{"id":719,"date":"2026-05-17T16:39:33","date_gmt":"2026-05-17T15:39:33","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?page_id=719"},"modified":"2026-05-19T11:56:04","modified_gmt":"2026-05-19T10:56:04","slug":"uppland","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/uppland\/","title":{"rendered":"Uppland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker"},"content":{"rendered":"<div class=\"df-snabbfakta\">\n<h3>Snabbfakta om Uppland<\/h3>\n<ul>\n<li><strong>Region:<\/strong> Svealand (gr\u00e4nsar G\u00e4strikland, V\u00e4stmanland, S\u00f6dermanland; \u00d6stersj\u00f6n i \u00f6ster)<\/li>\n<li><strong>Svenskt sedan:<\/strong> Forntid (Svearikets k\u00e4rnprovins)<\/li>\n<li><strong>Landsarkiv:<\/strong> Riksarkivet i Uppsala (f\u00f6r Uppsala l\u00e4n) och Riksarkivet i <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/vad-hette-stockholm-forr\/\">Stockholm<\/a> (f\u00f6r Stockholms l\u00e4n)<\/li>\n<li><strong>Arkivprefix:<\/strong> SE\/ULA (Uppsala) och SE\/SSA (Stockholms stadsarkiv) samt SE\/RA<\/li>\n<li><strong>H\u00e4radsindelning:<\/strong> 34 historiska h\u00e4rader och skeppslag (skeppslag = Roslagens kustomr\u00e5den)<\/li>\n<li><strong>Folkland:<\/strong> Tiundaland, Attundaland, Fj\u00e4drundaland + Roslagen (Roden)<\/li>\n<li><strong>\u00c4ldsta lag:<\/strong> <strong>Upplandslagen<\/strong> (stadf\u00e4st 2 januari 1296 av Birger Magnusson) \u2013 den f\u00f6rsta landskapslag med konungabalk<\/li>\n<li><strong>Hovr\u00e4tt:<\/strong> Svea hovr\u00e4tt sedan 1614 (Sveriges \u00e4ldsta hovr\u00e4tt)<\/li>\n<li><strong>Stift:<\/strong> Uppsala \u00e4rkestift sedan 1164 (Sveriges enda \u00e4rkestift)<\/li>\n<li><strong>Universitet:<\/strong> Uppsala universitet 1477 \u2013 Sveriges \u00e4ldsta<\/li>\n<li><strong>Viktigaste tingsorter:<\/strong> Uppsala, Sigtuna, Enk\u00f6ping, Norrt\u00e4lje, \u00d6sthammar, \u00d6regrund, Tierp<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p>Letar du efter f\u00f6rf\u00e4der i Uppland? Den h\u00e4r guiden ger dig en \u00f6verblick av hur r\u00e4ttskipningen var organiserad i <strong>Sveariket centralprovins<\/strong>, vilka arkiv som bevarar domb\u00f6ckerna, hur det medeltida r\u00e4ttssystemet (Upplandslagen fr\u00e5n 1296) p\u00e5verkar din sl\u00e4ktforskning, och konkreta r\u00e4ttsfall som visar bredden i materialet. Uppland \u00e4r unikt: landskapet \u00e4r &#8221;<strong>k\u00e4rnhuset i riks\u00e4pplet<\/strong>&#8221; \u2014 sj\u00e4lva Svearikets centrum. H\u00e4r ligger <strong>Gamla Uppsala<\/strong> (hednisk kultplats), <strong>Sigtuna<\/strong> (Sveriges f\u00f6rsta stad), <strong>Uppsala<\/strong> (\u00e4rkebiskopss\u00e4te sedan 1164 och Sveriges \u00e4ldsta universitet fr\u00e5n 1477), och sj\u00e4lva platsen d\u00e4r alla svenska kungar enligt Upplandslagen <em>f\u00f6rst<\/em> skulle d\u00f6mas till krona vid Mora stenar. Uppland har 34 historiska h\u00e4rader plus en unik organisation: kustomr\u00e5dena i Roslagen kallas <strong>skeppslag<\/strong> eftersom de var skyldiga att f\u00f6rse kungens ledung med fartyg.<\/p>\n<div class=\"df-byline\">\nDenna landskapsguide har skrivits av redaktionen p\u00e5 domboksforskning.se som komplement till <strong><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/marita-persson\/\">Marita Perssons<\/a><\/strong> originalmaterial om domboksforskning. Marita specialiserade sig p\u00e5 V\u00e4sterg\u00f6tlands h\u00e4radsr\u00e4tter, medan andra landskap \u00e4r fortsatt utveckling och bygger p\u00e5 offentligt tillg\u00e4ngligt forskningsmaterial.\n<\/div>\n<h2>Historisk bakgrund och r\u00e4ttskipning i Uppland<\/h2>\n<p>Uppland \u00e4r Sveariket centralprovins och det landskap d\u00e4r den svenska statsbildningen i h\u00f6gst grad har sin geografiska och r\u00e4ttsliga f\u00f6rankring. Geografiskt avgr\u00e4nsas Uppland av \u00d6stersj\u00f6n i \u00f6ster (med den vidstr\u00e4ckta <strong>Roslagens sk\u00e4rg\u00e5rd<\/strong>), M\u00e4laren i s\u00f6der, G\u00e4strikland i norr och V\u00e4stmanland i v\u00e4ster. Centrala vattendrag \u00e4r Fyris\u00e5n som flyter genom Uppsala. Landskapets viktigaste st\u00e4der \u00e4r <strong>Uppsala<\/strong> (\u00e4rkebiskopss\u00e4te, universitetsstad), <strong>Sigtuna<\/strong> (Sveriges f\u00f6rsta stad), <strong>Enk\u00f6ping<\/strong>, <strong>Norrt\u00e4lje<\/strong>, <strong>\u00d6sthammar<\/strong>, <strong>\u00d6regrund<\/strong> och <strong>Tierp<\/strong>. Stora delar av s\u00f6dra Uppland ing\u00e5r idag i Stockholms l\u00e4n eftersom Stockholms-t\u00e4torten har v\u00e4xt \u00f6ver landskapsgr\u00e4nsen \u2014 men historiskt sett ligger Stockholm vid Uppland-S\u00f6dermanland-gr\u00e4nsen.<\/p>\n<p>F\u00f6re 1296 var Uppland inget enhetligt landskap utan bestod av <strong>fyra folkland<\/strong>:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Tiundaland<\/strong> (&#8221;land av tio hundraden&#8221;) \u2013 centrala Uppland kring Uppsala. Skulle f\u00f6rse kungens ledung med 1 000 man och 40 skepp. H\u00e4r l\u00e5g Uppsala \u00f6d (kronogodset) och kungens samt \u00e4rkebiskopens s\u00e4te.<\/li>\n<li><strong>Attundaland<\/strong> (&#8221;\u00e5tta hundraden&#8221;) \u2013 syd\u00f6stra Uppland.<\/li>\n<li><strong>Fj\u00e4drundaland<\/strong> (&#8221;fyra hundraden&#8221;) \u2013 v\u00e4stra Uppland mot V\u00e4stmanland.<\/li>\n<li><strong>Roden<\/strong> (Roslagen) \u2013 kuststr\u00e4ckan med skeppslag ist\u00e4llet f\u00f6r h\u00e4rader. Skyldighet att rusta fartyg f\u00f6r kungens flotta.<\/li>\n<\/ul>\n<p>Den 2 januari 1296 stadf\u00e4ste kung <strong>Birger Magnusson<\/strong> <strong>Upplandslagen<\/strong> \u2014 den f\u00f6rsta gemensamma kodifikationen f\u00f6r de tre folklanden Tiundaland, Attundaland och Fj\u00e4rdhundraland (som lagen sj\u00e4lv stavar dem). Lagen skapade i praktiken provinsen Uppland \u2014 provinsen som s\u00e5dan existerade inte innan dess. Initiativtagaren var <strong>Birger Persson till Finsta<\/strong> (cirka 1250\u20131327), lagman i Tiundaland och far till <strong>heliga Birgitta<\/strong>. Han klagade hos kungen att de tidigare lagarna f\u00f6r de tre folklanden l\u00e5g utspridda i flera olika samlingar \u2014 &#8221;somligt dunkelt utsagt och somligt mycket sv\u00e5rt att r\u00e4tta sig efter&#8221;. Kungens f\u00f6rmyndarstyrelse under marsken <strong>Tyrgils Knutsson<\/strong> gav Birger uppdraget att tills\u00e4tta en n\u00e4mnd av 15 man (ut\u00f6ver honom sj\u00e4lv) fr\u00e5n de tre folklanden, som skulle fastst\u00e4lla &#8221;vad gammal lag har varit&#8221; och vad i ny lag borde stadgas. N\u00e4mnden bestod av framst\u00e5ende representanter: fr\u00e5n Tiundaland bland andra magister Andreas And (domprost i Uppsala och Birgers kusin), riddarna R\u00f6d K\u00e4ldorsson och Bengt Bosson. Lagen blev sedan stadf\u00e4st \u00e5tta dagar efter Stefansdagen \u2014 den 2 januari 1296. <strong>Fem n\u00e4stan fullst\u00e4ndiga handskrifter<\/strong> fr\u00e5n 1300-talet \u00e4r bevarade idag.<\/p>\n<p>Upplandslagen \u00e4r speciellt <strong>den f\u00f6rsta landskapslag som har en konungabalk<\/strong>. I f\u00f6rsta stycket stadgas: &#8221;Nu tarva landen v\u00e4lja konung. D\u00e5 skola de tre folklanden, det \u00e4r Tiundaland och Attundaland och Fj\u00e4drundaland, f\u00f6rst taga konung. Upplands lagman skall vid Uppsala f\u00f6rst d\u00f6ma honom till konung, d\u00e4refter de andra lagm\u00e4nnen, den ene efter den andre&#8230;&#8221; Det betyder att Upplands lagman vid <strong>Mora stenar<\/strong> f\u00f6rst fastst\u00e4llde kungens r\u00e4tt \u2014 f\u00f6rst d\u00e4refter f\u00f6ljde de andra landskapen i en best\u00e4md ordning: s\u00f6derm\u00e4nnens, \u00f6stg\u00f6tarnas, Tio h\u00e4rads, v\u00e4stg\u00f6tarnas, n\u00e4rkingarnas och v\u00e4stm\u00e4nnens. Lagen kom att g\u00e4lla inte bara Uppland (folklanden + Roden) utan ocks\u00e5 <strong>G\u00e4strikland<\/strong>.<\/p>\n<p>F\u00f6r sl\u00e4ktforskning \u00e4r \u00e4ven Upplands kyrkliga historia central. <strong>Uppsala stift<\/strong> grundades 1164 som <strong>Sveriges enda \u00e4rkestift<\/strong>. F\u00f6re 1164 fanns ett kortare Sigtuna stift (ca 1060\u20131164) d\u00e4r biskopen i Uppland satt. Den 5 augusti 1164 vigdes <strong>Stefan<\/strong> \u2014 Alvastra-munk \u2014 till Sveriges f\u00f6rsta \u00e4rkebiskop. Bakgrunden var p\u00e5ved\u00f6mets behov av att knyta Sverige till sig under den schism som r\u00e5dde mellan p\u00e5varna. \u00c4rkebiskopss\u00e4tet l\u00e5g ursprungligen i <strong>Gamla Uppsala<\/strong> men flyttades 1273 till \u00d6stra Aros (nuvarande Uppsala). Uppsala domkyrka b\u00f6rjade byggas 1273 och invigdes 1435. Stiftet omfattade ursprungligen alla nordliga svenska landskap samt det norska J\u00e4mtland \u2014 fram till 1647 d\u00e5 H\u00e4rn\u00f6sands superintendentia (senare stift) bildades.<\/p>\n<div class=\"df-varning\">\n<strong>Specialregler f\u00f6r Uppland:<\/strong> Uppland har flera unika administrativa drag. (1) Kustomr\u00e5dena i Roslagen kallas <strong>skeppslag<\/strong> snarare \u00e4n h\u00e4rader eftersom de var skyldiga att f\u00f6rse kungens ledung med fartyg. (2) Stora delar av s\u00f6dra Uppland (Danderyds, F\u00e4rentuna, Fr\u00f6tuna och L\u00e4nna, Sollentuna, Vallentuna m.fl. skeppslag) tillh\u00f6rde historiskt Upplands l\u00e4n men har sedan 1715 h\u00f6rt till Stockholms l\u00e4n. (3) Domsagaindelningen har f\u00f6r\u00e4ndrats m\u00e5nga g\u00e5nger genom \u00e5rhundradena \u2014 f\u00f6r att hitta r\u00e4tt arkiv f\u00f6r en specifik period kan du beh\u00f6va sp\u00e5ra b\u00e5de h\u00e4rad och domsaga. Exempel: Fr\u00f6tuna och L\u00e4nna skeppslag ingick i Lyhundra-Fr\u00f6tuna-L\u00e4nna-N\u00e4rdinghundra-Sjuhundra-Fr\u00f6s\u00e5ker-H\u00e4ver\u00f6-V\u00e4dd\u00f6-Bro och V\u00e4t\u00f6 h\u00e4raders\/skeppslags domsaga 1715\u20131777. (4) Vid <strong>Mora stenar<\/strong> (Lagga socken, L\u00e5nghundra h\u00e4rad) d\u00f6mdes alla svenska medeltida kungar formellt till krona. (5) <strong>Uppsala domkapitel<\/strong> hade en speciellt stor st\u00e4llning som \u00e4rkestift och d\u00f6mde i alla kyrkliga m\u00e5l, \u00e4ktenskapstvister och vissa moraliska fr\u00e5gor.<\/div>\n<p>N\u00e4r hovr\u00e4tterna inr\u00e4ttades fick Uppland <strong>Svea hovr\u00e4tt<\/strong> (instiftad 1614) som andra instans \u2014 Sveriges \u00e4ldsta hovr\u00e4tt. Detta g\u00e4ller fortfarande idag. Svea hovr\u00e4tts domkrets omfattar Stockholms, Uppsala, S\u00f6dermanlands, Gotlands, V\u00e4stmanlands och Dalarnas l\u00e4n \u2014 allts\u00e5 i princip hela Svealand och Gotland. <strong>Uppsala l\u00e4n<\/strong> bildades 1634 genom Axel Oxenstiernas l\u00e4nsreform.<\/p>\n<h2>Komplett h\u00e4rads- och skeppslagslista f\u00f6r Uppland<\/h2>\n<p>Uppland omfattar 34 historiska h\u00e4rader och skeppslag plus st\u00e4dernas r\u00e5dhusr\u00e4tter. Arkivmaterial f\u00f6rvaras prim\u00e4rt hos <strong>Riksarkivet i Uppsala<\/strong> (f\u00f6r delar inom Uppsala l\u00e4n) och <strong>Stockholms stadsarkiv<\/strong> (f\u00f6r delar inom Stockholms l\u00e4n). Verifiera alltid med <a href=\"https:\/\/sok.riksarkivet.se\/nad\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Riksarkivets NAD<\/a>.<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>H\u00e4rad \/ domstol<\/th>\n<th>Arkivnummer (NAD)<\/th>\n<th>Tidsperiod \/ omr\u00e5de<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Asunda h\u00e4radsr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Enk\u00f6ping-trakten (Fj\u00e4drundaland).<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Bro h\u00e4radsr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">1703\u20131903. Bro-H\u00e5bo-trakten (M\u00e4laren).<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Bro och V\u00e4t\u00f6 skeppslag<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Skeppslag i Roslagen. \u00d6sthammars trakt och V\u00e4t\u00f6.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">B\u00e4linge h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Norr om Uppsala (Tiundaland).<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Danderyds skeppslag<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/SSA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Syd\u00f6stra Uppland (Danderyd, T\u00e4by, Liding\u00f6, Solna). Tingsplats: Danderyds kyrka, sedan Ensta g\u00e4stgivareg\u00e5rd (T\u00e4by), Stallm\u00e4stareg\u00e5rden (Solna) fr\u00e5n 1844, Haga tingshus fr\u00e5n 1907, Stockholm 1951. Fr\u00e5n 1715 till Stockholms l\u00e4n.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">F\u00e4rentuna h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">F\u00e4rings\u00f6-Eker\u00f6-trakten (M\u00e4laren).<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Fr\u00f6s\u00e5kers h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">\u00d6sthammar-\u00d6regrund-trakten. Ursprungligen skeppslag i Roden (&#8221;Tiundalands rod&#8221;). \u00d6sthammar och \u00d6regrund hade egen jurisdiktion till 1920.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Fr\u00f6tuna och L\u00e4nna skeppslag<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Norrt\u00e4lje-trakten (Roslagen). L\u00e4ngs Furusundsleden.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Hagunda h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Tiundaland kring \u00d6rsundsbro.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">H\u00e5bo h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">B\u00e5lsta-trakten (M\u00e4laren). Tiundaland.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Lagunda h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Fj\u00e4drundaland.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Lyhundra h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Norrt\u00e4lje-trakten.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">L\u00e5nghundra h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Attundaland. Vid Mora stenar (Lagga socken) d\u00f6mdes alla medeltida svenska kungar till krona.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Norunda h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Norr om Uppsala (Tiundaland).<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">N\u00e4rdinghundra h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Tiundaland mot Roden.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Olands h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Tiundaland mot Roden.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Rasbo h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Bouppt. och 1700-talsmaterial. Tiundaland \u00f6ster om Uppsala. Rasbokils socken.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Seminghundra h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Attundaland (M\u00e4rsta-Sigtuna-trakten).<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Simtuna h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Fj\u00e4drundaland.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Sjuhundra h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Roslagen-Norrt\u00e4lje-trakten.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Sollentuna h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/SSA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Attundaland. Sedan 1715 till Stockholms l\u00e4n.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Torstuna h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Fj\u00e4drundaland mot V\u00e4stmanland.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Tr\u00f6gds h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Fj\u00e4drundaland (Enk\u00f6ping-trakten).<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Uller\u00e5kers h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Tiundaland kring Uppsala.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Vaksala h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Tiundaland \u00f6ster om Uppsala. Vaksala kyrka.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Vallentuna h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/SSA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Attundaland. Sedan 1715 till Stockholms l\u00e4n.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">V\u00e5la h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Fj\u00e4drundaland.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">V\u00e4dd\u00f6 och H\u00e4ver\u00f6 skeppslag<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Norra Roslagen (skeppslag).<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">V\u00e4rmd\u00f6 skeppslag<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/SSA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Syd\u00f6stra skeppslaget (V\u00e4rmd\u00f6 i Stockholms l\u00e4n).<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">\u00c5kers skeppslag<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/SSA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">\u00c5kersberga-trakten (Roslagen). Sedan 1715 till Stockholms l\u00e4n.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">\u00c5sunda h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Enk\u00f6ping-trakten (Fj\u00e4drundaland).<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">\u00c4rlinghundra h\u00e4rad (Erlinghundra)<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Attundaland (Husby-\u00c4rlinghundra-Sigtuna-M\u00e4rsta-trakten). 1300-talets jordbyten dokumenterade.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">\u00d6rbyhus h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Tierp-Vendel-trakten. Norra Tiundaland.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Uppsala r\u00e5dhusr\u00e4tt och magistrat<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Medeltid\u20131971. Sveriges \u00e4rkebiskopss\u00e4te och universitetsstad.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Sigtuna r\u00e5dhusr\u00e4tt och magistrat<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Medeltid\u20131971. Sveriges \u00e4ldsta stad (grundad cirka 970).<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Enk\u00f6pings r\u00e5dhusr\u00e4tt och magistrat<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Medeltid\u20131971. Tidigt biskopligt m\u00f6tesst\u00e4lle.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Norrt\u00e4lje r\u00e5dhusr\u00e4tt och magistrat<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Stadsprivilegium 1622. Roslagens huvudort.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">\u00d6sthammars r\u00e5dhusr\u00e4tt och magistrat<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Till 1920 d\u00e5 uppgick i Fr\u00f6s\u00e5kers h\u00e4rads jurisdiktion.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">\u00d6regrunds r\u00e5dhusr\u00e4tt och magistrat<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Till 1920 d\u00e5 uppgick i Fr\u00f6s\u00e5kers h\u00e4rads jurisdiktion.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Svea hovr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/RA)<\/td>\n<td data-label=\"Tidsperiod\">Fr\u00e5n 1614. Sveriges \u00e4ldsta hovr\u00e4tt och andra instans f\u00f6r Uppland.<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<div class=\"df-info-box\">\n<strong>Om arkivnumren:<\/strong> Prefixet SE\/ULA betyder &#8221;Sverige \/ Landsarkivet i Uppsala&#8221; (f\u00f6r Uppsala l\u00e4ns delar av Uppland), SE\/SSA \u00e4r &#8221;Stockholms stadsarkiv&#8221; (f\u00f6r delar som efter 1715 ing\u00e5r i Stockholms l\u00e4n \u2014 Danderyd, Sollentuna, Vallentuna, Fr\u00f6tuna m.fl. skeppslag), och SE\/RA \u00e4r Riksarkivet centralt (Svea hovr\u00e4tt med flera centralarkiv). Riksarkivet i Uppsala ligger p\u00e5 Dag Hammarskj\u00f6lds v\u00e4g och f\u00f6rvarar arkiv f\u00f6r Uppsala l\u00e4n. Eftersom flera h\u00e4radsindelningar har f\u00f6r\u00e4ndrats genom historien \u2014 flera s\u00f6dra uppl\u00e4ndska h\u00e4rader flyttade fr\u00e5n Upplands till Stockholms l\u00e4n 1715 \u2014 m\u00e5ste du verifiera arkivplats f\u00f6r den specifika perioden du forskar i. Verifierat exempel: <strong>Bro h\u00e4radsr\u00e4tt 1703\u20131903<\/strong> (f\u00f6rvaras vid Riksarkivet).\n<\/div>\n<h2>Viktiga r\u00e4ttsfall och historiska h\u00e4ndelser fr\u00e5n Uppland<\/h2>\n<p>Uppland har Sveriges centralaste r\u00e4ttshistoria \u2014 det \u00e4r h\u00e4rifr\u00e5n som hela det svenska r\u00e4ttsv\u00e4sendet har sitt ursprung. H\u00e4r \u00e4r de viktigaste dokumenterade h\u00e4ndelserna.<\/p>\n<div class=\"df-case-grid\">\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">ca 1060<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Sigtuna stift \u2013 Svealands f\u00f6rsta biskopss\u00e4te<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>F\u00f6rste biskop:<\/strong> Adalvard den yngre<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Omr\u00e5de:<\/strong> Sigtuna kungsg\u00e5rd<\/span>\n<\/div>\n<p>Omkring \u00e5r 1060 grundades i Sigtuna <strong>Svealands f\u00f6rsta biskopss\u00e4te<\/strong> med biskop Adalvard den yngre. Sigtuna \u00e4r Sveriges \u00e4ldsta stad \u2014 grundad redan kring \u00e5r 970 \u2014 och var under tidig medeltid M\u00e4lardalens politiska centrum. P\u00e5 kungsg\u00e5rdstomten mitt i staden byggdes vid 1000-talets slut den f\u00f6rsta stenkyrkan i M\u00e4laromr\u00e5det, som blev biskopens domkyrka. Stenkyrkan revs under h\u00f6gmedeltiden, men murresterna finns bevarade under mark vid dagens Sigtuna museum. <strong>Sigtuna stift<\/strong> existerade formellt fram till 1164 d\u00e5 Uppsala stift upph\u00f6jdes till \u00e4rkestift, varvid Sigtuna stift upph\u00f6rde. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning \u00e4r Sigtunas tidiga roll betydelsefull \u2014 det \u00e4r h\u00e4rifr\u00e5n de tidigaste kyrkliga handlingarna i Svealand kommer. Fem sigtunabiskopar \u00e4r k\u00e4nda fr\u00e5n skriftliga k\u00e4llor.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Wikipedia: Sigtuna stift. Uppsala stifts historia.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1160-05-18<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Erik den helige d\u00f6das \u2013 blir Sveriges nationalhelgon<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Kung:<\/strong> Erik Jedvardsson<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>M\u00f6rdare:<\/strong> Magnus Henriksson<\/span>\n<\/div>\n<p>Den 18 maj 1160 m\u00f6rdades kung <strong>Erik Jedvardsson<\/strong> i \u00d6stra Aros (nuvarande Uppsala) av tronkr\u00e4varen <strong>Magnus Henriksson<\/strong> \u2014 p\u00e5 platsen d\u00e4r Uppsala domkyrka nu st\u00e5r. Erik firade gudstj\u00e4nst n\u00e4r han \u00f6verf\u00f6lls och halsh\u00f6ggs. Mirakel s\u00e4gs ha skett efter kungens d\u00f6d, och han blev Sveriges nationalhelgon \u2014 <strong>Erik den helige<\/strong>. Han avbildas med sin krona i Stockholms stadsvapen, och kronan i Svenska kyrkans logotyp har samma ursprung. 1257 togs Eriks kvarlevor upp ur sin grav och lades i ett relikskrin. N\u00e4r \u00e4rkebiskopss\u00e4tet flyttade fr\u00e5n Gamla Uppsala till \u00d6stra Aros 1273 f\u00f6ljde relikskrinet med \u2014 och staden tog samtidigt \u00f6ver namnet &#8221;Uppsala&#8221;. Erik den helige \u00e4r fortfarande Uppsalas stadshelgon och \u00e4r central f\u00f6r Uppsala stifts identitet. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning \u00e4r hans kult viktig eftersom han spred Uppsala-domkyrkans namn \u00f6ver hela Sverige som pilgrimsm\u00e5l \u2014 Erikslegenden p\u00e5verkade religi\u00f6sa praktiker och namnskick (Erik blir ett av Sveriges vanligaste mansnamn).<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Uppsala universitet: &#8221;Erik den heliges skrin i Uppsala domkyrka \u00f6ppnat&#8221; (2014). Wikipedia: Erik den helige.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1164-08-05<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Uppsala blir Sveriges \u00e4rkestift<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>F\u00f6rste \u00e4rkebiskop:<\/strong> Stefan(us) (Alvastra-munk)<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>P\u00e5ve:<\/strong> Alexander III<\/span>\n<\/div>\n<p>Den 5 augusti 1164 vigdes Alvastra-munken <strong>Stefan<\/strong> till Sveriges f\u00f6rsta \u00e4rkebiskop, varvid Uppsala stift blev <strong>Sveriges enda \u00e4rkestift<\/strong>. Bakgrunden var politisk: i mitten av 1100-talet rasade en strid inom v\u00e4stkyrkan med flera p\u00e5var samtidigt. P\u00e5ven Alexander III ville knyta Sverige till sin sida och avskaffade samtidigt Lunds (Danmarks) \u00f6verh\u00f6ghet \u00f6ver de svenska stiften. \u00c4rkebiskopsvigningen skedde i Sens i Frankrike d\u00e4r p\u00e5ven hade exil. F\u00f6re 1164 hade biskoparna i Sverige lytt under \u00e4rkebiskopen av Lund (Danmark) som var primas. Lunds primat \u00f6ver Uppsala uppr\u00e4tth\u00f6lls dock delvis \u00e4nda till 1457, d\u00e5 Uppsala-biskoparna fick p\u00e5vens tillst\u00e5nd att fungera som primas f\u00f6r Sverige sj\u00e4lva. \u00c4rkebiskopss\u00e4tet l\u00e5g ursprungligen i <strong>Gamla Uppsala<\/strong> men flyttades 1273 till \u00d6stra Aros (dagens Uppsala). F\u00f6r sl\u00e4ktforskning \u00e4r detta avg\u00f6rande: alla kyrkliga handlingar f\u00f6r hela norra Sverige (inkl. det norska J\u00e4mtland) hanterades via Uppsala stift fram till 1647 d\u00e5 H\u00e4rn\u00f6sands superintendentia bildades.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Uppsala stift: \u00c4rkestiftets uppkomst. Wikipedia: Uppsala stift, \u00c4rkebiskop av Uppsala.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1296-01-02<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Upplandslagen stadf\u00e4sts av Birger Magnusson<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Initiativtagare:<\/strong> Birger Persson till Finsta (heliga Birgittas far)<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Marsk:<\/strong> Tyrgils Knutsson<\/span>\n<\/div>\n<p>Den 2 januari 1296 \u2014 \u00e5tta dagar efter Stefansdagen \u2014 stadf\u00e4ste kung <strong>Birger Magnusson<\/strong> Upplandslagen. Bakom lagverket stod <strong>Birger Persson till Finsta<\/strong> (ca 1250\u20131327), lagman i Tiundaland och <strong>far till heliga Birgitta<\/strong>. Birger hade klagat hos kungen att lagarna f\u00f6r de tre folklanden Tiundaland, Attundaland och Fj\u00e4rdhundraland l\u00e5g utspridda i flera olika samlingar \u2014 &#8221;somligt dunkelt utsagt och somligt mycket sv\u00e5rt att r\u00e4tta sig efter&#8221;. Kungens f\u00f6rmyndarstyrelse under marsken Tyrgils Knutsson gav Birger uppdraget. Han tillsatte en n\u00e4mnd av 15 m\u00e4n fr\u00e5n de tre folklanden inklusive magister Andreas And (hans kusin och domprost i Uppsala) och flera riddare. Lagen \u00e4r <strong>den f\u00f6rsta landskapslag med en konungabalk<\/strong> \u2014 som stadgar att Upplands lagman vid Mora stenar f\u00f6rst ska d\u00f6ma kungen till krona, innan de andra landskapens lagm\u00e4n f\u00f6ljer i best\u00e4md ordning. <strong>Fem n\u00e4stan fullst\u00e4ndiga handskrifter<\/strong> fr\u00e5n 1300-talet finns bevarade. Lagen g\u00e4llde i Uppland, Roden och G\u00e4strikland fram till Magnus Erikssons landslag omkring 1350. Kyrkobalken kom dock att till\u00e4mpas l\u00e5ngt efter \u2014 delvis \u00e4ven efter reformationen. Birger Perssons gravh\u00e4ll i Finstakoret i Uppsala domkyrka \u00e4r en av Sveriges viktigaste medeltidsminnesm\u00e4rken.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Wikipedia: Upplandslagen, Birger Persson. Svensk Juristtidning: <em>Uplandslagen 700 \u00e5r<\/em> (1996). Litteraturbanken: Upplandslagens stadf\u00e4stelseakt.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1471-10-10<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Slaget vid Brunkeberg \u2013 Sten Sture besegrar Kristian I<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Vinnare:<\/strong> Sten Sture den \u00e4ldre<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>F\u00f6rlorare:<\/strong> Kristian I av Danmark<\/span>\n<\/div>\n<p>Den 10 oktober 1471 utk\u00e4mpades <strong>slaget vid Brunkeberg<\/strong> i Stockholm (p\u00e5 gr\u00e4nsen mellan Uppland och S\u00f6dermanland, geografiskt sett p\u00e5 Norrmalm i dagens Stockholm). Riksf\u00f6rest\u00e5ndaren <strong>Sten Sture den \u00e4ldre<\/strong> besegrade den danske unionskungen <strong>Kristian I<\/strong>. Slaget var en milstolpe i kampen mot Kalmarunionen och st\u00e4rkte den svenska sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten. Sture-tiden som f\u00f6ljde innebar att svensk politik distanserade sig fr\u00e5n Danmark fram till Gustav Vasas slutgiltiga brytning 1521\u201323. F\u00f6r Uppland \u00e4r slaget vid Brunkeberg viktigt eftersom det utk\u00e4mpades p\u00e5 upplandsk mark och dokumenterades i flera medeltida k\u00e4llor. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning \u00e4r det ocks\u00e5 relevant: m\u00e5nga uppl\u00e4ndska adelssl\u00e4kter deltog p\u00e5 Sten Stures sida, andra st\u00f6dde Kristian I \u2014 vilket fick konsekvenser f\u00f6r deras egendomar och politiska st\u00e4llning under decennierna efter\u00e5t.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Popul\u00e4r Historia: <em>30 professorer svarar<\/em>. Wikipedia: Slaget vid Brunkeberg.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1477<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Uppsala universitet grundas \u2013 Sveriges \u00e4ldsta<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Grundare:<\/strong> \u00c4rkebiskop Jakob Ulfsson<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>P\u00e5vligt medgivande:<\/strong> Sixtus IV<\/span>\n<\/div>\n<p>\u00c5r 1477 utverkade \u00e4rkebiskop <strong>Jakob Ulfsson<\/strong> p\u00e5ven Sixtus IV:s medgivande att f\u00e5 inr\u00e4tta ett &#8221;<strong>studium generale<\/strong>&#8221; \u2014 det vill s\u00e4ga ett universitet \u2014 i Uppsala. Detta blev <strong>Uppsala universitet<\/strong>, Sveriges \u00e4ldsta l\u00e4ros\u00e4te och fortfarande ett av Nordens viktigaste universitet. De f\u00f6rsta lokalerna fanns p\u00e5 Studentholmen i Fyris\u00e5n. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning \u00e4r Uppsala universitet en avg\u00f6rande institution: <strong>universitetets matriklar<\/strong> (inskrivningsb\u00f6cker) g\u00e5r tillbaka till 1500-talet och dokumenterar generationer av studenter \u2014 alltifr\u00e5n s\u00f6nerna till uppl\u00e4ndska pr\u00e4ster och adelsm\u00e4n till framst\u00e5ende personer som senare blev biskopar, \u00e4mbetsm\u00e4n, f\u00f6rfattare och naturvetenskapsm\u00e4n. Carl von Linn\u00e9 var professor i teoretisk och praktisk medicin i Uppsala fr\u00e5n 1741 och bodde h\u00e4r under sin l\u00e5nga karri\u00e4r. M\u00e5nga av Sveriges viktigaste personer fr\u00e5n 1500-talet och fram\u00e5t studerade vid Uppsala universitet. Universitetets domkapitel hade ocks\u00e5 juridisk jurisdiktion \u00f6ver studenter (akademisk r\u00e4tt) fram till 1849.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Uppsala 1911 (Kulturbilder). Wikipedia: Uppsala universitet. Linn\u00e9s Uppsala.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1527<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">V\u00e4ster\u00e5s riksdag \u2013 reformationen inf\u00f6rs<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Kung:<\/strong> Gustav Vasa<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Reformator:<\/strong> Olaus Petri<\/span>\n<\/div>\n<p>\u00c5r 1527 h\u00f6lls V\u00e4ster\u00e5s riksdag (formellt sett i V\u00e4stmanland men med stora konsekvenser f\u00f6r Uppland). <strong>Gustav Vasa<\/strong> br\u00f6t Sverige fr\u00e5n Rom och inledde reformationen. Olaus Petri (Olof Pettersson, 1493\u20131552) \u2014 en av Sveriges fr\u00e4msta reformatorer \u2014 predikade i Stockholm och \u00f6versatte Nya testamentet till svenska 1526. Reformationen innebar slutet p\u00e5 den katolska kyrkans makt i Uppsala stift och slutet p\u00e5 flera klostrer och kyrkliga institutioner. Uppsala \u00e4rkestift f\u00f6rvandlades till en luthersk kyrkoorganisation under kungens kontroll. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning \u00e4r detta avg\u00f6rande: f\u00f6re reformationen f\u00f6rdes kyrkliga handlingar p\u00e5 latin och under p\u00e5vlig kanonisk r\u00e4tt; efter reformationen successivt p\u00e5 svenska och under svensk kunglig r\u00e4tt. M\u00e5nga medeltida kyrkliga handlingar f\u00f6r Uppland gick f\u00f6rlorade eller skingrades under reformationen, men huvuddelen av Uppsala stifts arkiv \u00e4r bevarat. <strong>Uppsala m\u00f6te 1593<\/strong> bekr\u00e4ftade lutherdomen som Sveriges enda religion, och biskop <strong>Hans Brask<\/strong> (i Link\u00f6pings stift) hade redan tidigare emigrerat.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Wikipedia: V\u00e4ster\u00e5s riksdag, Uppsala stift. Svenska kyrkans stiftshistoria.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1500\u20131600-tal<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">H\u00e4xprocessen i Vendel \u2013 trolldomsm\u00e5l i Roslagen<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> Vendel socken, \u00d6rbyhus h\u00e4rad<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Brott:<\/strong> Trolldom<\/span>\n<\/div>\n<p>Under <strong>Det stora ov\u00e4sendet<\/strong> (1668\u20131676) \u2014 Sveriges v\u00e4rsta h\u00e4xprocessperiod \u2014 drabbades \u00e4ven Uppland. I <strong>Vendel<\/strong> socken (\u00d6rbyhus h\u00e4rad, norra Tiundaland) genomf\u00f6rdes flera <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/haxprocesser-och-trolldomsransakningar\/\">h\u00e4xprocesser<\/a> d\u00e4r kvinnor anklagades f\u00f6r trolldom och <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/pask-historia\/\">Bl\u00e5kulla<\/a>-resor. Tidigare, under 1500- och tidigt 1600-tal, hade enklare trolldomsm\u00e5l f\u00f6rekommit kontinuerligt \u2014 bland annat d\u00f6mdes en kvinna i Uppland f\u00f6r &#8221;trolldom mot h\u00e4star&#8221; och fick piskstraff. H\u00e4xprocesserna i Uppland var dock mindre intensiva \u00e4n de norrl\u00e4ndska och nordsvenska. Uppsala domkapitel hade en \u00e5terh\u00e5llande inverkan tack vare den teologiska skolningen vid Uppsala universitet. M\u00e5nga av r\u00e4tteg\u00e5ngarna ledde till frik\u00e4nnanden eller mildare straff (offentlig b\u00f6n, kyrkbot). F\u00f6r sl\u00e4ktforskning \u00e4r h\u00e4xprocessmaterialet ov\u00e4rderligt eftersom det inneh\u00e5ller detaljerade beskrivningar av familjef\u00f6rh\u00e5llanden, sociala sp\u00e4nningar, religi\u00f6sa praktiker och n\u00e4tverk mellan byar. Bouppteckningarna fr\u00e5n \u00e5ren efter h\u00e4xprocesserna visar ofta familjer som drabbats av processerna.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Forskning om Det stora ov\u00e4sendet. Vendel socken, \u00d6rbyhus h\u00e4rad. Riksarkivet i Uppsala.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1700-tal<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Rasbo h\u00e4radsr\u00e4tt \u2013 tidiga bouppteckningar<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>H\u00e4rad:<\/strong> Rasbo (Tiundaland)<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Period:<\/strong> Tidig 1700-tal och fram\u00e5t<\/span>\n<\/div>\n<p>Rasbo h\u00e4radsr\u00e4tt t\u00e4cker omr\u00e5det \u00f6ster om Uppsala \u2014 Rasbo socken, Rasbokils socken och omkringliggande byar. H\u00e4radet har s\u00e4rskild r\u00e4ttshistorisk betydelse eftersom det dokumenteras redan i medeltida k\u00e4llor. Ett brev fr\u00e5n den 1 september 1343 (SDHK-nr 4909) ber\u00e4ttar att <strong>riddaren Nils Abj\u00f6rnsson<\/strong> bortbytte 12 \u00f6resland i Pikbile (Tibble) i Rasbokils socken och ett markland i Nyvla i Rasbo socken med hustru Katerina i Agetomta (\u00d6sterg\u00f6tland). Detta \u00e4r ett typiskt medeltida fastighetsbyte mellan adelsfamiljer \u2014 den typen av handlingar \u00e4r guldk\u00e4llor f\u00f6r medeltida sl\u00e4ktforskning. F\u00f6r 1700- och 1800-tal har Rasbo h\u00e4radsr\u00e4tts arkiv en av Upplands rikaste bouppteckningsserier. Bouppteckningarna dokumenterar d\u00f6dsbon fr\u00e5n b\u00f6nder, pr\u00e4ster, l\u00e4gre adel och hantverkare i den tiundal\u00e4ndska centralbygden. Rasbos n\u00e4rhet till Uppsala universitet och stift gjorde att flera pr\u00e4ster och akademiker hade g\u00e5rdar h\u00e4r \u2014 vilket g\u00f6r bouppteckningarna s\u00e4rskilt rika p\u00e5 b\u00f6cker och kuriosa.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Riksarkivet: SDHK-nr 4909 (1343). Rasbo h\u00e4radsr\u00e4tts arkiv.<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<h2>Upplandslagen och spr\u00e5karvet i domb\u00f6cker<\/h2>\n<p>Upplands r\u00e4ttsliga skriftspr\u00e5k \u00e4r av s\u00e4rskild kulturell betydelse. <strong>Upplandslagens stadf\u00e4stelsebrev<\/strong> finns bevarat i tv\u00e5 spr\u00e5kversioner \u2014 en p\u00e5 svenska och en p\u00e5 latin, b\u00e5da f\u00f6rfattade i Sverige. De \u00e4r s\u00e5 samst\u00e4mmiga att den ena rimligen \u00f6versatts fr\u00e5n den andra, vilket g\u00f6r det till ett av Sveriges <strong>tidigaste dokumenterade \u00f6vers\u00e4ttningsarbeten<\/strong>. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning \u00e4r detta dock fr\u00e4mst av historiskt intresse; fr\u00e5n 1300-talet och fram\u00e5t f\u00f6ljer uppl\u00e4ndska domb\u00f6cker samma utvecklingsm\u00f6nster som \u00f6vriga svenska landskap. Senare medeltida och tidigmoderna texter f\u00f6ljer standardsvensk kanslitext med vissa uppl\u00e4ndska dialektala drag i ortnamn och \u00e4ldre sl\u00e4ktnamn.<\/p>\n<h3>Namnformer och termer du kan st\u00f6ta p\u00e5<\/h3>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Term \/ namnform<\/th>\n<th>Betydelse<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Term \/ namnform\">Upplandslagen<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Medeltida landskapslag stadf\u00e4st 2 januari 1296. Den f\u00f6rsta med konungabalk.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term \/ namnform\">Folkland<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Tiundaland, Attundaland och Fj\u00e4drundaland (tre delarna av Uppland).<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term \/ namnform\">Tiundaland<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">&#8221;Tio hundraden&#8221;. Centrala Uppland kring Uppsala. Skulle f\u00f6rse ledung med 1000 man + 40 skepp.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term \/ namnform\">Attundaland<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">&#8221;\u00c5tta hundraden&#8221;. Syd\u00f6stra Uppland.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term \/ namnform\">Fj\u00e4drundaland<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">&#8221;Fyra hundraden&#8221;. V\u00e4stra Uppland mot V\u00e4stmanland.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term \/ namnform\">Roden \/ Roslagen<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Kuststr\u00e4ckan. Skeppslag ist\u00e4llet f\u00f6r h\u00e4rader, rustningsplikt f\u00f6r fartyg.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term \/ namnform\">Skeppslag<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">H\u00e4radsekvivalent i Roslagen. Skyldighet att f\u00f6rse kungens ledung med fartyg.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term \/ namnform\">Hundrade<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">H\u00e4rader i Uppland heter ofta -hundra (L\u00e5nghundra, Sjuhundra, N\u00e4rdinghundra etc).<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term \/ namnform\">Mora stenar<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Lagga socken, L\u00e5nghundra h\u00e4rad. Plats d\u00e4r alla svenska medeltida kungar d\u00f6mdes till krona.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term \/ namnform\">Uppsala \u00f6d<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Kronogodset uppkallat efter Uppsala. Unikt i Europa.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term \/ namnform\">Birger Persson till Finsta<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Tiundalands lagman ca 1293\u20131327. Heliga Birgittas far. Begravd i Finstakoret i Uppsala domkyrka.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term \/ namnform\">Heliga Birgitta<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Birgitta Birgersdotter (ca 1303\u20131373). F\u00f6dd i Uppland (Finsta). Sveriges enda kvinnliga europeiska helgon.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term \/ namnform\">Erik den helige<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Erik Jedvardsson, kung ca 1150-tal, d\u00f6dad 18 maj 1160. Sveriges nationalhelgon. Stadshelgon f\u00f6r Uppsala och Stockholm.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term \/ namnform\">Sigtuna<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Sveriges \u00e4ldsta stad (ca 970). Tidigt biskopss\u00e4te, kungsg\u00e5rd och handelsplats.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term \/ namnform\">Gamla Uppsala<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Forntida hednisk kultplats. \u00c4rkebiskopss\u00e4te till 1273.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term \/ namnform\">\u00d6stra Aros<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Tidigt namn p\u00e5 nuvarande Uppsala. Stad sedan 1100-talet.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term \/ namnform\">Jakob Ulfsson<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">\u00c4rkebiskop som grundade Uppsala universitet 1477.<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>Personnamn f\u00f6ljer standardsvensk patronymikon-tradition. F\u00f6rnamn: Erik (efter Erik den helige \u2014 Sveriges vanligaste mansnamn), Olof, Lars, Anders, Per, Sven, Hans, M\u00e5ns, Bengt, Knut, Birger, Johan. Kvinnonamn: Birgitta (efter heliga Birgitta), Margareta, Karin, Kristin, Anna. Karakt\u00e4ristiska uppl\u00e4ndska ortnamn slutar p\u00e5 <strong>-tuna<\/strong>, <strong>-by<\/strong>, <strong>-sta<\/strong>, <strong>-arv<\/strong>, <strong>-inge<\/strong>, <strong>-l\u00f6t<\/strong>, <strong>-hammar<\/strong> och <strong>-n\u00e4s<\/strong>.<\/p>\n<div class=\"df-info-box\">\n<strong>Tips:<\/strong> Upplands viktigaste medeltida k\u00e4llor \u00e4r (1) <strong>Upplandslagens fem bevarade handskrifter<\/strong> fr\u00e5n 1300-talet, (2) <strong>Uppsala stifts arkiv<\/strong> med \u00e4rkebiskoparnas brev fr\u00e5n 1164 och fram\u00e5t, (3) <strong>Uppsala universitets matriklar<\/strong> fr\u00e5n 1500-talet, (4) <strong>Svea hovr\u00e4tts arkiv<\/strong> (Riksarkivet) f\u00f6r andra instans fr\u00e5n 1614. F\u00f6r 1600- och 1700-tal anv\u00e4nd Maritas <a href=\"\/tips-2\/\">9 tips f\u00f6r gammal handstil<\/a>.\n<\/div>\n<h2>Tidslinje f\u00f6r r\u00e4ttskipningen i Uppland<\/h2>\n<ul>\n<li><strong>ca 970:<\/strong> Sigtuna grundas \u2013 Sveriges \u00e4ldsta stad<\/li>\n<li><strong>ca 1060:<\/strong> Sigtuna stift bildas under biskop Adalvard den yngre<\/li>\n<li><strong>1104:<\/strong> Lund blir \u00e4rkes\u00e4te \u00f6ver Norden (inkl. Sverige)<\/li>\n<li><strong>ca 1130:<\/strong> Uppsala stift bildas (separat fr\u00e5n Sigtuna). Biskopss\u00e4te i Gamla Uppsala<\/li>\n<li><strong>1160-05-18:<\/strong> Erik Jedvardsson d\u00f6das i \u00d6stra Aros \u2013 blir Sveriges nationalhelgon (Erik den helige)<\/li>\n<li><strong>1164-08-05:<\/strong> Stefan vigs till Sveriges f\u00f6rsta \u00e4rkebiskop \u2013 Uppsala blir Sveriges enda \u00e4rkestift<\/li>\n<li><strong>1257:<\/strong> Erik den heliges kvarlevor l\u00e4ggs i relikskrin<\/li>\n<li><strong>1273:<\/strong> \u00c4rkebiskopss\u00e4tet flyttas fr\u00e5n Gamla Uppsala till \u00d6stra Aros (nuvarande Uppsala). Uppsala domkyrka b\u00f6rjar byggas<\/li>\n<li><strong>1274:<\/strong> Folke Johansson \u00c4ngel reser till Rom f\u00f6r att pr\u00e4stvigas direkt av p\u00e5ven (f\u00f6r sj\u00e4lvst\u00e4ndighet fr\u00e5n Lund)<\/li>\n<li><strong>1285\u20131291:<\/strong> Birger Persson dokumenteras som riddare<\/li>\n<li><strong>1293:<\/strong> Birger Persson blir lagman i Tiundaland<\/li>\n<li><strong>1296-01-02:<\/strong> Birger Magnusson stadf\u00e4ster Upplandslagen \u2013 den f\u00f6rsta med konungabalk<\/li>\n<li><strong>ca 1303:<\/strong> Heliga Birgitta f\u00f6ds i Finsta (Birger Perssons dotter)<\/li>\n<li><strong>1314:<\/strong> Tiundaland definieras som B\u00e4linge, G\u00e4strikland, H\u00e5bo, Hagunda, Norunda, N\u00e4rdinghundra, Oland, Rasbo, Uller\u00e5ker och Vaksala h\u00e4rader<\/li>\n<li><strong>1318:<\/strong> Olov Bj\u00f6rnsson \u00e4r sista uppsala-biskopen att vigas i Lund<\/li>\n<li><strong>1327:<\/strong> Birger Persson d\u00f6r \u2013 begravs i Finstakoret i Uppsala domkyrka<\/li>\n<li><strong>1343-09-01:<\/strong> Riddaren Nils Abj\u00f6rnsson bortbyter gods i Rasbokils socken (SDHK-nr 4909)<\/li>\n<li><strong>ca 1350:<\/strong> Magnus Erikssons landslag ers\u00e4tter Upplandslagen formellt (men kyrkobalken beh\u00e5lls)<\/li>\n<li><strong>1373:<\/strong> Heliga Birgitta d\u00f6r i Rom<\/li>\n<li><strong>1435:<\/strong> Uppsala domkyrka invigs<\/li>\n<li><strong>1457:<\/strong> Uppsala-biskoparna f\u00e5r p\u00e5vens tillst\u00e5nd att fungera som primas f\u00f6r Sverige (Lunds \u00f6verh\u00f6ghet bruten)<\/li>\n<li><strong>1471-10-10:<\/strong> Slaget vid Brunkeberg \u2013 Sten Sture den \u00e4ldre besegrar Kristian I av Danmark<\/li>\n<li><strong>1477:<\/strong> \u00c4rkebiskop Jakob Ulfsson grundar Uppsala universitet \u2013 Sveriges \u00e4ldsta<\/li>\n<li><strong>1523:<\/strong> Gustav Vasa v\u00e4ljs till kung i Str\u00e4ngn\u00e4s<\/li>\n<li><strong>1527:<\/strong> V\u00e4ster\u00e5s riksdag \u2013 Sverige bryter med Rom. Reformationen inf\u00f6rs<\/li>\n<li><strong>1593:<\/strong> Uppsala m\u00f6te \u2013 lutherdomen bekr\u00e4ftas som Sveriges religion<\/li>\n<li><strong>1614:<\/strong> Svea hovr\u00e4tt inr\u00e4ttas \u2013 Sveriges \u00e4ldsta hovr\u00e4tt och andra instans f\u00f6r Uppland<\/li>\n<li><strong>1622:<\/strong> Norrt\u00e4lje f\u00e5r stadsprivilegium<\/li>\n<li><strong>1634:<\/strong> Uppsala l\u00e4n och Stockholms l\u00e4n bildas genom Axel Oxenstiernas l\u00e4nsreform<\/li>\n<li><strong>1647:<\/strong> H\u00e4rn\u00f6sands superintendentia bildas \u2013 Uppsala stift f\u00f6rlorar nordliga delar<\/li>\n<li><strong>1668\u20131676:<\/strong> Det stora ov\u00e4sendet \u2013 h\u00e4xprocesser \u00e4ven i Uppland (Vendel m.fl. socknar)<\/li>\n<li><strong>1703:<\/strong> Bro h\u00e4radsr\u00e4tts arkiv b\u00f6rjar \u2013 bevarat till 1903<\/li>\n<li><strong>1715:<\/strong> S\u00f6dra Upplands skeppslag (Danderyd, Sollentuna, Vallentuna m.fl.) \u00f6verg\u00e5r fr\u00e5n Upplands l\u00e4n till Stockholms l\u00e4n<\/li>\n<li><strong>1734:<\/strong> 1734 \u00e5rs lag inf\u00f6rs \u2013 ers\u00e4tter Magnus Erikssons landslag och Upplandslagens kyrkobalk<\/li>\n<li><strong>1741:<\/strong> Carl von Linn\u00e9 utn\u00e4mns till professor i Uppsala<\/li>\n<li><strong>1849:<\/strong> Lagmansr\u00e4tt och k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tt avskaffas i hela Sverige<\/li>\n<li><strong>1920:<\/strong> \u00d6sthammar och \u00d6regrunds stadsjurisdiktion uppg\u00e5r i Fr\u00f6s\u00e5kers h\u00e4rads jurisdiktion<\/li>\n<li><strong>1942:<\/strong> Stockholms stift bildas \u2013 delar av s\u00f6dra Uppland \u00f6verg\u00e5r fr\u00e5n Uppsala till Stockholm<\/li>\n<li><strong>1971:<\/strong> Tingsr\u00e4ttsreformen \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och r\u00e5dhusr\u00e4tter blir tingsr\u00e4tter<\/li>\n<\/ul>\n<h2>Var hittar du domb\u00f6ckerna?<\/h2>\n<p>Domb\u00f6ckerna fr\u00e5n Uppland bevaras hos olika arkiv beroende p\u00e5 vilket l\u00e4n och tidsperiod du forskar i. Prim\u00e4rt: <strong>Riksarkivet i Uppsala<\/strong> (Dag Hammarskj\u00f6lds v\u00e4g) f\u00f6r Uppsala l\u00e4n-delarna och <strong>Stockholms stadsarkiv<\/strong> (SE\/SSA) f\u00f6r Stockholms l\u00e4n-delarna. <strong>Svea hovr\u00e4tts arkiv<\/strong> ligger vid Riksarkivet centralt (SE\/RA).<\/p>\n<h3>Riksarkivet och \u00f6ppna k\u00e4llor<\/h3>\n<ul>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/sok.riksarkivet.se\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Riksarkivets digitala forskarsal<\/a><\/strong> \u2013 kostnadsfri tillg\u00e5ng till Upplands h\u00e4radsmaterial.<\/li>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/riksarkivet.se\/uppsala\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Riksarkivet i Uppsala<\/a><\/strong> \u2013 officiell hemsida. Dag Hammarskj\u00f6lds v\u00e4g.<\/li>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/stadsarkivet.stockholm\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Stockholms stadsarkiv<\/a><\/strong> \u2013 f\u00f6r Stockholms l\u00e4n-delarna av Uppland.<\/li>\n<li><strong>Uppsala universitetsbibliotek (Carolina Rediviva)<\/strong> \u2013 Upplandslagens handskrifter och Birger Perssons brevsamlingar.<\/li>\n<li><strong>Uppsala stifts arkiv<\/strong> \u2013 \u00e4rkebiskoparnas handlingar fr\u00e5n 1164 och fram\u00e5t.<\/li>\n<li><strong>Sigtuna museum och Sigtunastiftelsen<\/strong> \u2013 tidig medeltida kyrklig historia.<\/li>\n<li><strong>Sak\u00f6resl\u00e4ngderna<\/strong> \u2013 fungerar som personregister till domb\u00f6ckerna.<\/li>\n<li><strong>SDHK \u2013 Svenskt diplomatariums huvudkartotek<\/strong> \u2013 medeltida brev relaterade till Uppland.<\/li>\n<\/ul>\n<h3>Abonnemang och tryckta k\u00e4llor<\/h3>\n<ul>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/www.arkivdigital.se\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Arkiv Digital<\/a><\/strong> \u2013 nyfotograferade bilder med god kvalitet. Upplands h\u00e4rader v\u00e4lkatalogiserade.<\/li>\n<li><strong>Holmb\u00e4ck, \u00c5ke &#038; Wess\u00e9n, Elias:<\/strong> <em>Svenska <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/landskapslagarna-i-sverige\/\">landskapslagar<\/a>. 1: \u00d6stg\u00f6talagen och Upplandslagen<\/em> (1933, f\u00f6rsta serien).<\/li>\n<li><strong>Schlyter, Carl Johan (red.):<\/strong> <em>Samling af Sweriges <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sveriges-gamla-lagar\/\">gamla lagar<\/a><\/em>, band 3: Upplandslagen (1834).<\/li>\n<li><strong>Sj\u00f6holm, Elsa:<\/strong> <em>Sveriges medeltidslagar: europeisk r\u00e4ttstradition i politisk omvandling<\/em> (1988).<\/li>\n<li><strong>\u00c5sbrink, Gustav &#038; Westman, Knut B.:<\/strong> <em>Svea rikes \u00e4rkebiskopar fr\u00e5n 1164 till nuvarande tid<\/em> (Stockholm 1935).<\/li>\n<li><strong>Bo Lindberg (red.):<\/strong> Uppsala universitetshistoria (flera volymer).<\/li>\n<\/ul>\n<div class=\"df-tips\">\n<strong>Forskartips:<\/strong> Upplands viktigaste s\u00e4rpr\u00e4glade k\u00e4llor \u00e4r (1) <strong>Upplandslagens fem bevarade handskrifter<\/strong> f\u00f6r medeltida material, (2) <strong>Uppsala stifts arkiv<\/strong> f\u00f6r \u00e4rkebiskoparnas brev fr\u00e5n 1164 och fram\u00e5t, (3) <strong>Uppsala universitets matriklar<\/strong> fr\u00e5n 1500-talet f\u00f6r studenter och l\u00e4rare, (4) <strong>Svea hovr\u00e4tt<\/strong> (Riksarkivet, SE\/RA) f\u00f6r andra instans fr\u00e5n 1614. Var noga med distinktionen mellan Uppland som landskap och Uppsala\/Stockholms l\u00e4n \u2014 s\u00f6dra Upplands skeppslag bytte l\u00e4n 1715. F\u00f6r sl\u00e4kter med r\u00f6tter i Roslagen, kom ih\u00e5g den unika skeppslags-traditionen. Vid <strong>Mora stenar<\/strong> (Lagga socken, L\u00e5nghundra h\u00e4rad) finns Sveriges medeltida kr\u00f6ningsplats \u2014 alla kungar d\u00f6mdes d\u00e4r f\u00f6rst till krona.\n<\/div>\n<h3>Specialdomstolar och relaterade r\u00e4ttsforum<\/h3>\n<p>F\u00f6rutom de allm\u00e4nna h\u00e4radsr\u00e4tterna och r\u00e5dhusr\u00e4tterna fanns flera specialdomstolar:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Svea hovr\u00e4tt<\/strong> (Stockholm, fr\u00e5n 1614) \u2013 Sveriges \u00e4ldsta hovr\u00e4tt och Upplands andra instans i n\u00e4stan 400 \u00e5r.<\/li>\n<li><strong>Lagmansr\u00e4tten i Uppland<\/strong> (till 1849) \u2013 mellaninstans i tvistem\u00e5l.<\/li>\n<li><strong>Uppsala domkapitel<\/strong> \u2013 f\u00f6r kyrkliga m\u00e5l, \u00e4ktenskapsskillnader och vissa moraliska fr\u00e5gor. \u00c4rkebiskopens domstol.<\/li>\n<li><strong>Uppsala universitets konsistorium<\/strong> \u2013 akademisk r\u00e4tt \u00f6ver studenter och universitetspersonal (fram till 1849).<\/li>\n<li><strong>Justitierevisionen<\/strong> \u2013 tredje instans (efter Svea hovr\u00e4tt) fram till H\u00f6gsta domstolen 1789.<\/li>\n<li><strong>K\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tter<\/strong> i Uppsala, Sigtuna, Enk\u00f6ping, Norrt\u00e4lje, \u00d6sthammar, \u00d6regrund m.fl. \u2013 stadens l\u00e4gsta domstol fram till 1849.<\/li>\n<li><strong>Mora stenar \/ kungsting<\/strong> \u2013 platsen d\u00e4r kungar formellt d\u00f6mdes till krona enligt Upplandslagen.<\/li>\n<li><strong>Hertigd\u00f6met \u00d6sthammar och slottsfogden<\/strong> \u2013 \u00d6sthammarshus fr\u00e5n 1390-talet, specialjurisdiktion under medeltiden.<\/li>\n<li><strong>Krigsr\u00e4tter<\/strong> \u2013 milit\u00e4ra m\u00e5l, t.ex. Upplands regemente.<\/li>\n<li><strong>Bergstingsr\u00e4tter<\/strong> \u2013 f\u00f6r bergsbruksm\u00e5l i Dannemora-\u00d6sterbybruks-trakten.<\/li>\n<li><strong>Roslagens skeppslagsf\u00f6rvaltning<\/strong> \u2013 speciellt f\u00f6r ledung och kustf\u00f6rsvar.<\/li>\n<\/ul>\n<h2>Praktiska forskartips f\u00f6r Uppland<\/h2>\n<ul>\n<li><strong>F\u00f6rst\u00e5 indelningen i folkland<\/strong> \u2013 Tiundaland (kring Uppsala), Attundaland (syd\u00f6st), Fj\u00e4drundaland (v\u00e4st) och Roden (kust). Detta avg\u00f6r vilken lagmansr\u00e4tt och dom\u00adsaga som var aktuell.<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r skeppslag i Roslagen<\/strong> \u2013 kom ih\u00e5g den unika rustningsplikten. Materialet kan inneh\u00e5lla mer kustrelaterade tvister (fiske, sj\u00f6fart, lots-fr\u00e5gor).<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r medeltida material<\/strong> \u2013 Upplandslagens fem handskrifter fr\u00e5n 1300-talet. Birger Perssons brevsamling.<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r Uppsala-anor<\/strong> \u2013 Uppsala r\u00e5dhusr\u00e4tt + tillh\u00f6rande h\u00e4rad (Vaksala, Uller\u00e5kers eller Rasbo beroende p\u00e5 var i stadens utkanter).<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r Sigtuna-anor<\/strong> \u2013 Sigtuna r\u00e5dhusr\u00e4tt + Seminghundra h\u00e4rad. Sigtuna har \u00e4ven unikt medeltida material.<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r Roslagen-anor (Norrt\u00e4lje, \u00d6sthammar)<\/strong> \u2013 skeppslags-arkiv + Norrt\u00e4lje\/\u00d6sthammar\/\u00d6regrund r\u00e5dhusr\u00e4tt.<\/li>\n<li><strong>L\u00e4r dig domsagaindelningen f\u00f6r din period<\/strong> \u2013 s\u00f6dra uppl\u00e4ndska h\u00e4rader flyttade fr\u00e5n Upplands l\u00e4n till Stockholms l\u00e4n 1715.<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r kyrkliga handlingar fram till 1647<\/strong> \u2013 Uppsala stifts arkiv (omfattade hela norra Sverige). Efter 1647 \u00e4ven H\u00e4rn\u00f6sand f\u00f6r nordliga delar.<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r hovr\u00e4ttsm\u00e5l fr\u00e5n 1614<\/strong> \u2013 Svea hovr\u00e4tt (Riksarkivet, SE\/RA).<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r universitetsanknutna sl\u00e4ktingar<\/strong> \u2013 Uppsala universitets matriklar fr\u00e5n 1500-talet.<\/li>\n<li><strong>Anv\u00e4nd Maritas <a href=\"\/tips-2\/\">9 tips f\u00f6r gammal handstil<\/a><\/strong> \u2013 uppl\u00e4ndska handlingar f\u00f6ljer standard svensk skrifttradition.<\/li>\n<li><strong>Konsultera v\u00e5rt <a href=\"\/dombokslexikon\/\">Dombokslexikon<\/a><\/strong> f\u00f6r ok\u00e4nda juridiska termer och v\u00e5rt <a href=\"\/foremalslexikon\/\">F\u00f6rem\u00e5lslexikon<\/a> f\u00f6r f\u00f6rem\u00e5l i <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/gamla-bouppteckningar\/\">bouppteckningar<\/a>.<\/li>\n<\/ul>\n<h2 class=\"df-faq\">Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n<div class=\"df-faq\">\n<h3>Vilket landsarkiv har Upplands domb\u00f6cker?<\/h3>\n<p>Det beror p\u00e5 var i Uppland du forskar. <strong>Riksarkivet i Uppsala<\/strong> (Dag Hammarskj\u00f6lds v\u00e4g) f\u00f6rvarar originalen fr\u00e5n Uppsala l\u00e4ns delar av Uppland med prefixet SE\/ULA. <strong>Stockholms stadsarkiv<\/strong> (SE\/SSA) f\u00f6rvarar material f\u00f6r de s\u00f6dra uppl\u00e4ndska skeppslagen som sedan 1715 ing\u00e5r i Stockholms l\u00e4n (Danderyd, Sollentuna, Vallentuna, V\u00e4rmd\u00f6, \u00c5kers, Fr\u00f6tuna och L\u00e4nna m.fl.). <strong>Svea hovr\u00e4tts arkiv<\/strong> finns vid Riksarkivet centralt (SE\/RA). Verifierat exempel: <strong>Bro h\u00e4radsr\u00e4tt 1703\u20131903<\/strong> (Riksarkivet).<\/p>\n<h3>Hur l\u00e5ngt tillbaka finns domb\u00f6cker fr\u00e5n Uppland?<\/h3>\n<p>Bevarade h\u00e4radsr\u00e4ttsdomb\u00f6cker b\u00f6rjar generellt fr\u00e5n 1600-talet. <strong>Bro h\u00e4radsr\u00e4tts arkiv<\/strong> har material fr\u00e5n 1703. F\u00f6r medeltida material \u2014 Upplandslagen finns i fem n\u00e4stan fullst\u00e4ndiga handskrifter fr\u00e5n 1300-talet. <strong>Uppsala stifts arkiv<\/strong> g\u00e5r tillbaka till 1164. <strong>Uppsala universitets matriklar<\/strong> b\u00f6rjar p\u00e5 1500-talet. F\u00f6r enskilda medeltida transaktioner \u2014 s\u00f6k i <strong>Svenskt diplomatariums huvudkartotek (SDHK)<\/strong> d\u00e4r tusentals medeltida brev fr\u00e5n Uppland \u00e4r indexerade.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r Upplandslagen och varf\u00f6r \u00e4r den viktig?<\/h3>\n<p>Upplandslagen \u00e4r den medeltida landskapslag som stadf\u00e4stes av kung Birger Magnusson den <strong>2 januari 1296<\/strong>. Den utarbetades under ledning av <strong>Birger Persson till Finsta<\/strong> \u2014 lagman i Tiundaland och far till heliga Birgitta. Lagen var den f\u00f6rsta gemensamma kodifikationen f\u00f6r Upplands tre folkland (Tiundaland, Attundaland, Fj\u00e4rdhundraland) plus Roden, och g\u00e4llde ocks\u00e5 i G\u00e4strikland. Det som g\u00f6r Upplandslagen speciell \u00e4r att den \u00e4r <strong>den f\u00f6rsta landskapslag med en konungabalk<\/strong> \u2014 som stadgar att Upplands lagman vid Mora stenar f\u00f6rst ska d\u00f6ma kungen till krona innan de andra landskapen f\u00f6ljer. <strong>Fem n\u00e4stan fullst\u00e4ndiga handskrifter<\/strong> fr\u00e5n 1300-talet \u00e4r bevarade. Lagen g\u00e4llde fram till Magnus Erikssons landslag omkring 1350; kyrkobalken till\u00e4mpades dock l\u00e5ngt efter \u2014 delvis \u00e4ven efter reformationen.<\/p>\n<h3>Vem var Birger Persson?<\/h3>\n<p>Birger Persson till Finsta (cirka 1250\u20131327) var Tiundalands lagman och en av medeltidens viktigaste svenska personer. Han var <strong>far till heliga Birgitta<\/strong> \u2014 Sveriges enda kvinnliga europeiska helgon. Birger blev lagman omkring 1293 och tog initiativet till <strong>Upplandslagen<\/strong> 1296. Han var gift med Ingeborg Bengtsdotter, dotterdotter till lagman Folke Algotsson. Birger fungerade som rikets f\u00f6rste och fr\u00e4mste \u00e4rftliga lagman i Uppland \u2014 en post som \u00e4rvdes inom hans sl\u00e4kt i flera generationer (hans far Peter Israelsson och farfar Israel Andersson hade ocks\u00e5 varit lagm\u00e4n). Han dog 1327 och begravdes i <strong>Finstakoret<\/strong> i Uppsala domkyrka, d\u00e4r hans m\u00e4ktiga gravh\u00e4ll fortfarande kan ses. Gravh\u00e4llen \u00e4r en av Sveriges viktigaste medeltida minnesm\u00e4rken.<\/p>\n<h3>Varf\u00f6r har Uppland skeppslag ist\u00e4llet f\u00f6r h\u00e4rader?<\/h3>\n<p>Kustomr\u00e5dena i Uppland (Roslagen \/ Roden) hade en unik organisation eftersom de var skyldiga att f\u00f6rse kungens <strong>ledung<\/strong> \u2014 den medeltida flottan \u2014 med fartyg och bes\u00e4ttning. Varje skeppslag rustade ett visst antal skepp f\u00f6r kungens flotta. Detta var en logisk konsekvens av att kuststr\u00e4ckorna hade b\u00e5de resurser (skog f\u00f6r skeppsbygge, sj\u00f6fararbefolkning) och strategisk betydelse. Skeppslagen fanns formellt i Bro och V\u00e4t\u00f6, Danderyds, Fr\u00f6tuna och L\u00e4nna, V\u00e4rmd\u00f6, V\u00e4dd\u00f6 och H\u00e4ver\u00f6, samt \u00c5kers skeppslag. Fr\u00f6s\u00e5kers h\u00e4rad var ursprungligen ett skeppslag i &#8221;Tiundalands rod&#8221;. Skeppslagen fungerade i \u00f6vrigt som vanliga h\u00e4rader \u2014 med samma r\u00e4ttskipning och samma typ av h\u00e4radsr\u00e4tt. Roden gav ocks\u00e5 namnet \u00e5t det finska namnet p\u00e5 Sverige: <em>Ruotsi<\/em>.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r speciellt med Uppsala stift?<\/h3>\n<p>Uppsala stift \u00e4r <strong>Sveriges enda \u00e4rkestift<\/strong> sedan 1164. Det inneb\u00e4r att Uppsalas biskop b\u00e4r titeln \u00e4rkebiskop och har en speciell st\u00e4llning som Svenska kyrkans symboliska huvudbiskop. Den f\u00f6rsta \u00e4rkebiskopen Stefan vigdes 5 augusti 1164. \u00c4rkebiskopss\u00e4tet l\u00e5g ursprungligen i Gamla Uppsala men flyttades 1273 till \u00d6stra Aros (nuvarande Uppsala). Stiftet omfattade ursprungligen alla nordliga svenska landskap inklusive det norska J\u00e4mtland \u2014 fram till 1647 d\u00e5 H\u00e4rn\u00f6sands superintendentia bildades. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning \u00e4r detta avg\u00f6rande eftersom alla kyrkliga handlingar f\u00f6r norra Sverige fram till 1647 hanterades via Uppsala. \u00c4rkebiskoparna fick 1457 p\u00e5vens tillst\u00e5nd att fungera som primas f\u00f6r Sverige (Lunds \u00f6verh\u00f6ghet br\u00f6ts d\u00e5 helt). Reformationen 1527 f\u00f6rvandlade \u00e4rkestiftet till en luthersk kyrkoorganisation under kungens kontroll, men \u00e4rkestifts-statusen kvarstod.<\/p>\n<h3>Vad var slaget vid Brunkeberg?<\/h3>\n<p>Slaget vid Brunkeberg utk\u00e4mpades den 10 oktober 1471 i Stockholm (geografiskt p\u00e5 Norrmalm \u2014 p\u00e5 gr\u00e4nsen mellan Uppland och S\u00f6dermanland). Riksf\u00f6rest\u00e5ndaren <strong>Sten Sture den \u00e4ldre<\/strong> besegrade den danske unionskungen <strong>Kristian I<\/strong>. Slaget var en milstolpe i kampen mot Kalmarunionen och st\u00e4rkte den svenska sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten. Den efterf\u00f6ljande Sture-tiden distanserade svensk politik fr\u00e5n Danmark fram till Gustav Vasas slutgiltiga brytning 1521\u201323. M\u00e5nga uppl\u00e4ndska adelssl\u00e4kter deltog p\u00e5 Sten Stures sida, andra st\u00f6dde Kristian I \u2014 vilket fick konsekvenser f\u00f6r deras egendomar under decennierna efter\u00e5t.<\/p>\n<h3>Var ska jag b\u00f6rja om jag \u00e4r nyb\u00f6rjare?<\/h3>\n<p>B\u00f6rja med att fastst\u00e4lla din f\u00f6rfaders socken och kontrollera vilket h\u00e4rad (eller skeppslag i Roslagen) socknen tillh\u00f6rde. Uppland har 34 historiska h\u00e4rader och skeppslag plus flera st\u00e4der med r\u00e5dhusr\u00e4tter. Var medveten om att s\u00f6dra uppl\u00e4ndska skeppslag sedan 1715 ing\u00e5r i Stockholms l\u00e4n (Stockholms stadsarkiv). Anv\u00e4nd sedan Arkiv Digital eller Riksarkivets digitala forskarsal. F\u00f6r 1700- och 1800-tal \u00e4r materialet relativt l\u00e4ttl\u00e4st. F\u00f6r 1600-tal beh\u00f6ver du klara av \u00e4ldre svensk handstil \u2014 anv\u00e4nd Maritas <a href=\"\/tips-2\/\">9 tips f\u00f6r gammal handstil<\/a>. F\u00f6r medeltida material \u2014 Upplandslagen och Uppsala stifts arkiv. V\u00e5r <a href=\"\/tips-3\/\">guide till att hitta r\u00e4tt dombok<\/a> g\u00e5r igenom processen steg f\u00f6r steg.<\/p>\n<h3>Finns det personregister till uppl\u00e4ndska domb\u00f6cker?<\/h3>\n<p>Det finns flera viktiga register: (1) <strong>Sak\u00f6resl\u00e4ngderna<\/strong> i slutet av varje ting listar alla b\u00f6tf\u00e4llda personer och fungerar som prim\u00e4rt personregister. (2) <strong>Uppsala universitets matriklar<\/strong> fr\u00e5n 1500-talet dokumenterar studenter och l\u00e4rare. (3) <strong>Svenskt diplomatariums huvudkartotek (SDHK)<\/strong> inneh\u00e5ller tusentals medeltida brev fr\u00e5n Uppland med personnamn \u2014 fritt s\u00f6kbart via Riksarkivets webbplats. (4) <strong>Stockholms sl\u00e4ktforskarf\u00f6rening<\/strong> och <strong><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/bra-lankar\/\">Genealogiska f\u00f6reningen<\/a><\/strong> har register och databaser f\u00f6r uppl\u00e4ndska och stockholmska h\u00e4rader. (5) F\u00f6r medeltida adelssl\u00e4kter \u2014 Birger Perssons gravh\u00e4ll och Finstakoret i Uppsala domkyrka, samt \u00e4ldre sl\u00e4ktboksverk.<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"df-kallor\">\n<h3>K\u00e4llor och vidare l\u00e4sning<\/h3>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/sok.riksarkivet.se\/nad\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Riksarkivets NAD (Nationella arkivdatabasen)<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/sok.riksarkivet.se\/sdhk\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Svenskt diplomatariums huvudkartotek (SDHK)<\/a> \u2013 medeltida brev<\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/riksarkivet.se\/uppsala\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Riksarkivet i Uppsala<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/stadsarkivet.stockholm\/\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Stockholms stadsarkiv<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.arkivdigital.se\/\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Arkiv Digital<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.svenskakyrkan.se\/uppsalastift\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Uppsala stift (Svenska kyrkan)<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.uu.se\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Uppsala universitet<\/a><\/li>\n<li>Holmb\u00e4ck, \u00c5ke &#038; Wess\u00e9n, Elias. <em>Svenska landskapslagar. 1: \u00d6stg\u00f6talagen och Upplandslagen<\/em> (1933).<\/li>\n<li>Schlyter, Carl Johan (red.). <em>Samling af Sweriges gamla lagar<\/em>, band 3: Upplandslagen (1834).<\/li>\n<li>Sj\u00f6holm, Elsa. <em>Sveriges medeltidslagar: europeisk r\u00e4ttstradition i politisk omvandling<\/em> (1988).<\/li>\n<li>\u00c5sbrink, Gustav &#038; Westman, Knut B. <em>Svea rikes \u00e4rkebiskopar fr\u00e5n 1164 till nuvarande tid<\/em>. Bokf\u00f6rlaget Natur och Kultur (1935).<\/li>\n<li>Svensk Juristtidning: <em>Uplandslagen 700 \u00e5r<\/em> (1996).<\/li>\n<li>Litteraturbanken: Upplandslagens stadf\u00e4stelseakt och den svenska \u00f6vers\u00e4ttningshistoriens b\u00f6rjan.<\/li>\n<li>Signum: <em>Uppsala \u00e4rkes\u00e4te 850 \u00e5r<\/em> (2021).<\/li>\n<li>Wikipedia: Upplandslagen, Birger Persson, Uppsala stift, Erik den helige, Slaget vid Brunkeberg.<\/li>\n<li>Inger, G\u00f6ran. <em>Svensk r\u00e4ttshistoria<\/em>. Liber.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p><script type=\"application\/ld+json\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@type\":\"Article\",\"headline\":\"Uppland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker\",\"description\":\"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i Uppland \u2013 34 h\u00e4rader och skeppslag med arkivnummer, Upplandslagen fr\u00e5n 1296 av Birger Persson, Uppsala stift (\u00e4rkes\u00e4te fr\u00e5n 1164), Uppsala universitet 1477 och slaget vid Brunkeberg 1471.\",\"author\":{\"@type\":\"Organization\",\"name\":\"Domboksforskning.se\"},\"publisher\":{\"@type\":\"Organization\",\"name\":\"Domboksforskning.se\",\"url\":\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/\"},\"about\":[{\"@type\":\"Place\",\"name\":\"Uppland\"},{\"@type\":\"Thing\",\"name\":\"H\u00e4radsr\u00e4tt\"},{\"@type\":\"Thing\",\"name\":\"Upplandslagen\"},{\"@type\":\"Person\",\"name\":\"Birger Persson\"},{\"@type\":\"Thing\",\"name\":\"Uppsala stift\"},{\"@type\":\"Thing\",\"name\":\"Uppsala universitet\"}],\"inLanguage\":\"sv\"}<\/script><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i Uppland \u2013 34 h\u00e4rader och skeppslag med arkivnummer, Upplandslagen fr\u00e5n 1296 av Birger Persson, Uppsala stift (\u00e4rkes\u00e4te fr\u00e5<\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":718,"parent":670,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_yoast_wpseo_focuskw":"Uppland domb\u00f6cker","_yoast_wpseo_title":"Uppland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker","_yoast_wpseo_metadesc":"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i Uppland \u2013 34 h\u00e4rader och skeppslag med arkivnummer, Upplandslagen fr\u00e5n 1296 av Birger Persson, Uppsala stift (\u00e4rkes\u00e4te fr\u00e5n 1164), Uppsala universitet 1477 och slaget vid Brunkeberg 1471.","_yoast_wpseo_meta-robots-noindex":"","_yoast_wpseo_meta-robots-nofollow":"","_yoast_wpseo_canonical":"","_yoast_wpseo_opengraph-title":"","_yoast_wpseo_opengraph-description":"","_yoast_wpseo_twitter-title":"","_yoast_wpseo_twitter-description":"","footnotes":""},"class_list":["post-719","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.9 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Uppland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i Uppland \u2013 34 h\u00e4rader och skeppslag med arkivnummer, Upplandslagen fr\u00e5n 1296 av Birger Persson, Uppsala stift (\u00e4rkes\u00e4te fr\u00e5n 1164), Uppsala universitet 1477 och slaget vid Brunkeberg 1471.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/uppland\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Uppland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i Uppland \u2013 34 h\u00e4rader och skeppslag med arkivnummer, Upplandslagen fr\u00e5n 1296 av Birger Persson, Uppsala stift (\u00e4rkes\u00e4te fr\u00e5n 1164), Uppsala universitet 1477 och slaget vid Brunkeberg 1471.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/uppland\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-19T10:56:04+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/uppland-bild.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1170\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"615\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"31 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/uppland\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/uppland\\\/\",\"name\":\"Uppland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/uppland\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/uppland\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/uppland-bild.webp\",\"datePublished\":\"2026-05-17T15:39:33+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-19T10:56:04+00:00\",\"description\":\"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i Uppland \u2013 34 h\u00e4rader och skeppslag med arkivnummer, Upplandslagen fr\u00e5n 1296 av Birger Persson, Uppsala stift (\u00e4rkes\u00e4te fr\u00e5n 1164), Uppsala universitet 1477 och slaget vid Brunkeberg 1471.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/uppland\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/uppland\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/uppland\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/uppland-bild.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/uppland-bild.webp\",\"width\":1170,\"height\":615,\"caption\":\"Sverige runt - Upplands h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/uppland\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Sverige runt \u2013 landskapsguider f\u00f6r domboksforskning\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":3,\"name\":\"Uppland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Uppland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker","description":"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i Uppland \u2013 34 h\u00e4rader och skeppslag med arkivnummer, Upplandslagen fr\u00e5n 1296 av Birger Persson, Uppsala stift (\u00e4rkes\u00e4te fr\u00e5n 1164), Uppsala universitet 1477 och slaget vid Brunkeberg 1471.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/uppland\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Uppland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker","og_description":"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i Uppland \u2013 34 h\u00e4rader och skeppslag med arkivnummer, Upplandslagen fr\u00e5n 1296 av Birger Persson, Uppsala stift (\u00e4rkes\u00e4te fr\u00e5n 1164), Uppsala universitet 1477 och slaget vid Brunkeberg 1471.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/uppland\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-19T10:56:04+00:00","og_image":[{"width":1170,"height":615,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/uppland-bild.webp","type":"image\/webp"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"31 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/uppland\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/uppland\/","name":"Uppland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/uppland\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/uppland\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/uppland-bild.webp","datePublished":"2026-05-17T15:39:33+00:00","dateModified":"2026-05-19T10:56:04+00:00","description":"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i Uppland \u2013 34 h\u00e4rader och skeppslag med arkivnummer, Upplandslagen fr\u00e5n 1296 av Birger Persson, Uppsala stift (\u00e4rkes\u00e4te fr\u00e5n 1164), Uppsala universitet 1477 och slaget vid Brunkeberg 1471.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/uppland\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/uppland\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/uppland\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/uppland-bild.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/uppland-bild.webp","width":1170,"height":615,"caption":"Sverige runt - Upplands h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/uppland\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Sverige runt \u2013 landskapsguider f\u00f6r domboksforskning","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/"},{"@type":"ListItem","position":3,"name":"Uppland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/719","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=719"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/719\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":943,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/719\/revisions\/943"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/670"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/718"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=719"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}