{"id":709,"date":"2026-05-17T16:39:33","date_gmt":"2026-05-17T15:39:33","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?page_id=709"},"modified":"2026-05-19T11:55:44","modified_gmt":"2026-05-19T10:55:44","slug":"oland","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/oland\/","title":{"rendered":"\u00d6land \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker"},"content":{"rendered":"<div class=\"df-snabbfakta\">\n<h3>Snabbfakta om \u00d6land<\/h3>\n<ul>\n<li><strong>Region:<\/strong> G\u00f6taland (\u00d6stersj\u00f6-\u00f6)<\/li>\n<li><strong>Svenskt sedan:<\/strong> Medeltid (har alltid varit svenskt territorium)<\/li>\n<li><strong>Landsarkiv:<\/strong> Riksarkivet i Vadstena (Vadstena slott)<\/li>\n<li><strong>Arkivprefix:<\/strong> SE\/VALA<\/li>\n<li><strong>H\u00e4radsindelning:<\/strong> 2 mot (motsvarande h\u00e4rader): \u00d6lands norra mot och \u00d6lands s\u00f6dra mot<\/li>\n<li><strong>Kungens jaktmark:<\/strong> 1569\u20131801 (232 \u00e5r som kunglig djurg\u00e5rd)<\/li>\n<li><strong>Hovr\u00e4tt:<\/strong> G\u00f6ta hovr\u00e4tt fr\u00e5n 1614 (J\u00f6nk\u00f6ping)<\/li>\n<li><strong>Viktigaste tingsorter:<\/strong> Borgholm, M\u00f6rbyl\u00e5nga, K\u00f6pingsvik<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p>Letar du efter f\u00f6rf\u00e4der p\u00e5 \u00d6land? Den h\u00e4r guiden ger dig en \u00f6verblick av hur r\u00e4ttskipningen var organiserad i landskapet, vilka arkiv som bevarar domb\u00f6ckerna, hur den unika perioden som kunglig jaktpark 1569\u20131801 p\u00e5verkade \u00f6l\u00e4nningarnas vardag, och konkreta historiska h\u00e4ndelser som pr\u00e4glar landskapets r\u00e4ttsk\u00e4llor. \u00d6land skiljer sig fr\u00e5n Sveriges andra landskap genom sin enkla 2-mot-indelning och de str\u00e4nga restriktioner som r\u00e5dde under den kungliga djurg\u00e5rdsperioden.<\/p>\n<div class=\"df-byline\">\nDenna landskapsguide har skrivits av redaktionen p\u00e5 domboksforskning.se som komplement till <strong><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/marita-persson\/\">Marita Perssons<\/a><\/strong> originalmaterial om domboksforskning. Marita specialiserade sig p\u00e5 V\u00e4sterg\u00f6tlands h\u00e4radsr\u00e4tter, medan andra landskap \u00e4r fortsatt utveckling och bygger p\u00e5 offentligt tillg\u00e4ngligt forskningsmaterial.\n<\/div>\n<h2>Historisk bakgrund och r\u00e4ttskipning p\u00e5 \u00d6land<\/h2>\n<p>\u00d6land har, till skillnad fr\u00e5n Gotland, alltid varit svenskt territorium och varit en del av den svenska r\u00e4ttssf\u00e4ren sedan medeltiden. \u00d6land ingick i den medeltida \u00d6stg\u00f6ta lagsaga, vilket inneb\u00e4r att <strong><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/landskapslagarna-i-sverige\/\">\u00d6stg\u00f6talagen<\/a><\/strong> (nedtecknad ca 1290) g\u00e4llde p\u00e5 \u00f6n fram till Magnus Erikssons landslag inf\u00f6rs p\u00e5 1300-talet. Det \u00d6stg\u00f6talagen som till\u00e4mpades hade s\u00e4rskilda anpassningar f\u00f6r \u00f6ns geografiska situation.<\/p>\n<p>Den mest dramatiska perioden i \u00d6lands r\u00e4ttshistoria b\u00f6rjade 1569. Den 7 april detta \u00e5r f\u00f6rklarade <strong>Johan III<\/strong> hela \u00d6land till kunglig jaktpark eller djurg\u00e5rd \u2014 en jaktreserv f\u00f6r kungahuset. Detta innebar att str\u00e4nga regler g\u00e4llde f\u00f6r \u00f6l\u00e4nningarnas r\u00e4tt att jaga, f\u00e4lla tr\u00e4d, \u00e4ga hundar och r\u00f6ra sig fritt. Skogarna skyddades f\u00f6r det kungliga viltbest\u00e5ndet, och eken fredades h\u00e5rt eftersom virket beh\u00f6vdes till \u00f6rlogsflottans skeppsbygge i Karlskrona fr\u00e5n 1680 och fram\u00e5t. Denna djurg\u00e5rdsstatus varade i hela <strong>232 \u00e5r<\/strong>, fram till 1801 d\u00e5 restriktionerna upph\u00f6rde.<\/p>\n<p>Under djurg\u00e5rdsperioden hade Borgholms slott en central roll. Slottet hade r\u00f6tter i 1100-talet d\u00e5 en kastal byggdes som omgavs av en ringmur. Borgen stod f\u00e4rdig 1281 och hade strategisk betydelse i \u00d6stersj\u00f6n \u2014 mitt emot Kalmar och n\u00e4ra Gotland. Under <strong>Johan III:s<\/strong> regering fr\u00e5n 1569 p\u00e5b\u00f6rjades en omfattande upprustning, d\u00e4r byggm\u00e4stare Johan Baptista Paar och senare brodern Dominicus Pahr f\u00f6rvandlade slottet till en av Sveriges f\u00f6rsta bastionsf\u00e4stningar. Karl X Gustav, som fick \u00d6land i f\u00f6rl\u00e4ning av drottning Kristina 1651, byggde om slottet till ett barockpalats med Nicodemus Tessin den \u00e4ldre som chefsarkitekt 1650\u20131660. 400\u2013500 man arbetade dagligen p\u00e5 slottet, m\u00e5nga av dem finska soldater.<\/p>\n<div class=\"df-varning\">\n<strong>Specialregler f\u00f6r \u00d6land:<\/strong> Under djurg\u00e5rdsperioden 1569\u20131801 g\u00e4llde s\u00e4rskilda restriktioner som inte hade motsvarighet p\u00e5 fastlandet. B\u00f6nderna fick inte jaga, inte fritt f\u00e4lla tr\u00e4d, och fick begr\u00e4nsa antalet hundar. Brott mot dessa regler d\u00f6mdes ofta vid <strong>j\u00e4geristaten<\/strong> eller j\u00e4gm\u00e4staren, inte vid den vanliga h\u00e4radsr\u00e4tten. F\u00f6r sl\u00e4ktforskare \u00e4r detta kritisk information eftersom m\u00e5l om olovlig jakt, ekf\u00e4llning eller brott mot djurg\u00e5rdens best\u00e4mmelser kan ligga utanf\u00f6r h\u00e4radsr\u00e4ttens arkiv. S\u00f6k hos j\u00e4gm\u00e4starens arkiv eller l\u00e4nsstyrelsens material om f\u00f6rf\u00e4der b\u00f6tf\u00e4lldes f\u00f6r djurg\u00e5rds\u00f6vertr\u00e4delser.\n<\/div>\n<p>\u00d6land var ett eget l\u00e4n 1819\u20131826 (\u00d6lands l\u00e4n) med residens i Borgholm. Innan dess och efter sammanslagningen 1826 har \u00d6land tillh\u00f6rt <strong>Kalmar l\u00e4n<\/strong>. Detta \u00e4r viktigt att veta f\u00f6r administrativa handlingar \u2014 l\u00e4nsstyrelsehandlingar f\u00f6r \u00d6land 1819\u20131826 \u00e4r separata, medan \u00f6vrigt material ligger under Kalmar l\u00e4n. Under den korta l\u00e4nsperioden var landsh\u00f6vdingarna Axel Adlersparre (1819\u20131821) och Ulrik Gustaf Lindencrona (1821\u20131826).<\/p>\n<h2>Komplett mot- och h\u00e4radslista f\u00f6r \u00d6land<\/h2>\n<p>\u00d6land har Sveriges minsta h\u00e4radsindelning tillsammans med Gotland: bara <strong>2 mot<\/strong> (motsvarande h\u00e4rader). Arkivmaterial f\u00f6rvaras hos <strong>Riksarkivet i Vadstena<\/strong> med prefixet SE\/VALA. Verifiera alltid med <a href=\"https:\/\/sok.riksarkivet.se\/nad\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Riksarkivets NAD<\/a> vilket arkiv du ska s\u00f6ka i f\u00f6r din socken och period.<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Mot \/ h\u00e4rad<\/th>\n<th>Arkivnummer (NAD)<\/th>\n<th>Omr\u00e5de \/ anm\u00e4rkning<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">\u00d6lands norra mots h\u00e4radsr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/VALA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Norra \u00d6land (Borgholm-trakten, K\u00f6pingsvik, F\u00f6ra, Persn\u00e4s)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">\u00d6lands s\u00f6dra mots h\u00e4radsr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">SE\/VALA\/01649<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">S\u00f6dra \u00d6land (M\u00f6rbyl\u00e5nga, Resmo, Sten\u00e5sa, G\u00e4rdsl\u00f6sa). Material 1885-1886 verifierat.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Borgholms r\u00e5dhusr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Borgholms stads l\u00e4gsta domstol. Borgholm blev stad 1816.<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<div class=\"df-info-box\">\n<strong>Om termen &#8221;mot&#8221;:<\/strong> Termen <strong>mot<\/strong> \u00e4r en gammal ben\u00e4mning f\u00f6r h\u00e4radsmotsvarighet som specifikt anv\u00e4nds p\u00e5 \u00d6land. Det \u00e4r inte en allm\u00e4n svensk term utan kommer fr\u00e5n <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/gamla-vastgotska-dialektord\/\">fornsvenska<\/a> tider och avser en specifik territoriell uppdelning. Indelningen i tv\u00e5 mot (norra och s\u00f6dra) etablerades tidigt och har varit stabil genom \u00e5rhundradena. Gr\u00e4nsen g\u00e5r ungef\u00e4r vid K\u00f6pingsvik\u2013F\u00f6ra-linjen och delar \u00f6n i tv\u00e5 lika stora delar. Inom respektive mot fanns flera tingsplatser i historisk tid.\n<\/div>\n<h2>Viktiga r\u00e4ttsfall och historiska h\u00e4ndelser fr\u00e5n \u00d6land<\/h2>\n<p>\u00d6lands domb\u00f6cker rymmer material som pr\u00e4glas av djurg\u00e5rdens s\u00e4rpr\u00e4gel, f\u00f6rsvarsstriderna kring Borgholms slott och f\u00f6rsvar mot danska och holl\u00e4ndska invasioner. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra dokumenterade exempel.<\/p>\n<div class=\"df-case-grid\">\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1569-04-07<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Johan III f\u00f6rklarar \u00d6land till kunglig djurg\u00e5rd<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Beslutsfattare:<\/strong> Kung Johan III<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Konsekvens:<\/strong> 232 \u00e5r av s\u00e4rskilda restriktioner<\/span>\n<\/div>\n<p>Den 7 april 1569 f\u00f6rklarade Johan III hela \u00d6land till kunglig jaktpark eller djurg\u00e5rd. Detta beslut innebar att hela \u00f6ns natur och ekonomi anpassades efter kungens jaktintressen. B\u00f6nderna miste r\u00e4tten till fri jakt, fri vedf\u00e5ngst och ekf\u00e4llning. Skogarna skyddades s\u00e4rskilt f\u00f6r det kungliga viltbest\u00e5ndet och f\u00f6r \u00f6rlogsflottans behov av ekvirke. Slottets f\u00f6rbrukning av ved var enorm \u2014 1500\u20131600 lass ved bara i slottsk\u00f6ket per \u00e5r. Den kungliga jaktparken blev en av Europas st\u00f6rsta jaktreservat och varade till 1801, d\u00e5 restriktionerna upph\u00f6rde efter ett bondefolksuppror som kr\u00e4vde r\u00e4tten till sin jord och sina djur.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> SLU Epsilon-arkivet: &#8221;De \u00f6l\u00e4ndska skogarnas historia&#8221; (N. Grunden 1995).<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1611<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Borgholms slott i Kalmarkriget \u2013 \u00f6vergav till danskarna<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> Borgholm<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Konflikt:<\/strong> Kalmarkriget<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Bef\u00e4lhavare:<\/strong> Hans Ulfsparre, Gustav II Adolf<\/span>\n<\/div>\n<p>I april 1611 utbr\u00f6t Kalmarkriget mellan Sverige och Danmark. I augusti omringades Borgholms slott av danskarna, och redan dagen efter gav bef\u00e4lhavaren Hans Ulfsparre upp och \u00f6verl\u00e4mnade slottet utan strid. Den blivande kungen Gustav II Adolf (d\u00e5 16 \u00e5r gammal) kom dock till unds\u00e4ttning, och den 7 oktober 1611 lyckades han f\u00e5 den danska bef\u00e4lhavaren Kristen Hansen att kapitulera. Detta \u00e4r en viktig h\u00e4ndelse i \u00d6lands milit\u00e4rhistoria och visar slottets strategiska betydelse. \u00c5ret d\u00e4rp\u00e5 (1612) invaderade dansken Anders Bille \u00d6land och br\u00e4nde ner byar och skogar \u2014 en h\u00e4ndelse som p\u00e5verkade m\u00e5nga \u00f6l\u00e4nningsfamiljer.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Slottsguiden: Borgholms slott. Wikipedia: Borgholms slottsruin.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1650\u20131660<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Karl X Gustavs ombyggnad av Borgholms slott<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>F\u00f6rl\u00e4ning:<\/strong> Februari 1651 av drottning Kristina<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Arkitekt:<\/strong> Nicodemus Tessin den \u00e4ldre<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Arbetare:<\/strong> 400\u2013500 man dagligen<\/span>\n<\/div>\n<p>1650 f\u00f6rklarades Karl Gustav f\u00f6r arvprins i Sverige och fick i februari 1651 \u00d6land i f\u00f6rl\u00e4ning av drottning Kristina. Fr\u00e5n augusti 1651 bodde han stadigvarande p\u00e5 \u00d6land och inledde en omfattande ombyggnad av Borgholms slott till ett praktfullt barockpalats. Nicodemus Tessin den \u00e4ldre, d\u00e5tidens fr\u00e4mste arkitekt, bodde p\u00e5 slottet i sex \u00e5r. 400\u2013500 man arbetade dagligen, m\u00e5nga av dem finska soldater. Under denna period drev Karl Gustav en str\u00e4ng regim mot \u00f6l\u00e4nningarna med h\u00f6ga skatter och tv\u00e5ngsarbete. Karl X Gustav \u00e4r den ende av Sveriges kungar som bott sammanh\u00e4ngande n\u00e5gon l\u00e4ngre tid p\u00e5 Borgholms slott.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Kurt Lundgren: <em>Borgholms Slott v\u00e5rt goda n\u00f6je. Carl Gustaf och Nicodemus Tessin 1650\u20131660<\/em> (2003).<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1677<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Sista fiendeh\u00e4rjningarna \u2013 danskar och holl\u00e4ndare<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> Hela \u00d6land<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Konflikt:<\/strong> Sk\u00e5nska kriget<\/span>\n<\/div>\n<p>\u00c5r 1677 drabbades \u00d6land f\u00f6r sista g\u00e5ngen av fienders h\u00e4rjningar. Det var danskar och holl\u00e4ndare som plundrade och br\u00e4nde b\u00e5de skog och gr\u00f6dor under Sk\u00e5nska kriget. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren betyder detta att <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/mantalslangder\/\">kyrkob\u00f6cker<\/a> och andra dokument fr\u00e5n perioden ofta \u00e4r fragmentariska eller helt f\u00f6rsvunna, eftersom kyrkorna br\u00e4ndes ner. Material fr\u00e5n Borgholms slottsarkiv fr\u00e5n denna period \u00e4r ocks\u00e5 skadat. Efter 1677 har \u00d6land inte upplevt direkt krigshandling, och slottet f\u00f6rlorade gradvis sin milit\u00e4ra betydelse. Under f\u00f6ljande sekel f\u00f6rf\u00f6ll slottet och blev till slut den ruin som idag \u00e4r \u00f6ns st\u00f6rsta turistattraktion.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> SLU Epsilon-arkivet. Wikipedia: Borgholms slottsruin.<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<h2>\u00d6stg\u00f6talagen och spr\u00e5kk\u00e4llan p\u00e5 \u00d6land<\/h2>\n<p>\u00d6land tillh\u00f6rde under medeltiden \u00d6stg\u00f6ta lagsaga, vilket inneb\u00e4r att <strong>\u00d6stg\u00f6talagen<\/strong> (ca 1290) till\u00e4mpades p\u00e5 \u00f6n fram till Magnus Erikssons landslag p\u00e5 1300-talet. Detta skiljer \u00d6land fr\u00e5n Gotland som hade sin egen Gutalagen. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t har detta ingen direkt r\u00e4ttslig betydelse, men flera juridiska termer som &#8221;eds\u00f6re&#8221; och &#8221;mot&#8221; har sina r\u00f6tter i denna tidiga period.<\/p>\n<h3>Termer du kan st\u00f6ta p\u00e5<\/h3>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Term<\/th>\n<th>Betydelse<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Mot<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Specifikt \u00f6l\u00e4ndsk ben\u00e4mning f\u00f6r h\u00e4radsmotsvarighet. \u00d6lands norra mot och \u00d6lands s\u00f6dra mot. Termen \u00e4r mycket gammal och unik f\u00f6r \u00d6land.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Djurg\u00e5rd \/ kunglig jaktpark<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Reservaten f\u00f6r kungens jakt 1569\u20131801. Hela \u00d6land var en sammanh\u00e4ngande djurg\u00e5rd i 232 \u00e5r.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Skeppsek<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Ek som var \u00f6ronm\u00e4rkt f\u00f6r flottans skeppsbygge. Under djurg\u00e5rdstid var ekarna p\u00e5 \u00d6land s\u00e4rskilt skyddade.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">J\u00e4geristaten<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Den kungliga organisationen som administrerade djurg\u00e5rden. Hade egen jurisdiktion f\u00f6r djurg\u00e5rdsbrott.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">J\u00e4gm\u00e4stare<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Den person som var ansvarig f\u00f6r djurg\u00e5rden under j\u00e4geristaten. Kunde d\u00f6ma i mindre djurg\u00e5rdsm\u00e5l.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Alvaret \/ Stora Alvaret<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Den unika kalkstenssl\u00e4tten i s\u00f6dra \u00d6land som idag \u00e4r v\u00e4rldsarv. Hade s\u00e4rskilda regler f\u00f6r betesr\u00e4tt under djurg\u00e5rdsperioden.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Allm\u00e4nningsmark<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Gemensam mark som under djurg\u00e5rdstid hade s\u00e4rskilda restriktioner. B\u00f6nderna fick inte fritt nyttja den.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">\u00d6stg\u00f6talagen<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Sverige medeltida landskapslag (ca 1290) som till\u00e4mpades p\u00e5 \u00d6land fram till Magnus Erikssons landslag.<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>Personnamn p\u00e5 \u00d6land f\u00f6ljer standardsvensk patronymikon-tradition. F\u00f6rnamnen \u00e4r konventionellt svenska: Per, Anders, Sven, Lars, Nils, Olof, Jonas. Kvinnoformer som Brita, Karin, Anna, Maria, Stina \u00e4r vanliga. Ortnamn slutar ofta p\u00e5 -lund, -l\u00f6t, -by, -g\u00e4rde i typisk g\u00f6tisk stil. M\u00f6rbyl\u00e5nga, Borgholm och F\u00e4rjestaden \u00e4r viktiga huvudorter med karakt\u00e4ristiska \u00f6stg\u00f6tisk-\u00f6l\u00e4ndska namnformer.<\/p>\n<div class=\"df-info-box\">\n<strong>Tips:<\/strong> \u00d6l\u00e4ndska domb\u00f6cker fr\u00e5n 1600- och 1700-talen f\u00f6ljer standard svensk handstilstradition. Materialet \u00e4r j\u00e4mf\u00f6relsevis l\u00e4ttl\u00e4st f\u00f6r svenska sl\u00e4ktforskare. Anv\u00e4nd Maritas <a href=\"\/tips-2\/\">9 tips f\u00f6r gammal handstil<\/a> som grund. F\u00f6r djurg\u00e5rdsbrott kan du beh\u00f6va s\u00f6ka kompletterande material hos j\u00e4geristaten eller l\u00e4nsstyrelsen, inte bara h\u00e4radsr\u00e4tten.\n<\/div>\n<h2>Tidslinje f\u00f6r r\u00e4ttskipningen p\u00e5 \u00d6land<\/h2>\n<ul>\n<li><strong>1100-tal:<\/strong> Kastal byggs vid Borgholm, omg\u00e4rdad av ringmur<\/li>\n<li><strong>1281:<\/strong> Borgholms slott st\u00e5r klart i sin medeltida form<\/li>\n<li><strong>Ca 1290:<\/strong> \u00d6stg\u00f6talagen till\u00e4mpas p\u00e5 \u00d6land som del av \u00d6stg\u00f6ta lagsaga<\/li>\n<li><strong>1300-tal:<\/strong> Magnus Erikssons landslag ers\u00e4tter \u00d6stg\u00f6talagen<\/li>\n<li><strong>1487:<\/strong> Ivar Axelsson Thott f\u00f6rl\u00e4nad Borgholm. Bel\u00e4gring av Sten Sture<\/li>\n<li><strong>1569-04-07:<\/strong> Johan III f\u00f6rklarar \u00d6land till kunglig jaktpark<\/li>\n<li><strong>1572:<\/strong> Johan Baptista Paar inleder upprustning av Borgholms slott<\/li>\n<li><strong>1593:<\/strong> Hertig Karl beordrar att arbetet p\u00e5 slottet upph\u00f6r<\/li>\n<li><strong>1611-08:<\/strong> Danskarna omringar Borgholms slott, Hans Ulfsparre kapitulerar<\/li>\n<li><strong>1611-10-07:<\/strong> Gustav II Adolf f\u00e5r danskarna att kapitulera<\/li>\n<li><strong>1612:<\/strong> Anders Bille invaderar \u00d6land och br\u00e4nner byar och skogar<\/li>\n<li><strong>1614:<\/strong> G\u00f6ta hovr\u00e4tt inr\u00e4ttas i J\u00f6nk\u00f6ping \u2013 andra instans f\u00f6r \u00d6land<\/li>\n<li><strong>1651-02:<\/strong> Karl Gustav f\u00e5r \u00d6land i f\u00f6rl\u00e4ning av drottning Kristina<\/li>\n<li><strong>1650\u20131660:<\/strong> Karl X Gustav bygger om Borgholms slott till barockpalats med Nicodemus Tessin<\/li>\n<li><strong>1677:<\/strong> Sista fiendeh\u00e4rjningarna \u2013 danskar och holl\u00e4ndare<\/li>\n<li><strong>1734:<\/strong> 1734 \u00e5rs lag inf\u00f6rs p\u00e5 \u00d6land<\/li>\n<li><strong>1801:<\/strong> Kungliga jaktparken upph\u00f6r efter 232 \u00e5r<\/li>\n<li><strong>1816:<\/strong> Borgholm f\u00e5r stadsprivilegier<\/li>\n<li><strong>1819:<\/strong> \u00d6land blir eget l\u00e4n (\u00d6lands l\u00e4n) med residens i Borgholm<\/li>\n<li><strong>1826:<\/strong> \u00d6lands l\u00e4n sammansl\u00e5s med Kalmar l\u00e4n<\/li>\n<li><strong>1849:<\/strong> Lagmansr\u00e4tt avskaffas, h\u00e4radsr\u00e4tt direkt underordnad hovr\u00e4tten<\/li>\n<li><strong>1899:<\/strong> Landsarkivet i Vadstena \u00f6ppnar \u2013 Sveriges f\u00f6rsta landsarkiv<\/li>\n<li><strong>1971:<\/strong> H\u00e4radsr\u00e4tter och r\u00e5dhusr\u00e4tter sl\u00e5s samman till tingsr\u00e4tter<\/li>\n<li><strong>2010:<\/strong> Landsarkivet i Vadstena uppg\u00e5r i Riksarkivet<\/li>\n<\/ul>\n<h2>Var hittar du domb\u00f6ckerna?<\/h2>\n<p>Domb\u00f6ckerna fr\u00e5n \u00d6land bevaras hos <strong>Riksarkivet i Vadstena<\/strong> (Vadstena slott) med prefixet SE\/VALA. Detta beror p\u00e5 att \u00d6land historiskt ing\u00e5tt i \u00d6stg\u00f6ta lagsaga och senare administrativt har varit kopplat till Kalmar l\u00e4n (utom 1819\u20131826 n\u00e4r \u00d6land var eget l\u00e4n). Vadstena \u00e4r Sveriges f\u00f6rsta landsarkiv fr\u00e5n 1899 och f\u00f6rvarar n\u00e4rmare 6 hyllmil arkivmaterial.<\/p>\n<h3>Riksarkivet och \u00f6ppna k\u00e4llor<\/h3>\n<ul>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/sok.riksarkivet.se\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Riksarkivets digitala forskarsal<\/a><\/strong> \u2013 kostnadsfri tillg\u00e5ng till stora delar av domboksmaterialet fr\u00e5n \u00d6land. H\u00e4radsr\u00e4tternas protokoll, <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/gamla-bouppteckningar\/\">bouppteckningar<\/a> och sak\u00f6resl\u00e4ngder \u00e4r inskannade.<\/li>\n<li><strong>Sak\u00f6resl\u00e4ngderna<\/strong> \u2013 fungerar som personregister till domb\u00f6ckerna och finns oftast i slutet av varje ting. V\u00e4rdefullt f\u00f6r att snabbt hitta b\u00f6tf\u00e4llda f\u00f6rf\u00e4der.<\/li>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/riksarkivet.se\/vadstena\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Riksarkivet i Vadstena<\/a><\/strong> \u2013 bes\u00f6k slottet eller skicka in best\u00e4llningar via e-tj\u00e4nsten.<\/li>\n<li><strong>J\u00e4geristaten \/ l\u00e4nsstyrelsearkivet<\/strong> \u2013 f\u00f6r djurg\u00e5rdsbrott 1569\u20131801. S\u00f6k i Kalmar l\u00e4ns landskansli och L\u00e4nsstyrelsen i \u00d6lands l\u00e4n (1819\u20131826).<\/li>\n<li><strong>Karl X Gustavs \u00d6land<\/strong> \u2013 material om f\u00f6rl\u00e4ningstiden 1650\u20131660 finns i Riksarkivet och Tessin-arkivet.<\/li>\n<\/ul>\n<h3>Abonnemang och specialdatabas<\/h3>\n<ul>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/www.arkivdigital.se\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Arkiv Digital<\/a><\/strong> \u2013 nyfotograferade bilder med generellt b\u00e4ttre kvalitet \u00e4n Riksarkivets. Inneh\u00e5ller material fr\u00e5n \u00d6lands norra och s\u00f6dra mot, samt Borgholms r\u00e5dhusr\u00e4tt.<\/li>\n<li><strong>F\u00f6reningen DIS publikationer<\/strong> \u2013 sockenregister och g\u00e5rdshistorik f\u00f6r \u00d6lands socknar.<\/li>\n<li><strong>Kurt Lundgren: Borgholms Slott v\u00e5rt goda n\u00f6je (2003)<\/strong> \u2013 om Karl X Gustavs tid och Tessins arkitektur.<\/li>\n<\/ul>\n<div class=\"df-tips\">\n<strong>Forskartips:<\/strong> \u00d6land har en s\u00e5 enkel administrativ struktur att det \u00e4r ett idealiskt nyb\u00f6rjarlandskap. Bara 2 mot att v\u00e4lja mellan, och gr\u00e4nsen g\u00e5r ungef\u00e4r vid K\u00f6pingsvik-trakten. F\u00f6r material fr\u00e5n djurg\u00e5rdsperioden 1569\u20131801 \u00e4r det dock viktigt att \u00e4ven s\u00f6ka hos j\u00e4gm\u00e4staren och l\u00e4nsstyrelsen, inte bara h\u00e4radsr\u00e4tten. Kom ocks\u00e5 ih\u00e5g att \u00d6land var eget l\u00e4n 1819\u20131826, s\u00e5 administrativt material fr\u00e5n den perioden ligger separat.\n<\/div>\n<h3>Specialdomstolar och relaterade r\u00e4ttsforum<\/h3>\n<p>F\u00f6rutom de allm\u00e4nna h\u00e4radsr\u00e4tterna och Borgholms r\u00e5dhusr\u00e4tt fanns flera specialdomstolar som \u00e4r v\u00e4rda att k\u00e4nna till:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>G\u00f6ta hovr\u00e4tt<\/strong> (J\u00f6nk\u00f6ping, fr\u00e5n 1614) \u2013 andra instans f\u00f6r \u00d6land. 5,5 km hyllor med fiskaliska handlingar och <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombocker-online\/\">renoverade domb\u00f6cker<\/a> f\u00f6rvaras vid Riksarkivet i Vadstena.<\/li>\n<li><strong>Link\u00f6pings domkapitel<\/strong> \u2013 f\u00f6r kyrkliga m\u00e5l, \u00e4ktenskapsskillnader och vissa sedlighetsm\u00e5l. \u00d6land tillh\u00f6rde Link\u00f6pings stift.<\/li>\n<li><strong>J\u00e4geristaten \/ kunglig j\u00e4geri<\/strong> \u2013 f\u00f6r brott mot djurg\u00e5rdens best\u00e4mmelser 1569\u20131801. Hade egen jurisdiktion f\u00f6r olovlig jakt och ekf\u00e4llning.<\/li>\n<li><strong>Borgholms slottsfogder\u00e4tt<\/strong> \u2013 milit\u00e4ra m\u00e5l och brott vid slottet under dess aktiva period.<\/li>\n<li><strong>Kalmar l\u00e4ns landskansli<\/strong> \u2013 administrativa m\u00e5l f\u00f6r \u00d6land (utom 1819\u20131826).<\/li>\n<li><strong>L\u00e4nsstyrelsen i \u00d6lands l\u00e4n<\/strong> (1819\u20131826) \u2013 administrativa m\u00e5l under den korta l\u00e4nsperioden.<\/li>\n<\/ul>\n<h2>Praktiska forskartips f\u00f6r \u00d6land<\/h2>\n<ul>\n<li><strong>Tv\u00e5 mot att v\u00e4lja mellan<\/strong> \u2013 \u00d6lands norra och s\u00f6dra mot. Gr\u00e4nsen g\u00e5r ungef\u00e4r vid K\u00f6pingsvik\u2013F\u00f6ra-linjen. Detta \u00e4r Sveriges enklaste indelning tillsammans med Gotland.<\/li>\n<li><strong>Gl\u00f6m inte j\u00e4geristaten<\/strong> \u2013 f\u00f6r djurg\u00e5rdsbrott 1569\u20131801 finns material utanf\u00f6r h\u00e4radsr\u00e4tten. S\u00f6k i Kalmar l\u00e4ns landskansli och j\u00e4gm\u00e4starens arkiv.<\/li>\n<li><strong>Anv\u00e4nd Borgholms r\u00e5dhusr\u00e4tt<\/strong> \u2013 f\u00f6r stadsborgare i Borgholm efter 1816 (n\u00e4r staden fick privilegier).<\/li>\n<li><strong>S\u00f6k i Karl X Gustavs f\u00f6rl\u00e4ningsperiod<\/strong> \u2013 om f\u00f6rf\u00e4der var anst\u00e4llda eller arbetade p\u00e5 slottet 1650\u20131660. M\u00e5nga finska soldater finns i materialet.<\/li>\n<li><strong>Konsultera Kalmar l\u00e4ns material<\/strong> \u2013 \u00d6land har administrativt tillh\u00f6rt Kalmar l\u00e4n utom 1819\u20131826. Mycket av det officiella materialet ligger d\u00e4r.<\/li>\n<li><strong>Anv\u00e4nd Link\u00f6pings stiftshistoriska arkiv<\/strong> \u2013 f\u00f6r kyrkligt material och pr\u00e4sters handlingar.<\/li>\n<li><strong>S\u00f6k i \u00d6stg\u00f6ta lagsaga material<\/strong> \u2013 f\u00f6r medeltida och tidigmoderna handlingar.<\/li>\n<li><strong>Anv\u00e4nd Maritas <a href=\"\/tips-2\/\">9 tips f\u00f6r gammal handstil<\/a><\/strong> \u2013 \u00f6l\u00e4ndska handlingar f\u00f6ljer standard svensk skrifttradition.<\/li>\n<li><strong>Konsultera v\u00e5rt <a href=\"\/dombokslexikon\/\">Dombokslexikon<\/a><\/strong> f\u00f6r ok\u00e4nda juridiska termer och v\u00e5rt <a href=\"\/foremalslexikon\/\">F\u00f6rem\u00e5lslexikon<\/a> f\u00f6r f\u00f6rem\u00e5l i bouppteckningar.<\/li>\n<\/ul>\n<h2 class=\"df-faq\">Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n<div class=\"df-faq\">\n<h3>Vilket landsarkiv har \u00d6lands domb\u00f6cker?<\/h3>\n<p>Riksarkivet i Vadstena (Vadstena slott) f\u00f6rvarar originalen fr\u00e5n hela \u00d6land med prefixet SE\/VALA. Detta beror p\u00e5 att \u00d6land historiskt ing\u00e5tt i \u00d6stg\u00f6ta lagsaga och senare administrativt har varit kopplat till Kalmar l\u00e4n. Vadstena \u00e4r Sveriges f\u00f6rsta landsarkiv fr\u00e5n 1899 och f\u00f6rvarar n\u00e4rmare 6 hyllmil arkivmaterial fr\u00e5n J\u00f6nk\u00f6pings, Kalmar, Kronobergs och \u00d6sterg\u00f6tlands l\u00e4n.<\/p>\n<h3>Hur l\u00e5ngt tillbaka finns domb\u00f6cker fr\u00e5n \u00d6land?<\/h3>\n<p>Bevarade h\u00e4radsr\u00e4ttsprotokoll g\u00e5r tillbaka till 1600-talet. F\u00f6r medeltida material beh\u00f6ver du s\u00f6ka i Link\u00f6pings stiftshistoriska arkiv och diplomsamlingar via Riksarkivet. Material fr\u00e5n Karl X Gustavs f\u00f6rl\u00e4ningsperiod (1650\u20131660) \u00e4r delvis bevarat i Tessin-arkivet och Riksarkivet i <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/vad-hette-stockholm-forr\/\">Stockholm<\/a>.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r &#8221;mot&#8221; och varf\u00f6r anv\u00e4nds termen bara p\u00e5 \u00d6land?<\/h3>\n<p>Mot \u00e4r en specifikt \u00f6l\u00e4ndsk ben\u00e4mning f\u00f6r h\u00e4radsmotsvarighet som har gamla r\u00f6tter i fornsvensk tid. Det \u00e4r inte en allm\u00e4n svensk term utan unik f\u00f6r \u00d6land. Indelningen i tv\u00e5 mot (\u00d6lands norra mot och \u00d6lands s\u00f6dra mot) etablerades tidigt och har varit stabil genom \u00e5rhundradena. Gr\u00e4nsen g\u00e5r ungef\u00e4r vid K\u00f6pingsvik\u2013F\u00f6ra-linjen och delar \u00f6n i tv\u00e5 lika stora delar. Terminologin \u00e4r en av de \u00e4ldsta \u00f6l\u00e4ndska s\u00e4rdragen.<\/p>\n<h3>Vad innebar den kungliga jaktparken 1569\u20131801 f\u00f6r \u00f6l\u00e4nningarna?<\/h3>\n<p>Den 7 april 1569 f\u00f6rklarade Johan III hela \u00d6land till kunglig jaktpark eller djurg\u00e5rd. Detta innebar att hela \u00f6ns natur och ekonomi anpassades efter kungens jaktintressen. B\u00f6nderna miste r\u00e4tten till fri jakt, fri vedf\u00e5ngst och ekf\u00e4llning. Skogarna skyddades s\u00e4rskilt f\u00f6r det kungliga viltbest\u00e5ndet och f\u00f6r flottans behov av ekvirke. Antalet hundar begr\u00e4nsades. Brott mot dessa regler d\u00f6mdes ofta vid j\u00e4geristaten, inte vid den vanliga h\u00e4radsr\u00e4tten. Restriktionerna upph\u00f6rde 1801 efter 232 \u00e5r.<\/p>\n<h3>Var \u00d6land ett eget l\u00e4n?<\/h3>\n<p>Ja, men bara i 7 \u00e5r. Mellan 1819 och 1826 var \u00d6land ett eget l\u00e4n (\u00d6lands l\u00e4n) med residens i Borgholm. Landsh\u00f6vdingarna var Axel Adlersparre (1819\u20131821) och Ulrik Gustaf Lindencrona (1821\u20131826). 1826 sammanslogs \u00d6lands l\u00e4n med Kalmar l\u00e4n och \u00d6land har sedan dess varit en del av Kalmar l\u00e4n. Administrativt material fr\u00e5n den korta l\u00e4nsperioden ligger separat.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r skillnaden mellan \u00d6land och Gotland f\u00f6r sl\u00e4ktforskning?<\/h3>\n<p>B\u00e5da \u00e4r \u00d6stersj\u00f6-\u00f6ar med 2 h\u00e4radsr\u00e4tter, men historien \u00e4r helt annorlunda. \u00d6land har alltid varit svenskt och r\u00e4ttsligt en del av \u00d6stg\u00f6ta lagsaga med \u00d6stg\u00f6talagen och senare svensk landslag. Gotland var sj\u00e4lvst\u00e4ndigt med Gutalagen fram till 1361, sedan danskt till 1645. Material fr\u00e5n \u00d6land f\u00f6rvaras i Vadstena (SE\/VALA), Gotland i Visby (SE\/ViLA). \u00d6land har dessutom djurg\u00e5rdsperioden 1569\u20131801 som unik faktor.<\/p>\n<h3>Var ska jag b\u00f6rja om jag \u00e4r nyb\u00f6rjare?<\/h3>\n<p>B\u00f6rja med att fastst\u00e4lla om din f\u00f6rfaders socken l\u00e5g i norra eller s\u00f6dra mot. Gr\u00e4nsen g\u00e5r ungef\u00e4r vid K\u00f6pingsvik\u2013F\u00f6ra. Om din f\u00f6rfader bodde i Borgholm g\u00e4ller separat r\u00e5dhusr\u00e4tt efter 1816. Anv\u00e4nd Arkiv Digital eller Riksarkivets digitala forskarsal f\u00f6r kyrkob\u00f6cker och h\u00e4radsr\u00e4tterna. F\u00f6r djurg\u00e5rdsbrott (1569\u20131801) s\u00f6k \u00e4ven i Kalmar l\u00e4ns landskansli. V\u00e5r <a href=\"\/tips-3\/\">guide till att hitta r\u00e4tt dombok<\/a> g\u00e5r igenom processen steg f\u00f6r steg.<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"df-kallor\">\n<h3>K\u00e4llor och vidare l\u00e4sning<\/h3>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/sok.riksarkivet.se\/nad\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Riksarkivets NAD (Nationella arkivdatabasen)<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/sok.riksarkivet.se\/domstolsarkiv\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Riksarkivets domstolsarkiv \u2013 s\u00f6king\u00e5ng<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/riksarkivet.se\/vadstena\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Riksarkivet i Vadstena \u2013 officiell hemsida<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.borgholmsslott.se\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Borgholms slott \u2013 officiell hemsida<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.arkivdigital.se\/\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Arkiv Digital<\/a><\/li>\n<li>Grunden, N. <em>De \u00f6l\u00e4ndska skogarnas historia<\/em> (1995). SLU Epsilon-arkivet.<\/li>\n<li>Lundgren, Kurt. <em>Borgholms Slott v\u00e5rt goda n\u00f6je. Carl Gustaf och Nicodemus Tessin 1650\u20131660<\/em>. Lingstad Bok &#038; Bild (2003).<\/li>\n<li>Inger, G\u00f6ran. <em><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sveriges-gamla-lagar\/\">Svensk r\u00e4ttshistoria<\/a><\/em>. Liber.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p><script type=\"application\/ld+json\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@type\":\"Article\",\"headline\":\"\u00d6land \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker\",\"description\":\"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning p\u00e5 \u00d6land \u2013 tv\u00e5 h\u00e4radsr\u00e4tter (mot), kungliga jaktparken 1569\u20131801, Borgholms slott och arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i Vadstena.\",\"author\":{\"@type\":\"Organization\",\"name\":\"Domboksforskning.se\"},\"publisher\":{\"@type\":\"Organization\",\"name\":\"Domboksforskning.se\",\"url\":\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/\"},\"about\":[{\"@type\":\"Place\",\"name\":\"\u00d6land\"},{\"@type\":\"Thing\",\"name\":\"H\u00e4radsr\u00e4tt\"},{\"@type\":\"Thing\",\"name\":\"Domb\u00f6cker\"},{\"@type\":\"Place\",\"name\":\"Borgholm\"},{\"@type\":\"Thing\",\"name\":\"Kunglig jaktpark\"},{\"@type\":\"Thing\",\"name\":\"\u00d6stg\u00f6talagen\"}],\"inLanguage\":\"sv\"}<\/script><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Komplett guide f\u00f6r domboksforskning p\u00e5 \u00d6land \u2013 tv\u00e5 h\u00e4radsr\u00e4tter (mot), kungliga jaktparken 1569\u20131801, Borgholms slott och arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i Vadsten<\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":708,"parent":670,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_yoast_wpseo_focuskw":"\u00d6land domb\u00f6cker","_yoast_wpseo_title":"\u00d6land \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker","_yoast_wpseo_metadesc":"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning p\u00e5 \u00d6land \u2013 tv\u00e5 h\u00e4radsr\u00e4tter (mot), kungliga jaktparken 1569\u20131801, Borgholms slott och arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i Vadstena.","_yoast_wpseo_meta-robots-noindex":"","_yoast_wpseo_meta-robots-nofollow":"","_yoast_wpseo_canonical":"","_yoast_wpseo_opengraph-title":"","_yoast_wpseo_opengraph-description":"","_yoast_wpseo_twitter-title":"","_yoast_wpseo_twitter-description":"","footnotes":""},"class_list":["post-709","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.6 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>\u00d6land \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning p\u00e5 \u00d6land \u2013 tv\u00e5 h\u00e4radsr\u00e4tter (mot), kungliga jaktparken 1569\u20131801, Borgholms slott och arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i Vadstena.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/oland\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"\u00d6land \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning p\u00e5 \u00d6land \u2013 tv\u00e5 h\u00e4radsr\u00e4tter (mot), kungliga jaktparken 1569\u20131801, Borgholms slott och arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i Vadstena.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/oland\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-19T10:55:44+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/oland-bild.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1170\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"615\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"16 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/oland\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/oland\\\/\",\"name\":\"\u00d6land \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/oland\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/oland\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/oland-bild.webp\",\"datePublished\":\"2026-05-17T15:39:33+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-19T10:55:44+00:00\",\"description\":\"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning p\u00e5 \u00d6land \u2013 tv\u00e5 h\u00e4radsr\u00e4tter (mot), kungliga jaktparken 1569\u20131801, Borgholms slott och arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i Vadstena.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/oland\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/oland\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/oland\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/oland-bild.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/oland-bild.webp\",\"width\":1170,\"height\":615,\"caption\":\"Sverige runt - \u00d6lands h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/oland\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Sverige runt \u2013 landskapsguider f\u00f6r domboksforskning\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":3,\"name\":\"\u00d6land \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"\u00d6land \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker","description":"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning p\u00e5 \u00d6land \u2013 tv\u00e5 h\u00e4radsr\u00e4tter (mot), kungliga jaktparken 1569\u20131801, Borgholms slott och arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i Vadstena.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/oland\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"\u00d6land \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker","og_description":"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning p\u00e5 \u00d6land \u2013 tv\u00e5 h\u00e4radsr\u00e4tter (mot), kungliga jaktparken 1569\u20131801, Borgholms slott och arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i Vadstena.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/oland\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-19T10:55:44+00:00","og_image":[{"width":1170,"height":615,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/oland-bild.webp","type":"image\/webp"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"16 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/oland\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/oland\/","name":"\u00d6land \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/oland\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/oland\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/oland-bild.webp","datePublished":"2026-05-17T15:39:33+00:00","dateModified":"2026-05-19T10:55:44+00:00","description":"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning p\u00e5 \u00d6land \u2013 tv\u00e5 h\u00e4radsr\u00e4tter (mot), kungliga jaktparken 1569\u20131801, Borgholms slott och arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i Vadstena.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/oland\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/oland\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/oland\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/oland-bild.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/oland-bild.webp","width":1170,"height":615,"caption":"Sverige runt - \u00d6lands h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/oland\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Sverige runt \u2013 landskapsguider f\u00f6r domboksforskning","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/"},{"@type":"ListItem","position":3,"name":"\u00d6land \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/709","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=709"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/709\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":890,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/709\/revisions\/890"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/670"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/708"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=709"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}