{"id":696,"date":"2026-05-17T16:39:33","date_gmt":"2026-05-17T15:39:33","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?page_id=696"},"modified":"2026-05-19T11:55:25","modified_gmt":"2026-05-19T10:55:25","slug":"jamtland","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/jamtland\/","title":{"rendered":"J\u00e4mtland \u2013 tingslag och domb\u00f6cker"},"content":{"rendered":"<div class=\"df-snabbfakta\">\n<h3>Snabbfakta om J\u00e4mtland<\/h3>\n<ul>\n<li><strong>Region:<\/strong> Norrland (mellersta inland, mot norska gr\u00e4nsen)<\/li>\n<li><strong>Svenskt sedan:<\/strong> 1645 (genom freden i Br\u00f6msebro). F\u00f6re det norskt 1178\u20131645<\/li>\n<li><strong>Landsarkiv:<\/strong> <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/riksarkivets-digitala-forskarsal\/\">Riksarkivet<\/a> i \u00d6stersund (Arkivv\u00e4gen 1)<\/li>\n<li><strong>Arkivprefix:<\/strong> SE\/\u00d6LA<\/li>\n<li><strong>Tingslagsindelning:<\/strong> Cirka 12 historiska tingslag samt \u00d6stersund som residensstad<\/li>\n<li><strong>\u00c4ldsta lag:<\/strong> Frostatingslagen (norsk medeltida lag) f\u00f6ljt av svenska lagar fr\u00e5n 1645<\/li>\n<li><strong>Hovr\u00e4tt:<\/strong> Svea hovr\u00e4tt fr\u00e5n 1645, fr\u00e5n 1948 hovr\u00e4tten f\u00f6r Nedre Norrland<\/li>\n<li><strong>Viktigaste tingsorter:<\/strong> \u00d6stersund, Fr\u00f6s\u00f6n (Jamtamot), Sveg (H\u00e4rjedalen), Brunflo, Sunne<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p>Letar du efter f\u00f6rf\u00e4der i J\u00e4mtland? Den h\u00e4r guiden ger dig en \u00f6verblick av hur r\u00e4ttskipningen var organiserad i landskapet, vilka arkiv som bevarar domb\u00f6ckerna, hur J\u00e4mtland gick fr\u00e5n sj\u00e4lvstyrande bonderepublik via norskt skattland till svenskt landskap och konkreta r\u00e4ttsfall som visar bredden i materialet. J\u00e4mtland har en helt unik plats i Sveriges r\u00e4ttshistoria \u2014 landskapet var <strong>norskt 1178\u20131645<\/strong>, och dessf\u00f6rinnan en sj\u00e4lvstyrande bonderepublik med ett av v\u00e4rldens \u00e4ldsta parlament, <strong>Jamtamot<\/strong>. Det betyder att r\u00e4ttshistoriskt material fr\u00e5n f\u00f6re 1645 finns i b\u00e5de svenska och norska arkiv, och den j\u00e4mtl\u00e4ndska befolkningen \u00e4r den <strong>sista folkgrupp som kollektivt fick svenskt medborgarskap<\/strong> \u2014 f\u00f6rst 1699.<\/p>\n<div class=\"df-byline\">\nDenna landskapsguide har skrivits av redaktionen p\u00e5 domboksforskning.se som komplement till <strong><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/marita-persson\/\">Marita Perssons<\/a><\/strong> originalmaterial om domboksforskning. Marita specialiserade sig p\u00e5 V\u00e4sterg\u00f6tlands h\u00e4radsr\u00e4tter, medan andra landskap \u00e4r fortsatt utveckling och bygger p\u00e5 offentligt tillg\u00e4ngligt forskningsmaterial.\n<\/div>\n<h2>Historisk bakgrund och r\u00e4ttskipning i J\u00e4mtland<\/h2>\n<p>J\u00e4mtland har en oerh\u00f6rt rik och komplicerad r\u00e4ttshistoria. Landskapet \u2014 p\u00e5 dialekt <strong>&#8221;Jamtlann&#8221;<\/strong> \u2014 utgjorde under vikingatiden en sj\u00e4lvstyrande <strong>bonderepublik<\/strong> som var sj\u00e4lvst\u00e4ndig fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l Norge som Sverige. Beslut togs vid alltinget <strong>Jamtamot<\/strong>, ett av v\u00e4rldens \u00e4ldsta parlament. Tingsplatsen l\u00e5g p\u00e5 Fr\u00f6s\u00f6n mitt i Storsj\u00f6n, och Jamtamot fungerade b\u00e5de som lagting och som politisk samlingsplats. Detta system var unikt \u2014 ingen kung styrde J\u00e4mtland, utan b\u00f6nderna sj\u00e4lva.<\/p>\n<p>Kristnandet av J\u00e4mtland skedde i mitten av 1000-talet \u2014 m\u00f6jligen som ett resultat av ett beslut vid Jamtamot. Detta dokumenteras p\u00e5 <strong>Fr\u00f6s\u00f6runstenen<\/strong> (RA\u00c4 Fr\u00f6s\u00f6 106:1) \u2014 J\u00e4mtlands enda k\u00e4nda runsten. Inskriften ber\u00e4ttar att \u00d6stman, Gudfasts son, l\u00e4t resa stenen och bygga en bro, och att han l\u00e4t kristna J\u00e4mtland. Stenen \u00e4r fr\u00e5n slutet av 1000-talet. Olav den helige (kung Olaf II av Norge) t\u00e5gade genom J\u00e4mtland f\u00f6r att \u00e5terta tronen 1030 men stupade vid <strong>Stiklestad<\/strong>. Hans grav i Nidaros (Trondheim) blev pilgrimsort, och Sankt Olofsleden fr\u00e5n Sel\u00e5nger via J\u00e4mtland till Trondheim blev medeltidens viktigaste pilgrimsled i Skandinavien.<\/p>\n<p>\u00c5r 1178 stod <strong>slaget p\u00e5 Storsj\u00f6ns is<\/strong> d\u00e4r j\u00e4mtarna svor den norske kungen Sverre Sigurdsson trohet. J\u00e4mtland blev <strong>norskt skattland<\/strong> men beh\u00f6ll betydande inre sj\u00e4lvstyre. Norska r\u00e4ttstraditionen \u2014 fr\u00e4mst <strong>Frostatingslagen<\/strong> \u2014 till\u00e4mpades, och norska handlingar kan vara avg\u00f6rande f\u00f6r medeltida och tidigmodern j\u00e4mtl\u00e4ndsk sl\u00e4ktforskning. J\u00e4mtland var dock i en unik position: politiskt under Norge, men under 1500-talet h\u00f6rde landskapet <strong>kyrkligt till Sverige<\/strong> (Uppsala stift), vilket skapade st\u00e4ndig politisk sp\u00e4nning.<\/p>\n<div class=\"df-varning\">\n<strong>Specialregler f\u00f6r J\u00e4mtland:<\/strong> J\u00e4mtland bytte statstillh\u00f6righet <strong>13 g\u00e5nger mellan 1563 och 1677<\/strong>. Under h\u00f6sten\/vintern 1563\/64 svor j\u00e4mtarna trohetsed fram och tillbaka mellan Sverige och Danmark hela fyra g\u00e5nger p\u00e5 n\u00e5gra m\u00e5nader. Kalmarkriget 1611\u20131613 (i J\u00e4mtland kallat <strong>Baltzarfejden<\/strong>) ledde till att 1300 av J\u00e4mtlands 1470 odelsb\u00f6nder fick sin jord konfiskerad p\u00e5 grund av illojalt upptr\u00e4dande \u2014 f\u00f6rst 1647 fick de jorden \u00e5ter. Vid <strong>freden i Kn\u00e4red 1613<\/strong> \u00e5terl\u00e4mnades J\u00e4mtland till Norge efter en svensk ockupation. <strong>Den 13 augusti 1645<\/strong> \u00f6verl\u00e4ts J\u00e4mtland och H\u00e4rjedalen formellt till Sverige genom <strong>freden i Br\u00f6msebro<\/strong> \u2014 som kompensation f\u00f6r att Danmark v\u00e4grade l\u00e4mna Sk\u00e5nelandskapen. Dansk-norska ockupationer skedde dessutom 1657 (Karl X Gustavs f\u00f6rsta danska krig \u2014 Fr\u00f6s\u00f6 skans h\u00f6ll till 17 november d\u00e5 bef\u00e4lhavaren Jon Andersson Myre kapitulerade) och 1677. F\u00f6rst 1699 fick j\u00e4mtarna formellt svenskt medborgarskap.<\/div>\n<p>J\u00e4mtland tillh\u00f6rde efter 1645 kyrkligt det nybildade <strong>H\u00e4rn\u00f6sands stift<\/strong> (fr\u00e5n 1647), inte l\u00e4ngre Trondheim. Det j\u00e4mtl\u00e4ndska lagtinget och resterna av Jamtamot f\u00f6rdes in i det svenska systemet som <strong>J\u00e4mtlands landsj\u00e4mnadsting<\/strong>, underordnat landsh\u00f6vdingen i V\u00e4sternorrlands l\u00e4n. J\u00e4mtland blev del av <strong>H\u00e4rn\u00f6sands l\u00e4n<\/strong> 1645 fram till 1810, d\u00e5 <strong>J\u00e4mtlands l\u00e4n<\/strong> bildades med \u00d6stersund som residensstad. Detta \u00e4r centralt f\u00f6r sl\u00e4ktforskning: f\u00f6re 1810 finns material under H\u00e4rn\u00f6sands l\u00e4n (V\u00e4sternorrland), efter 1810 under J\u00e4mtlands l\u00e4n.<\/p>\n<h2>Komplett tingslags- och stadslista f\u00f6r J\u00e4mtland<\/h2>\n<p>J\u00e4mtland omfattar cirka 12 historiska tingslag plus \u00d6stersund som residensstad. Arkivmaterial f\u00f6rvaras hos <strong>Riksarkivet i \u00d6stersund<\/strong> (Landsarkivet i \u00d6stersund, Arkivv\u00e4gen 1) med prefixet SE\/\u00d6LA. Verifiera alltid med <a href=\"https:\/\/sok.riksarkivet.se\/nad\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Riksarkivets NAD<\/a>.<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Tingslag \/ domstol<\/th>\n<th>Arkivnummer (NAD)<\/th>\n<th>Period \/ omr\u00e5de<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Domstol\">H\u00e4radsr\u00e4tten i Offerdals tingslag<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">SE\/\u00d6LA\/825<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Offerdals socken samt Alsen och Mattmar fr\u00e5n h\u00f6sten 1679.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Domstol\">J\u00e4mtlands domsagas h\u00e4radsr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/\u00d6LA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Hela J\u00e4mtland i en domsaga fram till 1879.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Domstol\">J\u00e4mtlands v\u00e4stra domsaga<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/\u00d6LA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">1879\u20131970. V\u00e4stra delen av J\u00e4mtland.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Domstol\">J\u00e4mtlands \u00f6stra domsaga<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/\u00d6LA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">1879\u20131970. \u00d6stra delen av J\u00e4mtland.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Domstol\">Alsens tingslag<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Alsen och Mattmar socknar (fram till h\u00f6sten 1679, sedan i Offerdals tingslag).<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Domstol\">Brunflo tingslag<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Brunflo och omkringliggande socknar. Centralt f\u00f6r \u00f6stra J\u00e4mtland.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Domstol\">Hammerdals tingslag<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Hammerdal och norra J\u00e4mtland. Lagfartsmaterial finns till 1932 vid SE\/\u00d6LA.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Domstol\">Lits och R\u00f6d\u00f6ns tingslag<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Lit och R\u00f6d\u00f6n socknar. Lagfartsmaterial finns till 1932 vid SE\/\u00d6LA.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Domstol\">Sunne tingslag<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Sunne (J\u00e4mtland) och omkringliggande socknar. M\u00e5nga icke-svurna efter Baltzarfejden.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Domstol\">Unders\u00e5kers tingslag<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Unders\u00e5ker, v\u00e4stra J\u00e4mtland mot norska gr\u00e4nsen.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Domstol\">Ovikens tingslag<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Oviken, s\u00f6dra J\u00e4mtland.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Domstol\">Bergs tingslag<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Berg, s\u00f6dra J\u00e4mtland mot H\u00e4rjedalen.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Domstol\">Hallens tingslag<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Hallen, v\u00e4stra J\u00e4mtland.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Domstol\">Ragunda tingslag<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Ragunda, \u00f6stra J\u00e4mtland l\u00e4ngs Indals\u00e4lven (D\u00f6da fallet).<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Domstol\">\u00d6stersunds r\u00e5dhusr\u00e4tt och magistrat<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/\u00d6LA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Fr\u00e5n 1786 till 1971. Sveriges minsta stad vid grundandet med 200 inv\u00e5nare.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Domstol\">\u00d6stersunds tingsr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Modern tingsr\u00e4tt fr\u00e5n 1971.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Domstol\">J\u00e4mtlands l\u00e4nsstyrelses landskansli<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/\u00d6LA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Fr\u00e5n 1810. Administrativa m\u00e5l och landsh\u00f6vdingens material.<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<div class=\"df-info-box\">\n<strong>Om arkivnumren:<\/strong> Prefixet SE\/\u00d6LA betyder &#8221;Sverige \/ Landsarkivet i \u00d6stersund&#8221;. Riksarkivet i \u00d6stersund \u00e4r bel\u00e4get p\u00e5 Arkivv\u00e4gen 1 i \u00d6stersund. Det f\u00f6rvarar arkiv fr\u00e5n J\u00e4mtlands l\u00e4n (J\u00e4mtland och H\u00e4rjedalen). Den \u00e4ldsta handlingen \u00e4r fr\u00e5n 1000-talet och den nyaste fr\u00e5n 2000-talet. <strong>F\u00f6reningsarkivet i J\u00e4mtlands l\u00e4n<\/strong> \u00e4r ett separat arkiv f\u00f6r regionens f\u00f6reningar. <strong>Bouppteckningsregister \u2013 J\u00e4mtlands l\u00e4n<\/strong> finns digitaliserat i Riksarkivets bouppteckningsdatabas och inneh\u00e5ller <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/gamla-bouppteckningar\/\">bouppteckningar<\/a> f\u00f6r h\u00e4rads- och r\u00e5dhusr\u00e4tter inom J\u00e4mtlands l\u00e4n. Lagfartshandlingar f\u00f6r Hammerdals och Lits-R\u00f6d\u00f6ns tingslag finns till 1932 vid SE\/\u00d6LA; \u00f6vriga tingslag till 1932.\n<\/div>\n<h2>Viktiga r\u00e4ttsfall och historiska h\u00e4ndelser fr\u00e5n J\u00e4mtland<\/h2>\n<p>J\u00e4mtlands r\u00e4ttshistoria pr\u00e4glas av landskapets unika st\u00e4llning mellan Norge och Sverige. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra dokumenterade exempel.<\/p>\n<div class=\"df-case-grid\">\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">~1050<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Fr\u00f6s\u00f6runstenen \u2013 J\u00e4mtland kristnas<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> Fr\u00f6s\u00f6n i Storsj\u00f6n (RA\u00c4 Fr\u00f6s\u00f6 106:1)<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Risthelare:<\/strong> Tryn och Sten<\/span>\n<\/div>\n<p>Fr\u00f6s\u00f6runstenen \u00e4r J\u00e4mtlands enda k\u00e4nda runsten och daterad till slutet av 1000-talet. Den dokumenterar att <strong>\u00d6stman, Gudfasts son<\/strong>, l\u00e4t resa stenen och bygga en bro, samt att han l\u00e4t kristna J\u00e4mtland. <strong>\u00c5sbj\u00f6rn<\/strong> gjorde bron, och <strong>Tryn och Sten<\/strong> ristade runorna. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning \u00e4r detta avg\u00f6rande kontext: kristnandet av J\u00e4mtland var ett beslut som m\u00f6jligen togs vid <strong>Jamtamot<\/strong> \u2014 det j\u00e4mtl\u00e4ndska alltinget p\u00e5 Fr\u00f6s\u00f6n. Tidpunkten sammanfaller med uppkomsten av Sankt Olofs-kulten efter Olav den helliges d\u00f6d vid Stiklestad 1030. Fr\u00f6s\u00f6 kyrka, byggd p\u00e5 platsen f\u00f6r en f\u00f6rkristen offerplats, blev tidigt centrum f\u00f6r J\u00e4mtlands kristna liv.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Riksantikvarie\u00e4mbetet (Fr\u00f6s\u00f6 106:1). Adventure Sweden: Historisk rundresa.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1178<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Slaget p\u00e5 Storsj\u00f6ns is \u2013 J\u00e4mtland blir norskt<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> Storsj\u00f6n<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Kung:<\/strong> Sverre Sigurdsson av Norge<\/span>\n<\/div>\n<p>\u00c5r 1178 stod slaget p\u00e5 Storsj\u00f6ns is mellan j\u00e4mtska styrkor och norska trupper under den norske kungen Sverre Sigurdsson. J\u00e4mtarna f\u00f6rlorade och svor Sverre Sigurdsson trohet. Fr\u00e5n och med detta \u00e5r var J\u00e4mtland ett <strong>norskt skattland<\/strong> i n\u00e4stan 467 \u00e5r, men med betydande inre sj\u00e4lvstyre. Norsk r\u00e4tt \u2014 fr\u00e4mst <strong>Frostatingslagen<\/strong> \u2014 till\u00e4mpades. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning betyder detta att medeltida material kan finnas i norska arkiv, fr\u00e4mst Trondheims diocese arkiv och Riksarkivet i Oslo. Trots det norska beroendet bevarades Jamtamot som lokalt parlament i flera hundra \u00e5r.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Wikipedia: J\u00e4mtlands historia. Snorre Sturlassons <em>Heimskringla<\/em>.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1611\u20131613<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Baltzarfejden och Kn\u00e4reds fred<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Period:<\/strong> Kalmarkriget<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Konsekvens:<\/strong> 1300 av 1470 odelsb\u00f6nder fick jord konfiskerad<\/span>\n<\/div>\n<p>Kalmarkriget 1611\u20131613 kallades i J\u00e4mtland f\u00f6r &#8221;Baltzarfejden&#8221; efter den j\u00e4mtske bonden Baltzar. Under kriget tog svenska trupper kontroll \u00f6ver J\u00e4mtland men efter freden i Kn\u00e4red 1613 \u00e5terl\u00e4mnades landskapet till Norge. Den danske kungen Kristian IV beordrade j\u00e4mtarna att skicka en delegation till K\u00f6penhamn f\u00f6r att f\u00f6rklara sina handlingar under kriget. \u00c5tta personer utvaldes som ombud. Som straff fick <strong>1300 av J\u00e4mtlands 1470 odelsb\u00f6nder sin jord konfiskerad<\/strong> p\u00e5 grund av illojalt upptr\u00e4dande \u2014 f\u00f6rst 1647 (efter att J\u00e4mtland blivit svenskt) fick de jorden \u00e5ter. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning \u00e4r detta avg\u00f6rande: jordkonfiskationerna 1613\u20131647 p\u00e5verkar \u00e4gander\u00e4ttsmaterialet i 34 \u00e5r.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Story of Ede: Snabbkurs i J\u00e4mtlands historia. H\u00e5sj\u00f6 gamla socken: Baltzarfejden.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1645-08-13<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Freden i Br\u00f6msebro \u2013 J\u00e4mtland blir svenskt<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> Br\u00f6msebro (mellan Sm\u00e5land och Blekinge)<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Officiell \u00f6verl\u00e5telse:<\/strong> 6 september 1645<\/span>\n<\/div>\n<p>Den 13 augusti 1645 tvingades Danmark-Norge avst\u00e5 J\u00e4mtland och H\u00e4rjedalen till Sverige genom freden i Br\u00f6msebro \u2014 som kompensation eftersom Danmark v\u00e4grade att \u00f6verl\u00e4mna Sk\u00e5nelandskapen. Den officiella \u00f6verl\u00e5telsen skedde 6 september 1645 och J\u00e4mtland inf\u00f6rdes direkt i <strong>H\u00e4rn\u00f6sands l\u00e4n<\/strong> (medan H\u00e4rjedalen f\u00f6rlades till Hudiksvalls l\u00e4n). F\u00f6rsvenskningsprocessen p\u00e5b\u00f6rjades omedelbart: ett nytt regemente bildades (\u00c5ngermanlands, Medelpads och J\u00e4mtlands regemente), J\u00e4mtland inlemmades i H\u00e4rn\u00f6sands stift (1647), Jamtamot ersattes av J\u00e4mtlands landsj\u00e4mnadsting under svensk landsh\u00f6vding, och Fr\u00f6s\u00f6 skans byggdes som milit\u00e4r bas. Trots de svenska reformerna f\u00f6rblev j\u00e4mtarna danssinnade \u2014 n\u00e4r dansk-norska trupper anf\u00f6ll 1657 hyllade j\u00e4mtarna dem som befriare.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Br\u00f6msebrofreden 1645. Spr\u00e5k och historia: J\u00e4mtland landskapet.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1657-11-17<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Fr\u00f6s\u00f6 skans kapitulerar \u2013 dansk-norsk ockupation<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> Fr\u00f6s\u00f6 skans<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Bef\u00e4lhavare:<\/strong> Major Jon Andersson Myre<\/span>\n<\/div>\n<p>Under Karl X Gustavs f\u00f6rsta danska krig 1657 er\u00f6vrades J\u00e4mtland av en norsk h\u00e4r p\u00e5 2 500 man under <strong>J\u00f6rgen Bielke<\/strong>. Norrm\u00e4nnen hyllades som &#8221;befriare&#8221; av j\u00e4mtarna. Fr\u00f6s\u00f6 skans h\u00f6ll dock ut till den 17 november 1657 d\u00e5 dess bef\u00e4lhavare, major <strong>Jon Andersson Myre<\/strong>, kapitulerade. Detta var den f\u00f6rsta av tv\u00e5 tillf\u00e4llen d\u00e5 J\u00e4mtland under svensk tid ockuperades av Danmark-Norge \u2014 den andra var 1677. B\u00e5da g\u00e5ngerna befriade norrm\u00e4nnen j\u00e4mtarna, \u00e5tminstone enligt j\u00e4mtl\u00e4ndsk sj\u00e4lvf\u00f6rst\u00e5else. Detta dokumenterar den svaga svensk-v\u00e4nligheten under f\u00f6rsta generationen efter Br\u00f6msebro. F\u00f6rst 1699 fick j\u00e4mtarna formellt svenskt medborgarskap \u2014 J\u00e4mtlands befolkning \u00e4r d\u00e4rmed den sista folkgrupp som kollektivt f\u00e5tt medborgarskap i dagens Sverige.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Wikipedia: J\u00e4mtlands historia. Story of Ede.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1786<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">\u00d6stersund grundas av Gustav III<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> Odensalab\u00f6ndernas utmarker vid \u00d6stersundet<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Beslutsfattare:<\/strong> Gustav III<\/span>\n<\/div>\n<p>\u00d6stersund grundades 1786 av kung Gustav III genom att Odensalab\u00f6ndernas utmarker vid \u00d6stersundet inf\u00f6rskaffades f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let. Staden skulle f\u00f6rhindra j\u00e4mtska forb\u00f6ndernas lukrativa gr\u00e4nshandel \u00f6ver K\u00f6len till Norge och st\u00e4rka milit\u00e4rsven svensk n\u00e4rvaron i landskapet. Flera lokaliseringar hade \u00f6verv\u00e4gts \u2014 Hus\u00e5 (d\u00e5 J\u00e4mtlands st\u00f6rsta ort), Ede utanf\u00f6r Brunflo, Krokom, Sunne och Fr\u00f6s\u00f6n \u2014 men lotten f\u00f6ll p\u00e5 \u00d6stersundet. Vid grundandet hade staden endast <strong>200 inv\u00e5nare<\/strong> och var Sveriges minsta stad. \u00c5r 1810 blev \u00d6stersund residensstad i det nybildade J\u00e4mtlands l\u00e4n n\u00e4r J\u00e4mtland och H\u00e4rjedalen \u00e5terf\u00f6renades genom l\u00e4nsreformen. Under sent 1800-tal v\u00e4xte den milit\u00e4ra n\u00e4rvaron med grundandet av A4 (J\u00e4mtlands f\u00e4ltj\u00e4garregemente).<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Wikipedia: J\u00e4mtlands historia. Story of Ede.<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<h2>J\u00e4mtm\u00e5l och spr\u00e5kk\u00e4llan i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n<p>J\u00e4mtland har en distinkt dialekt \u2014 <strong>j\u00e4mtska<\/strong> eller &#8221;jamska&#8221; \u2014 som av m\u00e5nga spr\u00e5kvetare r\u00e4knas som en egen v\u00e4stskandinavisk dialekt med starka norska drag. Detta beror p\u00e5 J\u00e4mtlands 467-\u00e5riga norska tillh\u00f6righet (1178\u20131645). Norska ord, b\u00f6jningsformer och uttal lever kvar i j\u00e4mtskan \u00e4n idag, och \u00e4ldre domb\u00f6cker inneh\u00e5ller m\u00e5nga norska spr\u00e5kdrag. I 1600- och 1700-talets domb\u00f6cker m\u00f6ter du svenska kanslitext med inslag av norska\/j\u00e4mtska lokala uttryck och personnamn.<\/p>\n<h3>Termer du kan st\u00f6ta p\u00e5<\/h3>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Term<\/th>\n<th>Betydelse<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Jamtamot<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">J\u00e4mtlands forntida alltinget och parlament, m\u00f6tesplats p\u00e5 Fr\u00f6s\u00f6n. Ett av v\u00e4rldens \u00e4ldsta parlament. F\u00f6rbjudet av danska staten men levde kvar i lokala former.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Frostatingslagen<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Den norska medeltida landskapslag som till\u00e4mpades i J\u00e4mtland 1178\u20131645. Norsk r\u00e4ttstradition.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Odelsbonde<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Bonde med \u00e4rftlig odelsr\u00e4tt (norsk r\u00e4ttstradition). J\u00e4mtland hade 1470 odelsb\u00f6nder f\u00f6re 1613.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Tingslag<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Geografisk indelning f\u00f6r r\u00e4ttskipning. J\u00e4mtland har 12 historiska tingslag. Tingsplatser vanligtvis i centrala socknar.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Baltzarfejden<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Lokal ben\u00e4mning p\u00e5 Kalmarkriget 1611\u20131613 i J\u00e4mtland. Efter den j\u00e4mtske bonden Baltzar.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Landsj\u00e4mnadsting<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Den svenska eftertr\u00e4daren till Jamtamot efter 1645. Underordnat landsh\u00f6vdingen i V\u00e4sternorrlands l\u00e4n.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Forbonde<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">J\u00e4mtl\u00e4ndsk bonde som idkade l\u00e5ngv\u00e4ga handelsresor. Forb\u00f6nderna var en specifik yrkesgrupp som negligerade jordbruket f\u00f6r gr\u00e4nshandel med Norge \u00f6ver K\u00f6len.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Tr\u00f6g<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">I H\u00e4rjedalen anv\u00e4ndes &#8221;tr\u00f6g&#8221; som mantalsm\u00e5tt ist\u00e4llet f\u00f6r svenska mantal. Specialterm i j\u00e4mtsk-h\u00e4rjedalsk skattskrivning.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Skattland<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Norskt skattland som J\u00e4mtland var 1178\u20131645. Hade inre sj\u00e4lvstyre men betalade skatt till Norge.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Avvittringsr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Specialdomstol i norrl\u00e4ndska l\u00e4n fr\u00e5n ca 1820 som skiljde kronans jord fr\u00e5n enskildas. Underordnad landsh\u00f6vdingen, parallell med tingsr\u00e4tterna.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Fr\u00f6s\u00f6 skans<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Svensk milit\u00e4r bas byggd efter 1645 f\u00f6r att kontrollera J\u00e4mtland. Kapitulerade till norska trupper 1657.<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>Personnamn i J\u00e4mtland har distinkta drag som speglar den norska traditionen. F\u00f6rnamnen \u00e4r ofta v\u00e4stskandinaviska: \u00d6stman, Gudfast, \u00c5sbj\u00f6rn, Halvar, J\u00f6rgen, M\u00e5ns, Per, Anders, Erik. Patronymikon f\u00f6ljer b\u00e5de norsk (med <em>-son<\/em> men ibland <em>-sen<\/em> i \u00e4ldre material) och svensk tradition. Ortnamn slutar ofta p\u00e5 -\u00e5sen, -g\u00e5rden, -bygden, -hamn, -strand. Karakt\u00e4ristiska j\u00e4mtl\u00e4ndska g\u00e5rdsnamn anv\u00e4nds ofta som identifikatorer \u2014 &#8221;Olof Halfuarsson i R\u00f6mingzberg&#8221; eller &#8221;Pehr Halfuarsson i Eedhe&#8221; (fr\u00e5n Alsens tingslag 1654). I H\u00e4rjedalen-anknutna omr\u00e5den m\u00f6ter du g\u00e5rdsnamn med -hogdal och -dal.<\/p>\n<div class=\"df-info-box\">\n<strong>Tips:<\/strong> J\u00e4mtland-anor kr\u00e4ver s\u00e4rskild f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r norskt-svenskt material f\u00f6re 1645. F\u00f6r medeltidsmaterial s\u00f6k \u00e4ven i Riksarkivet i Oslo och i Diplomatarium Norvegicum. J\u00e4mtlands l\u00e4ns fornskrifts\u00e4llskap har gett ut <em>K\u00e4llor till J\u00e4mtlands och H\u00e4rjedalens historia<\/em> som fria pdf-utg\u00e5vor \u2014 utomordentligt v\u00e4rdefulla f\u00f6r 1600-talsforskning. Anv\u00e4nd Maritas <a href=\"\/tips-2\/\">9 tips f\u00f6r gammal handstil<\/a> som grund.\n<\/div>\n<h2>Tidslinje f\u00f6r r\u00e4ttskipningen i J\u00e4mtland<\/h2>\n<ul>\n<li><strong>~7000 f.Kr:<\/strong> De f\u00f6rsta m\u00e4nniskorna kommer till J\u00e4mtland fr\u00e5n v\u00e4ster<\/li>\n<li><strong>Vikingatid:<\/strong> Jamtamot etableras som alltinget p\u00e5 Fr\u00f6s\u00f6n. Sj\u00e4lvstyrande bonderepublik<\/li>\n<li><strong>1000-tal:<\/strong> J\u00e4mtland kristnas. \u00d6stman Gudfastson l\u00e5ter resa Fr\u00f6s\u00f6runstenen<\/li>\n<li><strong>1030:<\/strong> Olav den helige stupar vid Stiklestad. Sankt Olofsleden b\u00f6rjar g\u00e5 genom J\u00e4mtland<\/li>\n<li><strong>1178:<\/strong> Slaget p\u00e5 Storsj\u00f6ns is \u2013 J\u00e4mtland blir norskt skattland. Frostatingslagen till\u00e4mpas<\/li>\n<li><strong>1500-tal:<\/strong> Politiskt under Danmark-Norge, kyrkligt under Sverige \u2013 st\u00e4ndig sp\u00e4nning<\/li>\n<li><strong>1563\/64:<\/strong> J\u00e4mtarna svor trohet fram och tillbaka mellan Sverige och Danmark fyra g\u00e5nger<\/li>\n<li><strong>1611\u20131613:<\/strong> Kalmarkriget = &#8221;Baltzarfejden&#8221; i J\u00e4mtland<\/li>\n<li><strong>1613:<\/strong> Freden i Kn\u00e4red \u2013 J\u00e4mtland \u00e5terl\u00e4mnas till Norge. 1300 odelsb\u00f6nder f\u00e5r jord konfiskerad<\/li>\n<li><strong>1614:<\/strong> Svea hovr\u00e4tt inr\u00e4ttas (<a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/vad-hette-stockholm-forr\/\">Stockholm<\/a>)<\/li>\n<li><strong>1644-03-20:<\/strong> J\u00e4mtarna svor trohetsed till Drottning Kristina \u2013 svenska trupper i J\u00e4mtland<\/li>\n<li><strong>1644-08-10:<\/strong> Norska trupper under Hannibal Sehested \u00e5terer\u00f6vrar J\u00e4mtland<\/li>\n<li><strong>1645-08-13:<\/strong> Freden i Br\u00f6msebro \u2013 J\u00e4mtland \u00f6verl\u00e5ts till Sverige<\/li>\n<li><strong>1645-09-06:<\/strong> Officiell svensk \u00f6verl\u00e5telse av J\u00e4mtland<\/li>\n<li><strong>1645:<\/strong> J\u00e4mtland inf\u00f6rs i H\u00e4rn\u00f6sands l\u00e4n. Fr\u00f6s\u00f6 skans byggs<\/li>\n<li><strong>1647:<\/strong> H\u00e4rn\u00f6sands stift bildas \u2013 J\u00e4mtland \u00f6verg\u00e5r fr\u00e5n Trondheim. 1300 odelsb\u00f6nder f\u00e5r sin jord \u00e5ter<\/li>\n<li><strong>1654:<\/strong> Bevarade Alsens tingslags protokoll \u2013 befallningsman Jacob Christophersson Steenklyfft<\/li>\n<li><strong>1657-11-17:<\/strong> Fr\u00f6s\u00f6 skans kapitulerar till norska trupper under J\u00f6rgen Bielke<\/li>\n<li><strong>1677:<\/strong> Andra dansk-norska ockupationen av J\u00e4mtland<\/li>\n<li><strong>1679-h\u00f6sten:<\/strong> Alsens och Mattmars socknar f\u00f6rs till Offerdals tingslag (SE\/\u00d6LA\/825)<\/li>\n<li><strong>1699:<\/strong> J\u00e4mtarna f\u00e5r formellt svenskt medborgarskap<\/li>\n<li><strong>1734:<\/strong> <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/1734-ars-lag\/\">1734 \u00e5rs lag<\/a> inf\u00f6rs i J\u00e4mtland<\/li>\n<li><strong>1786:<\/strong> \u00d6stersund grundas av Gustav III p\u00e5 Odensalab\u00f6ndernas utmarker<\/li>\n<li><strong>1810:<\/strong> J\u00e4mtlands l\u00e4n bildas. J\u00e4mtland och H\u00e4rjedalen \u00e5terf\u00f6renas. \u00d6stersund blir residensstad<\/li>\n<li><strong>1849:<\/strong> Lagmansr\u00e4tt avskaffas, h\u00e4radsr\u00e4tt direkt underordnad hovr\u00e4tten<\/li>\n<li><strong>1879:<\/strong> J\u00e4mtlands domsaga delas i J\u00e4mtlands v\u00e4stra och J\u00e4mtlands \u00f6stra domsagor<\/li>\n<li><strong>1932:<\/strong> Lagfartshandlingar \u00f6verg\u00e5r till Inskrivningsmyndigheter<\/li>\n<li><strong>1948:<\/strong> Hovr\u00e4tten f\u00f6r Nedre Norrland bildas \u2013 J\u00e4mtland \u00f6verg\u00e5r fr\u00e5n Svea hovr\u00e4tt<\/li>\n<li><strong>1970:<\/strong> J\u00e4mtlands v\u00e4stra och \u00f6stra domsagor uppl\u00f6ses<\/li>\n<li><strong>1971:<\/strong> \u00d6stersunds tingsr\u00e4tt bildas. H\u00e4radsr\u00e4tter och r\u00e5dhusr\u00e4tter sl\u00e5s samman<\/li>\n<li><strong>1982:<\/strong> Inskrivningsmyndighetens \u00d6stersunds domsaga delas i distrikt I och II<\/li>\n<li><strong>2010:<\/strong> Landsarkivet i \u00d6stersund uppg\u00e5r i Riksarkivet<\/li>\n<\/ul>\n<h2>Var hittar du domb\u00f6ckerna?<\/h2>\n<p>Domb\u00f6ckerna fr\u00e5n J\u00e4mtland bevaras hos <strong>Riksarkivet i \u00d6stersund<\/strong> (Landsarkivet, Arkivv\u00e4gen 1) med prefixet SE\/\u00d6LA. Mycket \u00e4ldre material finns digitaliserat hos Riksarkivet och <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/arkivdigital-vs-svar\/\">Arkiv Digital<\/a>. <strong>J\u00e4mtlands l\u00e4ns fornskrifts\u00e4llskap<\/strong> har gett ut serien <em>K\u00e4llor till J\u00e4mtlands och H\u00e4rjedalens historia<\/em> som fria pdf-utg\u00e5vor.<\/p>\n<h3>Riksarkivet och \u00f6ppna k\u00e4llor<\/h3>\n<ul>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/sok.riksarkivet.se\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Riksarkivets digitala forskarsal<\/a><\/strong> \u2013 kostnadsfri tillg\u00e5ng till J\u00e4mtlands tingslagsmaterial.<\/li>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/riksarkivet.se\/ostersund\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Riksarkivet i \u00d6stersund<\/a><\/strong> \u2013 officiell hemsida. Arkivv\u00e4gen 1.<\/li>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/sok.riksarkivet.se\/bouppteckningar?infosida=jamtlands-lan\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Bouppteckningsregister \u2013 J\u00e4mtlands l\u00e4n<\/a><\/strong> \u2013 digitaliserat hos Riksarkivet.<\/li>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/arkivetiostersund.se\/arkiv-foto-och-samlingar\/arkiv\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Arkivet i \u00d6stersund<\/a><\/strong> \u2013 Landsarkivets egen webbplats med material fr\u00e5n 1000-talet till 2000-talet.<\/li>\n<li><strong>J\u00e4mtlands l\u00e4ns fornskrifts\u00e4llskap<\/strong> \u2013 publicerar <em>K\u00e4llor till J\u00e4mtlands och H\u00e4rjedalens historia<\/em> som fria pdf:er. Inneh\u00e5ller bland annat Svegs tingslags domboksprotokoll (red. Marianne Andersson), Alsens tingslags domboksprotokoll och H\u00e4rjedalsbrev (Christer Kalin).<\/li>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/jls.genealogi.se\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">J\u00e4mtlands Lokalhistoriker och Sl\u00e4ktforskare<\/a><\/strong> \u2013 f\u00f6rening med adress c\/o Riksarkivet, Landsarkivet i \u00d6stersund.<\/li>\n<li><strong>F\u00f6reningsarkivet i J\u00e4mtlands l\u00e4n<\/strong> \u2013 f\u00f6r f\u00f6renings- och privatarkiv.<\/li>\n<li><strong>Torparf\u00f6rsvarshandlingar f\u00f6r J\u00e4mtland, Medelpad och \u00c5ngermanland 1763\u20131797<\/strong> \u2013 Riksarkivets specials\u00f6k.<\/li>\n<\/ul>\n<h3>Abonnemang och fornskriftsutg\u00e5vor<\/h3>\n<ul>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/www.arkivdigital.se\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Arkiv Digital<\/a><\/strong> \u2013 nyfotograferade bilder med generellt b\u00e4ttre kvalitet \u00e4n Riksarkivets. J\u00e4mtlands tingslag v\u00e4lkatalogiserade.<\/li>\n<li><strong>J\u00e4mtlands domb\u00f6cker och landstingsprotokoll 1\u20134<\/strong> \u2013 Skrifter utgivna av J\u00e4mtlands l\u00e4ns fornskrifts\u00e4llskap 3, 5 och 12. De \u00e4ldsta bevarade tryckta utg\u00e5vorna.<\/li>\n<li><strong>Andersson, Marianne (red.):<\/strong> <em>Svegs tingslags domboksprotokoll<\/em>. K\u00e4llor till J\u00e4mtlands och H\u00e4rjedalens historia. Stockholm\/\u00d6stersund (2015). 45 protokoll fr\u00e5n Svegs tingslag.<\/li>\n<li><strong>Kalin, Christer:<\/strong> <em>H\u00e4rjedalsbrev<\/em>. K\u00e4llor till J\u00e4mtlands och H\u00e4rjedalens historia. \u00d6stersund.<\/li>\n<li><strong>Olof Holm &#038; Georg Hansson<\/strong> \u2013 serieredakt\u00f6rer f\u00f6r K\u00e4llor till J\u00e4mtlands och H\u00e4rjedalens historia.<\/li>\n<\/ul>\n<div class=\"df-tips\">\n<strong>Forskartips:<\/strong> J\u00e4mtlands viktigaste s\u00e4rpr\u00e4glade resurs \u00e4r <strong>K\u00e4llor till J\u00e4mtlands och H\u00e4rjedalens historia<\/strong> \u2014 en serie fria pdf-utg\u00e5vor fr\u00e5n Landsarkivet i \u00d6stersund och J\u00e4mtlands l\u00e4ns fornskrifts\u00e4llskap som inneh\u00e5ller transkriberade domboksprotokoll fr\u00e5n 1600-talet. F\u00f6r material f\u00f6re 1645 (norsk tid) beh\u00f6ver du \u00e4ven s\u00f6ka i norska arkiv \u2014 Riksarkivet i Oslo, Statsarkivet i Trondheim och Diplomatarium Norvegicum. Fr\u00f6s\u00f6runstenen \u00e4r J\u00e4mtlands enda k\u00e4nda runsten och dokumenterar kristnandet ~1050.\n<\/div>\n<h3>Specialdomstolar och relaterade r\u00e4ttsforum<\/h3>\n<p>F\u00f6rutom de allm\u00e4nna h\u00e4radsr\u00e4tterna och r\u00e5dhusr\u00e4tterna fanns flera specialdomstolar som \u00e4r v\u00e4rda att k\u00e4nna till:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Svea hovr\u00e4tt<\/strong> (Stockholm, fr\u00e5n 1614, f\u00f6r J\u00e4mtland 1645\u20131948) \u2013 andra instans efter f\u00f6rsvenskningen.<\/li>\n<li><strong>Hovr\u00e4tten f\u00f6r Nedre Norrland<\/strong> (fr\u00e5n 1948) \u2013 ny andra instans f\u00f6r J\u00e4mtland.<\/li>\n<li><strong>Jamtamot<\/strong> (medeltid till 1500-tal) \u2013 J\u00e4mtlands forntida alltinget p\u00e5 Fr\u00f6s\u00f6n.<\/li>\n<li><strong>J\u00e4mtlands landsj\u00e4mnadsting<\/strong> (efter 1645) \u2013 svensk eftertr\u00e4dare till Jamtamot, underordnat landsh\u00f6vdingen.<\/li>\n<li><strong>Frostatinget<\/strong> (Trondheim) \u2013 norskt lagting som J\u00e4mtland tillh\u00f6rde 1178\u20131645.<\/li>\n<li><strong>H\u00e4rn\u00f6sands stift<\/strong> (fr\u00e5n 1647) \u2013 f\u00f6r kyrkliga m\u00e5l, \u00e4ktenskapsskillnader, sedlighetsm\u00e5l.<\/li>\n<li><strong>Trondheims stift<\/strong> (till 1647) \u2013 f\u00f6r kyrkliga m\u00e5l under norska tiden.<\/li>\n<li><strong>Avvittringsr\u00e4tten<\/strong> (norrl\u00e4ndsk specialdomstol fr\u00e5n ca 1820) \u2013 skiljde kronans jord fr\u00e5n enskildas. Register vid Landsarkivet i \u00d6stersund.<\/li>\n<li><strong>Fr\u00f6s\u00f6 skans krigsr\u00e4tt<\/strong> \u2013 milit\u00e4ra m\u00e5l under svensk tid.<\/li>\n<li><strong>\u00d6stersunds r\u00e5dhusr\u00e4tt och magistrat<\/strong> (1786\u20131971) \u2013 stadens l\u00e4gsta domstol.<\/li>\n<li><strong>Inskrivningsmyndigheten i \u00d6stersunds domsaga distrikt I och II<\/strong> (fr\u00e5n 1982) \u2013 fastighetsmaterial.<\/li>\n<li><strong>L\u00e4nsstyrelsen i J\u00e4mtlands l\u00e4n. Landskansliet<\/strong> (fr\u00e5n 1810) \u2013 administrativa m\u00e5l och landsh\u00f6vdingens material.<\/li>\n<\/ul>\n<h2>Praktiska forskartips f\u00f6r J\u00e4mtland<\/h2>\n<ul>\n<li><strong>Skilj norsk och svensk tid<\/strong> \u2013 f\u00f6re 1645 finns material i norska arkiv. S\u00f6k i Riksarkivet i Oslo, Statsarkivet i Trondheim, Diplomatarium Norvegicum.<\/li>\n<li><strong>Anv\u00e4nd K\u00e4llor till J\u00e4mtlands och H\u00e4rjedalens historia<\/strong> \u2013 serien inneh\u00e5ller transkriberade domboksprotokoll fr\u00e5n 1600-talet (Svegs tingslag, Alsens tingslag m.fl.).<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r medeltida material<\/strong> \u2013 J\u00e4mtland tillh\u00f6rde Trondheims stift. Pilgrimsleden Sankt Olofsleden via Sel\u00e5nger till Trondheim ger kontext.<\/li>\n<li><strong>J\u00e4mtarna blev svenska medborgare f\u00f6rst 1699<\/strong> \u2013 tidigare material kan reflektera dansk-norsk identitet.<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r 1657 och 1677<\/strong> \u2013 dansk-norska ockupationer p\u00e5verkar material under dessa korta perioder.<\/li>\n<li><strong>1300 av 1470 odelsb\u00f6nder<\/strong> fick jord konfiskerad 1613\u20131647. S\u00f6k i jordeb\u00f6cker f\u00f6r denna period.<\/li>\n<li><strong>\u00d6stersunds r\u00e5dhusr\u00e4tt<\/strong> 1786\u20131971 \u00e4r separat fr\u00e5n landsbygdens tingslag.<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r Alsens och Mattmars anor fr\u00e5n h\u00f6sten 1679<\/strong> \u2013 s\u00f6k i Offerdals tingslag (SE\/\u00d6LA\/825), inte Alsens.<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r Hammerdal och Lits-R\u00f6d\u00f6ns tingslag<\/strong> \u2013 lagfartshandlingar finns till 1932 vid SE\/\u00d6LA (\u00f6vriga tingslag till 1932 ocks\u00e5).<\/li>\n<li><strong>Anv\u00e4nd Maritas <a href=\"\/tips-2\/\">9 tips f\u00f6r gammal handstil<\/a><\/strong> \u2013 j\u00e4mtl\u00e4ndska handlingar kan inneh\u00e5lla norska spr\u00e5kdrag.<\/li>\n<li><strong>Konsultera v\u00e5rt <a href=\"\/dombokslexikon\/\">Dombokslexikon<\/a><\/strong> f\u00f6r ok\u00e4nda juridiska termer och v\u00e5rt <a href=\"\/foremalslexikon\/\">F\u00f6rem\u00e5lslexikon<\/a> f\u00f6r f\u00f6rem\u00e5l i bouppteckningar.<\/li>\n<\/ul>\n<h2 class=\"df-faq\">Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n<div class=\"df-faq\">\n<h3>Vilket landsarkiv har J\u00e4mtlands domb\u00f6cker?<\/h3>\n<p>Riksarkivet i \u00d6stersund (Landsarkivet, Arkivv\u00e4gen 1) f\u00f6rvarar originalen fr\u00e5n hela J\u00e4mtland (och H\u00e4rjedalen) med prefixet SE\/\u00d6LA. Det inr\u00e4ttades som sj\u00e4lvst\u00e4ndigt landsarkiv 1935 och blev avdelning inom Riksarkivet 2010. Den \u00e4ldsta handlingen i arkivet \u00e4r fr\u00e5n 1000-talet och den nyaste fr\u00e5n 2000-talet. Landsarkivet har ett omfattande referensbibliotek (ej heml\u00e5n), fr\u00e4mst r\u00f6rande J\u00e4mtland och H\u00e4rjedalen, genealogi och historia.<\/p>\n<h3>Hur l\u00e5ngt tillbaka finns domb\u00f6cker fr\u00e5n J\u00e4mtland?<\/h3>\n<p>Bevarade h\u00e4radsr\u00e4ttsprotokoll fr\u00e5n svensk tid g\u00e5r till sent 1640-tal. Alsens tingslags protokoll bevarade fr\u00e5n 1650 och 1654. Svegs tingslags protokoll (H\u00e4rjedalen) bevarade fr\u00e5n cirka 1649. F\u00f6r medeltida och tidig 1600-talsmaterial s\u00f6ker du i norska arkiv \u2014 Trondheims stift och Diplomatarium Norvegicum. Fr\u00f6s\u00f6runstenen fr\u00e5n ~1050 \u00e4r den \u00e4ldsta dokumentationen av J\u00e4mtland. <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombocker-online\/\">Renoverade domb\u00f6cker<\/a> finns \u00e4ven i Svea Hovr\u00e4tts arkiv i Riksarkivet.<\/p>\n<h3>Hade J\u00e4mtland en egen landskapslag?<\/h3>\n<p>Nej, J\u00e4mtland hade ingen egen landskapslag. Under medeltiden (norsk tid 1178\u20131645) till\u00e4mpades den norska <strong>Frostatingslagen<\/strong>. Innan J\u00e4mtland blev norskt fungerade landskapet som en sj\u00e4lvstyrande bonderepublik d\u00e4r beslut togs vid <strong>Jamtamot<\/strong> \u2014 ett av v\u00e4rldens \u00e4ldsta parlament. Efter 1645 \u00f6vergick J\u00e4mtland till svenska lagar. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning betyder detta att r\u00e4ttskulturen i J\u00e4mtland har norska r\u00f6tter som lever kvar i terminologi och praxis.<\/p>\n<h3>Vad var Jamtamot?<\/h3>\n<p>Jamtamot var J\u00e4mtlands forntida alltinget och parlament \u2014 ett av v\u00e4rldens \u00e4ldsta. M\u00f6tesplatsen var p\u00e5 Fr\u00f6s\u00f6n mitt i Storsj\u00f6n, och Jamtamot fungerade b\u00e5de som lagting och politisk samling. Under tiden J\u00e4mtland var en sj\u00e4lvstyrande bonderepublik (f\u00f6re 1178) togs alla viktiga beslut h\u00e4r \u2014 m\u00f6jligen \u00e4ven beslutet om kristnandet av J\u00e4mtland kring 1050. Efter att J\u00e4mtland blev norskt 1178 fortsatte Jamtamot i lokala former, men f\u00f6rbj\u00f6ds av danska staten under J\u00e4mtlands danska tid. Efter Br\u00f6msebrofreden 1645 ersattes Jamtamot av J\u00e4mtlands landsj\u00e4mnadsting under svensk landsh\u00f6vding.<\/p>\n<h3>Varf\u00f6r var J\u00e4mtland norskt s\u00e5 l\u00e4nge?<\/h3>\n<p>J\u00e4mtland blev norskt skattland 1178 efter slaget p\u00e5 Storsj\u00f6ns is d\u00e4r j\u00e4mtarna svor den norske kungen Sverre Sigurdsson trohet. Landskapet hade dock betydande inre sj\u00e4lvstyre under norsk tid och fortsatte fungera som en delvis sj\u00e4lvst\u00e4ndig region. Geografiskt \u00e4r J\u00e4mtland mycket n\u00e4rmare Trondheim \u00e4n Stockholm \u2014 Sankt Olofsleden fr\u00e5n Sel\u00e5nger till Trondheim passerade rakt genom J\u00e4mtland och kopplade samman regionen med norsk kultur och religion. F\u00f6rst efter freden i Br\u00f6msebro 1645 blev J\u00e4mtland svenskt, men j\u00e4mtarna f\u00f6rblev danssinnade under l\u00e5ng tid efter \u2014 n\u00e4r dansk-norska trupper anf\u00f6ll 1657 hyllades de som &#8221;befriare&#8221;.<\/p>\n<h3>Vad var Baltzarfejden?<\/h3>\n<p>Baltzarfejden \u00e4r den j\u00e4mtl\u00e4ndska ben\u00e4mningen p\u00e5 Kalmarkriget 1611\u20131613, uppkallad efter den j\u00e4mtske bonden Baltzar. Under kriget tog svenska trupper kontroll \u00f6ver J\u00e4mtland men efter freden i Kn\u00e4red 1613 \u00e5terl\u00e4mnades landskapet till Norge. Som straff f\u00f6r &#8221;illojalt upptr\u00e4dande&#8221; konfiskerades 1300 av J\u00e4mtlands 1470 odelsb\u00f6nders jord av den danska kronan. F\u00f6rst 1647 \u2014 efter att J\u00e4mtland blivit svenskt genom Br\u00f6msebrofreden \u2014 fick odelsb\u00f6nderna sin jord \u00e5ter. Detta p\u00e5verkar jordeb\u00f6cker och fastighetsmaterial f\u00f6r en hel 34-\u00e5rsperiod.<\/p>\n<h3>Vem var \u00d6stman Gudfastson?<\/h3>\n<p>\u00d6stman Gudfastson var den j\u00e4mtl\u00e4ndska stormannen som l\u00e4t resa Fr\u00f6s\u00f6runstenen (RA\u00c4 Fr\u00f6s\u00f6 106:1) i slutet av 1000-talet. Inskriften ber\u00e4ttar att han l\u00e4t resa stenen och bygga en bro, samt att han l\u00e4t kristna J\u00e4mtland. \u00c5sbj\u00f6rn gjorde bron, och Tryn och Sten ristade runorna. Detta \u00e4r den enda k\u00e4nda runstenen fr\u00e5n J\u00e4mtland och dokumenterar landskapets kristnande, som m\u00f6jligen beslutades vid Jamtamot. \u00d6stman Gudfastson var sannolikt en av J\u00e4mtlands viktigaste politiska ledare under 1000-talet. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning \u00e4r detta den \u00e4ldsta dokumenterade j\u00e4mtl\u00e4ndska personen.<\/p>\n<h3>Var ska jag b\u00f6rja om jag \u00e4r nyb\u00f6rjare?<\/h3>\n<p>B\u00f6rja med att fastst\u00e4lla din f\u00f6rfaders socken och kontrollera vilket tingslag socknen h\u00f6rde till (cirka 12 tingslag i J\u00e4mtland). F\u00f6r material f\u00f6re 1645 s\u00f6k \u00e4ven i norska arkiv. Anv\u00e4nd J\u00e4mtlands l\u00e4ns fornskrifts\u00e4llskaps publicerade utg\u00e5vor (Svegs tingslag, Alsens tingslag, H\u00e4rjedalsbrev) som ing\u00e5ng till 1600-talet. F\u00f6r \u00d6stersunds-anor efter 1786 s\u00f6k i r\u00e5dhusr\u00e4tten separat fr\u00e5n landsbygdens tingslag. F\u00f6r medeltida anor \u2014 kontrollera Fr\u00f6s\u00f6runstenen och Diplomatarium Norvegicum. V\u00e5r <a href=\"\/tips-3\/\">guide till att hitta r\u00e4tt dombok<\/a> g\u00e5r igenom processen steg f\u00f6r steg.<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"df-kallor\">\n<h3>K\u00e4llor och vidare l\u00e4sning<\/h3>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/sok.riksarkivet.se\/nad\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Riksarkivets NAD (Nationella arkivdatabasen)<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/sok.riksarkivet.se\/bouppteckningar?infosida=jamtlands-lan\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Bouppteckningsregister \u2013 J\u00e4mtlands l\u00e4n<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/riksarkivet.se\/ostersund\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Riksarkivet i \u00d6stersund \u2013 officiell hemsida<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/arkivetiostersund.se\/\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Arkivet i \u00d6stersund<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/jls.genealogi.se\/\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">J\u00e4mtlands Lokalhistoriker och Sl\u00e4ktforskare<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.arkivdigital.se\/\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Arkiv Digital<\/a><\/li>\n<li>Andersson, Marianne (red.). <em>Svegs tingslags domboksprotokoll<\/em>. K\u00e4llor till J\u00e4mtlands och H\u00e4rjedalens historia. Stockholm\/\u00d6stersund (2015).<\/li>\n<li>Kalin, Christer. <em>H\u00e4rjedalsbrev<\/em>. K\u00e4llor till J\u00e4mtlands och H\u00e4rjedalens historia.<\/li>\n<li><em>J\u00e4mtlands domb\u00f6cker och landstingsprotokoll 1\u20134<\/em>. Skrifter utgivna av J\u00e4mtlands l\u00e4ns fornskrifts\u00e4llskap 3, 5, 12.<\/li>\n<li>Snorre Sturlasson. <em>Heimskringla<\/em>.<\/li>\n<li>Diplomatarium Norvegicum \u2013 f\u00f6r medeltida material.<\/li>\n<li>Almquist, Jan Eric. <em>Lagsagor och domsagor i Sverige<\/em>. Stockholm (1954).<\/li>\n<li>Inger, G\u00f6ran. <em><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sveriges-gamla-lagar\/\">Svensk r\u00e4ttshistoria<\/a><\/em>. Liber.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p><script type=\"application\/ld+json\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@type\":\"Article\",\"headline\":\"J\u00e4mtland \u2013 tingslag och domb\u00f6cker\",\"description\":\"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i J\u00e4mtland \u2013 tingslag med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i \u00d6stersund, Jamtamot, Fr\u00f6s\u00f6runan och Br\u00f6msebrofreden 1645.\",\"author\":{\"@type\":\"Organization\",\"name\":\"Domboksforskning.se\"},\"publisher\":{\"@type\":\"Organization\",\"name\":\"Domboksforskning.se\",\"url\":\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/\"},\"about\":[{\"@type\":\"Place\",\"name\":\"J\u00e4mtland\"},{\"@type\":\"Thing\",\"name\":\"Tingslag\"},{\"@type\":\"Thing\",\"name\":\"Domb\u00f6cker\"},{\"@type\":\"Place\",\"name\":\"\u00d6stersund\"},{\"@type\":\"Place\",\"name\":\"Fr\u00f6s\u00f6n\"},{\"@type\":\"Thing\",\"name\":\"Jamtamot\"},{\"@type\":\"Thing\",\"name\":\"Br\u00f6msebrofreden\"}],\"inLanguage\":\"sv\"}<\/script><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i J\u00e4mtland \u2013 tingslag med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i \u00d6stersund, Jamtamot, Fr\u00f6s\u00f6runan och Br\u00f6msebrofreden 1645.<\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":695,"parent":670,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_yoast_wpseo_focuskw":"J\u00e4mtland domb\u00f6cker","_yoast_wpseo_title":"J\u00e4mtland \u2013 tingslag och domb\u00f6cker","_yoast_wpseo_metadesc":"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i J\u00e4mtland \u2013 tingslag med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i \u00d6stersund, Jamtamot, Fr\u00f6s\u00f6runan och Br\u00f6msebrofreden 1645.","_yoast_wpseo_meta-robots-noindex":"","_yoast_wpseo_meta-robots-nofollow":"","_yoast_wpseo_canonical":"","_yoast_wpseo_opengraph-title":"","_yoast_wpseo_opengraph-description":"","_yoast_wpseo_twitter-title":"","_yoast_wpseo_twitter-description":"","footnotes":"","ilj_linkdefinition":[],"_seopress_titles_title":"","_seopress_titles_desc":"","_seopress_robots_canonical":"","_seopress_robots_index":"","_seopress_robots_follow":"","_seopress_analysis_target_kw":""},"class_list":["post-696","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail"],"ilj_keywords":[],"portfolj_modified":"2026-05-19 11:55:25","freespins_modified":"2026-05-19 11:55:25","yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v28.6 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>J\u00e4mtland \u2013 tingslag och domb\u00f6cker<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i J\u00e4mtland \u2013 tingslag med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i \u00d6stersund, Jamtamot, Fr\u00f6s\u00f6runan och Br\u00f6msebrofreden 1645.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/jamtland\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"J\u00e4mtland \u2013 tingslag och domb\u00f6cker\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i J\u00e4mtland \u2013 tingslag med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i \u00d6stersund, Jamtamot, Fr\u00f6s\u00f6runan och Br\u00f6msebrofreden 1645.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/jamtland\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-19T10:55:25+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/jamtland-bild.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1170\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"615\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"23 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/jamtland\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/jamtland\\\/\",\"name\":\"J\u00e4mtland \u2013 tingslag och domb\u00f6cker\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/jamtland\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/jamtland\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/jamtland-bild.webp\",\"datePublished\":\"2026-05-17T15:39:33+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-19T10:55:25+00:00\",\"description\":\"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i J\u00e4mtland \u2013 tingslag med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i \u00d6stersund, Jamtamot, Fr\u00f6s\u00f6runan och Br\u00f6msebrofreden 1645.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/jamtland\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/jamtland\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/jamtland\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/jamtland-bild.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/jamtland-bild.webp\",\"width\":1170,\"height\":615,\"caption\":\"Sverige runt - J\u00e4mtlands h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/jamtland\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Sverige runt \u2013 landskapsguider f\u00f6r domboksforskning\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/sverige-runt\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":3,\"name\":\"J\u00e4mtland \u2013 tingslag och domb\u00f6cker\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\",\"url\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"J\u00e4mtland \u2013 tingslag och domb\u00f6cker","description":"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i J\u00e4mtland \u2013 tingslag med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i \u00d6stersund, Jamtamot, Fr\u00f6s\u00f6runan och Br\u00f6msebrofreden 1645.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/jamtland\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"J\u00e4mtland \u2013 tingslag och domb\u00f6cker","og_description":"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i J\u00e4mtland \u2013 tingslag med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i \u00d6stersund, Jamtamot, Fr\u00f6s\u00f6runan och Br\u00f6msebrofreden 1645.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/jamtland\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-19T10:55:25+00:00","og_image":[{"width":1170,"height":615,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/jamtland-bild.webp","type":"image\/webp"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"23 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/jamtland\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/jamtland\/","name":"J\u00e4mtland \u2013 tingslag och domb\u00f6cker","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/jamtland\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/jamtland\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/jamtland-bild.webp","datePublished":"2026-05-17T15:39:33+00:00","dateModified":"2026-05-19T10:55:25+00:00","description":"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i J\u00e4mtland \u2013 tingslag med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i \u00d6stersund, Jamtamot, Fr\u00f6s\u00f6runan och Br\u00f6msebrofreden 1645.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/jamtland\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/jamtland\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/jamtland\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/jamtland-bild.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/jamtland-bild.webp","width":1170,"height":615,"caption":"Sverige runt - J\u00e4mtlands h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/jamtland\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Sverige runt \u2013 landskapsguider f\u00f6r domboksforskning","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/"},{"@type":"ListItem","position":3,"name":"J\u00e4mtland \u2013 tingslag och domb\u00f6cker"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g","caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/696","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=696"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/696\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":935,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/696\/revisions\/935"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/670"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/695"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=696"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}