{"id":698,"date":"2026-05-17T16:39:33","date_gmt":"2026-05-17T15:39:33","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?page_id=698"},"modified":"2026-05-19T11:55:29","modified_gmt":"2026-05-19T10:55:29","slug":"lappland","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/lappland\/","title":{"rendered":"Lappland \u2013 tingslag och domb\u00f6cker"},"content":{"rendered":"<div class=\"df-snabbfakta\">\n<h3>Snabbfakta om Lappland<\/h3>\n<ul>\n<li><strong>Region:<\/strong> Norrland (nordligaste, gr\u00e4nsar Norge och Finland \u2013 Sveriges enda landskap utan kust)<\/li>\n<li><strong>Svenskt sedan:<\/strong> Forntid (samiskt urhem, koloniserades successivt fr\u00e5n 1600-tal)<\/li>\n<li><strong>Landsarkiv:<\/strong> Riksarkivet i H\u00e4rn\u00f6sand<\/li>\n<li><strong>Arkivprefix:<\/strong> SE\/HLA<\/li>\n<li><strong>Indelning:<\/strong> \u00c5sele, Ume, Pite, Lule och Torne lappmarker (Kemi lappmark f\u00f6rlorades 1809)<\/li>\n<li><strong>\u00c4ldsta lag:<\/strong> H\u00e4lsingelagen (i takt med koloniseringen), fr\u00e5n 1611 Norrlands lagsaga. Samisk sedvaner\u00e4tt parallellt<\/li>\n<li><strong>Hovr\u00e4tt:<\/strong> Svea hovr\u00e4tt till 1936, sedan hovr\u00e4tten f\u00f6r \u00d6vre Norrland i Ume\u00e5<\/li>\n<li><strong>Viktigaste tingsorter:<\/strong> Lycksele, Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk, G\u00e4llivare, Jukkasj\u00e4rvi, Karesuando, \u00c5sele<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p>Letar du efter f\u00f6rf\u00e4der i Lappland? Den h\u00e4r guiden ger dig en \u00f6verblick av hur r\u00e4ttskipningen var organiserad i Sveriges enda landskap utan kust, vilka arkiv som bevarar domb\u00f6ckerna, hur lappmarkerna administrerades genom historien, och konkreta resurser f\u00f6r samisk sl\u00e4ktforskning. Lappland \u00e4r Sveriges geografiskt st\u00f6rsta landskap och t\u00e4cker en yta st\u00f6rre \u00e4n Norge. Det \u00e4r samernas urhem och har en helt unik administrativ historia: landskapet har genom seklerna varit indelat i fem (sex inkl. Kemi) <strong>lappmarker<\/strong>, var och en med egen tingsverksamhet och specifik r\u00e4ttsstatus.<\/p>\n<div class=\"df-byline\">\nDenna landskapsguide har skrivits av redaktionen p\u00e5 domboksforskning.se som komplement till <strong><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/marita-persson\/\">Marita Perssons<\/a><\/strong> originalmaterial om domboksforskning. Marita specialiserade sig p\u00e5 V\u00e4sterg\u00f6tlands h\u00e4radsr\u00e4tter, medan andra landskap \u00e4r fortsatt utveckling och bygger p\u00e5 offentligt tillg\u00e4ngligt forskningsmaterial. F\u00f6r samisk sl\u00e4ktforskning kompletteras denna guide av specialiserad litteratur fr\u00e5n Ajtte, Svenskt fj\u00e4ll- och samemuseum.\n<\/div>\n<h2>Historisk bakgrund och r\u00e4ttskipning i Lappland<\/h2>\n<p>Lappland \u00e4r Sveriges enda landskap utan kust och Sveriges geografiskt st\u00f6rsta landskap. Det str\u00e4cker sig fr\u00e5n H\u00e4lsinglands gr\u00e4ns i s\u00f6der till Treriksr\u00f6set i nordv\u00e4st, fr\u00e5n norska gr\u00e4nsen i v\u00e4ster till Bottenvikens kuststr\u00e4cka i \u00f6ster. Landskapet \u00e4r samernas urhem och har genom historien karakt\u00e4riserats av samisk renn\u00e4ring, fiske, jakt och senare svensk kolonisering fr\u00e5n 1600-talets mitt. Geografin domineras av fj\u00e4llmassiv, skogar, sj\u00f6ar och stora vattendrag som Ume \u00e4lv, Pite \u00e4lv, Lule \u00e4lv och Torne \u00e4lv.<\/p>\n<p>Lappland har genomg\u00e5tt en mycket komplex administrativ utveckling. Omr\u00e5det har aldrig haft en egen landskapslag \u2014 under medeltiden till\u00e4mpades <strong>H\u00e4lsingelagen<\/strong> i takt med koloniseringen, parallellt med samisk sedvaner\u00e4tt. Fr\u00e5n cirka 1350 g\u00e4llde formellt <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/landskapslagarna-i-sverige\/\">Magnus Erikssons landslag<\/a>. Fr\u00e5n 1611 ingick omr\u00e5det i <strong>Norrlands lagsaga<\/strong>. Lapplands tingsverksamhet har dock alltid hanterats inom ramen f\u00f6r <strong>lappmarkstingslag<\/strong> med specialdomstolar och justitiarier \u2014 inte vanliga h\u00e4radsr\u00e4tter.<\/p>\n<p>Lappland har historiskt varit indelat i sex <strong>lappmarker<\/strong>: <strong>\u00c5sele lappmark<\/strong> (s\u00f6dra Lappland), <strong>Ume lappmark<\/strong> (\u00e4ven kallad Lycksele lappmark \u2013 Lycksele, Mal\u00e5, Sorsele, Storumans kommuner med de historiska lappbyarna Umbyn, Gran, Ran och Vapsten), <strong>Pite lappmark<\/strong> (Arvidsjaur, Arjeplog), <strong>Lule lappmark<\/strong> (Jokkmokk, G\u00e4llivare), <strong>Torne lappmark<\/strong> (Jukkasj\u00e4rvi, Karesuando) och <strong>Kemi lappmark<\/strong> (f\u00f6rlorades till Ryssland 1809 och tillh\u00f6r nu Finland). Varje lappmark hade egen tingsverksamhet och egna lappbyar med specifik r\u00e4ttsstatus.<\/p>\n<div class=\"df-varning\">\n<strong>Specialregler f\u00f6r Lappland:<\/strong> Lappland har ett unikt r\u00e4ttssystem genom det s\u00e5 kallade <strong>lappskatteland-systemet<\/strong>. Samiska familjer hade traditionellt r\u00e4tt till specifika renbetesmarker som dokumenterades vid lokala <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombocker-online\/\">tingslag<\/a>. Dessa marker \u2014 lappskatteland \u2014 gick i <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/familjerattslagar\/\">arv inom samiska<\/a> sl\u00e4kter och liknade en form av familje\u00e4gd nyttjander\u00e4tt. Lappskattelandshandlingar finns bevarade vid <strong>Lycksele tingslags h\u00e4radsr\u00e4tt<\/strong> (volymer AIa:11\u201317 fr\u00e5n 1810\u20131829) och <strong>Arvidsjaurs tingslags h\u00e4radsr\u00e4tt<\/strong> (volymer AIa:10\u201314 fr\u00e5n 1832\u20131859). Detta \u00e4r central k\u00e4lla f\u00f6r samisk sl\u00e4ktforskning. Mellan 1680 och 1820 hade lappmarkerna \u00e4ven en egen <strong>justitiarie<\/strong> \u2014 en extra ordinarie domhavanden som specialiserade sig p\u00e5 samiska r\u00e4ttsfr\u00e5gor. Lappmarksgr\u00e4nsen \u2014 den lagstadgade gr\u00e4nsen mellan lappmarken och bondbygden \u2014 p\u00e5verkade kraftigt kolonisering och r\u00e4ttskipning.<\/div>\n<p>En central tidigaste h\u00e4ndelse \u00e4r hertig <strong>Karls ordning 1602<\/strong> f\u00f6r &#8221;then Skatt Lapperne vthg\u00f6re skole&#8221;. Enligt denna skulle ett register uppr\u00e4ttas \u00f6ver alla som bodde i lappmarkerna. <strong>Lappfogden Karl Unesson<\/strong> uppr\u00e4ttade samma \u00e5r ett register f\u00f6r &#8221;Wm\u00e5 och \u00c5ngermanne Lapper&#8221; som inneh\u00e5ller namn p\u00e5 alla samer som vid denna tid skattade inom omr\u00e5det, hush\u00e5llens sammans\u00e4ttning, antal renar och fiskevatten. Detta \u00e4r en av Sveriges \u00e4ldsta detaljerade k\u00e4llor f\u00f6r samisk befolkning. <strong>Anders Bures karta \u00f6ver Nordkalotten 1611<\/strong> \u00e4r den f\u00f6rsta att tydligt visa &#8221;Uma Lappmarck&#8221; som administrativ enhet. N\u00e4r <strong>Johan Graan blev landsh\u00f6vding i V\u00e4sterbottens l\u00e4n 1653<\/strong> p\u00e5b\u00f6rjade han systematisk kartl\u00e4ggning av lappmarkerna. 1670 s\u00e4nde han en skrivelse till rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie, och 1671 skickades lantm\u00e4taren <strong>Jonas Persson Gedda<\/strong> och notarien <strong>Anders Olofsson Holm<\/strong> ut i f\u00e4lt. Resultatet blev en karta \u00f6ver Umbyn och Granbyn med alla lappskatteland inritade med namn p\u00e5 land och innehavare.<\/p>\n<h2>Komplett tingslags- och lappmarkslista f\u00f6r Lappland<\/h2>\n<p>Lappland har historiskt varit indelat i fem (sex inkl. Kemi) lappmarker, var och en med egen tingsverksamhet. Sedan 1820 \u00e4r omr\u00e5det administrativt delat mellan V\u00e4sterbottens och Norrbottens l\u00e4n \u2014 \u00c5sele, Ume och delar av Pite lappmark h\u00f6r till V\u00e4sterbotten, medan Lule och Torne lappmark (samt Arjeplog och Arvidsjaur fr\u00e5n 1837) h\u00f6r till Norrbotten. Arkivmaterial f\u00f6rvaras hos <strong>Riksarkivet i H\u00e4rn\u00f6sand<\/strong> med prefixet SE\/HLA. Verifiera alltid med <a href=\"https:\/\/sok.riksarkivet.se\/nad\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Riksarkivets NAD<\/a>.<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Tingslag \/ domstol<\/th>\n<th>Arkivnummer (NAD)<\/th>\n<th>Period \/ omr\u00e5de<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Domstol\">Lycksele tingslags h\u00e4radsr\u00e4tts arkiv<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/HLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Ume lappmark. Lycksele, Mal\u00e5, Sorsele, Storumans kommuner. Lappskattelandshandlingar AIa:11\u201317 (1810\u20131829).<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Domstol\">\u00c5sele lappmarks tingslag<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/HLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">\u00c5sele lappmark fr\u00e5n 1648 (Drottning Kristinas \u00c5sele kyrkplats). S\u00f6dra Lappland.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Domstol\">Arvidsjaurs tingslags h\u00e4radsr\u00e4tts arkiv<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/HLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Pite lappmark. Lappskattelandshandlingar AIa:10\u201314 (1832\u20131859).<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Domstol\">Arjeplogs lappmarks tingslag<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/HLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Pite lappmark. Sm\u00e5protokoll 1820\u20131866 (digitaliserat hos <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/bra-lankar\/\">FamilySearch<\/a>).<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Domstol\">Jokkmokks lappmarks tingslag<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/HLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Lule lappmark. F\u00f6re 1820 i V\u00e4sterbottens s\u00f6dra kontrakt, fr\u00e5n 1820 i Norrbotten.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Domstol\">G\u00e4llivare lappmarks tingslag<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/HLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Lule lappmark. F\u00f6re 1820 i V\u00e4sterbottens s\u00f6dra kontrakt, fr\u00e5n 1820 i Norrbotten, fr\u00e5n 1904 i G\u00e4llivare domsaga.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Domstol\">Jukkasj\u00e4rvi lappmarks tingslag<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/HLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Torne lappmark. Inkluderar Kiruna stad efter dess bildande.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Domstol\">Karesuando tingslag (tidigare Enontekis)<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/HLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Torne lappmark. Bytte namn 1907 fr\u00e5n Enontekis till Karesuando.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Domstol\">Sorsele tingslag<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/HLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Ume lappmark. Senare egen kommun.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Domstol\">Mal\u00e5 tingslag<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/HLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Ume lappmark. Senare egen kommun.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Domstol\">Justitiarie f\u00f6r lappmarkerna<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/HLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">1680\u20131820. Extra ordinarie domhavanden specialiserad p\u00e5 samiska r\u00e4ttsfr\u00e5gor.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Domstol\">Pite\u00e5 domsaga (f\u00f6r Pite lappmark)<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/HLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">1877\u2013. Arvidsjaur och Arjeplog tingslag. Norrbottens l\u00e4n.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Domstol\">G\u00e4llivare domsaga<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/HLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Fr\u00e5n 1904. Jokkmokk, G\u00e4llivare och Jukkasj\u00e4rvi\/Karesuando lappmarks tingslag.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Domstol\">V\u00e4sterbottens norra domsaga (f\u00f6r Ume\/\u00c5sele)<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/HLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Fr\u00e5n 1820. Lycksele och \u00c5sele lappmark.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Domstol\">Avvittringsr\u00e4tt f\u00f6r Lappland<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/HLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Norrl\u00e4ndsk specialdomstol fr\u00e5n ca 1820. Skiljde kronans jord fr\u00e5n enskildas i lappmarken.<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<div class=\"df-info-box\">\n<strong>Om arkivnumren:<\/strong> Prefixet SE\/HLA betyder &#8221;Sverige \/ Landsarkivet i H\u00e4rn\u00f6sand&#8221;. Riksarkivet i H\u00e4rn\u00f6sand f\u00f6rvarar arkiv fr\u00e5n hela Lappland. F\u00f6r \u00c5sele, Ume och delar av Pite lappmark (Arvidsjaur, Arjeplog efter 1837) r\u00e4knas materialet under V\u00e4sterbottens l\u00e4n; f\u00f6r Lule och Torne lappmark (Jokkmokk, G\u00e4llivare, Jukkasj\u00e4rvi, Karesuando) r\u00e4knas det under Norrbottens l\u00e4n. <strong>Ajtte, Svenskt fj\u00e4ll- och samemuseum<\/strong> i Jokkmokk har framst\u00e4llt digitala kopior av &#8221;Historiska k\u00e4llor r\u00f6rande samer&#8221; av original i landsarkivet i H\u00e4rn\u00f6sand och Riksarkivet. F\u00f6r samisk sl\u00e4ktforskning \u00e4r detta en kompletterande resurs till de allm\u00e4nna arkiven. <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/gamla-bouppteckningar\/\">Bouppteckningar<\/a> f\u00f6r lappmarkernas tingslag finns vid H\u00e4rn\u00f6sand fram till 2000.\n<\/div>\n<h2>Viktiga r\u00e4ttsfall och historiska h\u00e4ndelser fr\u00e5n Lappland<\/h2>\n<p>Lapplands r\u00e4ttshistoria pr\u00e4glas av samisk sedvaner\u00e4tt, statlig kolonisering och lappskatteland-systemet. H\u00e4r \u00e4r de viktigaste dokumenterade h\u00e4ndelserna.<\/p>\n<div class=\"df-case-grid\">\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1602<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Hertig Karls ordning f\u00f6r samers skatt \u2013 det f\u00f6rsta lappregistret<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> Stockholm\/Ume lappmark<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Lappfogde:<\/strong> Karl Unesson<\/span>\n<\/div>\n<p>\u00c5r 1602 utf\u00e4rdade <strong>hertig Karl<\/strong> (sedermera Karl IX) en ny ordning f\u00f6r &#8221;then Skatt Lapperne vthg\u00f6re skole&#8221;. Enligt denna skulle ett register uppr\u00e4ttas \u00f6ver alla som bodde i lappmarkerna, samt skrivas upp hur m\u00e5nga sj\u00f6ar och vattendrag som fanns i varje lappmark och vilka som hittills brukat dem. <strong>Lappfogden Karl Unesson<\/strong> uppr\u00e4ttade samma \u00e5r ett register f\u00f6r &#8221;Wm\u00e5 och \u00c5ngermanne Lapper&#8221; \u2014 f\u00f6r Ume och \u00c5ngermanna lappmarker. Registret inneh\u00e5ller namn p\u00e5 alla samer som vid denna tid skattade inom omr\u00e5det, hush\u00e5llens sammans\u00e4ttning, hur m\u00e5nga renar var och en hade samt hur m\u00e5nga fiskevatten de disponerade. N\u00e5got motsvarande register uppr\u00e4ttades inte f\u00f6r \u00f6vriga lappmarker, vilket inneb\u00e4r att det finns ett <strong>unikt tidigt k\u00e4llmaterial om befolkningen i just Ume och \u00c5ngermanna lappmarker<\/strong>. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning \u00e4r detta utomordentligt v\u00e4rdefullt material \u2014 den \u00e4ldsta detaljerade befolkningsk\u00e4llan f\u00f6r s\u00f6dra Lappland.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Wikipedia: Lycksele lappmark. H\u00fclpherska samlingen (V\u00e4ster\u00e5s stiftsbibliotek Ms Ca 4).<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1611<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Anders Bures karta \u00f6ver Nordkalotten \u2013 &#8221;Uma Lappmarck&#8221; omn\u00e4mns<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Kartograf:<\/strong> Anders Bure<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Inneh\u00e5ll:<\/strong> Karta \u00f6ver hela Nordkalotten<\/span>\n<\/div>\n<p>\u00c5r 1611 publicerade kartografen Anders Bure (1571\u20131646) en karta \u00f6ver Nordkalotten d\u00e4r termen &#8221;Uma Lappmarck&#8221; f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen tydligt \u00e5terfinns som administrativ enhet. Detta dokumenterar formaliseringen av lappmarksbegreppet under tidiga 1600-talet. Bure var del av Bure\u00e4tten \u2014 samma sl\u00e4kt som Katarina Bure, pr\u00e4sthustrun i G\u00e4vle 1675. Han var en banbrytande kartograf som systematiskt dokumenterade norra Sverige. Hans karta visar lappmarkernas indelning och utbredning vid denna tid. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning \u00e4r Bures karta v\u00e4rdefull som referens f\u00f6r 1600-talets administrativa geografi i Lappland.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Wikipedia: Lycksele lappmark. Anders Bures kartografiska arbeten.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1648<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Drottning Kristina anl\u00e4gger \u00c5sele kyrkplats<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> \u00c5sele<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Beslut:<\/strong> Drottning Kristina<\/span>\n<\/div>\n<p>\u00c5r 1648 l\u00e4t drottning Kristina anl\u00e4gga <strong>\u00c5sele kyrkplats<\/strong>. Detta innebar att samerna i \u00c5ngermanna lappmark fick egen kyrkplats och senare administrativ tillh\u00f6righet \u2014 \u00c5sele lappmark bildades som separat enhet. Den s\u00f6dra delen av den gamla Laisbyn f\u00f6rdes d\u00e5 ocks\u00e5 \u00f6ver fr\u00e5n Ume lappmark till \u00c5sele. Detta var del av en systematisk svensk kolonisering av lappmarkerna med kyrkbygge som f\u00f6rsta steg \u2014 kyrkplatser blev administrativa centra d\u00e4r samerna kunde d\u00f6pa barn, vigas, och m\u00f6ta svensk administration. Liknande kyrkplatser anlades i Lycksele (1607), Arvidsjaur, Arjeplog och Jukkasj\u00e4rvi. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning \u00e4r 1648 ett centralt \u00e5r \u2014 fr\u00e5n detta \u00e5r finns kyrkliga handlingar f\u00f6r \u00c5sele och bygdens samiska befolkning.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Wikipedia: Lycksele lappmark. \u00c5sele kyrkplatsens historia.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1670\u20131671<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Johan Graans lapplandskartl\u00e4ggning<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Initiativtagare:<\/strong> Johan Graan, landsh\u00f6vding V\u00e4sterbotten<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Lantm\u00e4tare:<\/strong> Jonas Persson Gedda<\/span>\n<\/div>\n<p>N\u00e4r <strong>Johan Graan<\/strong> blev landsh\u00f6vding i V\u00e4sterbottens l\u00e4n 1653 p\u00e5b\u00f6rjade han systematisk kartl\u00e4ggning av lappmarkerna. \u00c5r 1670 s\u00e4nde han en skrivelse till rikskanslern <strong>Magnus Gabriel De la Gardie<\/strong> d\u00e4r han argumenterade f\u00f6r svensk kolonisering av lappmarkerna baserat p\u00e5 l\u00f6vskogsomr\u00e5den l\u00e4mpliga f\u00f6r djurh\u00e5llning. Han hade sj\u00e4lv uppr\u00e4ttat ett utkast till jordebok \u00f6ver Ume lappmark 1670 med namn p\u00e5 alla skattebetalande samer, vilka land de brukar och vilka fiskevatten som h\u00f6r till respektive land. Inte heller detta jordeboksarbete fick n\u00e5gon forts\u00e4ttning i \u00f6vriga lappmarker \u2014 vilket inneb\u00e4r att <strong>Ume lappmark har unikt rikt 1600-talsmaterial<\/strong>. \u00c5r 1671 skickade Graan ut lantm\u00e4taren <strong>Jonas Persson Gedda<\/strong>, notarien <strong>Anders Olofsson Holm<\/strong> samt malmletaren <strong>Erik Olofsson<\/strong> i f\u00e4lt. Resultatet blev en karta \u00f6ver Umbyn och Granbyn med alla lappskatteland inritade \u2014 namn p\u00e5 land, innehavare och tillh\u00f6rande fiskevatten. P\u00e5 kartan markerades dessutom 56 m\u00f6jliga platser f\u00f6r nybyggen. Detta \u00e4r Sveriges \u00e4ldsta detaljerade lappskattelandskarta.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Wikipedia: Lycksele lappmark. Jonas Persson Geddas karta \u00f6ver Umbyn och Granbyn 1671.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1680\u20131820<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Justitiarie f\u00f6r lappmarkerna \u2013 egen specialdomare<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Period:<\/strong> 140 \u00e5r<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Roll:<\/strong> Extra ordinarie domhavanden<\/span>\n<\/div>\n<p>I samband med delningen av V\u00e4sterbottens domsaga 1680 tillsattes en <strong>extra ordinarie domhavanden<\/strong> (med titeln justitiarie) f\u00f6r lappmarkerna i V\u00e4sterbotten. Denna justitiarie specialiserade sig p\u00e5 samiska r\u00e4ttsfr\u00e5gor \u2014 lappskatteland, renbete, samiska arvstvister, gr\u00e4nstvister mellan lappbyar och kolonisationsrelaterade m\u00e5l. Justitiarien arbetade parallellt med de allm\u00e4nna h\u00e4radsr\u00e4tterna och var en unik svensk r\u00e4ttslig institution. Genom systemet s\u00e4kerst\u00e4lldes att samiska r\u00e4ttsfr\u00e5gor hanterades av en jurist med specialkompetens. Detta system varade fram till 1820 d\u00e5 Norrbottens domsaga bildades och lappmarkerna delades mellan de tv\u00e5 l\u00e4nen. Justitiariens arkiv \u00e4r central f\u00f6r samisk sl\u00e4ktforskning under 1700-talet.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> \u00d6nnerfors, Elsa Trolle: <em>Domsagohistorik \u2013 Haparanda tingsr\u00e4tt<\/em>.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1788<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Samuel Liljeblads Lappska Resa \u2013 tidig forskningsdokumentation<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Forskningsresen\u00e4r:<\/strong> Samuel Liljeblad<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Startdatum:<\/strong> 29 maj 1788<\/span>\n<\/div>\n<p>Den 29 maj 1788 antr\u00e4dde botanikern och spr\u00e5kforskaren <strong>Samuel Liljeblad<\/strong> sin <em>DIARIUM f\u00f6r en Lappsk Resa<\/em>. Detta dagboksmaterial dokumenterar samisk befolkning, spr\u00e5k, kultur och r\u00e4ttsliga f\u00f6rh\u00e5llanden i lappmarkerna under sent 1700-tal. Liljeblad var en av Linn\u00e9s efterf\u00f6ljare och hans resedagbok \u00e4r v\u00e4rdefull prim\u00e4rk\u00e4lla. Originalen finns idag i <strong>Uppsala universitetsbibliotek<\/strong> (Handskrift S 40) och <strong>Nordiska Museets arkiv<\/strong> (Nm 25.365). F\u00f6r sl\u00e4ktforskning \u00e4r Liljeblads observationer av byar och familjer ett kompletterande material till de officiella arkiven. Andra viktiga forskningsresen\u00e4rer fr\u00e5n perioden inkluderar kyrkoherden Jacob Thurdfjaell (1736\u20131785) som skrev <em>Anm\u00e4rkningar r\u00f6rande Juckasj\u00e4rfvi Lappmark<\/em> (1775), och kyrkoherdarna Jonas Ol. Hollsten (1717\u20131789) och Samuel \u00d6hrling (1747\u20131799) som dokumenterade Lule\u00e5 lappmark, Jokkmokks pastorat och Jokkmokks socken.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> H\u00fclpherska samlingen (V\u00e4ster\u00e5s stiftsbibliotek Ms Ca 4). Uppsala UB Handskrift S 40.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1837<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Arjeplog och Arvidsjaur \u00f6verf\u00f6rs till Norrbotten<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Tidigare:<\/strong> V\u00e4sterbottens l\u00e4n<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Nytt:<\/strong> Norrbottens l\u00e4n<\/span>\n<\/div>\n<p>Enligt ett beslut 1837 \u00f6verf\u00f6rdes Lapplandsf\u00f6rsamlingarna Arjeplog och Arvidsjaur fr\u00e5n V\u00e4sterbottens l\u00e4n till Norrbottens l\u00e4n. Detta inneb\u00e4r att administrativt material f\u00f6r dessa omr\u00e5den fr\u00e5n 1837 h\u00f6r till Norrbotten, medan tidigare material h\u00f6r till V\u00e4sterbotten. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning \u00e4r detta avg\u00f6rande: f\u00f6rf\u00e4der fr\u00e5n Arjeplog och Arvidsjaur har material i b\u00e5da l\u00e4nen beroende p\u00e5 tidsperiod. Senare, \u00e5r <strong>1868<\/strong>, \u00f6verf\u00f6rdes Nordan\u00e5s och Fj\u00e4lln\u00e4s krononybyggen i Arjeplogs f\u00f6rsamling till Sorsele i V\u00e4sterbottens l\u00e4n \u2014 dessa hade kyrkligt sett redan tillh\u00f6rt Sorsele. Den 15 juli 1867 skadades dessutom Arjeplogs pr\u00e4stg\u00e5rd i en eldsv\u00e5da, varf\u00f6r vissa \u00e4ldsta dokument saknas. Arjeplogs f\u00f6rsamling bildades 1640 genom utbrytning fr\u00e5n Arvidsjaur. 1700\u20131743 bildade Arjeplog och Arvidsjaur gemensamt pastorat; 1743\u20131776 Arjeplog och Silbojokk; fr\u00e5n 1776 \u00e5ter eget pastorat.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> FamilySearch: Arjeplog Parish, Norrbotten. Wikipedia: Arjeplog.<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<h2>Samiska personer och spr\u00e5kk\u00e4llan i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n<p>Lapplands r\u00e4ttsliga material \u00e4r flerspr\u00e5kigt och flerkulturellt. I 1600- och 1700-talets domb\u00f6cker m\u00f6ter du svenska kanslitext, men personnamn och ortnamn \u00e5terspeglar samisk kultur. Samiska personnamn f\u00f6rekommer b\u00e5de i originalform (\u00c1slat, Niillas, Heaika) och i f\u00f6rsvenskade former (Per, Olof, Nils, Henrik). Patronymikon f\u00f6ljer i alla traditionerna -son-systemet (Persson, Olofsson, Nilsson) \u00e4ven f\u00f6r samiska personer. Vissa domb\u00f6cker dokumenterar samiska territoriella beteckningar f\u00f6r specifika renbetesland i originalform.<\/p>\n<h3>Termer du kan st\u00f6ta p\u00e5<\/h3>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Term<\/th>\n<th>Betydelse<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Lappmark<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Samiskt landomr\u00e5de med specifik r\u00e4ttsstatus. Sex historiska lappmarker: \u00c5sele, Ume (Lycksele), Pite, Lule, Torne, Kemi (f\u00f6rlorad 1809).<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Lappby<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Traditionell samisk grupp med gemensam renbetesmark och r\u00e4ttigheter. Ume lappmark hade Umbyn, Granbyn, Ranbyn och Vapsten.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Lappskatteland<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Samiskt skattnjord (renbetesland) som dokumenterades vid lappmarkernas tingslag. Gick i arv inom samiska sl\u00e4kter.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Lappmarksgr\u00e4ns<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Lagstadgad gr\u00e4ns mellan lappmark och bondbygd. P\u00e5verkade vilken r\u00e4ttsstatus och kolonisationsregler som g\u00e4llde.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Justitiarie<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Extra ordinarie domhavanden f\u00f6r lappmarkerna 1680\u20131820. Specialdomare f\u00f6r samiska r\u00e4ttsfr\u00e5gor.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Lappfogde<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Statlig tj\u00e4nsteman som drev in skatt fr\u00e5n samer. Karl Unesson 1602 f\u00f6r Ume lappmark.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Kyrkplats<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Centrum f\u00f6r samisk-svensk administration: kyrka, ting, marknad. Lycksele 1607, \u00c5sele 1648, Arjeplog och andra senare.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Krononybygge<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Statligt nybygge p\u00e5 kronans mark i lappmarken. Nordan\u00e5s och Fj\u00e4lln\u00e4s \u00e4r exempel fr\u00e5n Arjeplog (\u00f6verf\u00f6rda till Sorsele 1868).<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Avvittring<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Process d\u00e4r kronans jord skildes fr\u00e5n enskildas marker. Avvittringsr\u00e4tter i Norrland fr\u00e5n ca 1820.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Lappskola<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Skola f\u00f6r samiska barn. G\u00e4llivare lappskola 1757\u20131879, Jokkmokks lappskola 1750\u20131873.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Pastorat<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Kyrklig administrativ enhet ofta st\u00f6rre \u00e4n socknen. Arjeplog och Arvidsjaur bildade gemensamt pastorat 1700\u20131743.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Nasafj\u00e4llsepoken<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Period p\u00e5 1630\u20131660-talet med silvergruvbrytning vid Nasafj\u00e4ll. P\u00e5verkade lappbyar i Ume och Pite lappmarker.<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>Personnamn f\u00f6ljer flera traditioner. <strong>Samiska personnamn<\/strong> i original eller f\u00f6rsvenskad form: \u00c1slat\/Aslak, Niillas\/Nils, Heaika\/Henrik, Bieht\u00e1r\/Per, Ovll\u00e1\/Olof. <strong>Svenska personnamn<\/strong> i kolonisations- och administrativt sammanhang: Johan, Anders, Erik, Lars. <strong>Patronymikon<\/strong> f\u00f6ljer -son-systemet (Persson, Olofsson, Nilsson). I lappmarkerna f\u00f6rekommer ocks\u00e5 samiska g\u00e5rdsnamn med suffix -jaur (sj\u00f6), -jokk (\u00e4lv), -varto (fj\u00e4ll). Den samiska ben\u00e4mningen &#8221;S\u00e1pmi&#8221; f\u00f6r Sameland f\u00f6rekommer i nyare material fr\u00e5n 1900-talet och fram\u00e5t. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning \u00e4r det viktigt att veta att samma person kan ha b\u00e5de svenskt och samiskt namn i olika handlingar.<\/p>\n<div class=\"df-info-box\">\n<strong>Tips:<\/strong> F\u00f6r samisk sl\u00e4ktforskning \u00e4r <strong>Ajtte, Svenskt fj\u00e4ll- och samemuseum<\/strong> i Jokkmokk en central institution. Ajtte har framst\u00e4llt digitala kopior av &#8221;Historiska k\u00e4llor r\u00f6rande samer&#8221; fr\u00e5n landsarkivet i H\u00e4rn\u00f6sand och Riksarkivet. F\u00f6r 1600-talsanor i Ume lappmark \u2014 anv\u00e4nd Karl Unessons register 1602 och Johan Graans jordebok 1670. Anv\u00e4nd Maritas <a href=\"\/tips-2\/\">9 tips f\u00f6r gammal handstil<\/a> som grund f\u00f6r svenska handlingar.\n<\/div>\n<h2>Tidslinje f\u00f6r r\u00e4ttskipningen i Lappland<\/h2>\n<ul>\n<li><strong>F\u00f6rhistorisk tid:<\/strong> Samerna \u00e4r ursprungsbefolkning. Samisk sedvaner\u00e4tt till\u00e4mpas<\/li>\n<li><strong>Medeltid:<\/strong> H\u00e4lsingelagen till\u00e4mpas i takt med koloniseringen l\u00e4ngs kusten<\/li>\n<li><strong>1602:<\/strong> Hertig Karls ordning f\u00f6r samers skatt. Lappfogden Karl Unesson uppr\u00e4ttar register f\u00f6r &#8221;Wm\u00e5 och \u00c5ngermanne Lapper&#8221;<\/li>\n<li><strong>1607:<\/strong> Lycksele kyrkplats anl\u00e4ggs som f\u00f6rsta kyrkliga centrum i Ume lappmark<\/li>\n<li><strong>1611:<\/strong> Anders Bures karta \u00f6ver Nordkalotten \u2013 &#8221;Uma Lappmarck&#8221; som administrativ enhet<\/li>\n<li><strong>1611:<\/strong> Norrlands lagsaga bildas. Lappmarkerna ing\u00e5r<\/li>\n<li><strong>1614:<\/strong> Svea hovr\u00e4tt inr\u00e4ttas (<a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/vad-hette-stockholm-forr\/\">Stockholm<\/a>)<\/li>\n<li><strong>1630-tal:<\/strong> Nasafj\u00e4llsepoken b\u00f6rjar \u2013 silvergruvbrytning vid Nasafj\u00e4ll p\u00e5verkar lappbyar<\/li>\n<li><strong>1640:<\/strong> Arjeplogs f\u00f6rsamling bildas genom utbrytning ur Arvidsjaur<\/li>\n<li><strong>1647:<\/strong> H\u00e4rn\u00f6sands stift bildas. Lappmarkerna \u00f6verg\u00e5r fr\u00e5n Uppsala stift<\/li>\n<li><strong>1648:<\/strong> Drottning Kristina anl\u00e4gger \u00c5sele kyrkplats. \u00c5sele lappmark bildas<\/li>\n<li><strong>1653:<\/strong> Johan Graan blir landsh\u00f6vding i V\u00e4sterbottens l\u00e4n \u2013 p\u00e5b\u00f6rjar systematisk lappmarkskartl\u00e4ggning<\/li>\n<li><strong>1670:<\/strong> Johan Graans skrivelse till rikskansler Magnus Gabriel De la Gardie. Utkast till jordebok \u00f6ver Ume lappmark<\/li>\n<li><strong>1671:<\/strong> Lantm\u00e4taren Jonas Persson Gedda, notarien Anders Olofsson Holm + malmletaren Erik Olofsson i f\u00e4lt. Karta \u00f6ver Umbyn och Granbyn<\/li>\n<li><strong>1680:<\/strong> V\u00e4sterbottens domsaga delas. Justitiarie f\u00f6r lappmarkerna tills\u00e4tts<\/li>\n<li><strong>1700:<\/strong> Arjeplog och Arvidsjaur bildar gemensamt pastorat<\/li>\n<li><strong>1734:<\/strong> 1734 \u00e5rs lag inf\u00f6rs i Lappland<\/li>\n<li><strong>1743:<\/strong> Arjeplog och Silbojokk bildar gemensamt pastorat. Arvidsjaur blir eget<\/li>\n<li><strong>1750:<\/strong> Jokkmokks lappskola b\u00f6rjar (\u20131873)<\/li>\n<li><strong>1757:<\/strong> G\u00e4llivare lappskola b\u00f6rjar (\u20131879)<\/li>\n<li><strong>1775:<\/strong> Kyrkoherde Jacob Thurdfjaell skriver <em>Anm\u00e4rkningar r\u00f6rande Juckasj\u00e4rfvi Lappmark<\/em><\/li>\n<li><strong>1776:<\/strong> Silbojokk inkorporeras i Arjeplog. Arjeplog blir \u00e5ter eget pastorat<\/li>\n<li><strong>1788-05-29:<\/strong> Samuel Liljeblads <em>DIARIUM f\u00f6r en Lappsk Resa<\/em> b\u00f6rjar<\/li>\n<li><strong>1809-09-17:<\/strong> Freden i Fredrikshamn \u2013 Kemi lappmark f\u00f6rloras till Ryssland<\/li>\n<li><strong>1810:<\/strong> Lycksele tingslags lappskattelandshandlingar b\u00f6rjar AIa:11 (\u20131829)<\/li>\n<li><strong>1820:<\/strong> Justitiarie f\u00f6r lappmarkerna upph\u00f6r. Lappmarkerna delas mellan V\u00e4sterbottens och Norrbottens domsagor<\/li>\n<li><strong>1820:<\/strong> Avvittringsr\u00e4tt f\u00f6r Lappland bildas \u2013 skiljer kronans jord fr\u00e5n enskildas<\/li>\n<li><strong>1832:<\/strong> Arvidsjaurs tingslags lappskattelandshandlingar b\u00f6rjar AIa:10 (\u20131859)<\/li>\n<li><strong>1837:<\/strong> Arjeplog och Arvidsjaur Lapplandsf\u00f6rsamlingar \u00f6verf\u00f6rs fr\u00e5n V\u00e4sterbotten till Norrbottens l\u00e4n<\/li>\n<li><strong>1849:<\/strong> Lagmansr\u00e4tt avskaffas, h\u00e4radsr\u00e4tt direkt underordnad hovr\u00e4tten<\/li>\n<li><strong>1867-07-15:<\/strong> Eldsv\u00e5da i pr\u00e4stg\u00e5rden i Arjeplog \u2013 vissa \u00e4ldsta dokument f\u00f6rst\u00f6rs<\/li>\n<li><strong>1868:<\/strong> Nordan\u00e5s och Fj\u00e4lln\u00e4s krononybyggen i Arjeplog \u00f6verf\u00f6rs till Sorsele i V\u00e4sterbotten<\/li>\n<li><strong>1877:<\/strong> Pite\u00e5 domsaga bildas med Arvidsjaur och Arjeplog tingslag<\/li>\n<li><strong>1904:<\/strong> G\u00e4llivare domsaga bildas. Jokkmokk och G\u00e4llivare \u00f6verf\u00f6rs hit<\/li>\n<li><strong>1904:<\/strong> Lule\u00e5 stift bildas \u2013 eget stift f\u00f6r Norrbotten\/Lappland<\/li>\n<li><strong>1907:<\/strong> Enontekis tingslag byter namn till Karesuando tingslag<\/li>\n<li><strong>1928:<\/strong> Arjeplog delas i Arjeplogs och S\u00f6dra Bergn\u00e4s kyrkobokf\u00f6ringsdistrikt<\/li>\n<li><strong>1936:<\/strong> Hovr\u00e4tten f\u00f6r \u00d6vre Norrland bildas i Ume\u00e5. Lapplandsm\u00e5l \u00f6verg\u00e5r fr\u00e5n Svea<\/li>\n<li><strong>1971:<\/strong> H\u00e4radsr\u00e4tter och r\u00e5dhusr\u00e4tter sl\u00e5s samman till tingsr\u00e4tter<\/li>\n<li><strong>1991:<\/strong> Folkbokf\u00f6ringen \u00f6verf\u00f6rs till skattemyndigheten. Kyrkobokf\u00f6ringsdistrikt upph\u00f6r<\/li>\n<li><strong>2010:<\/strong> Landsarkivet i H\u00e4rn\u00f6sand uppg\u00e5r i Riksarkivet<\/li>\n<\/ul>\n<h2>Var hittar du domb\u00f6ckerna?<\/h2>\n<p>Domb\u00f6ckerna fr\u00e5n Lappland bevaras hos <strong>Riksarkivet i H\u00e4rn\u00f6sand<\/strong> med prefixet SE\/HLA. Mycket \u00e4ldre material finns digitaliserat hos Riksarkivet och Arkiv Digital. <strong>Ajtte, Svenskt fj\u00e4ll- och samemuseum<\/strong> i Jokkmokk har specialiserat sig p\u00e5 samisk dokumentation.<\/p>\n<h3>Riksarkivet och \u00f6ppna k\u00e4llor<\/h3>\n<ul>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/sok.riksarkivet.se\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Riksarkivets digitala forskarsal<\/a><\/strong> \u2013 kostnadsfri tillg\u00e5ng till lappmarkernas tingslagsmaterial.<\/li>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/riksarkivet.se\/harnosand\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Riksarkivet i H\u00e4rn\u00f6sand<\/a><\/strong> \u2013 officiell hemsida med information om norrl\u00e4ndskt material.<\/li>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/www.ajtte.com\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Ajtte \u2013 Svenskt fj\u00e4ll- och samemuseum<\/a><\/strong> i Jokkmokk. Har framst\u00e4llt digitala kopior av &#8221;Historiska k\u00e4llor r\u00f6rande samer&#8221; fr\u00e5n landsarkivet i H\u00e4rn\u00f6sand och Riksarkivet.<\/li>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/www.kansallisarkisto.fi\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Kansallisarkisto (Riksarkivet i Finland)<\/a><\/strong> \u2013 f\u00f6r material fr\u00e5n Kemi lappmark efter 1809.<\/li>\n<li><strong>H\u00fclpherska samlingen<\/strong> \u2013 V\u00e4ster\u00e5s stiftsbibliotek Ms Ca 4. Inneh\u00e5ller anteckningar om Jukkasj\u00e4rvi Lappmark (Jacob Thurdfjaell 1775), Lule\u00e5 lappmark, Jokkmokks pastorat och Jokkmokks socken (Jonas Ol. Hollsten, Samuel \u00d6hrling).<\/li>\n<li><strong>Liljeblad, Samuel:<\/strong> <em>DIARIUM f\u00f6r en Lappsk Resa<\/em> (1788). Originalen i Uppsala UB S 40 och Nordiska Museet Nm 25.365.<\/li>\n<li><strong>R\u00e4kenskapsbok f\u00f6r Scholorna i Lappmarken 1847\u20131861<\/strong> \u2013 Uppsala universitetsbibliotek U 14b.<\/li>\n<li><strong>Visitationsakter r\u00f6rande G\u00e4llivare lappskola 1757\u20131879<\/strong> \u2013 kopior i H\u00e4rn\u00f6sands landsarkiv.<\/li>\n<li><strong>Visitationsakter r\u00f6rande Jokkmokks lappskola 1750\u20131873<\/strong> \u2013 kopior i H\u00e4rn\u00f6sands landsarkiv.<\/li>\n<li><strong>Sak\u00f6resl\u00e4ngderna<\/strong> \u2013 fungerar som personregister till domb\u00f6ckerna.<\/li>\n<\/ul>\n<h3>Abonnemang och tryckta k\u00e4llor<\/h3>\n<ul>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/www.arkivdigital.se\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Arkiv Digital<\/a><\/strong> \u2013 nyfotograferade bilder med generellt b\u00e4ttre kvalitet \u00e4n Riksarkivets. Lappmarkernas tingslag v\u00e4lkatalogiserade.<\/li>\n<li><strong>Arvidsjaurs tingslags h\u00e4radsr\u00e4tts arkiv. Urval av handlingar r\u00f6rande lappskatteland<\/strong> AIa:10\u201314 (1832\u20131859). Digitala kopior av original i Landsarkivet i H\u00e4rn\u00f6sand.<\/li>\n<li><strong>Lycksele tingslags h\u00e4radsr\u00e4tts arkiv. Urval av handlingar r\u00f6rande lappskatteland<\/strong> AIa:11\u201317 (1810\u20131829). Digitala kopior av original i Landsarkivet i H\u00e4rn\u00f6sand.<\/li>\n<li><strong>Arjeplogs tingslag Sm\u00e5protokoll 1820\u20131866<\/strong> (FamilySearch Catalog).<\/li>\n<li><strong>\u00d6nnerfors, Elsa Trolle:<\/strong> Domsagohistoriker f\u00f6r Haparanda, G\u00e4llivare, Lule\u00e5 och Pite\u00e5 tingsr\u00e4tter.<\/li>\n<li><strong>Thurdfjaell, Jacob:<\/strong> <em>Anm\u00e4rkningar r\u00f6rande Juckasj\u00e4rfvi Lappmark<\/em> (1775).<\/li>\n<li><strong>Hollsten, Jonas Ol. &#038; \u00d6hrling, Samuel &#038; Lundmark, J.:<\/strong> <em>Handlingar r\u00f6rande Lule\u00e5 lappmark, Jockmocks pastorat samt Jockmocks sockn<\/em>.<\/li>\n<li><strong>Karl Unessons register 1602<\/strong> \u2013 &#8221;Wm\u00e5 och \u00c5ngermanne Lapper&#8221;. I H\u00fclpherska samlingen.<\/li>\n<\/ul>\n<div class=\"df-tips\">\n<strong>Forskartips:<\/strong> Lapplands viktigaste s\u00e4rpr\u00e4glade resurser \u00e4r <strong>lappskattelandshandlingarna<\/strong> fr\u00e5n Lycksele (1810\u20131829) och Arvidsjaur (1832\u20131859), som dokumenterar samiska familjers renbetesmarker. F\u00f6r Ume lappmark finns dessutom Karl Unessons register fr\u00e5n 1602 \u2014 Sveriges \u00e4ldsta detaljerade samiska befolkningsk\u00e4lla. F\u00f6r modern samisk sl\u00e4ktforskning \u00e4r <strong>Ajtte, Svenskt fj\u00e4ll- och samemuseum<\/strong> i Jokkmokk en oumb\u00e4rlig resurs. F\u00f6r Kemi lappmark efter 1809 \u2014 s\u00f6k i Kansallisarkisto i Finland.\n<\/div>\n<h3>Specialdomstolar och relaterade r\u00e4ttsforum<\/h3>\n<p>F\u00f6rutom de allm\u00e4nna h\u00e4radsr\u00e4tterna och r\u00e5dhusr\u00e4tterna fanns flera specialdomstolar som \u00e4r v\u00e4rda att k\u00e4nna till:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Svea hovr\u00e4tt<\/strong> (Stockholm, fr\u00e5n 1614, f\u00f6r Lappland till 1936) \u2013 andra instans tidigare.<\/li>\n<li><strong>Hovr\u00e4tten f\u00f6r \u00d6vre Norrland<\/strong> (Ume\u00e5, fr\u00e5n 1936) \u2013 nuvarande andra instans.<\/li>\n<li><strong>Justitiarie f\u00f6r lappmarkerna<\/strong> (1680\u20131820) \u2013 extra ordinarie domhavanden f\u00f6r samiska r\u00e4ttsfr\u00e5gor.<\/li>\n<li><strong>Avvittringsr\u00e4tt f\u00f6r Lappland<\/strong> (fr\u00e5n ca 1820) \u2013 skiljde kronans jord fr\u00e5n enskildas marker. Underst\u00e4lld landsh\u00f6vdingen.<\/li>\n<li><strong>Uppsala stift<\/strong> (till 1647) \u2013 f\u00f6r kyrkliga m\u00e5l i lappmarken.<\/li>\n<li><strong>H\u00e4rn\u00f6sands stift<\/strong> (1647\u20131904) \u2013 f\u00f6r Lapplands kyrkliga m\u00e5l.<\/li>\n<li><strong>Lule\u00e5 stift<\/strong> (fr\u00e5n 1904) \u2013 eget stift f\u00f6r norra Norrland inkl. nordliga lappmarker.<\/li>\n<li><strong>Lappskolornas administration<\/strong> \u2013 G\u00e4llivare lappskola 1757\u20131879, Jokkmokks lappskola 1750\u20131873.<\/li>\n<li><strong>Sametinget<\/strong> (fr\u00e5n 1993) \u2013 modern samisk sj\u00e4lvstyrande institution. Inte en domstol men hanterar samiska fr\u00e5gor.<\/li>\n<li><strong>Foreningar f\u00f6r lapsk mission<\/strong> \u2013 missionsorganisationer som dokumenterade samisk befolkning.<\/li>\n<\/ul>\n<h2>Praktiska forskartips f\u00f6r Lappland<\/h2>\n<ul>\n<li><strong>F\u00f6rst\u00e5 lappmarksindelningen<\/strong> \u2013 Lappland har sex historiska lappmarker (\u00c5sele, Ume, Pite, Lule, Torne, Kemi). V\u00e4lj r\u00e4tt f\u00f6r r\u00e4tt period.<\/li>\n<li><strong>F\u00f6re 1820<\/strong> \u2013 hela Lappland under V\u00e4sterbottens domsaga med justitiarie f\u00f6r lappmarkerna.<\/li>\n<li><strong>1820\u20131837<\/strong> \u2013 Pite lappmark (Arvidsjaur, Arjeplog) fortfarande i V\u00e4sterbotten.<\/li>\n<li><strong>Fr\u00e5n 1837<\/strong> \u2013 Arvidsjaur och Arjeplog \u00f6verf\u00f6rs till Norrbottens l\u00e4n.<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r Ume lappmark-anor fr\u00e5n 1600-tal<\/strong> \u2013 anv\u00e4nd Karl Unessons register 1602 och Johan Graans jordebok 1670. Unikt rikt material.<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r \u00c5sele-anor<\/strong> \u2013 kyrkliga handlingar fr\u00e5n 1648 n\u00e4r \u00c5sele kyrkplats anlades.<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r Arjeplog-anor<\/strong> \u2013 kontrollera att f\u00f6rf\u00e4der inte p\u00e5verkats av eldsv\u00e5dan 15 juli 1867 (vissa \u00e4ldsta dokument saknas).<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r lappskatteland-forskning<\/strong> \u2013 Lycksele AIa:11\u201317 (1810\u20131829) och Arvidsjaur AIa:10\u201314 (1832\u20131859).<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r samisk sl\u00e4ktforskning<\/strong> \u2013 kontakta Ajtte, Svenskt fj\u00e4ll- och samemuseum i Jokkmokk.<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r Kemi lappmark-anor<\/strong> \u2013 s\u00f6k i Kansallisarkisto i Finland (f\u00f6rlorat 1809).<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r Sorsele och Storumans-anor<\/strong> \u2013 tidigare under Lycksele lappmark; Sorsele blev egen senare.<\/li>\n<li><strong>Anv\u00e4nd Maritas <a href=\"\/tips-2\/\">9 tips f\u00f6r gammal handstil<\/a><\/strong> \u2013 lapplandska handlingar f\u00f6ljer standard nordsvensk skrifttradition.<\/li>\n<li><strong>Konsultera v\u00e5rt <a href=\"\/dombokslexikon\/\">Dombokslexikon<\/a><\/strong> f\u00f6r ok\u00e4nda juridiska termer och v\u00e5rt <a href=\"\/foremalslexikon\/\">F\u00f6rem\u00e5lslexikon<\/a> f\u00f6r f\u00f6rem\u00e5l i bouppteckningar.<\/li>\n<\/ul>\n<h2 class=\"df-faq\">Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n<div class=\"df-faq\">\n<h3>Vilket landsarkiv har Lapplands domb\u00f6cker?<\/h3>\n<p>Riksarkivet i H\u00e4rn\u00f6sand f\u00f6rvarar originalen fr\u00e5n hela Lappland med prefixet SE\/HLA. H\u00e4rn\u00f6sand-arkivet t\u00e4cker hela Norrland \u2014 V\u00e4sternorrlands, G\u00e4vleborgs, J\u00e4mtlands, V\u00e4sterbottens och Norrbottens l\u00e4n. F\u00f6r \u00c5sele, Ume och Pite lappmarker s\u00f6ker du under V\u00e4sterbottens l\u00e4n; f\u00f6r Lule och Torne lappmarker under Norrbottens l\u00e4n. Material f\u00f6r Arjeplog och Arvidsjaur har dubbla tillh\u00f6righeter beroende p\u00e5 tidsperiod (efter 1837 i Norrbotten). <strong>Ajtte, Svenskt fj\u00e4ll- och samemuseum<\/strong> i Jokkmokk \u00e4r en central kompletterande institution f\u00f6r samisk sl\u00e4ktforskning.<\/p>\n<h3>Hur l\u00e5ngt tillbaka finns domb\u00f6cker fr\u00e5n Lappland?<\/h3>\n<p>Karl Unessons register fr\u00e5n 1602 f\u00f6r &#8221;Wm\u00e5 och \u00c5ngermanne Lapper&#8221; \u00e4r Sveriges \u00e4ldsta detaljerade k\u00e4lla om samisk befolkning \u2014 det inneh\u00e5ller namn p\u00e5 alla skattebetalande samer, hush\u00e5llens sammans\u00e4ttning, antal renar och fiskevatten. Johan Graans jordebok f\u00f6r Ume lappmark fr\u00e5n 1670 och kartan \u00f6ver Umbyn och Granbyn fr\u00e5n 1671 \u00e4r d\u00e4rn\u00e4st i \u00e5lder. Bevarade tingsprotokoll fr\u00e5n lappmarkstingslag g\u00e5r till sent 1600-tal. Lappskattelandshandlingar finns fr\u00e5n 1810 (Lycksele) och 1832 (Arvidsjaur).<\/p>\n<h3>Hur var lappmarkerna indelade?<\/h3>\n<p>Lappland har historiskt varit indelat i sex lappmarker: <strong>\u00c5sele lappmark<\/strong> (s\u00f6dra Lappland fr\u00e5n 1648), <strong>Ume lappmark<\/strong> (\u00e4ven kallad Lycksele lappmark \u2013 Lycksele, Mal\u00e5, Sorsele, Storumans kommuner) med de historiska lappbyarna Umbyn, Gran, Ran och Vapsten, <strong>Pite lappmark<\/strong> (Arvidsjaur, Arjeplog), <strong>Lule lappmark<\/strong> (Jokkmokk, G\u00e4llivare), <strong>Torne lappmark<\/strong> (Jukkasj\u00e4rvi, Karesuando) och <strong>Kemi lappmark<\/strong> (f\u00f6rlorades till Ryssland 1809 och tillh\u00f6r nu Finland). Varje lappmark hade egen tingsverksamhet och egna lappbyar med specifik r\u00e4ttsstatus.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r ett lappskatteland?<\/h3>\n<p>Lappskatteland var samiskt skattnjord \u2014 renbetesmark som dokumenterades vid lappmarkernas tingslag. Varje samisk sl\u00e4kt hade traditionellt r\u00e4tt till specifika renbetesmarker som registrerades vid lokalt tingslag och gick i arv inom samiska sl\u00e4kter. Det liknade en form av familje\u00e4gd nyttjander\u00e4tt. Lappskattelandshandlingar finns bevarade vid Lycksele tingslags h\u00e4radsr\u00e4tt (volymer AIa:11\u201317 fr\u00e5n 1810\u20131829) och Arvidsjaurs tingslags h\u00e4radsr\u00e4tt (volymer AIa:10\u201314 fr\u00e5n 1832\u20131859). Dessa \u00e4r central k\u00e4lla f\u00f6r samisk sl\u00e4ktforskning och visar sl\u00e4ktskapsm\u00f6nster \u00f6ver generationer.<\/p>\n<h3>Vem var Johan Graan och varf\u00f6r \u00e4r han viktig?<\/h3>\n<p>Johan Graan blev landsh\u00f6vding i V\u00e4sterbottens l\u00e4n 1653 och p\u00e5b\u00f6rjade systematisk kartl\u00e4ggning av lappmarkerna. \u00c5r 1670 s\u00e4nde han en skrivelse till rikskansler Magnus Gabriel De la Gardie d\u00e4r han argumenterade f\u00f6r svensk kolonisering av lappmarkerna. Han hade sj\u00e4lv uppr\u00e4ttat ett utkast till jordebok \u00f6ver Ume lappmark 1670. \u00c5r 1671 skickade han ut lantm\u00e4taren Jonas Persson Gedda, notarien Anders Olofsson Holm och malmletaren Erik Olofsson \u2014 resultatet blev Sveriges \u00e4ldsta detaljerade lappskattelandskarta \u00f6ver Umbyn och Granbyn. Inte heller detta arbete fick forts\u00e4ttning i \u00f6vriga lappmarker, vilket inneb\u00e4r att Ume lappmark har unikt rikt 1600-talsmaterial. Graan \u00e4r central f\u00f6r samisk historiska forskning.<\/p>\n<h3>Vad var Nasafj\u00e4llsepoken?<\/h3>\n<p>Nasafj\u00e4llsepoken var en period p\u00e5 1630-talet och senare d\u00e5 en silvergruva drevs vid Nasafj\u00e4ll i Pite lappmark (gr\u00e4nsen mot Norge). Gruvan uppt\u00e4cktes 1635 och drevs till 1659. Brytningen kr\u00e4vde transporter, virke och arbetskraft, vilket p\u00e5verkade lappbyarna i Ume och Pite lappmarker. Ran- och Granbyarna i Ume lappmark \u00f6verf\u00f6rdes under en period till den nyanlagda Arjeplogs kyrkplats i Pite lappmark f\u00f6r att samerna i dessa byar skulle inlemmas i Nasafj\u00e4llsgruvans transportsystem. Detta \u00e4r ett exempel p\u00e5 hur statliga intressen \u2014 gruvbrytningen \u2014 p\u00e5verkade traditionella samiska r\u00e4ttsm\u00f6nster och tv\u00e5ngsf\u00f6rflyttade m\u00e4nniskor. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning kan Nasafj\u00e4llsepoken f\u00f6rklara varf\u00f6r vissa samer flyttade mellan byar och lappmarker under 1600-talet.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r Ajtte och hur anv\u00e4nder jag det?<\/h3>\n<p><strong>Ajtte, Svenskt fj\u00e4ll- och samemuseum<\/strong> i Jokkmokk \u00e4r Sveriges centralmuseum f\u00f6r samisk kultur och historia. Det grundades 1989 och har systematiskt samlat och digitaliserat material relevant f\u00f6r samisk sl\u00e4ktforskning. Ajtte har framst\u00e4llt digitala kopior av &#8221;Historiska k\u00e4llor r\u00f6rande samer&#8221; fr\u00e5n landsarkivet i H\u00e4rn\u00f6sand och Riksarkivet. Detta inkluderar lappskattelandshandlingar, kyrkliga handlingar, fogder\u00e4kenskaper och \u00e4ldre kartor. F\u00f6r samisk sl\u00e4ktforskning b\u00f6r du kontakta Ajtte direkt \u2014 museets bibliotek och arkiv \u00e4r \u00f6ppna f\u00f6r forskare. Webbsidan \u00e4r ajtte.com.<\/p>\n<h3>Var ska jag b\u00f6rja om jag \u00e4r nyb\u00f6rjare?<\/h3>\n<p>B\u00f6rja med att fastst\u00e4lla din f\u00f6rfaders socken och lappmark. Lappland har m\u00e5nga socknar inom de fem (sex) lappmarkerna. F\u00f6r Ume lappmark-anor b\u00f6rja med Karl Unessons register 1602 och Johan Graans jordebok 1670 om f\u00f6rf\u00e4der var samer. F\u00f6r \u00c5sele-anor \u2014 kyrkliga handlingar fr\u00e5n 1648. F\u00f6r Arjeplog och Arvidsjaur \u2014 kontrollera om material p\u00e5verkats av 1867 \u00e5rs eldsv\u00e5da. F\u00f6r samisk sl\u00e4ktforskning kontakta Ajtte. F\u00f6r Kemi lappmark efter 1809 \u2014 Kansallisarkisto i Finland. Anv\u00e4nd Riksarkivet i H\u00e4rn\u00f6sand f\u00f6r originalmaterial och Arkiv Digital f\u00f6r digitaliserat. V\u00e5r <a href=\"\/tips-3\/\">guide till att hitta r\u00e4tt dombok<\/a> g\u00e5r igenom processen steg f\u00f6r steg.<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"df-kallor\">\n<h3>K\u00e4llor och vidare l\u00e4sning<\/h3>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/sok.riksarkivet.se\/nad\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Riksarkivets NAD (Nationella arkivdatabasen)<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/riksarkivet.se\/harnosand\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Riksarkivet i H\u00e4rn\u00f6sand \u2013 officiell hemsida<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.ajtte.com\/\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Ajtte \u2013 Svenskt fj\u00e4ll- och samemuseum<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.kansallisarkisto.fi\/\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Kansallisarkisto (Riksarkivet i Finland)<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.arkivdigital.se\/\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Arkiv Digital<\/a><\/li>\n<li>Thurdfjaell, Jacob. <em>Anm\u00e4rkningar r\u00f6rande Juckasj\u00e4rfvi Lappmark<\/em> (1775).<\/li>\n<li>Hollsten, Jonas Ol., \u00d6hrling, Samuel &#038; Lundmark, J. <em>Handlingar r\u00f6rande Lule\u00e5 lappmark, Jockmocks pastorat samt Jockmocks sockn<\/em>.<\/li>\n<li>Liljeblad, Samuel. <em>DIARIUM f\u00f6r en Lappsk Resa. Antr\u00e4dd d. 29 Maji 1788<\/em>. Uppsala UB Handskrift S 40, Nordiska Museet Nm 25.365.<\/li>\n<li>H\u00fclpherska samlingen. V\u00e4ster\u00e5s stiftsbibliotek Ms Ca 4.<\/li>\n<li>Karl Unesson. Register \u00f6ver &#8221;Wm\u00e5 och \u00c5ngermanne Lapper&#8221; (1602).<\/li>\n<li>Graan, Johan. Utkast till jordebok \u00f6ver Ume lappmark (1670). Karta \u00f6ver Umbyn och Granbyn (1671).<\/li>\n<li>\u00d6nnerfors, Elsa Trolle. Domsagohistoriker f\u00f6r Haparanda, G\u00e4llivare, Lule\u00e5 och Pite\u00e5 tingsr\u00e4tter.<\/li>\n<li>R\u00e4kenskapsbok f\u00f6r Scholorna i Lappmarken 1847\u20131861. Uppsala UB U 14b.<\/li>\n<li>Visitationsakter r\u00f6rande G\u00e4llivare lappskola 1757\u20131879 (H\u00e4rn\u00f6sands landsarkiv).<\/li>\n<li>Visitationsakter r\u00f6rande Jokkmokks lappskola 1750\u20131873 (H\u00e4rn\u00f6sands landsarkiv).<\/li>\n<li>Lycksele lappmark \u2013 Wikipedia.<\/li>\n<li>Arjeplog Parish, Norrbotten, Sweden Genealogy \u2013 FamilySearch.<\/li>\n<li>Inger, G\u00f6ran. <em><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sveriges-gamla-lagar\/\">Svensk r\u00e4ttshistoria<\/a><\/em>. Liber.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p><script type=\"application\/ld+json\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@type\":\"Article\",\"headline\":\"Lappland \u2013 tingslag och domb\u00f6cker\",\"description\":\"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i Lappland \u2013 tingslag med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i H\u00e4rn\u00f6sand, lappmarkerna \u00c5sele, Ume, Pite, Lule och Torne samt samisk sl\u00e4ktforskning.\",\"author\":{\"@type\":\"Organization\",\"name\":\"Domboksforskning.se\"},\"publisher\":{\"@type\":\"Organization\",\"name\":\"Domboksforskning.se\",\"url\":\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/\"},\"about\":[{\"@type\":\"Place\",\"name\":\"Lappland\"},{\"@type\":\"Thing\",\"name\":\"Tingslag\"},{\"@type\":\"Thing\",\"name\":\"Domb\u00f6cker\"},{\"@type\":\"Place\",\"name\":\"Lycksele\"},{\"@type\":\"Place\",\"name\":\"Jokkmokk\"},{\"@type\":\"Thing\",\"name\":\"Lappskatteland\"},{\"@type\":\"Thing\",\"name\":\"Samisk sl\u00e4ktforskning\"}],\"inLanguage\":\"sv\"}<\/script><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i Lappland \u2013 tingslag med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i H\u00e4rn\u00f6sand, lappmarkerna \u00c5sele, Ume, Pite, Lule och Torne samt samis<\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":697,"parent":670,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_yoast_wpseo_focuskw":"Lappland domb\u00f6cker","_yoast_wpseo_title":"Lappland \u2013 tingslag och domb\u00f6cker","_yoast_wpseo_metadesc":"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i Lappland \u2013 tingslag med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i H\u00e4rn\u00f6sand, lappmarkerna \u00c5sele, Ume, Pite, Lule och Torne samt samisk sl\u00e4ktforskning.","_yoast_wpseo_meta-robots-noindex":"","_yoast_wpseo_meta-robots-nofollow":"","_yoast_wpseo_canonical":"","_yoast_wpseo_opengraph-title":"","_yoast_wpseo_opengraph-description":"","_yoast_wpseo_twitter-title":"","_yoast_wpseo_twitter-description":"","footnotes":""},"class_list":["post-698","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.9 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Lappland \u2013 tingslag och domb\u00f6cker<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i Lappland \u2013 tingslag med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i H\u00e4rn\u00f6sand, lappmarkerna \u00c5sele, Ume, Pite, Lule och Torne samt samisk sl\u00e4ktforskning.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/lappland\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Lappland \u2013 tingslag och domb\u00f6cker\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i Lappland \u2013 tingslag med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i H\u00e4rn\u00f6sand, lappmarkerna \u00c5sele, Ume, Pite, Lule och Torne samt samisk sl\u00e4ktforskning.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/lappland\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-19T10:55:29+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/lappland-bild.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1170\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"615\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"25 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/lappland\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/lappland\\\/\",\"name\":\"Lappland \u2013 tingslag och domb\u00f6cker\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/lappland\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/lappland\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/lappland-bild.webp\",\"datePublished\":\"2026-05-17T15:39:33+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-19T10:55:29+00:00\",\"description\":\"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i Lappland \u2013 tingslag med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i H\u00e4rn\u00f6sand, lappmarkerna \u00c5sele, Ume, Pite, Lule och Torne samt samisk sl\u00e4ktforskning.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/lappland\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/lappland\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/lappland\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/lappland-bild.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/lappland-bild.webp\",\"width\":1170,\"height\":615,\"caption\":\"Sverige runt - Lapplands h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/lappland\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Sverige runt \u2013 landskapsguider f\u00f6r domboksforskning\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":3,\"name\":\"Lappland \u2013 tingslag och domb\u00f6cker\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Lappland \u2013 tingslag och domb\u00f6cker","description":"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i Lappland \u2013 tingslag med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i H\u00e4rn\u00f6sand, lappmarkerna \u00c5sele, Ume, Pite, Lule och Torne samt samisk sl\u00e4ktforskning.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/lappland\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Lappland \u2013 tingslag och domb\u00f6cker","og_description":"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i Lappland \u2013 tingslag med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i H\u00e4rn\u00f6sand, lappmarkerna \u00c5sele, Ume, Pite, Lule och Torne samt samisk sl\u00e4ktforskning.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/lappland\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-19T10:55:29+00:00","og_image":[{"width":1170,"height":615,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/lappland-bild.webp","type":"image\/webp"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"25 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/lappland\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/lappland\/","name":"Lappland \u2013 tingslag och domb\u00f6cker","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/lappland\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/lappland\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/lappland-bild.webp","datePublished":"2026-05-17T15:39:33+00:00","dateModified":"2026-05-19T10:55:29+00:00","description":"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i Lappland \u2013 tingslag med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i H\u00e4rn\u00f6sand, lappmarkerna \u00c5sele, Ume, Pite, Lule och Torne samt samisk sl\u00e4ktforskning.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/lappland\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/lappland\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/lappland\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/lappland-bild.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/lappland-bild.webp","width":1170,"height":615,"caption":"Sverige runt - Lapplands h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/lappland\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Sverige runt \u2013 landskapsguider f\u00f6r domboksforskning","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/"},{"@type":"ListItem","position":3,"name":"Lappland \u2013 tingslag och domb\u00f6cker"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/698","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=698"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/698\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":936,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/698\/revisions\/936"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/670"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/697"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=698"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}