{"id":690,"date":"2026-05-17T16:39:33","date_gmt":"2026-05-17T15:39:33","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?page_id=690"},"modified":"2026-05-19T11:55:05","modified_gmt":"2026-05-19T10:55:05","slug":"gotland","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/gotland\/","title":{"rendered":"Gotland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker"},"content":{"rendered":"<div class=\"df-snabbfakta\">\n<h3>Snabbfakta om Gotland<\/h3>\n<ul>\n<li><strong>Region:<\/strong> G\u00f6taland (Sveriges st\u00f6rsta \u00f6, mitt i \u00d6stersj\u00f6n)<\/li>\n<li><strong>Svenskt sedan:<\/strong> 1645 (Br\u00f6msebrofreden, tidigare Danmark)<\/li>\n<li><strong>Landsarkiv:<\/strong> Riksarkivet i Visby<\/li>\n<li><strong>Arkivprefix:<\/strong> SE\/ViLA<\/li>\n<li><strong>H\u00e4radsindelning:<\/strong> 2 h\u00e4rader (Gotlands norra och s\u00f6dra) fr\u00e5n 1681, dessf\u00f6rinnan 6 settingar och 20 ting<\/li>\n<li><strong>\u00c4ldsta lag:<\/strong> Gutalagen (ca 1220) \u2013 en av Sveriges fyra medeltida landskapslagar<\/li>\n<li><strong>Stadslag:<\/strong> Visby stadslag (fr\u00e5n cirka 1288, efter inb\u00f6rdeskriget mellan stad och land)<\/li>\n<li><strong>Svensk r\u00e4ttskipning:<\/strong> Successivt fr\u00e5n 1645, fullt genomf\u00f6rd med 1734 \u00e5rs lag<\/li>\n<li><strong>Hovr\u00e4tt:<\/strong> Svea hovr\u00e4tt sedan 1645<\/li>\n<li><strong>Viktigaste tingsorter:<\/strong> Visby, L\u00e4rbro, Hemse, Stenkumla, Burs, Hoburg<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p>Letar du efter f\u00f6rf\u00e4der p\u00e5 Gotland? Den h\u00e4r guiden ger dig en \u00f6verblick av hur r\u00e4ttskipningen var organiserad p\u00e5 en \u00f6 som under n\u00e4stan 300 \u00e5r tillh\u00f6rde Danmark, vilka arkiv som bevarar domb\u00f6ckerna, hur den unika indelningen i tredingar och settingar fungerade, och konkreta r\u00e4ttsfall som visar bredden i materialet. Gotland \u00e4r speciellt p\u00e5 flera s\u00e4tt: landskapet hade en egen medeltida landskapslag (<strong>Gutalagen<\/strong> fr\u00e5n cirka 1220) som g\u00e4llde i hela 425 \u00e5r, eget tingssystem byggt p\u00e5 <strong>tredingar och settingar<\/strong> som saknar motsvarighet i \u00f6vriga Sverige, en egen stadslag f\u00f6r <strong>Visby<\/strong> (Hansans nord\u00f6stra ledningsstad) och en l\u00e5ng dansk period 1361\u20131645 som p\u00e5verkar k\u00e4ll\u00e4get f\u00f6r sl\u00e4ktforskning.<\/p>\n<div class=\"df-byline\">\nDenna landskapsguide har skrivits av redaktionen p\u00e5 domboksforskning.se som komplement till <strong><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/marita-persson\/\">Marita Perssons<\/a><\/strong> originalmaterial om domboksforskning. Marita specialiserade sig p\u00e5 V\u00e4sterg\u00f6tlands h\u00e4radsr\u00e4tter, medan andra landskap \u00e4r fortsatt utveckling och bygger p\u00e5 offentligt tillg\u00e4ngligt forskningsmaterial.\n<\/div>\n<h2>Historisk bakgrund och r\u00e4ttskipning p\u00e5 Gotland<\/h2>\n<p>Gotland har en av Nordens mest komplexa r\u00e4ttshistoriska bakgrunder. \u00d6n var under medeltiden i praktiken sj\u00e4lvstyrande och hade en egen r\u00e4ttsordning som dokumenterades i <strong>Gutalagen<\/strong>, nedtecknad omkring 1220. Lagen \u00e4r unik bland Nordens landskapslagar genom att den var den enda som utf\u00e4rdats av landstinget sj\u00e4lvt (Gutnaltinget i Roma socken), medan andra landskapslagar var nedteckningar gjorda av enskilda lagm\u00e4n. Gutalagen saknar d\u00e4rtill den karakteristiska balkindelning som pr\u00e4glar de \u00f6vriga <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sveriges-gamla-lagar\/\">landskapslagarna<\/a> och inneh\u00e5ller \u00e4ven Gutasagan, en kortare kr\u00f6nika om Gotlands \u00e4ldsta historia.<\/p>\n<p>Gotlands historiska indelning \u00e4r komplicerad och m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5s f\u00f6r att kunna s\u00f6ka r\u00e4tt material. Innan svenska tidens inledning 1645 var \u00f6n indelad i tre <strong>tredingar<\/strong> (tredjedelar) som var och en delades i tv\u00e5 <strong>settingar<\/strong> (sj\u00e4ttedelar). Varje setting inneh\u00f6ll i sin tur ett antal <strong>ting<\/strong> (hunderi). Totalt fanns 20 ting med var sin domare. \u00d6vergripande beslut fattades vid Gutnaltinget, \u00f6ns gemensamma landsting i Roma socken, som m\u00f6ttes under ledning av landsdomaren tillsammans med tre prostar och \u00f6vriga domare.<\/p>\n<p>\u00c5r 1361 er\u00f6vrades \u00f6n av den danske kungen Valdemar Atterdag, vilket inledde en n\u00e4stan 300-\u00e5rig dansk period (1361\u20131645). Under dansk tid bevarades de gotl\u00e4ndska r\u00e4ttsinstitutionerna i stort sett of\u00f6r\u00e4ndrade \u2014 Gutalagen fortsatte att g\u00e4lla \u2014 men fr\u00e5n 1595 f\u00f6rs\u00f6kte Kristian IV ers\u00e4tta den med Sk\u00e5nelagen, n\u00e5got som dock inte fullt ut genomf\u00f6rdes f\u00f6rr\u00e4n kring 1618. Genom Br\u00f6msebrofreden den 13 augusti 1645 blev Gotland \u00e5ter svenskt, och den faktiska \u00f6verl\u00e4mningen skedde den 31 oktober samma \u00e5r. Under en tre\u00e5rig dansk ockupation 1676\u20131679 (Sk\u00e5nska kriget) hamnade \u00f6n \u00e5ter under dansk kontroll, varefter den definitivt \u00e5terv\u00e4nde till Sverige genom Freden i Lund 1679.<\/p>\n<p>\u00d6verg\u00e5ngen till svensk r\u00e4ttsordning skedde gradvis efter 1645. H\u00e4radsn\u00e4mnd inf\u00f6rdes redan samma \u00e5r som \u00f6n blev svensk, men full integrering kom f\u00f6rst med 1734 \u00e5rs lag. \u00c5r 1681 indelades Gotland i tv\u00e5 h\u00e4rader \u2014 <strong>Gotlands norra h\u00e4rad<\/strong> och <strong>Gotlands s\u00f6dra h\u00e4rad<\/strong> \u2014 som ersatte den gamla settings-strukturen som r\u00e4ttskretsar. Settingsdomare och settingar avskaffades d\u00e4rmed slutligt. Det medeltida tingsystemet levde dock kvar som indelning under h\u00e4radsr\u00e4tterna \u00e4nda in p\u00e5 1700-talet, och en omfattande revision av tingsindelningen gjordes vid jordransakningen 1747, d\u00e5 gr\u00e4nserna anpassades till sockenindelningen.<\/p>\n<div class=\"df-varning\">\n<strong>OBS \u2014 K\u00e4ll\u00e4get f\u00f6r dansk tid:<\/strong> Domb\u00f6cker fr\u00e5n perioden f\u00f6re 1645 \u00e4r fragmentariska. De \u00e4ldsta bevarade gotl\u00e4ndska domb\u00f6ckerna fr\u00e5n svensk tid b\u00f6rjar 1645 (Visby r\u00e5dhusr\u00e4tt) respektive 1647\u20131650 (h\u00e4radsr\u00e4tterna). F\u00f6r dansktiden m\u00e5ste man s\u00f6ka i K\u00f6penhamns rigsarkiv och i Visby l\u00e4nsskrivares r\u00e4kenskaper. <strong>En f\u00f6r\u00f6dande brand 1931 f\u00f6rst\u00f6rde alla lagfartsprotokoll fr\u00e5n och med 1871 i Gotlands norra h\u00e4radsr\u00e4tts arkiv<\/strong> \u2014 dessa har rekonstruerats som digitala bilder men \u00e4r ofta mycket sv\u00e5rl\u00e4sta.\n<\/div>\n<h2>Komplett tings- och h\u00e4radsindelning f\u00f6r Gotland<\/h2>\n<p>Tabellen nedan visar Gotlands medeltida indelning i tredingar och settingar, hur dessa ersattes av tv\u00e5 h\u00e4rader 1681, samt verifierade arkivnummer i Riksarkivets nationella arkivdatabas (NAD). Eftersom indelningen \u00e4ndrats flera g\u00e5nger anges h\u00e4r b\u00e5de den ursprungliga settingsstrukturen och den senare h\u00e4radsindelningen.<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Treding<\/th>\n<th>Setting<\/th>\n<th>H\u00e4radsr\u00e4tt (fr\u00e5n 1681)<\/th>\n<th>Arkivnummer<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Treding\">Nordertredingen<\/td>\n<td data-label=\"Setting\">Bro setting (sydv\u00e4st)<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4radsr\u00e4tt\">Gotlands norra h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">SE\/ViLA\/20058 (\u00e4godelningsr\u00e4tt)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Treding\">Nordertredingen<\/td>\n<td data-label=\"Setting\">Rute setting (nordost)<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4radsr\u00e4tt\">Gotlands norra h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">SE\/ViLA\/20058 (\u00e4godelningsr\u00e4tt)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Treding\">Medeltredingen<\/td>\n<td data-label=\"Setting\">Hejde setting (v\u00e4ster)<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4radsr\u00e4tt\">Gotlands s\u00f6dra h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">SE\/ViLA\/20060<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Treding\">Medeltredingen<\/td>\n<td data-label=\"Setting\">Kr\u00e4klinge setting (\u00f6ster)<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4radsr\u00e4tt\">Gotlands norra h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">SE\/ViLA\/20058 (\u00e4godelningsr\u00e4tt)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Treding\">Sudertredingen<\/td>\n<td data-label=\"Setting\">Burs setting (\u00f6ster)<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4radsr\u00e4tt\">Gotlands s\u00f6dra h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">SE\/ViLA\/20060<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Treding\">Sudertredingen<\/td>\n<td data-label=\"Setting\">Hoburgs setting (sydv\u00e4st)<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4radsr\u00e4tt\">Gotlands s\u00f6dra h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">SE\/ViLA\/20060<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Treding\">\u00d6vergripande<\/td>\n<td data-label=\"Setting\">\u2014<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4radsr\u00e4tt\">Tingslagets f\u00f6r Gotlands nordertreding<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">SE\/ViLA\/20278<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Treding\">\u00d6vergripande<\/td>\n<td data-label=\"Setting\">\u2014<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4radsr\u00e4tt\">Tingslagets f\u00f6r Gotlands medeltreding<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">SE\/ViLA\/20279<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Treding\">\u00d6vergripande<\/td>\n<td data-label=\"Setting\">\u2014<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4radsr\u00e4tt\">Gotlands tingsr\u00e4tt (fr\u00e5n 1971)<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">SE\/ViLA\/20281<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Treding\">\u00d6vergripande<\/td>\n<td data-label=\"Setting\">\u2014<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4radsr\u00e4tt\">Gotlands domsaga<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">SE\/ViLA\/20022<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Treding\">Stad<\/td>\n<td data-label=\"Setting\">Visby (egen jurisdiktion)<\/td>\n<td data-label=\"H\u00e4radsr\u00e4tt\">R\u00e5dhusr\u00e4tten och magistraten i Visby<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">SE\/ViLA\/20252<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>I tabellen ovan anges arkivnumren f\u00f6r Riksarkivets nationella arkivdatabas (NAD). M\u00e5nga handlingar f\u00f6rvaras vid <strong>Riksarkivet i Visby<\/strong> (tidigare Landsarkivet i Visby) som ligger p\u00e5 Visborgssl\u00e4tt strax s\u00f6der om Visby ringmur. Visby r\u00e5dhusr\u00e4tt (SE\/ViLA\/20252) hanterade alla r\u00e4tts\u00e4renden inom Visby stads jurisdiktion och var frist\u00e5ende fr\u00e5n landsbygdens h\u00e4radsr\u00e4tter, en arvedel av Visbys s\u00e4rst\u00e4llning som hansestad med egen stadslag fr\u00e5n 1288.<\/p>\n<div class=\"df-info-box\">\n<strong>Hur du s\u00f6ker i Riksarkivets NAD:<\/strong> Riksarkivets s\u00f6kportal n\u00e5s p\u00e5 <strong>sok.riksarkivet.se<\/strong>. F\u00f6r att hitta gotl\u00e4ndska domb\u00f6cker s\u00f6ker du p\u00e5 arkivnumret (t.ex. SE\/ViLA\/20060) eller p\u00e5 arkivbildaren (&#8221;Gotlands s\u00f6dra h\u00e4radsr\u00e4tt&#8221;). De \u00e4ldre domb\u00f6ckerna \u00e4r till stor del digitaliserade och tillg\u00e4ngliga via Riksarkivets digitala forskarsal. S\u00f6ker du efter en specifik person i en dombok b\u00f6r du b\u00f6rja i <strong>sak\u00f6resl\u00e4ngderna<\/strong> (f\u00f6rteckningar \u00f6ver b\u00f6tf\u00e4llda) som finns i slutet av varje ting och fungerar som ing\u00e5ng till protokollen.\n<\/div>\n<h2>Viktiga r\u00e4ttsfall och historiska h\u00e4ndelser fr\u00e5n Gotland<\/h2>\n<p>Nedan f\u00f6ljer ett urval av r\u00e4ttsfall och r\u00e4ttshistoriska h\u00e4ndelser som illustrerar bredden i de gotl\u00e4ndska domb\u00f6ckerna. Listan rymmer b\u00e5de dramatiska enskilda m\u00e5l och stora samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndringar som pr\u00e4glar k\u00e4ll\u00e4get f\u00f6r forskaren.<\/p>\n<div class=\"df-case-grid\">\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<h3 class=\"df-case-title\">Gutalagens nedtecknande \u2013 ca 1220<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> Hela Gotland<\/span>\n<\/div>\n<p>Gutalagen nedtecknades omkring 1220, kanske p\u00e5 initiativ av \u00e4rkebiskop Andreas Sunesen i Lund som bes\u00f6kt Gotland 1207. Lagen \u00e4r unik genom att den utf\u00e4rdades av Gutnaltinget sj\u00e4lvt och inte av en enskild lagman, vilket inneb\u00e4r att den hade officiell status redan fr\u00e5n b\u00f6rjan. Den bevarades i en medeltida pergamentshandskrift (Holm B 64, Old Gutnish) plus en pappersavskrift fr\u00e5n 1587, en tysk \u00f6vers\u00e4ttning fr\u00e5n 1401 och en dansk \u00f6vers\u00e4ttning fr\u00e5n slutet av 1400-talet. Lagen fortsatte att g\u00e4lla i 425 \u00e5r, fram till 1645.<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<h3 class=\"df-case-title\">Inb\u00f6rdeskriget och Visby stadslag 1288<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> Visby och landsbygden<\/span>\n<\/div>\n<p>\u00c5r 1288 utbr\u00f6t \u00f6ppen konflikt mellan Visbys borgerskap (delvis tyskt) och landsbygdens b\u00f6nder. Kriget vanns av Visby med hj\u00e4lp av tyska knektar. Kung Magnus Ladul\u00e5s ingrep, kallade representanter till Nyk\u00f6ping och tvingade staden att underkasta sig kungamakten. Som efterspel fick Visby en egen <strong>stadslag<\/strong> som reglerade stadsplaneringen, borgerskapets r\u00e4ttigheter och f\u00f6rh\u00e5llandet till landsbygden. Stadslagen gjorde Visby till en juridisk enklav inom Gotland, ett system som bestod \u00e4nda in p\u00e5 1900-talet och fortfarande syns i arkivuppdelningen mellan r\u00e5dhusr\u00e4tt och h\u00e4radsr\u00e4tt.<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<h3 class=\"df-case-title\">Slaget vid M\u00e4sterby och Visby 1361<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> M\u00e4sterby och Korsbetningen<\/span>\n<\/div>\n<p>Den 22 juli 1361 landsteg Valdemar Atterdag p\u00e5 Gotlands v\u00e4stkust med en arm\u00e9 av professionella tyska legoknektar. Den 25 juli krossade hans soldater en gotl\u00e4ndsk bondeh\u00e4r vid Fj\u00e4le myr n\u00e4ra M\u00e4sterby. Det avg\u00f6rande slaget stod den 27 juli utanf\u00f6r Visbys ringmur. H\u00e4lften av bondeuppb\u00e5det d\u00f6dades. Vid <strong>Korsbetningen<\/strong> utanf\u00f6r staden begravdes n\u00e4ra 1 200 stupade gotl\u00e4nningar \u2014 m\u00e5nga kvarliggande i sina rustningar och med skelettskador som tydligt syns i 1900-talets arkeologiska unders\u00f6kningar. Tv\u00e5 dagar efter slaget brandskattade Valdemar Visby genom att l\u00e5ta fylla tre stora \u00f6lkar med guld och silver, ett event som f\u00f6revigats i Carl Gustaf Hellqvists m\u00e5lning fr\u00e5n 1882.<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<h3 class=\"df-case-title\">Erik av Pommern \u2013 sj\u00f6r\u00f6varkungen 1436\u20131449<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> Visborgs slott<\/span>\n<\/div>\n<p>Efter att ha avsatts som kung \u00f6ver Kalmarunionen 1439 bosatte sig Erik av Pommern p\u00e5 Visborgs slott i Visby, som han sj\u00e4lv l\u00e5tit anl\u00e4gga redan 1411. I 13 \u00e5r bedrev han \u00f6ppet sj\u00f6r\u00f6veri fr\u00e5n Visborg, riktat mot \u00d6stersj\u00f6ns handelsfartyg. Karl Knutsson Bonde s\u00e4nde 1448 en expedition som stormade Visby men inte kunde inta borgen. Erik tvingades till slut bort 1449. Efter honom residerade br\u00f6derna Olof och Ivar Axelsson (Tott) som danska l\u00e4nsherrar 1449\u20131487 och fortsatte i samma stil. Visborgs roll som maktcentrum syns i den danska tidens r\u00e4kenskaps- och l\u00e4nshandlingar.<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<h3 class=\"df-case-title\">L\u00fcbeckarnas anfall och S\u00f6ren Norby 1525<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> Visby<\/span>\n<\/div>\n<p>Amiral S\u00f6ren Norby, dansk l\u00e4nsherre och Visborgs h\u00f6vitsman fr\u00e5n 1517, drev systematiskt sj\u00f6r\u00f6veri fr\u00e5n \u00f6n. N\u00e4r Gustav Vasa 1524 utrustade en kostsam expedition p\u00e5 &#8221;v\u00e4l 8 000 man&#8221; f\u00f6r att f\u00f6rdriva Norby misslyckades den (Visby f\u00f6ll inte). \u00c5ret d\u00e4rp\u00e5, 1525, angrep en l\u00fcbecksk flotta Visby f\u00f6r att sl\u00e5 ut Norby. Norby f\u00f6rdrevs, men l\u00fcbeckarna passade samtidigt p\u00e5 att plundra staden och d\u00f6dade m\u00e5nga inv\u00e5nare. H\u00e4ndelsen markerar Visbys \u00f6verg\u00e5ng fr\u00e5n hansestad till provinsstad och syns indirekt i de minskande handelsrelaterade k\u00e4llorna fr\u00e5n perioden.<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<h3 class=\"df-case-title\">H\u00e4xprocesser och trolldomsm\u00e5l under dansk tid<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> Hela Gotland<\/span>\n<\/div>\n<p>Under dansk tid f\u00f6rekom trolldomsm\u00e5l p\u00e5 Gotland enligt dansk r\u00e4tt, men i l\u00e4gre omfattning \u00e4n under &#8221;<a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/haxprocesser-och-trolldomsransakningar\/\">Det stora ov\u00e4sendet<\/a>&#8221; p\u00e5 fastlandet. Kristian IV:s f\u00f6rordningar om trolldom fr\u00e5n 1617 till\u00e4mpades, och Sk\u00e5nelagens trolldomsstadganden g\u00e4llde formellt fr\u00e5n 1618. Materialet bevaras delvis i Visby l\u00e4nsr\u00e4kenskaper i K\u00f6penhamns rigsarkiv samt fragmentariskt i kyrkliga visitationsprotokoll. Efter 1645 \u00f6vergick r\u00e4ttskipningen till svenska former, och spridda trolldomsm\u00e5l fr\u00e5n 1600-talets senare h\u00e4lft f\u00f6rekommer i de svenska h\u00e4radsr\u00e4tternas protokoll.<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<h3 class=\"df-case-title\">Settingsdomarens sista m\u00e5l 1645<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> Hela Gotland<\/span>\n<\/div>\n<p>Vid svensk tids inledning 31 oktober 1645 hade settings-domarna fungerat i flera sekler som \u00f6ns lokala domare. N\u00e4r den nya h\u00e4radsorganisationen inf\u00f6rdes fr\u00e5n 1645 fram till 1681 dokumenterades en \u00f6verg\u00e5ngsperiod d\u00e4r settingsdomare fortfarande hade en roll i mindre tvister medan de st\u00f6rre m\u00e5len flyttade till h\u00e4radsr\u00e4tten. Den siste settingsdomaren i Hoburgs setting och hans \u00e4mbetsbr\u00f6der har dokumenterats av Richard Steffen i &#8221;Gotl\u00e4ndskt arkiv&#8221; 1938 \u2014 en v\u00e4rdefull k\u00e4lla f\u00f6r forskare som beh\u00f6ver navigera mellan settings- och h\u00e4radsmaterial.<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<h3 class=\"df-case-title\">Visborgs slott spr\u00e4ngdes 1679<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> Visby<\/span>\n<\/div>\n<p>N\u00e4r danskarna 1679 l\u00e4mnade Gotland efter den tre \u00e5r l\u00e5nga ockupationen 1676\u20131679 (Sk\u00e5nska kriget) spr\u00e4ngde de under flera m\u00e5nader Visborgs slott \u2014 i sin tid en av Nordens st\u00f6rsta borgar \u2014 s\u00e5 att endast stenh\u00f6gar \u00e5terstod. F\u00f6rst\u00f6ringen var avsiktlig och syftade till att hindra svenskarna fr\u00e5n att \u00e5ter anv\u00e4nda f\u00e4stningen. Den danska tiden upph\u00f6rde definitivt med Freden i Lund 1679. Eftersom Visborg ocks\u00e5 tj\u00e4nat som administrativ centralpunkt f\u00f6rsvann en stor del av \u00f6ns \u00e4ldre myndighetsarkiv samtidigt \u2014 ett av sk\u00e4len till att k\u00e4ll\u00e4get f\u00f6r perioden 1361\u20131645 \u00e4r s\u00e5 fragmentariskt.<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<h3 class=\"df-case-title\">H\u00e4radsn\u00e4mndens utveckling 1645\u20131734<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> Hela Gotland<\/span>\n<\/div>\n<p>H\u00e4radsn\u00e4mndens roll p\u00e5 Gotland under 1600- och tidigt 1700-tal \u00e4r ovanligt v\u00e4l dokumenterad eftersom de gotl\u00e4ndska domb\u00f6ckerna \u00e4r detaljerade. Vid h\u00f6sttinget 1726 framf\u00f6rdes klagom\u00e5l \u00f6ver att tingen drog ut p\u00e5 tiden p\u00e5 grund av att Visbys borgerskap anv\u00e4nde h\u00e4radstinget f\u00f6r sina egna m\u00e5l \u2014 n\u00e4mndem\u00e4nnen beg\u00e4rde att en herrdagsman skulle representera dem vid riksdagen. Domboken f\u00f6r v\u00e5rtinget 1650 visar att n\u00e4mnden d\u00e5 fortfarande tillfr\u00e5gades om f\u00f6rh\u00e5llanden under dansk tid och fungerade som ett kollektivt minne av lokala traditioner. Detta \u00e4r en guldgruva f\u00f6r sl\u00e4ktforskare eftersom personliga relationer och vittnesm\u00e5l fr\u00e5n \u00e4ldre generationer ofta finns nedtecknade.<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<h3 class=\"df-case-title\">Branden vid Gotlands norra h\u00e4radsr\u00e4tt 1931<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> Visby<\/span>\n<\/div>\n<p>\u00c5r 1931 utbr\u00f6t en f\u00f6r\u00f6dande brand i Gotlands norra h\u00e4radsr\u00e4tts arkiv som brandskadade samtliga lagfartsprotokoll fr\u00e5n och med 1871. Originalen f\u00f6rst\u00f6rdes till stor del eller blev mycket sv\u00e5rl\u00e4sta. Riksarkivet har skannat de skadade protokollen som finns tillg\u00e4ngliga i Riksarkivets digitala forskarsal, men m\u00e5nga handlingar \u00e4r endast partiellt l\u00e4sbara. Protokoll f\u00f6re 1871 finns d\u00e4remot bevarade som original vid Riksarkivet i Visby. Branden p\u00e5verkar fr\u00e4mst fastighetsforskning men kan ocks\u00e5 ha betydelse f\u00f6r sl\u00e4ktforskning som r\u00f6r arvskiften och <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/gamla-bouppteckningar\/\">bouppteckningar<\/a> fr\u00e5n sent 1800-tal.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<h2>Gutalagen och spr\u00e5karvet i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n<p>Gutalagen skiljer sig fr\u00e5n \u00f6vriga svenska landskapslagar p\u00e5 flera s\u00e4tt. Den saknar den karakteristiska balkindelningen och best\u00e5r ist\u00e4llet av numrerade flockar (kapitel). Lagen inleds med kristendomens inf\u00f6rande p\u00e5 \u00f6n och forts\u00e4tter med stadganden om tionde, pr\u00e4sternas st\u00e4llning, helgdagar och munkars jordegendom, vilket markerar dess utf\u00e4rdande som ett kyrkligt-v\u00e4rldsligt samarbete. Den f\u00f6rsta k\u00e4nda regeln att &#8221;vi&#8221; \u2014 gemenskapen \u2014 ska &#8221;avst\u00e5 hedendom och tro p\u00e5 en allsm\u00e4ktig Gud&#8221; \u00e4r h\u00e4mtad n\u00e4stan ordagrant fr\u00e5n den \u00e4ldre norska Gulatingslagen, vilket visar lagens norska influenser.<\/p>\n<p>Det gotl\u00e4ndska spr\u00e5ket (gutniska, gutam\u00e5l) \u00e4r det \u00f6stnordiska spr\u00e5k som l\u00e4nge ansetts utg\u00f6ra ett eget spr\u00e5k vid sidan av svenska och danska. I domb\u00f6cker fr\u00e5n 1600- och 1700-talen \u00e5terfinns m\u00e5nga gutniska spr\u00e5kdrag som forskaren b\u00f6r k\u00e4nna igen. Namnformer fr\u00e5n \u00e4ldre tid har ocks\u00e5 s\u00e4rdrag \u2014 fadersnamnen f\u00f6ljer ofta gutniska former med &#8221;-s&#8221; eller &#8221;-er&#8221;, och kvinnonamn slutar p\u00e5 &#8221;-au&#8221; ist\u00e4llet f\u00f6r svenskt &#8221;-a&#8221;. Nedan f\u00f6ljer n\u00e5gra vanliga namnformer som du kan st\u00f6ta p\u00e5.<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Gutnisk namnform<\/th>\n<th>Modern svensk form<\/th>\n<th>F\u00f6rekomst<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Gutnisk form\">Botvid, Botvidar<\/td>\n<td data-label=\"Modern\">Botvid<\/td>\n<td data-label=\"F\u00f6rekomst\">Vanligt i Sudertredingen<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Gutnisk form\">Likker, Lickair<\/td>\n<td data-label=\"Modern\">Likkair (sagofigur)<\/td>\n<td data-label=\"F\u00f6rekomst\">Gutasagan<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Gutnisk form\">Botel, Botulf<\/td>\n<td data-label=\"Modern\">Botulf<\/td>\n<td data-label=\"F\u00f6rekomst\">Hela Gotland<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Gutnisk form\">Botair<\/td>\n<td data-label=\"Modern\">Bote\/Bothar<\/td>\n<td data-label=\"F\u00f6rekomst\">Gutasagan, medeltida<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Gutnisk form\">Tjelvar<\/td>\n<td data-label=\"Modern\">Tjelvar<\/td>\n<td data-label=\"F\u00f6rekomst\">Gutasagan, ortnamn<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Gutnisk form\">Olaiver, Olof Olafsson<\/td>\n<td data-label=\"Modern\">Olof Olofsson<\/td>\n<td data-label=\"F\u00f6rekomst\">Allm\u00e4nt p\u00e5 1600-talet<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Gutnisk form\">Aufundr, \u00d6vund<\/td>\n<td data-label=\"Modern\">\u00d6vund<\/td>\n<td data-label=\"F\u00f6rekomst\">Medeltida k\u00e4llor<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<div class=\"df-info-box\">\n<strong>Tips f\u00f6r l\u00e4sning av gotl\u00e4ndska domb\u00f6cker:<\/strong> De gotl\u00e4ndska domb\u00f6ckerna fr\u00e5n 1600-talet \u00e4r ovanligt detaljerade j\u00e4mf\u00f6rt med fastlandets. Detta beror dels p\u00e5 den tradition fr\u00e5n Gutalagen som kr\u00e4vde omsorgsfull dokumentation, dels p\u00e5 att h\u00e4radsn\u00e4mnden ofta fick agera kollektivt minne av \u00e4ldre seder. N\u00e4r du l\u00e4ser protokoll fr\u00e5n f\u00f6re 1734 \u00e5rs lag, var uppm\u00e4rksam p\u00e5 <strong>tings-, settings- och tredjedelsf\u00f6rklaringar<\/strong> som ofta st\u00e5r i marginalen. Settings-uppgifter f\u00f6rsvann gradvis efter 1681 men kan dyka upp i protokoll fram till 1700-talets mitt.\n<\/div>\n<h2>Tidslinje f\u00f6r r\u00e4ttskipningen p\u00e5 Gotland<\/h2>\n<ul>\n<li><strong>ca 800<\/strong> Vikingatida handel via Visby v\u00e4xer fram; gotl\u00e4ndska &#8221;farm\u00e4n&#8221; seglar mellan Novgorod, England och Nederl\u00e4nderna.<\/li>\n<li><strong>ca 1029<\/strong> Olav den helige s\u00e4gs (enligt Hans Strelow 1633) ha kristnat Gotland med v\u00e5ld \u2014 historiskt omtvistat. Gutasagan menar att gotl\u00e4nningarna kristnades frivilligt.<\/li>\n<li><strong>1143<\/strong> L\u00fcbeck grundas och blir tysk huvudhamn vid \u00d6stersj\u00f6n; konkurrensen med Visby b\u00f6rjar.<\/li>\n<li><strong>1161<\/strong> Tyskarna kapitulerar i konflikt med gotl\u00e4ndska k\u00f6pm\u00e4n. Tyska Visbybor f\u00e5r bygga egen kyrka (S:t Per) och p\u00e5b\u00f6rjar utvecklingen av en tysk-gotl\u00e4ndsk dubbelmenighet.<\/li>\n<li><strong>1164<\/strong> Roma kloster (Sancta Maria de Guthnalia) av cisterciensorden invigs vid Gutnaltingets gamla tingsplats \u2014 ovanligt f\u00f6r norra Europa att kloster byggs vid en politisk samlingspunkt.<\/li>\n<li><strong>1207<\/strong> \u00c4rkebiskop Andreas Sunesen i Lund bes\u00f6ker Gotland; fr\u00e5n breven mellan honom och biskop Bengt i Link\u00f6ping vet vi att en skriftlig gotl\u00e4ndsk lag existerade vid denna tid.<\/li>\n<li><strong>ca 1220<\/strong> Gutalagen nedtecknas i sin nuvarande form. Lagen utf\u00e4rdas av Gutnaltinget och inkluderar Gutasagan som appendix.<\/li>\n<li><strong>1225<\/strong> Mariakyrkan (V\u00e5rfrukyrkan) i Visby invigs som f\u00f6rsamlingskyrka, delad mellan tysk och gotl\u00e4ndsk menighet \u2014 idag stadens domkyrka.<\/li>\n<li><strong>1250-tal<\/strong> Visby ringmur p\u00e5b\u00f6rjas. Muren \u00e4r samtidigt f\u00f6rsvarsverk mot \u00d6stersj\u00f6n och tullgr\u00e4ns mot Gotlands landsbygd.<\/li>\n<li><strong>1270-tal<\/strong> Ringmuren f\u00e4rdigst\u00e4lls i huvudsak. Visby blir den enda staden i medeltida Sverige som omges av stadsmurar tillsammans med <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/vad-hette-stockholm-forr\/\">Stockholm<\/a>, Kalmar och Viborg.<\/li>\n<li><strong>1285<\/strong> Magnus Ladul\u00e5s sluter avtal om skatternas utg\u00f6rande p\u00e5 Gotland efter Visbys olovliga uppf\u00f6rande av ringmuren.<\/li>\n<li><strong>1288<\/strong> Inb\u00f6rdeskrig mellan Visby och Gotlands landsbygd. Magnus Ladul\u00e5s tvingar Visby att underkasta sig kungamakten. <strong>Visby stadslag<\/strong> uppst\u00e5r som f\u00f6ljd och staden f\u00e5r sin egen jurisdiktion.<\/li>\n<li><strong>1293<\/strong> Gotlandsfarars\u00e4llskapets h\u00f6gkvarter flyttas till L\u00fcbeck; Visbys roll inom Hansan minskar.<\/li>\n<li><strong>1298<\/strong> Gotlandsfarars\u00e4llskapet uppl\u00f6ses \u2014 slutet p\u00e5 Visbys storhetstid som \u00f6stersj\u00f6ns handelscentrum.<\/li>\n<li><strong>1350<\/strong> Digerd\u00f6den h\u00e4rjar p\u00e5 Gotland; Visby drabbas s\u00e4rskilt h\u00e5rt. M\u00e4ngden tillg\u00e4ngliga handelsm\u00e4n minskar drastiskt.<\/li>\n<li><strong>22 juli 1361<\/strong> Valdemar Atterdag landstiger p\u00e5 Gotlands v\u00e4stkust med tyska legoknektar.<\/li>\n<li><strong>25 juli 1361<\/strong> Slaget vid M\u00e4sterby (Fj\u00e4le myr); f\u00f6rsta stora striden, gotl\u00e4ndska bondeuppb\u00e5det besegras.<\/li>\n<li><strong>27 juli 1361<\/strong> Slaget vid Visby ringmur. Cirka 1 800 gotl\u00e4nningar d\u00f6das; ca 1 200 begravs i massgravar vid Korsbetningen.<\/li>\n<li><strong>29 juli 1361<\/strong> Valdemar Atterdag utf\u00e4rdar privilegiebrev till Visby som garanterar staden &#8221;alla r\u00e4ttigheter och friheter den haft sedan urminnes tid&#8221;. Den \u00f6k\u00e4nda brandskattningen (&#8221;brandskattning&#8221;) sker enligt traditionen i samma veva.<\/li>\n<li><strong>1361\u20131645<\/strong> Gotland under danskt v\u00e4lde (med kortare avbrott). Gutalagen forts\u00e4tter att g\u00e4lla under hela perioden.<\/li>\n<li><strong>1400-talets b\u00f6rjan<\/strong> Skatten tiodubblas f\u00f6r att bekosta bygget av Visborgs slott. B\u00e5de pengar och natura (kreatur, fisk) kr\u00e4vs ut, plus dagsverken.<\/li>\n<li><strong>1408<\/strong> Tyska Orden, som styrt Visby i drygt tio \u00e5r, \u00f6verl\u00e4mnar Gotland till unionsdrottning Margareta.<\/li>\n<li><strong>1411<\/strong> Erik av Pommern bygger Visborgs slott i sydv\u00e4stra Visby \u2014 i sin tid en av Nordens st\u00f6rsta borgar.<\/li>\n<li><strong>1437<\/strong> Erik av Pommern, avsatt som kung \u00f6ver Kalmarunionen, bos\u00e4tter sig p\u00e5 Visborg och bedriver sj\u00f6r\u00f6veri fr\u00e5n \u00f6n.<\/li>\n<li><strong>1449<\/strong> Erik av Pommern f\u00f6rdrivs fr\u00e5n Gotland av Karl Knutsson Bondes expedition.<\/li>\n<li><strong>1449\u20131487<\/strong> Br\u00f6derna Olof och Ivar Axelsson (Tott) residerar som danska l\u00e4nsherrar \u2014 fortsatt sj\u00f6r\u00f6veri.<\/li>\n<li><strong>1517<\/strong> S\u00f6ren Norby blir Visborgs h\u00f6vitsman; systematiskt sj\u00f6r\u00f6veri mot \u00f6stersj\u00f6handeln.<\/li>\n<li><strong>1524<\/strong> Gustav Vasa skickar en kostsam expedition p\u00e5 8 000 man f\u00f6r att rycka Gotland ur S\u00f6ren Norbys h\u00e4nder; misslyckas \u2014 Visby intas inte.<\/li>\n<li><strong>1525<\/strong> L\u00fcbeckska flottan angriper Visby f\u00f6r att sl\u00e5 ut S\u00f6ren Norby; plundrar samtidigt staden och d\u00f6dar m\u00e5nga inv\u00e5nare.<\/li>\n<li><strong>1530-tal<\/strong> Reformationen kommer till Gotland; \u00f6n blir protestantisk. Roma kloster \u00f6verges, klosterv\u00e4rldens jordegendomar dras in.<\/li>\n<li><strong>1572<\/strong> Visby stift inr\u00e4ttas. F\u00f6re detta tillh\u00f6rde Gotland Link\u00f6pings stift (sedan 1100-talet).<\/li>\n<li><strong>1595<\/strong> Kristian IV f\u00f6rs\u00f6ker ers\u00e4tta Gutalagen med Sk\u00e5nelagen \u2014 inf\u00f6randet g\u00e5r tr\u00f6gt och fullbordas inte f\u00f6rr\u00e4n 1618.<\/li>\n<li><strong>1618<\/strong> Sk\u00e5nelagen b\u00f6rjar till\u00e4mpas p\u00e5 Gotland; Sudertredingen + Hejde setting bildar Gotlands s\u00f6dra h\u00e4rad.<\/li>\n<li><strong>1633<\/strong> Hans Strelow utger sin &#8221;Guthilandiske Kr\u00f6nika&#8221; \u2014 en av de f\u00f6rsta sammanh\u00e4ngande gotl\u00e4ndska historieskrivningarna.<\/li>\n<li><strong>13 augusti 1645<\/strong> Br\u00f6msebrofreden undertecknas; Gotland tillfaller Sverige efter n\u00e4stan 300 \u00e5r under Danmark.<\/li>\n<li><strong>31 oktober 1645<\/strong> Den faktiska \u00f6verl\u00e4mningen av Gotland till Sverige; svensk r\u00e4ttsordning b\u00f6rjar successivt inf\u00f6ras. H\u00e4radsn\u00e4mnd inr\u00e4ttas.<\/li>\n<li><strong>1647\u20131650<\/strong> De \u00e4ldsta svenska domb\u00f6ckerna fr\u00e5n Gotlands h\u00e4radsr\u00e4tter b\u00f6rjar f\u00f6ras systematiskt.<\/li>\n<li><strong>1650<\/strong> Hans Burmeister, tysk k\u00f6pman, k\u00f6per tomt p\u00e5 Strandgatan och bygger Burmeisterska huset i Visby \u2014 en del av \u00e5teruppbyggnaden efter f\u00f6rsvenskningen.<\/li>\n<li><strong>1654\u20131689<\/strong> Hauptmannen (kommendanten) p\u00e5 Visborg sk\u00f6ter \u00e4ven landsh\u00f6vdingens uppgifter eftersom landsh\u00f6vdingen d\u00e5 \u00e4r landsh\u00f6vding \u00f6ver b\u00e5de Gotland och \u00d6land och mest vistas d\u00e4r.<\/li>\n<li><strong>1676\u20131679<\/strong> Sk\u00e5nska kriget; Danmark \u00e5terer\u00f6vrar Gotland under tre \u00e5r. Visborg st\u00e5r \u00e4nnu kvar vid krigets b\u00f6rjan.<\/li>\n<li><strong>1679<\/strong> Freden i Lund; Gotland blir definitivt svenskt. Innan danskarna l\u00e4mnar \u00f6n spr\u00e4nger de Visborgs slott till ruiner.<\/li>\n<li><strong>1681<\/strong> Gotland indelas i tv\u00e5 h\u00e4rader: Gotlands norra h\u00e4rad (Nordertredingen + Kr\u00e4klinge setting) och Gotlands s\u00f6dra h\u00e4rad (Sudertredingen + Hejde setting). Settingsdomare och settingar avskaffas.<\/li>\n<li><strong>1734<\/strong> Sveriges rikes lag inf\u00f6rs p\u00e5 Gotland med samma omf\u00e5ng som i hela riket; den medeltida r\u00e4ttsordningen \u00e4r nu helt borta.<\/li>\n<li><strong>1747<\/strong> Stora jordransakningen \u2014 tingsindelningen omarbetas efter sockenindelningen. Eke och Ejsta ting p\u00e5 s\u00f6dra Gotland byter namn.<\/li>\n<li><strong>22 april 1808<\/strong> En rysk arm\u00e9 p\u00e5 1 800 man under Bodisko landstiger vid Gr\u00f6tlingbo och ockuperar Gotland utan strid. Befrias kort efter genom expedition fr\u00e5n Karlskrona under amiral Cederstr\u00f6m.<\/li>\n<li><strong>1811<\/strong> Gotlands nationalbev\u00e4ring inr\u00e4ttas \u2014 startpunkten f\u00f6r inf\u00f6randet av allm\u00e4n v\u00e4rnplikt i Sverige.<\/li>\n<li><strong>1871<\/strong> Lagfartsprotokoll b\u00f6rjar f\u00f6ras enligt nytt system i Gotlands norra h\u00e4rad.<\/li>\n<li><strong>1874<\/strong> Landsh\u00f6vdingen p\u00e5 Gotland slutar vara milit\u00e4r bef\u00e4lhavare; civila och milit\u00e4ra befattningar separeras.<\/li>\n<li><strong>1899<\/strong> Gotlands s\u00f6dra h\u00e4radsr\u00e4tts arkiv (-1899) avslutas i sin \u00e4ldre form (SE\/ViLA\/20060).<\/li>\n<li><strong>1931<\/strong> F\u00f6r\u00f6dande brand i Gotlands norra h\u00e4radsr\u00e4tts arkiv f\u00f6rst\u00f6r eller skadar allvarligt alla lagfartsprotokoll fr\u00e5n 1871.<\/li>\n<li><strong>1971<\/strong> Tingsr\u00e4ttsreformen; Gotlands norra och s\u00f6dra h\u00e4radsr\u00e4tter sl\u00e5s samman till Gotlands tingsr\u00e4tt (SE\/ViLA\/20281).<\/li>\n<li><strong>1995<\/strong> Hansestaden Visby utses till v\u00e4rldsarv av UNESCO.<\/li>\n<\/ul>\n<h2>Var hittar du domb\u00f6ckerna?<\/h2>\n<h3>Gratisk\u00e4llor<\/h3>\n<ul>\n<li><strong>Riksarkivet i Visby<\/strong> \u2014 huvudf\u00f6rvaringen f\u00f6r alla gotl\u00e4ndska domb\u00f6cker (sok.riksarkivet.se).<\/li>\n<li><strong>Digitala forskarsalen<\/strong> \u2014 m\u00e5nga domb\u00f6cker fr\u00e5n 1600\u20131800-talen \u00e4r digitaliserade och kostnadsfritt tillg\u00e4ngliga.<\/li>\n<li><strong>Lagfartsregistret f\u00f6r Gotlands landsbygd<\/strong> 1800\u20131875 \u2014 drygt 77 600 poster s\u00f6kbara p\u00e5 socken, fastighet, mantal och \u00e5r.<\/li>\n<li><strong>NAD<\/strong> (Nationella arkivdatabasen) \u2014 fritexts\u00f6kning p\u00e5 arkivnummer eller arkivbildare.<\/li>\n<li><strong>Gotl\u00e4ndskt arkiv<\/strong> \u2014 \u00e5rsbok med r\u00e4ttshistoriska artiklar, ofta tillg\u00e4nglig p\u00e5 Stadsbiblioteket i Visby.<\/li>\n<\/ul>\n<h3>Betalda tj\u00e4nster<\/h3>\n<ul>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/bra-lankar\/\">ArkivDigital<\/a><\/strong> \u2014 h\u00f6gkvalitativa f\u00e4rgskannade domb\u00f6cker med personregister, ofta tydligare \u00e4n Riksarkivets bilder.<\/li>\n<li><strong>Ancestry<\/strong> \u2014 del av Visby kyrkob\u00f6cker och husf\u00f6rh\u00f6rsl\u00e4ngder finns indexerade.<\/li>\n<li><strong>MyHeritage<\/strong> \u2014 visst indexerat material fr\u00e5n gotl\u00e4ndska kyrkobokf\u00f6ringen.<\/li>\n<li><strong>Centrala soldatregistret (CSR)<\/strong> \u2014 f\u00f6r Gotlands infanteriregemente och nationalbev\u00e4ringen.<\/li>\n<\/ul>\n<div class=\"df-tips\">\n<strong>Forskartips f\u00f6r gotl\u00e4ndska k\u00e4llor:<\/strong> Eftersom Gotland har en l\u00e5ng period under dansk r\u00e4tt (1361\u20131645) \u00e4r k\u00e4ll\u00e4get f\u00f6r medeltiden och 1500-talet ofta s\u00e4mre \u00e4n f\u00f6r fastlandets h\u00e4radsr\u00e4tter. M\u00e5nga handlingar finns i <strong>K\u00f6penhamns rigsarkiv<\/strong> eller i Visby l\u00e4nsskrivares r\u00e4kenskaper. D\u00e4remot \u00e4r de svenska domb\u00f6ckerna fr\u00e5n 1645 och fram\u00e5t ovanligt detaljerade \u2014 h\u00e4radsn\u00e4mnden bidrog med kollektivt minne av \u00e4ldre seder, och muntliga traditioner \u00e4r ofta nedtecknade ordagrant. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning \u00e4r v\u00e5rtinget 1650 och decennierna d\u00e4romkring s\u00e4rskilt v\u00e4rdefulla eftersom de inneh\u00e5ller m\u00e5nga vittnesm\u00e5l om dansktida f\u00f6rh\u00e5llanden.\n<\/div>\n<h3>Specialdomstolar och kompletterande material<\/h3>\n<ul>\n<li><strong>Svea hovr\u00e4tt<\/strong> (SE\/RA\/420422) \u2014 \u00f6verr\u00e4tt f\u00f6r Gotland fr\u00e5n 1645. H\u00e4r hittas appellerade m\u00e5l, urtima ting och r\u00e5dhusr\u00e4ttsm\u00e5l fr\u00e5n Visby.<\/li>\n<li><strong>R\u00e5dhusr\u00e4tten i Visby<\/strong> (SE\/ViLA\/20252) \u2014 separat jurisdiktion f\u00f6r Visby stad, baserat p\u00e5 den medeltida Visby stadslag fr\u00e5n 1288.<\/li>\n<li><strong>Inskrivningsmyndigheten i Gotlands domsaga<\/strong> (1972\u20132001) \u2014 fastighets\u00e4renden, f\u00f6rvaras vid Riksarkivet i H\u00e4rn\u00f6sand.<\/li>\n<li><strong>Krigsarkivet<\/strong> \u2014 handlingar om Gotlands nationalbev\u00e4ring (1811) och Gotlands infanteriregemente.<\/li>\n<li><strong>Visby l\u00e4nsskrivares r\u00e4kenskaper<\/strong> \u2014 f\u00f6r dansktida f\u00f6rh\u00e5llanden, delvis i K\u00f6penhamns rigsarkiv.<\/li>\n<\/ul>\n<h2>Praktiska forskartips f\u00f6r Gotland<\/h2>\n<p>Gotl\u00e4ndsk sl\u00e4ktforskning skiljer sig fr\u00e5n fastlandets p\u00e5 flera s\u00e4tt och kr\u00e4ver kunskap om \u00f6ns specifika historia. H\u00e4r \u00e4r de viktigaste r\u00e5den f\u00f6r dig som vill s\u00f6ka r\u00e4tt p\u00e5 dina gotl\u00e4ndska anor:<\/p>\n<ol>\n<li><strong>Identifiera setting och socken f\u00f6re 1681.<\/strong> F\u00f6re h\u00e4radsindelningen 1681 var \u00f6ns indelning i tredingar och settingar avg\u00f6rande. Var noga med att veta vilken setting din anfaders socken tillh\u00f6rde, eftersom \u00e4ldre handlingar listas under settingen och inte under sockennamnet.<\/li>\n<li><strong>Skilj alltid mellan Visby stad och landsbygd.<\/strong> Visby har egna kyrkob\u00f6cker och r\u00e5dhusr\u00e4tt och har haft det sedan 1288. F\u00f6rv\u00e4xla inte stadens kyrkob\u00f6cker med landsf\u00f6rsamlingens (utanf\u00f6r ringmuren).<\/li>\n<li><strong>Var medveten om brandh\u00e5ls i lagfartsprotokollen.<\/strong> F\u00f6r perioden 1871\u20131931 \u00e4r norra h\u00e4radets lagfartsprotokoll skadade. Anv\u00e4nd Riksarkivets digitala bilder med f\u00f6rsiktighet och dubbelkolla mot pantbrevsregister.<\/li>\n<li><strong>Anv\u00e4nd det stora lagfartsregistret 1800\u20131875.<\/strong> Det inneh\u00e5ller 77 600 s\u00f6kbara poster och \u00e4r en utm\u00e4rkt ing\u00e5ng till fastighetshistoria.<\/li>\n<li><strong>S\u00f6k bouppteckningar i h\u00e4radsr\u00e4tterna.<\/strong> Bouppteckningar fr\u00e5n Gotlands norra och s\u00f6dra h\u00e4rad b\u00f6rjar i de tidigaste serierna direkt efter 1645.<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r soldatforskning, b\u00f6rja i Gotlands nationalbev\u00e4ring.<\/strong> Inr\u00e4ttad 1811 efter den ryska ockupationen. Centrala soldatregistret \u00e4r en bra startpunkt.<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r medeltida material, kombinera Riksarkivet i Visby med K\u00f6penhamns rigsarkiv.<\/strong> Dansktida r\u00e4kenskaper och brev finns ofta endast i K\u00f6penhamn.<\/li>\n<\/ol>\n<h2 class=\"df-faq\">Vanliga fr\u00e5gor om domboksforskning p\u00e5 Gotland<\/h2>\n<div class=\"df-faq\">\n<h3>Vilket landsarkiv har Gotlands domb\u00f6cker?<\/h3>\n<p>Riksarkivet i Visby (tidigare Landsarkivet i Visby) f\u00f6rvarar de gotl\u00e4ndska domb\u00f6ckerna. Riksarkivet ligger p\u00e5 Visborgssl\u00e4tt strax s\u00f6der om Visby ringmur. Arkivnumret f\u00f6r Gotlands tingsr\u00e4tt \u00e4r <strong>SE\/ViLA\/20281<\/strong> och f\u00f6r Gotlands s\u00f6dra h\u00e4radsr\u00e4tt <strong>SE\/ViLA\/20060<\/strong>. M\u00e5nga handlingar \u00e4r digitaliserade och tillg\u00e4ngliga via sok.riksarkivet.se.<\/p>\n<h3>Hur l\u00e5ngt tillbaka finns domb\u00f6cker fr\u00e5n Gotland?<\/h3>\n<p>De \u00e4ldsta svenska domb\u00f6ckerna fr\u00e5n Gotland b\u00f6rjar efter 1645, d\u00e5 \u00f6n blev svensk. Visby r\u00e5dhusr\u00e4tt har bevarat material fr\u00e5n 1645 och h\u00e4radsr\u00e4tterna fr\u00e5n cirka 1647\u20131650. F\u00f6r perioden 1361\u20131645 (dansk tid) finns mycket fragmentariskt material, fr\u00e4mst i Visby l\u00e4nsskrivares r\u00e4kenskaper och i K\u00f6penhamns rigsarkiv. F\u00f6re 1361 finns endast Gutalagens text bevarad samt enstaka brev fr\u00e5n Andreas Sunesen (1207) och Magnus Ladul\u00e5s (1285).<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r Gutalagen och hur p\u00e5verkar den min sl\u00e4ktforskning?<\/h3>\n<p>Gutalagen \u00e4r Gotlands medeltida landskapslag, nedtecknad omkring 1220 och i kraft fram till 1645. Den g\u00e4llde allts\u00e5 i 425 \u00e5r och \u00e4r d\u00e4rmed Sveriges l\u00e4ngsta till\u00e4mpade landskapslag. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning \u00e4r Gutalagen viktig att f\u00f6rst\u00e5 eftersom dess regler om arveg\u00e5ng, \u00e4ktenskap, vittnesplikt och bevisb\u00f6rda f\u00f6rklarar hur tidiga svenska domb\u00f6cker fr\u00e5n 1647\u20131650 \u00e4r formulerade \u2014 m\u00e5nga n\u00e4mndem\u00e4n anv\u00e4nde fortfarande den gamla terminologin.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r skillnaden mellan setting och treding?<\/h3>\n<p>Treding betyder tredjedel och betecknar en av de tre stora indelningarna p\u00e5 Gotland (Nordertredingen, Medeltredingen, Sudertredingen). En setting \u00e4r en sj\u00e4ttedel av Gotland, allts\u00e5 h\u00e4lften av en treding. Varje treding bestod av tv\u00e5 settingar och varje setting i sin tur av ett antal ting (hunderi). Settings-strukturen avskaffades 1681 n\u00e4r Gotland indelades i tv\u00e5 h\u00e4rader, men du kan st\u00f6ta p\u00e5 settings-uppgifter i protokoll fram till 1700-talets mitt.<\/p>\n<h3>Varf\u00f6r har Visby egen r\u00e5dhusr\u00e4tt och inte en vanlig h\u00e4radsr\u00e4tt?<\/h3>\n<p>Visby fick sin egen stadslag \u00e5r 1288 efter inb\u00f6rdeskriget mellan stad och landsbygd. Detta gav Visby en juridisk s\u00e4rst\u00e4llning som hansestad med egen jurisdiktion under en magistrat och borgm\u00e4stare. R\u00e5dhusr\u00e4tten i Visby (SE\/ViLA\/20252) \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r helt frist\u00e5ende fr\u00e5n Gotlands norra och s\u00f6dra h\u00e4radsr\u00e4tt. F\u00f6r personer bosatta inom Visbys ringmur m\u00e5ste du alltid b\u00f6rja s\u00f6kningen i r\u00e5dhusr\u00e4ttens arkiv, inte i h\u00e4radsr\u00e4tternas.<\/p>\n<h3>Vad inneb\u00e4r 1931 \u00e5rs brand f\u00f6r min sl\u00e4ktforskning?<\/h3>\n<p>Branden 1931 drabbade Gotlands norra h\u00e4radsr\u00e4tts arkiv och f\u00f6rst\u00f6rde eller skadade alla lagfartsprotokoll fr\u00e5n 1871 och fram\u00e5t. Lagfartsprotokoll \u00e4r viktiga f\u00f6r fastighetsforskning eftersom de visar \u00e4garbyten, k\u00f6p, g\u00e5vor och arvskiften. Riksarkivet har skannat de skadade originalen och tillg\u00e4ngliggjort dem digitalt, men m\u00e5nga \u00e4r sv\u00e5rl\u00e4sta. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning som inte r\u00f6r fastighetstransaktioner i norra h\u00e4radet 1871\u20131931 p\u00e5verkar branden inte direkt.<\/p>\n<h3>Var s\u00f6ker jag efter mina f\u00f6rf\u00e4der i Visby?<\/h3>\n<p>F\u00f6r personer bosatta i Visby b\u00f6rjar du i Visby stadsf\u00f6rsamlings kyrkob\u00f6cker (Domkyrkof\u00f6rsamlingen) och i R\u00e5dhusr\u00e4tten och magistraten i Visby (SE\/ViLA\/20252). Bouppteckningar, <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/mantalslangder\/\">mantalsl\u00e4ngder<\/a> och husf\u00f6rh\u00f6rsl\u00e4ngder finns alla under Visby stad. Notera att Visby hade en egen landsf\u00f6rsamling utanf\u00f6r ringmuren \u2014 den norra delen tillh\u00f6rde Gotlands norra h\u00e4rad och den s\u00f6dra Gotlands s\u00f6dra h\u00e4rad.<\/p>\n<h3>Finns det personregister till gotl\u00e4ndska domb\u00f6cker?<\/h3>\n<p>Personregister till gotl\u00e4ndska domb\u00f6cker \u00e4r begr\u00e4nsade j\u00e4mf\u00f6rt med fastlandets. De viktigaste hj\u00e4lpmedlen \u00e4r sak\u00f6resl\u00e4ngderna (f\u00f6rteckningar \u00f6ver b\u00f6tf\u00e4llda) som finns i slutet av varje ting, samt det stora <strong>lagfartsregistret f\u00f6r Gotlands landsbygd 1800\u20131875<\/strong> med \u00f6ver 77 600 poster s\u00f6kbara p\u00e5 socken, fastighet, mantal, \u00e5r och ting. F\u00f6r Gotlands s\u00f6dra h\u00e4rad anges \u00e4ven vilket uppbud protokollet g\u00e4ller.<\/p>\n<h3>N\u00e4r inf\u00f6rdes svensk lag p\u00e5 Gotland?<\/h3>\n<p>\u00d6verg\u00e5ngen skedde gradvis. Br\u00f6msebrofreden 1645 gjorde Gotland svenskt och h\u00e4radsn\u00e4mnd inf\u00f6rdes samma \u00e5r. Den definitiva indelningen i tv\u00e5 h\u00e4rader skedde 1681 efter Sk\u00e5nska krigets slut, d\u00e5 settingsdomare och settingar slutligt avskaffades. Sveriges rikes lag (1734 \u00e5rs lag) inf\u00f6rde slutligen den enhetliga svenska r\u00e4ttsordningen. Under \u00f6verg\u00e5ngsperioden 1645\u20131734 finns m\u00e5nga hybrider mellan gutniska och svenska r\u00e4ttstraditioner i domb\u00f6ckerna.<\/p>\n<h3>Hur navigerar jag mellan Riksarkivet i Visby och K\u00f6penhamns rigsarkiv?<\/h3>\n<p>Riksarkivet i Visby \u00e4r prim\u00e4rk\u00e4lla f\u00f6r allt material fr\u00e5n 1645 och fram\u00e5t. F\u00f6r perioden 1361\u20131645 (dansktiden) m\u00e5ste du ofta v\u00e4nda dig till <strong>Rigsarkivet i K\u00f6penhamn<\/strong> d\u00e4r Visby slottslens r\u00e4kenskaper, brevsamlingar och kungliga f\u00f6rordningar f\u00f6rvaras. Rigsarkivet har bra digitala s\u00f6ktj\u00e4nster, och flera danska genealoger har specialiserat sig p\u00e5 just Gotland under dansktiden. F\u00f6r spridda dokument kan \u00e4ven Riksarkivets pergamentsbrevsamling i Stockholm vara v\u00e4rdefull.<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"df-kallor\">\n<h3>K\u00e4llor<\/h3>\n<ul>\n<li>Riksarkivet, Nationella arkivdatabasen (NAD), sok.riksarkivet.se<\/li>\n<li>Wikipedia: Gotland, Gutalagen, Gotlands historia, Setting, Nordertredingen, Medeltredingen, Sudertredingen, Freden i Br\u00f6msebro, Sk\u00e5nska kriget<\/li>\n<li>SO-rummet: Slaget vid Visby, Hansestaden Visby, Visbys historia, Landskapslagar<\/li>\n<li>K.-F. Pfeiffer, &#8221;H\u00e4radsn\u00e4mnden p\u00e5 Gotland f\u00f6re 1734 \u00e5rs lag&#8221;, Svensk Juristtidning 1939<\/li>\n<li>Karl Hadenius, &#8221;Svensk r\u00e4tts inf\u00f6rande i de under 1600-talet med Sverige inkorporerade danska och norska provinserna&#8221;, Svensk Juristtidning 1937<\/li>\n<li>Richard Steffen, &#8221;Den siste s\u00e4ttingsdomaren i Hoburgs s\u00e4tting och hans \u00e4mbetsbr\u00f6der&#8221;, Gotl\u00e4ndskt arkiv 1938<\/li>\n<li>Torsten Gislestam, &#8221;Freden i Br\u00f6msebro: ett 350-\u00e5rsminne&#8221;, Gotl\u00e4ndskt arkiv 67 (1995)<\/li>\n<li>Riksantikvarie\u00e4mbetet: Hansestaden Visby (UNESCO v\u00e4rldsarv)<\/li>\n<li>UNESCO: V\u00e4rldsarvet Hansestaden Visby<\/li>\n<li>Region Gotland: V\u00e4rldsarvet Hansestaden Visby \u2014 Visbys \u00e5rsringar<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p><script type=\"application\/ld+json\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@type\":\"FAQPage\",\"mainEntity\":[{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Vilket landsarkiv har Gotlands domb\u00f6cker?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Riksarkivet i Visby (tidigare Landsarkivet i Visby) f\u00f6rvarar de gotl\u00e4ndska domb\u00f6ckerna. Arkivnumret f\u00f6r Gotlands tingsr\u00e4tt \u00e4r SE\/ViLA\/20281 och f\u00f6r Gotlands s\u00f6dra h\u00e4radsr\u00e4tt SE\/ViLA\/20060.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Hur l\u00e5ngt tillbaka finns domb\u00f6cker fr\u00e5n Gotland?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"De \u00e4ldsta svenska domb\u00f6ckerna fr\u00e5n Gotland b\u00f6rjar efter 1645. Visby r\u00e5dhusr\u00e4tt har material fr\u00e5n 1645 och h\u00e4radsr\u00e4tterna fr\u00e5n cirka 1647\u20131650. F\u00f6re 1361 finns endast Gutalagens text bevarad.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Vad \u00e4r Gutalagen och hur p\u00e5verkar den min sl\u00e4ktforskning?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Gutalagen \u00e4r Gotlands medeltida landskapslag, nedtecknad omkring 1220 och i kraft fram till 1645 \u2014 Sveriges l\u00e4ngsta till\u00e4mpade landskapslag. Den f\u00f6rklarar hur tidiga svenska domb\u00f6cker fr\u00e5n 1647\u20131650 \u00e4r formulerade.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Vad \u00e4r skillnaden mellan setting och treding?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"En treding \u00e4r en tredjedel av Gotland och en setting en sj\u00e4ttedel. Varje treding bestod av tv\u00e5 settingar. Settings-strukturen avskaffades 1681 n\u00e4r Gotland indelades i tv\u00e5 h\u00e4rader.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Varf\u00f6r har Visby egen r\u00e5dhusr\u00e4tt och inte en vanlig h\u00e4radsr\u00e4tt?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Visby fick sin egen stadslag 1288 efter inb\u00f6rdeskriget. Detta gav staden en juridisk s\u00e4rst\u00e4llning under en magistrat och borgm\u00e4stare, separat fr\u00e5n Gotlands h\u00e4radsr\u00e4tter.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Vad inneb\u00e4r 1931 \u00e5rs brand f\u00f6r min sl\u00e4ktforskning?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Branden 1931 f\u00f6rst\u00f6rde eller skadade alla lagfartsprotokoll fr\u00e5n 1871 i Gotlands norra h\u00e4radsr\u00e4tt. Originalen har digitaliserats av Riksarkivet men m\u00e5nga \u00e4r sv\u00e5rl\u00e4sta. P\u00e5verkar fr\u00e4mst fastighetsforskning.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Var s\u00f6ker jag efter mina f\u00f6rf\u00e4der i Visby?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"F\u00f6r personer bosatta i Visby b\u00f6rja i Visby stadsf\u00f6rsamlings kyrkob\u00f6cker och i R\u00e5dhusr\u00e4tten och magistraten i Visby (SE\/ViLA\/20252). Visby hade en egen landsf\u00f6rsamling utanf\u00f6r ringmuren.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Finns det personregister till gotl\u00e4ndska domb\u00f6cker?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Sak\u00f6resl\u00e4ngderna fungerar som register i slutet av varje ting. Lagfartsregistret f\u00f6r Gotlands landsbygd 1800\u20131875 har \u00f6ver 77 600 s\u00f6kbara poster.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"N\u00e4r inf\u00f6rdes svensk lag p\u00e5 Gotland?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"\u00d6verg\u00e5ngen skedde gradvis. Br\u00f6msebrofreden 1645 gjorde Gotland svenskt; h\u00e4radsn\u00e4mnd inf\u00f6rdes samma \u00e5r. H\u00e4radsindelningen 1681 avskaffade settingsdomare. 1734 \u00e5rs lag inf\u00f6rde slutligen den enhetliga svenska r\u00e4ttsordningen.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Hur navigerar jag mellan Riksarkivet i Visby och K\u00f6penhamns rigsarkiv?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Riksarkivet i Visby \u00e4r prim\u00e4rk\u00e4lla f\u00f6r material fr\u00e5n 1645 och fram\u00e5t. F\u00f6r dansktiden (1361\u20131645) m\u00e5ste du ofta v\u00e4nda dig till Rigsarkivet i K\u00f6penhamn d\u00e4r Visby slottslens r\u00e4kenskaper f\u00f6rvaras.\"}}]}<\/script><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Komplett guide f\u00f6r domboksforskning p\u00e5 Gotland \u2013 settingar, tingsindelning, Gutalagen, dansk tid 1361-1645, Visby stadslag och de tv\u00e5 h\u00e4radsr\u00e4tterna med arkivnu<\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":689,"parent":670,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_yoast_wpseo_focuskw":"Gotland domb\u00f6cker","_yoast_wpseo_title":"Gotland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker","_yoast_wpseo_metadesc":"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning p\u00e5 Gotland \u2013 settingar, tingsindelning, Gutalagen, dansk tid 1361-1645, Visby stadslag och de tv\u00e5 h\u00e4radsr\u00e4tterna med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i Visby.","_yoast_wpseo_meta-robots-noindex":"","_yoast_wpseo_meta-robots-nofollow":"","_yoast_wpseo_canonical":"","_yoast_wpseo_opengraph-title":"","_yoast_wpseo_opengraph-description":"","_yoast_wpseo_twitter-title":"","_yoast_wpseo_twitter-description":"","footnotes":""},"class_list":["post-690","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.6 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Gotland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning p\u00e5 Gotland \u2013 settingar, tingsindelning, Gutalagen, dansk tid 1361-1645, Visby stadslag och de tv\u00e5 h\u00e4radsr\u00e4tterna med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i Visby.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/gotland\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Gotland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning p\u00e5 Gotland \u2013 settingar, tingsindelning, Gutalagen, dansk tid 1361-1645, Visby stadslag och de tv\u00e5 h\u00e4radsr\u00e4tterna med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i Visby.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/gotland\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-19T10:55:05+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/gotland-bild.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1170\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"615\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"25 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/gotland\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/gotland\\\/\",\"name\":\"Gotland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/gotland\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/gotland\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/gotland-bild.webp\",\"datePublished\":\"2026-05-17T15:39:33+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-19T10:55:05+00:00\",\"description\":\"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning p\u00e5 Gotland \u2013 settingar, tingsindelning, Gutalagen, dansk tid 1361-1645, Visby stadslag och de tv\u00e5 h\u00e4radsr\u00e4tterna med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i Visby.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/gotland\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/gotland\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/gotland\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/gotland-bild.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/gotland-bild.webp\",\"width\":1170,\"height\":615,\"caption\":\"Sverige runt - Gotlands h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/gotland\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Sverige runt \u2013 landskapsguider f\u00f6r domboksforskning\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/sverige-runt\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":3,\"name\":\"Gotland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Gotland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker","description":"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning p\u00e5 Gotland \u2013 settingar, tingsindelning, Gutalagen, dansk tid 1361-1645, Visby stadslag och de tv\u00e5 h\u00e4radsr\u00e4tterna med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i Visby.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/gotland\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Gotland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker","og_description":"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning p\u00e5 Gotland \u2013 settingar, tingsindelning, Gutalagen, dansk tid 1361-1645, Visby stadslag och de tv\u00e5 h\u00e4radsr\u00e4tterna med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i Visby.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/gotland\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-19T10:55:05+00:00","og_image":[{"width":1170,"height":615,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/gotland-bild.webp","type":"image\/webp"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"25 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/gotland\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/gotland\/","name":"Gotland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/gotland\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/gotland\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/gotland-bild.webp","datePublished":"2026-05-17T15:39:33+00:00","dateModified":"2026-05-19T10:55:05+00:00","description":"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning p\u00e5 Gotland \u2013 settingar, tingsindelning, Gutalagen, dansk tid 1361-1645, Visby stadslag och de tv\u00e5 h\u00e4radsr\u00e4tterna med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i Visby.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/gotland\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/gotland\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/gotland\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/gotland-bild.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/gotland-bild.webp","width":1170,"height":615,"caption":"Sverige runt - Gotlands h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/gotland\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Sverige runt \u2013 landskapsguider f\u00f6r domboksforskning","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/sverige-runt\/"},{"@type":"ListItem","position":3,"name":"Gotland \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/690","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=690"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/690\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":950,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/690\/revisions\/950"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/670"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/689"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=690"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}