handlingar fr\u00e5n 1014 och fram\u00e5t.<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r Vadsbo h\u00e4rad<\/strong> \u2013 kom ih\u00e5g att h\u00e4radet hade fyra tingslag och tv\u00e5 domsagor. Verifiera vilket tingslag socknen tillh\u00f6rde.<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r Maritas omr\u00e5de Viste h\u00e4rad och B\u00e4reberg<\/strong> \u2013 central k\u00e4lla p\u00e5 domboksforskning.se. Hennes anteckningar och guider \u00e4r v\u00e4rdefulla.<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r Sjuh\u00e4rad (Mark, Kind, Veden, Bollebygd, \u00c5s, G\u00e4sene, Redv\u00e4g)<\/strong> \u2013 speciellt kulturomr\u00e5de med textilindustri och bondeupplevelser.<\/li>\n<li><strong>L\u00e4r dig domsagaindelningen f\u00f6r din period<\/strong> \u2013 sammanslagningar till domsagor fr\u00e5n 1680-talet och fram\u00e5t.<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r Skara-anor<\/strong> \u2013 kontrollera b\u00e5de Skara r\u00e5dhusr\u00e4tt och Sk\u00e5nings h\u00e4radsr\u00e4tt eftersom staden hade egen jurisdiktion.<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r Lidk\u00f6pings-anor<\/strong> \u2013 Lidk\u00f6pings r\u00e5dhusr\u00e4tt (fr\u00e5n 1446) + K\u00e5llands h\u00e4radsr\u00e4tt (SE\/GLA\/11037).<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r hovr\u00e4ttsm\u00e5l 1614\u20131634<\/strong> \u2013 Svea hovr\u00e4tt (Riksarkivet).<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r hovr\u00e4ttsm\u00e5l 1634\u2013<\/strong> \u2013 G\u00f6ta hovr\u00e4tt (SE\/VALA\/03825\/01, Riksarkivet i Vadstena).<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r hovr\u00e4ttsm\u00e5l 1948\u2013 f\u00f6r v\u00e4stra V\u00e4sterg\u00f6tland<\/strong> \u2013 Hovr\u00e4tten f\u00f6r V\u00e4stra Sverige (G\u00f6teborg).<\/li>\n<li><strong>Anv\u00e4nd Maritas <a href=\"\/tips-2\/\">9 tips f\u00f6r gammal handstil<\/a><\/strong> \u2013 v\u00e4stg\u00f6tska handlingar f\u00f6ljer standard svensk skrifttradition.<\/li>\n<li><strong>Konsultera v\u00e5rt <a href=\"\/dombokslexikon\/\">Dombokslexikon<\/a><\/strong> f\u00f6r ok\u00e4nda juridiska termer och v\u00e5rt <a href=\"\/foremalslexikon\/\">F\u00f6rem\u00e5lslexikon<\/a> f\u00f6r f\u00f6rem\u00e5l i bouppteckningar.<\/li>\n<\/ul>\n<h2 class=\"df-faq\">Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n<div class=\"df-faq\">\n<h3>Vilket landsarkiv har V\u00e4sterg\u00f6tlands domb\u00f6cker?<\/h3>\n<p>Riksarkivet i G\u00f6teborg (Polstj\u00e4rnegatan 16) f\u00f6rvarar originalen fr\u00e5n V\u00e4sterg\u00f6tland, Halland, Bohusl\u00e4n, Dalsland och V\u00e4rmland med prefixet SE\/GLA. <strong>G\u00f6ta hovr\u00e4tts huvudarkiv<\/strong> f\u00f6rvaras dock vid Riksarkivet i Vadstena (SE\/VALA\/03825\/01). Digitala kopior finns fritt tillg\u00e4ngliga via Riksarkivets digitala forskarsal och med abonnemang hos Arkiv Digital. F\u00f6r medeltida material \u2014 s\u00f6k p\u00e5 Kungliga bibliotekets webbplats efter Handskrift KB B 59 (Codex Holmiensis).<\/p>\n<h3>Hur l\u00e5ngt tillbaka finns domb\u00f6cker fr\u00e5n V\u00e4sterg\u00f6tland?<\/h3>\n<p>Bevarade h\u00e4radsr\u00e4ttsdomb\u00f6cker b\u00f6rjar generellt fr\u00e5n 1600-talets b\u00f6rjan, med vissa serier fr\u00e5n sent 1500-tal. F\u00f6r medeltiden m\u00e5ste man s\u00f6ka i andra k\u00e4llor: <strong>Handskrift KB B 59<\/strong> inneh\u00e5ller \u00c4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen fr\u00e5n ca 1220 plus Vidhemspr\u00e4stens bilagor fr\u00e5n ca 1325. <strong>Skara stifts arkiv<\/strong> g\u00e5r tillbaka till 1014. <strong>Pergaments- och pappersbrevsamlingen<\/strong> inneh\u00e5ller medeltida originalbrev. F\u00f6r 1600-talet \u00e4r V\u00e4ttle, Veden och \u00c4lvdals h\u00e4radsr\u00e4tters bouppteckningsserier bevarade fr\u00e5n sent 1600- och tidigt 1700-tal.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r V\u00e4stg\u00f6talagen och varf\u00f6r \u00e4r den viktig?<\/h3>\n<p>V\u00e4stg\u00f6talagen \u00e4r <strong>Sveriges \u00e4ldsta bevarade landskapslag<\/strong> och samtidigt <strong>den \u00e4ldsta sammanh\u00e4ngande skriften p\u00e5 svenska<\/strong>. Den nedtecknades omkring 1220 av lagman Eskil Magnusson (bror till Birger jarl) efter ett m\u00f6te med Snorre Sturlasson 1219. Lagen till\u00e4mpades i V\u00e4sterg\u00f6tland, Dalsland och Mo h\u00e4rad. Det finns tv\u00e5 versioner: \u00c4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen (Eskils version fr\u00e5n ca 1220) och Yngre V\u00e4stg\u00f6talagen (omarbetad under 1200-talet). Den enda bevarade kompletta handskriften \u00e4r KB B 59 fr\u00e5n ca 1285\u20131325. Lagen \u00e4r skriven p\u00e5 fornsvenska med vissa latinska inslag, och inneh\u00e5ller best\u00e4mmelser om brott, straff, arv, \u00e4ktenskap, jordfr\u00e5gor och processr\u00e4tt. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning \u00e4r detta historiskt material; r\u00e4ttskipningen i V\u00e4sterg\u00f6tland f\u00f6ljde dock V\u00e4stg\u00f6talagens principer fram till Magnus Erikssons landslag omkring 1350.<\/p>\n<h3>Vem var Eskil Magnusson och varf\u00f6r \u00e4r han viktig?<\/h3>\n<p><strong>Eskil Magnusson<\/strong> (ca 1175\u20131227) av Bj\u00e4lbo\u00e4tten\/Folkunga\u00e4tten var en av Sveriges mest betydelsefulla medeltida personer. Han var \u00e4ldre bror till <strong>Birger jarl<\/strong> och son till Magnus Minnesk\u00f6ld och Ingrid Ylva fr\u00e5n Bj\u00e4lbo i \u00d6sterg\u00f6tland. Eskil blev v\u00e4stg\u00f6talagman omkring 1217 och bodde p\u00e5 Lagmanstorp i Long. Han redigerade och l\u00e4t nedteckna <strong>\u00c4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen<\/strong> omkring 1220 \u2014 Sveriges \u00e4ldsta skriftliga lag. Sommaren 1219 bes\u00f6kte den isl\u00e4ndske skalden <strong>Snorre Sturlasson<\/strong> honom, vilket sannolikt gav impulsen till nedteckningen. Eskil f\u00f6rde ocks\u00e5 bef\u00e4let \u00f6ver en av den svenska h\u00e4rens flyglar i slaget vid Gestilren 1210. Han var dessutom diplomatiskt aktiv i f\u00f6rhandlingar med kung H\u00e5kon H\u00e5konsson i Norge. Eskil var gift med Kristina Nilsdotter, dotterdotter till Erik den helige. Han dog omkring 1227.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r skillnaden mellan ett h\u00e4rad och en domsaga?<\/h3>\n<p>Ett <strong>h\u00e4rad<\/strong> \u00e4r en geografisk indelning f\u00f6r r\u00e4ttskipning som g\u00e5r tillbaka till medeltiden. En <strong>domsaga<\/strong> \u00e4r en h\u00e4radsh\u00f6vdings jurisdiktionsomr\u00e5de \u2014 kan omfatta ett eller flera h\u00e4rader. Fr\u00e5n 1680-talet och fram\u00e5t slogs h\u00e4rader samman till domsagor f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra r\u00e4ttskipningen och g\u00f6ra h\u00e4radsh\u00f6vdinge\u00e4mbetet ekonomiskt b\u00e4rkraftigt. Det finns dock ett undantag i V\u00e4sterg\u00f6tland: <strong>Vadsbo h\u00e4rad<\/strong> var unikt eftersom det inte bara var indelat i fyra tingslag utan \u00e4ven i tv\u00e5 domsagor. Detta m\u00e5ste man k\u00e4nna till n\u00e4r man s\u00f6ker sl\u00e4ktingar i Mariestad-trakten \u2014 material f\u00f6r olika delar av Vadsbo kan finnas i olika domsagas arkiv.<\/p>\n<h3>Vad var bondeupproren i Mark och Vadsbo?<\/h3>\n<p>Under Karl XII:s krigstid (1700\u20131721) och perioden d\u00e4refter f\u00f6rekom flera bondeupplevelser i V\u00e4sterg\u00f6tland, fr\u00e4mst i Marks h\u00e4rad (Sjuh\u00e4rad) och Vadsbo h\u00e4rad (Mariestad-trakten). Bakgrunden var krigsskatter, tv\u00e5ngsutskrivningar av soldater, omfattande inkvarteringar och allm\u00e4n n\u00f6d. Senast 1741 \u2014 det s\u00e5 kallade &#8221;Bondeplakatet&#8221; \u2014 protesterade b\u00f6nderna mot milit\u00e4ra utskrivningar inf\u00f6r hattarnas ryska krig. Vid h\u00e4radsr\u00e4tterna behandlades m\u00e5l om v\u00e4gran att betala krigsskatt, deserterande soldater, vapenrov och uppror mot lokala fogdar. R\u00e4tteg\u00e5ngsprotokollen \u00e4r v\u00e4rdefulla f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 hur kriget p\u00e5verkade vanliga b\u00f6nders liv och inneh\u00e5ller ofta detaljerade beskrivningar av familjer, g\u00e5rdar och sociala relationer.<\/p>\n<h3>Vad inneb\u00e4r det att Skara stift \u00e4r Sveriges \u00e4ldsta?<\/h3>\n<p>Skara stift grundades omkring \u00e5r 1014 av biskop Thurgot fr\u00e5n Bremen \u2014 det \u00e4r <strong>Sveriges \u00e4ldsta stift<\/strong>. Skara f\u00f6rblev den medeltida svenska kyrkans institutionella vagga under hundratals \u00e5r. F\u00f6rst i mitten av 1100-talet uppr\u00e4ttades andra stift (Link\u00f6ping, Str\u00e4ngn\u00e4s, V\u00e4ster\u00e5s, Eskilstuna, Sigtuna). Under medeltiden omfattade Skara stift hela V\u00e4sterg\u00f6tland, V\u00e4rmland, Dalsland och delar av Sm\u00e5land. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning \u00e4r detta avg\u00f6rande: alla kyrkliga handlingar f\u00f6r dessa omr\u00e5den \u2014 dop, vigsel, begravning, \u00e4ktenskapsskillnader \u2014 hanterades ursprungligen via Skara biskopsstol. Skara stift firade 1000-\u00e5rsjubileum 2014.<\/p>\n<h3>N\u00e4r grundades G\u00f6ta hovr\u00e4tt?<\/h3>\n<p><strong>G\u00f6ta hovr\u00e4tt<\/strong> instiftades den 5 november 1634 under drottning Kristinas f\u00f6rmyndarregering med kansliort i J\u00f6nk\u00f6ping \u2014 Sveriges n\u00e4st \u00e4ldsta hovr\u00e4tt efter Svea hovr\u00e4tt (1614). Hovr\u00e4tten hette ursprungligen <em>Supremi Iudicii in Regno Gothico<\/em> (&#8221;H\u00f6gsta Domstolen i G\u00f6ta Rike&#8221;) och dess f\u00f6rsta president var Johan Skytte. Verksamhetsomr\u00e5det omfattade hela G\u00f6taland inkl. V\u00e4rmland (till 1816). F\u00f6rsta sammantr\u00e4det i den nya byggnaden h\u00f6lls 27 september 1650. Byggnaden vid Hovr\u00e4ttstorget i J\u00f6nk\u00f6ping anv\u00e4ndes oavbrutet f\u00f6r r\u00e4ttsskipning \u00e4nda till augusti 2023, d\u00e5 hovr\u00e4tten flyttade till en ny byggnad vid Munksj\u00f6n. F\u00f6r V\u00e4sterg\u00f6tland \u00e4r G\u00f6ta hovr\u00e4tt andra instans i n\u00e4stan 400 \u00e5r \u2014 alla \u00f6verklagade m\u00e5l fr\u00e5n v\u00e4stg\u00f6tska h\u00e4radsr\u00e4tter g\u00e5r dit. F\u00f6r v\u00e4stra V\u00e4sterg\u00f6tland (delar av f.d. \u00c4lvsborgs l\u00e4n) g\u00e4ller dock <strong>Hovr\u00e4tten f\u00f6r V\u00e4stra Sverige<\/strong> i G\u00f6teborg sedan 1948.<\/p>\n<h3>Var ska jag b\u00f6rja om jag \u00e4r nyb\u00f6rjare?<\/h3>\n<p>B\u00f6rja med att fastst\u00e4lla din f\u00f6rfaders socken och kontrollera vilket h\u00e4rad socknen tillh\u00f6rde. V\u00e4sterg\u00f6tland har 33 historiska h\u00e4rader plus flera st\u00e4der med r\u00e5dhusr\u00e4tter. Anv\u00e4nd sedan Arkiv Digital eller Riksarkivets digitala forskarsal f\u00f6r att hitta domboken. F\u00f6r 1700- och 1800-tal \u00e4r materialet relativt l\u00e4ttl\u00e4st. F\u00f6r 1600-tal beh\u00f6ver du klara av \u00e4ldre svensk handstil \u2014 anv\u00e4nd Maritas <a href=\"\/tips-2\/\">9 tips f\u00f6r gammal handstil<\/a>. F\u00f6r medeltida material \u00e4r Handskrift KB B 59 grundk\u00e4lla. V\u00e5r <a href=\"\/tips-3\/\">guide till att hitta r\u00e4tt dombok<\/a> g\u00e5r igenom processen steg f\u00f6r steg.<\/p>\n<h3>Finns det personregister till v\u00e4stg\u00f6tska domb\u00f6cker?<\/h3>\n<p>Det finns inget centralt personregister till alla v\u00e4stg\u00f6tska domb\u00f6cker, men flera viktiga k\u00e4llor: (1) <strong>Sak\u00f6resl\u00e4ngderna<\/strong> i slutet av varje ting listar alla b\u00f6tf\u00e4llda personer och fungerar som prim\u00e4rt personregister. (2) <strong>Bouppteckningsregister, H\u00e4radsr\u00e4tter<\/strong> vid Landsarkivet i G\u00f6teborgs \u00c4mbetsarkiv. (3) <strong><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/bra-lankar\/\">Genealogiska f\u00f6reningen<\/a> i V\u00e4sterg\u00f6tland<\/strong> och <strong>Skara stiftshistoriska s\u00e4llskap<\/strong> har publicerat flera sl\u00e4kthistoriska register. (4) <strong>Vidhemspr\u00e4stens lagmansl\u00e4ngd<\/strong> \u00e4r personregistret f\u00f6r de 19 f\u00f6rsta v\u00e4stg\u00f6talagm\u00e4nnen fr\u00e5n medeltiden.<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"df-kallor\">\n<h3>K\u00e4llor och vidare l\u00e4sning<\/h3>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/sok.riksarkivet.se\/nad\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Riksarkivets NAD (Nationella arkivdatabasen)<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/sok.riksarkivet.se\/domstolsarkiv\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Riksarkivets domstolsarkiv \u2013 s\u00f6king\u00e5ng<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/riksarkivet.se\/goteborg\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Riksarkivet i G\u00f6teborg<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/riksarkivet.se\/vadstena\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Riksarkivet i Vadstena (G\u00f6ta hovr\u00e4tt)<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.kb.se\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Kungliga biblioteket \u2013 Handskrift KB B 59<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/runeberg.org\/lcwastgota\/\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Project Runeberg: Linn\u00e9s W\u00e4stg\u00f6ta-resa<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.arkivdigital.se\/\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Arkiv Digital<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.svenskakyrkan.se\/skarastift\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Skara stift (Svenska kyrkan)<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.domstol.se\/gota-hovratt\/om-hovratten\/organisation\/historia\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">G\u00f6ta hovr\u00e4tts historia (Domstol.se)<\/a><\/li>\n<li>Wiktorsson, Per-Axel (red.). <em>\u00c4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen och dess bilagor: i Cod. Holm. B 59<\/em>. Skara stiftshistoriska s\u00e4llskaps skriftserie nr 60 (2011).<\/li>\n<li>Holmb\u00e4ck, \u00c5ke &#038; Wess\u00e9n, Elias. <em>Svenska landskapslagar. 5: Om \u00e4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen<\/em> (1946).<\/li>\n<li>Collin, Hans Samuel &#038; Schlyter, Carl Johan. F\u00f6rsta moderna utg\u00e5va av V\u00e4stg\u00f6talagen (1827).<\/li>\n<li>Holm, G\u00f6sta. Modern utg\u00e5va av V\u00e4stg\u00f6talagen (1976).<\/li>\n<li>Theutenberg, Bo. <em>V\u00e4sterg\u00f6tlands lagm\u00e4n \u2013 Algotss\u00f6ner och Folkungar<\/em> (Skara stiftshistoriska s\u00e4llskaps skriftserie nr 44, 2004).<\/li>\n<li>Linn\u00e9, Carl. <em>Carl Linn\u00e6i W\u00e4stg\u00f6ta-resa, p\u00e5 riksens h\u00f6gloflige st\u00e4nders befallning f\u00f6rr\u00e4ttad \u00e5r 1746<\/em>. Stockholm (1747).<\/li>\n<li>Franz\u00e9n, Anders. <em>G\u00f6ta hovr\u00e4tt: r\u00e4ttvisans hemvist under fyra sekel<\/em>. J\u00f6nk\u00f6pings l\u00e4ns museum (2016).<\/li>\n<li>Bendz, Gunnar. &#8221;G\u00f6ta hovr\u00e4tt 300 \u00e5r. Minnestal.&#8221; <em>Svensk Juristtidning<\/em> 1935.<\/li>\n<li>Harrison, Dick. &#8221;D\u00e4rf\u00f6r grundades Skara stift.&#8221; Skara stifts hemsida.<\/li>\n<li>Inger, G\u00f6ran. <em><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sveriges-gamla-lagar\/\">Svensk r\u00e4ttshistoria<\/a><\/em>. Liber.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p><script type=\"application\/ld+json\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@type\":\"Article\",\"headline\":\"V\u00e4sterg\u00f6tland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker\",\"description\":\"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i V\u00e4sterg\u00f6tland \u2013 h\u00e4rader med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i G\u00f6teborg, V\u00e4stg\u00f6talagen fr\u00e5n 1220, Skara stift Sveriges \u00e4ldsta fr\u00e5n 1014, G\u00f6ta hovr\u00e4tt 1634 och praktiska forskartips.\",\"author\":{\"@type\":\"Organization\",\"name\":\"Domboksforskning.se\"},\"publisher\":{\"@type\":\"Organization\",\"name\":\"Domboksforskning.se\",\"url\":\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/\"},\"about\":[{\"@type\":\"Place\",\"name\":\"V\u00e4sterg\u00f6tland\"},{\"@type\":\"Thing\",\"name\":\"H\u00e4radsr\u00e4tt\"},{\"@type\":\"Thing\",\"name\":\"V\u00e4stg\u00f6talagen\"},{\"@type\":\"Person\",\"name\":\"Eskil Magnusson\"},{\"@type\":\"Thing\",\"name\":\"Skara stift\"},{\"@type\":\"Thing\",\"name\":\"G\u00f6ta hovr\u00e4tt\"}],\"inLanguage\":\"sv\"}<\/script><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i V\u00e4sterg\u00f6tland \u2013 h\u00e4rader med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i G\u00f6teborg, V\u00e4stg\u00f6talagen fr\u00e5n 1220, Skara stift Sveriges \u00e4ldsta <\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":724,"parent":670,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_yoast_wpseo_focuskw":"V\u00e4sterg\u00f6tland domb\u00f6cker","_yoast_wpseo_title":"V\u00e4sterg\u00f6tland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker","_yoast_wpseo_metadesc":"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i V\u00e4sterg\u00f6tland \u2013 h\u00e4rader med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i G\u00f6teborg, V\u00e4stg\u00f6talagen fr\u00e5n 1220, Skara stift Sveriges \u00e4ldsta fr\u00e5n 1014, G\u00f6ta hovr\u00e4tt 1634 och praktiska forskartips.","_yoast_wpseo_meta-robots-noindex":"","_yoast_wpseo_meta-robots-nofollow":"","_yoast_wpseo_canonical":"","_yoast_wpseo_opengraph-title":"","_yoast_wpseo_opengraph-description":"","_yoast_wpseo_twitter-title":"","_yoast_wpseo_twitter-description":"","footnotes":""},"class_list":["post-725","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.9 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>V\u00e4sterg\u00f6tland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i V\u00e4sterg\u00f6tland \u2013 h\u00e4rader med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i G\u00f6teborg, V\u00e4stg\u00f6talagen fr\u00e5n 1220, Skara stift Sveriges \u00e4ldsta fr\u00e5n 1014, G\u00f6ta hovr\u00e4tt 1634 och praktiska forskartips.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/vastergotland\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"V\u00e4sterg\u00f6tland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i V\u00e4sterg\u00f6tland \u2013 h\u00e4rader med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i G\u00f6teborg, V\u00e4stg\u00f6talagen fr\u00e5n 1220, Skara stift Sveriges \u00e4ldsta fr\u00e5n 1014, G\u00f6ta hovr\u00e4tt 1634 och praktiska forskartips.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/vastergotland\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-19T10:56:16+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/vastergotland-bild.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1170\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"615\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"35 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/vastergotland\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/vastergotland\\\/\",\"name\":\"V\u00e4sterg\u00f6tland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/vastergotland\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/vastergotland\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/vastergotland-bild.webp\",\"datePublished\":\"2026-05-17T15:39:33+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-19T10:56:16+00:00\",\"description\":\"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i V\u00e4sterg\u00f6tland \u2013 h\u00e4rader med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i G\u00f6teborg, V\u00e4stg\u00f6talagen fr\u00e5n 1220, Skara stift Sveriges \u00e4ldsta fr\u00e5n 1014, G\u00f6ta hovr\u00e4tt 1634 och praktiska forskartips.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/vastergotland\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/vastergotland\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/vastergotland\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/vastergotland-bild.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/vastergotland-bild.webp\",\"width\":1170,\"height\":615,\"caption\":\"Sverige runt - V\u00e4sterg\u00f6tlands h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/vastergotland\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Sverige runt \u2013 landskapsguider f\u00f6r domboksforskning\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":3,\"name\":\"V\u00e4sterg\u00f6tland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"V\u00e4sterg\u00f6tland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker","description":"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i V\u00e4sterg\u00f6tland \u2013 h\u00e4rader med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i G\u00f6teborg, V\u00e4stg\u00f6talagen fr\u00e5n 1220, Skara stift Sveriges \u00e4ldsta fr\u00e5n 1014, G\u00f6ta hovr\u00e4tt 1634 och praktiska forskartips.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/vastergotland\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"V\u00e4sterg\u00f6tland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker","og_description":"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i V\u00e4sterg\u00f6tland \u2013 h\u00e4rader med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i G\u00f6teborg, V\u00e4stg\u00f6talagen fr\u00e5n 1220, Skara stift Sveriges \u00e4ldsta fr\u00e5n 1014, G\u00f6ta hovr\u00e4tt 1634 och praktiska forskartips.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/vastergotland\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-19T10:56:16+00:00","og_image":[{"width":1170,"height":615,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/vastergotland-bild.webp","type":"image\/webp"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"35 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/vastergotland\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/vastergotland\/","name":"V\u00e4sterg\u00f6tland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/vastergotland\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/vastergotland\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/vastergotland-bild.webp","datePublished":"2026-05-17T15:39:33+00:00","dateModified":"2026-05-19T10:56:16+00:00","description":"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i V\u00e4sterg\u00f6tland \u2013 h\u00e4rader med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i G\u00f6teborg, V\u00e4stg\u00f6talagen fr\u00e5n 1220, Skara stift Sveriges \u00e4ldsta fr\u00e5n 1014, G\u00f6ta hovr\u00e4tt 1634 och praktiska forskartips.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/vastergotland\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/vastergotland\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/vastergotland\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/vastergotland-bild.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/vastergotland-bild.webp","width":1170,"height":615,"caption":"Sverige runt - V\u00e4sterg\u00f6tlands h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/vastergotland\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Sverige runt \u2013 landskapsguider f\u00f6r domboksforskning","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/"},{"@type":"ListItem","position":3,"name":"V\u00e4sterg\u00f6tland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/725","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=725"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/725\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":946,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/725\/revisions\/946"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/670"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/724"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=725"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}