{"id":684,"date":"2026-05-17T16:39:33","date_gmt":"2026-05-17T15:39:33","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?page_id=684"},"modified":"2026-05-19T11:54:50","modified_gmt":"2026-05-19T10:54:50","slug":"bohuslan","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/bohuslan\/","title":{"rendered":"Bohusl\u00e4n \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker"},"content":{"rendered":"<div class=\"df-snabbfakta\">\n<h3>Snabbfakta om Bohusl\u00e4n<\/h3>\n<ul>\n<li><strong>Region:<\/strong> G\u00f6taland (v\u00e4stkust, gr\u00e4nsar Norge, Dalsland och V\u00e4sterg\u00f6tland)<\/li>\n<li><strong>Svenskt sedan:<\/strong> 1658 (Roskildefreden, permanent \u2014 tidigare norskt sedan medeltiden)<\/li>\n<li><strong>Landsarkiv:<\/strong> Riksarkivet i G\u00f6teborg (Arkivgatan 9A, \u00e4ven Polstj\u00e4rnegatan)<\/li>\n<li><strong>Arkivprefix:<\/strong> SE\/GLA<\/li>\n<li><strong>H\u00e4radsindelning:<\/strong> 18 h\u00e4rader (delvis baserade p\u00e5 16 medeltida skeppsredor\/skipreide) plus 4 st\u00e4der med r\u00e5dhusr\u00e4tt<\/li>\n<li><strong>Norsk lag:<\/strong> Magnus Lagab\u00f6tes Landslov (1274) till\u00e4mpades under norsk tid, formellt fram till 1683<\/li>\n<li><strong>Lagsaga:<\/strong> Bohusl\u00e4ns lagsaga 1681\u20131842, d\u00e4refter V\u00e4stg\u00f6ta, Dals och Bohusl\u00e4ns lagsaga till 1849<\/li>\n<li><strong>Hovr\u00e4tt:<\/strong> G\u00f6ta hovr\u00e4tt (J\u00f6nk\u00f6ping) fr\u00e5n 1658, fr\u00e5n 1948 Hovr\u00e4tten f\u00f6r V\u00e4stra Sverige (G\u00f6teborg)<\/li>\n<li><strong>Svensk r\u00e4ttskipning:<\/strong> Successivt fr\u00e5n 1658, fullt genomf\u00f6rd med <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/1734-ars-lag\/\">1734 \u00e5rs lag<\/a><\/li>\n<li><strong>Viktigaste tingsorter:<\/strong> Kung\u00e4lv, Marstrand, Uddevalla, Str\u00f6mstad, Lysekil<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p>Letar du efter f\u00f6rf\u00e4der i Bohusl\u00e4n? Den h\u00e4r guiden ger dig en \u00f6verblick av hur r\u00e4ttskipningen var organiserad i ett landskap som under n\u00e4stan 350 \u00e5r tillh\u00f6rde Norge (Danmark-Norge), vilka arkiv som bevarar domb\u00f6ckerna, hur den norska tiden fram till 1658 p\u00e5verkar \u00e4ldre material och konkreta r\u00e4ttsfall som visar bredden i materialet. Bohusl\u00e4n skiljer sig fr\u00e5n Sveriges andra forna danska\/norska landskap genom sin starka norska pr\u00e4gel, den unika h\u00e4xprocessen p\u00e5 Tj\u00f6rn 1669\u20131672, Bohus f\u00e4stning som r\u00e4ttsligt centrum i 350 \u00e5r och en historia av fjorton bel\u00e4gringar utan att f\u00e4stningen n\u00e5gonsin f\u00f6ll.<\/p>\n<div class=\"df-byline\">\nDenna landskapsguide har skrivits av redaktionen p\u00e5 domboksforskning.se som komplement till <strong><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/marita-persson\/\">Marita Perssons<\/a><\/strong> originalmaterial om domboksforskning. Marita specialiserade sig p\u00e5 V\u00e4sterg\u00f6tlands h\u00e4radsr\u00e4tter, medan andra landskap \u00e4r fortsatt utveckling och bygger p\u00e5 offentligt tillg\u00e4ngligt forskningsmaterial.\n<\/div>\n<h2>Historisk bakgrund och r\u00e4ttskipning i Bohusl\u00e4n<\/h2>\n<p>Bohusl\u00e4n var norskt landskap fr\u00e5n medeltiden fram till freden i Roskilde 1658, d\u00e5 det permanent \u00f6vergick till Sverige tillsammans med Sk\u00e5ne, Halland, Blekinge, J\u00e4mtland och H\u00e4rjedalen. Detta \u00e4r en viktig distinktion: medan Sk\u00e5ne, Halland och Blekinge tillh\u00f6rde Danmark, var Bohusl\u00e4n en del av <strong>Norge<\/strong> inom unionen Danmark-Norge. Den norska r\u00e4ttstraditionen var n\u00e5got annorlunda \u00e4n den danska, och bohusl\u00e4nsk s\u00e4rpr\u00e4gel skiljer landskapet fr\u00e5n andra forna danska landskap. Bohus f\u00e4stning, anlagd 1308 av den norske kungen H\u00e5kon V Magnusson, var i 350 \u00e5r ett av Norges viktigaste f\u00e4sten och fungerade samtidigt som r\u00e4ttsligt och f\u00f6rvaltningsm\u00e4ssigt centrum f\u00f6r s\u00f6dra Norge \u2014 &#8221;\u00c4lvsyssel&#8221;.<\/p>\n<p>Tidigt fanns en indelning i <strong>16 skeppsredor<\/strong> (norska skipreide), d\u00e4r en skeppsreda motsvarade 20 roddarb\u00e4nkar i den norska ledungsorganisationen. Detta var en del av beredskapen mot angrepp och en bas f\u00f6r skatteuppb\u00f6rd. Efter att Bohusl\u00e4n blev svenskt 1658 ersattes skeppsredorna gradvis av <strong>18 h\u00e4rader<\/strong> med i stort sett samma gr\u00e4nser och namn. Den norska skipreide-strukturen syns \u00e4nnu idag i h\u00e4radsnamnen \u2014 t.ex. Soten\u00e4s (Sotanes) och St\u00e5ngen\u00e4s (Stanganesi) som b\u00e5da f\u00f6rst omn\u00e4mns p\u00e5 1300-talet.<\/p>\n<p>Under norsk tid till\u00e4mpades f\u00f6rst <strong>Magnus Lagab\u00f6tes Landslov<\/strong> fr\u00e5n 1274 \u2014 Norges f\u00f6rsta rikslag. Christian V:s <strong>Norske Lov<\/strong> stadf\u00e4stes 1687, allts\u00e5 efter att Bohusl\u00e4n blivit svenskt och hade d\u00e4rf\u00f6r aldrig formellt giltighet i Bohusl\u00e4n. Norsk r\u00e4tt fortsatte att g\u00e4lla i Bohusl\u00e4n formellt fram till 1683, d\u00e5 1683 \u00e5rs lag inf\u00f6rde svensk r\u00e4tt parallellt med Sk\u00e5ne, Halland och Blekinge. Under \u00f6verg\u00e5ngstiden 1658\u20131683 till\u00e4mpades en pragmatisk blandning av norsk och svensk r\u00e4tt som kan vara f\u00f6rvirrande f\u00f6r dagens sl\u00e4ktforskare, eftersom de \u00e4ldsta svenska domb\u00f6ckerna ofta h\u00e4nvisar till norska r\u00e4ttsprinciper och norsk terminologi som <em>sorenskrivare<\/em> (h\u00e4radsh\u00f6vding), <em>lagrette<\/em> (n\u00e4mnd) och <em>tinglag<\/em> (tingsdistrikt).<\/p>\n<p>Bohus f\u00e4stning var i flera hundra \u00e5r r\u00e4ttsligt och milit\u00e4rt centrum f\u00f6r norra delen av Norge och blev efter 1658 ett av Sveriges viktigaste f\u00e4sten i v\u00e4st. F\u00e4stningens tornkammare &#8221;Fars hatt&#8221; anv\u00e4ndes som f\u00e4ngelse, och h\u00e4r satt m\u00e5nga av de anklagade under h\u00e4xprocesserna 1669\u20131672. <strong>Karlstens f\u00e4stning<\/strong> p\u00e5 Marstrand byggdes 1658 i samband med att Bohusl\u00e4n blev svenskt under ledning av Erik Dahlberghs f\u00f6reg\u00e5ngare, och fungerade ocks\u00e5 som f\u00f6rsvarsf\u00e4stning och f\u00e4ngelse. Den var synlig fr\u00e5n s\u00f6dra Tj\u00f6rn och flera av de h\u00e4xanklagade h\u00f6lls f\u00e4ngslade d\u00e4r i avvaktan p\u00e5 r\u00e4tteg\u00e5ng. Under Sk\u00e5nska kriget 1675\u20131679 utsattes Bohusl\u00e4n f\u00f6r upprepade norska anfall, vilket gjorde att svenska f\u00f6rsvarsfortifikationer f\u00f6rst\u00e4rktes ytterligare under Erik Dahlberghs ledning p\u00e5 1680- och 1690-talet.<\/p>\n<div class=\"df-varning\">\n<strong>Specialregler f\u00f6r Bohusl\u00e4n:<\/strong> De bohusl\u00e4nska h\u00e4xprocesserna 1669\u20131672 brukar behandlas separat fr\u00e5n \u00f6vriga svenska processer eftersom Bohusl\u00e4n lydde under <strong>dansk-norsk lag<\/strong> fram till 1683 och d\u00e4rmed hade ett annat r\u00e4ttsf\u00f6rfarande. I Bohusl\u00e4n saknades de barnvittnen som var karakt\u00e4ristiska f\u00f6r Det stora ov\u00e4sendet i \u00f6vriga Sverige. Ist\u00e4llet baserades anklagelserna p\u00e5 vittnesm\u00e5l fr\u00e5n vuxna och fysiska indicier. Tortyr anv\u00e4ndes ocks\u00e5 i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning \u00e4n i Sverige f\u00f6r \u00f6vrigt. Detta p\u00e5verkar hur du tolkar domb\u00f6cker fr\u00e5n perioden. Material fr\u00e5n norsk tid (f\u00f6re 1658) f\u00f6rvaras dessutom till stor del hos <strong>Rigsarkivet i K\u00f6penhamn<\/strong> och <strong>Riksarkivet i Oslo<\/strong>, inte i Sverige.\n<\/div>\n<p>Efter den svenska \u00f6vertagningen integrerades Bohusl\u00e4n i det svenska r\u00e4ttssystemet med <strong>G\u00f6ta hovr\u00e4tt<\/strong> i J\u00f6nk\u00f6ping som andra instans. Landsh\u00f6vdinged\u00f6met <strong>Bohus l\u00e4n<\/strong> etablerades 1680 med Bohus f\u00e4stning vid Kung\u00e4lv som residens. N\u00e4r f\u00e4stningens milit\u00e4ra betydelse avtog flyttades residenset \u00e5r 1700 till G\u00f6teborg och l\u00e4net bytte namn till G\u00f6teborgs och Bohus l\u00e4n. Denna sammanslagning syns idag i alla arkivhandlingar \u2014 G\u00f6teborgs stad och Bohusl\u00e4n har gemensamma arkivserier fr\u00e5n 1700-talet och fram\u00e5t, men separata \u00e4ldre material. Den geografiska indelningen byggde p\u00e5 18 h\u00e4rader plus st\u00e4derna Kung\u00e4lv (Sveriges \u00e4ldsta i omr\u00e5det fr\u00e5n dansk-norsk tid), Marstrand, Uddevalla och Str\u00f6mstad. Lysekils stad bildades senare (1903) och hade egen jurisdiktion till 1938.<\/p>\n<h2>Komplett h\u00e4rads- och stadslista f\u00f6r Bohusl\u00e4n<\/h2>\n<p>Bohusl\u00e4n omfattar 18 h\u00e4rader plus 4 st\u00e4der med r\u00e5dhusr\u00e4tt. Arkivmaterial f\u00f6rvaras hos <strong>Riksarkivet i G\u00f6teborg<\/strong> (Arkivgatan 9A) med prefixet SE\/GLA. M\u00e5nga sm\u00e5 h\u00e4rader sammanf\u00f6rdes till st\u00f6rre domsagor under 1600-talet, s\u00e5 du m\u00e5ste s\u00f6ka b\u00e5de p\u00e5 enskilt h\u00e4rads-namn och p\u00e5 domsagas-namn i NAD. Verifiera alltid med <a href=\"https:\/\/sok.riksarkivet.se\/nad\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Riksarkivets NAD<\/a> vilket arkiv du ska s\u00f6ka i f\u00f6r din socken och period.<\/p>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>H\u00e4rad<\/th>\n<th>Arkivnummer (NAD)<\/th>\n<th>Omr\u00e5de \/ domsaga<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Askims h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">S\u00f6der om G\u00f6teborg, sammanslogs med \u00d6stra Hisings 1713<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Bullarens h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Norra Bohusl\u00e4n, ingick i Tanums domsaga<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Inlands Fr\u00e4kne h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Mellersta Bohusl\u00e4n, inland<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Inlands Nordre h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">SE\/GLA\/11087<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Mellersta Bohusl\u00e4n (Inlands norra h\u00e4radsr\u00e4tt)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Inlands S\u00f6dre h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">SE\/GLA\/11092<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Mellersta Bohusl\u00e4n (Inlands s\u00f6dra h\u00e4radsr\u00e4tt)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Inlands Torpe h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Mellersta Bohusl\u00e4n, inland (delvis \u00c4lvsborgs l\u00e4n 1971\u20131998)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Kville h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">SE\/GLA\/11077<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Norra Bohusl\u00e4n (Fj\u00e4llbacka-trakten)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Lane h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Mellersta Bohusl\u00e4n (Uddevalla-trakten)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Orusts v\u00e4stra h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Orust \u00f6 (v\u00e4stra delen)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Orusts \u00f6stra h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Orust \u00f6 (\u00f6stra delen)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Soten\u00e4s h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Mellersta Bohusl\u00e4n kust (Sotanes 1317)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">St\u00e5ngen\u00e4s h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Mellersta Bohusl\u00e4n (Lysekil, Stanganesi 1338)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">S\u00f6rbygdens h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Norra Bohusl\u00e4n inland<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Tanums h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">SE\/GLA\/11083<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Norra Bohusl\u00e4n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Tj\u00f6rns h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Tj\u00f6rns \u00f6 (<a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/haxprocesser-och-trolldomsransakningar\/\">h\u00e4xprocesser<\/a> 1672)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Tunge h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Mellersta Bohusl\u00e4n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Tunge, St\u00e5ngen\u00e4s, S\u00f6rbygdens och Soten\u00e4s h\u00e4radsr\u00e4tt<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">SE\/GLA\/11098<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Sammanf\u00f6rd domsaga 1732\u20131916 (Sunnervikens domsaga)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Vette h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Nordligaste Bohusl\u00e4n (Str\u00f6mstad-trakten)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">V\u00e4stra Hisings h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Hisingen v\u00e4stra delen<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">\u00d6stra Hisings h\u00e4rad<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Hisingen \u00f6stra delen<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Kung\u00e4lvs r\u00e5dhusr\u00e4tt och magistrat<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Kung\u00e4lv stad \u2014 Sveriges \u00e4ldsta fr\u00e5n dansk-norsk tid<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Marstrands r\u00e5dhusr\u00e4tt och magistrat<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Marstrand stad \u2014 viktig hamnstad<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Uddevalla r\u00e5dhusr\u00e4tt och magistrat<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Uddevalla stad \u2014 handelsstad<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"H\u00e4rad\">Str\u00f6mstads r\u00e5dhusr\u00e4tt och magistrat<\/td>\n<td data-label=\"Arkivnummer\">S\u00f6k i NAD (SE\/GLA)<\/td>\n<td data-label=\"Omr\u00e5de\">Str\u00f6mstad stad \u2014 gr\u00e4nsstad mot Norge<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<div class=\"df-info-box\">\n<strong>Om arkivnumren:<\/strong> Prefixet SE\/GLA betyder &#8221;Sverige \/ Landsarkivet i G\u00f6teborg&#8221;. Riksarkivet i G\u00f6teborg (Arkivgatan 9A och Polstj\u00e4rnegatan 16) f\u00f6rvarar material fr\u00e5n G\u00f6teborgs och Bohus l\u00e4n, \u00c4lvsborgs l\u00e4n, Skaraborgs l\u00e4n och V\u00e4rmlands l\u00e4n \u2014 idag V\u00e4stra G\u00f6talands l\u00e4n. Centrala administrativa arkiv f\u00f6r Bohusl\u00e4n: <strong>G\u00f6teborgs och Bohus l\u00e4ns landskansli<\/strong> = SE\/GLA\/12511 och <strong>G\u00f6teborgs h\u00e4radsskrivare<\/strong> = SE\/GLA\/11188. F\u00f6r material fr\u00e5n norsk tid (f\u00f6re 1658) beh\u00f6ver du s\u00f6ka hos Rigsarkivet i K\u00f6penhamn (under &#8221;Bohus len&#8221;) och Arkivverket i Norge (Riksarkivet i Oslo).\n<\/div>\n<h2>Viktiga r\u00e4ttsfall och historiska h\u00e4ndelser fr\u00e5n Bohusl\u00e4ns domb\u00f6cker<\/h2>\n<p>Bohusl\u00e4ns domb\u00f6cker rymmer ett rikt material fr\u00e5n \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n norsk till svensk r\u00e4tt, de ber\u00f6mda h\u00e4xprocesserna 1669\u20131672 och de m\u00e5nga dramatiska milit\u00e4ra konflikterna kring Bohus f\u00e4stning. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra dokumenterade exempel.<\/p>\n<div class=\"df-case-grid\">\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1308<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Bohus f\u00e4stning grundas av H\u00e5kon V Magnusson<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> Bagaholmen, Nordre \u00e4lv<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Byggherre:<\/strong> Norske kungen H\u00e5kon V Magnusson<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Syfte:<\/strong> F\u00f6rsvar av Norges sydgr\u00e4ns<\/span>\n<\/div>\n<p>Bohus f\u00e4stning omn\u00e4mns f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i Erikskr\u00f6nikan som en f\u00e4stning av tr\u00e4, uppf\u00f6rd 1308 av den norske kungen H\u00e5kon V Magnusson. D\u00e5 fanns det inte n\u00e5gon stad intill borgen, utan den medeltida staden Kungah\u00e4lla l\u00e5g cirka 4 kilometer sydv\u00e4st. F\u00e4stningen kallades ursprungligen <strong>Baghahus<\/strong> efter Bagaholmen (f\u00f6rleden av fornv\u00e4stnordiska <em>b\u00e1gr<\/em>, &#8221;besv\u00e4rlig&#8221;, som syftar p\u00e5 farleden i Nordre \u00e4lv), d\u00e4refter Bahus och slutligen Bohus. Bohus blev under fyra sekel en av Skandinaviens mest omstridda platser i det dansk-norsk-svenska gr\u00e4nsomr\u00e5det. Den bel\u00e4grades sammanlagt 14 g\u00e5nger \u2014 alla 14 g\u00e5ngerna slutade i fiasko. F\u00e4stningens betydelse syns \u00e4ven i landshandlingar: Bohus var den st\u00f6rsta jordbruksfastigheten i Norge under sen medeltid, med en kungsladug\u00e5rd som producerade mat och samlade in naturaskatter (omalet korn) fr\u00e5n hela Bohusl\u00e4n.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Wikipedia: Bohus f\u00e4stning. Statens fastighetsverk: Bohus f\u00e4stning, Kung\u00e4lv.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1335<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Magnus Eriksson och drottning Blanka p\u00e5 Bohus<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> Bohus f\u00e4stning, Kung\u00e4lv<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>H\u00e4ndelse:<\/strong> Kungligt br\u00f6llop<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Person:<\/strong> Magnus VII Eriksson + Blanche av Namur<\/span>\n<\/div>\n<p>P\u00e5 Bohus slott vistades ofta Magnus VII Eriksson (1319\u20131355), kung av b\u00e5de Norge och Sverige, tillsammans med drottning Blanche av Namur (drottning Blanka). Br\u00f6llopet \u00e4gde rum p\u00e5 Bohus 1335 \u2014 ett av de mest dokumenterade kungliga gifterm\u00e5len i medeltida Norden. Drottningens magistra (uppfostrarinna) var ingen mindre \u00e4n Birgitta Birgersdotter, senare k\u00e4nd som Heliga Birgitta. Bohus slott var vid sidan av Akershus i Oslo och Tunsberghus i T\u00f8nsberg den norska kronans viktigaste f\u00e4ste i Viken under hela medeltiden. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren betyder dessa kungliga vistelser att Bohusl\u00e4n tidigt hade en omfattande administrativ kapacitet, med kungliga skrivare och fogdar som producerade dokumentation av r\u00e4ttsf\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Historiska Media: Kungah\u00e4lla och Bohus slott. Statens fastighetsverk.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1388<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Dalaborgstraktaten \u2013 Margareta erbjuds Sveriges krona<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> Sannolikt Bohus f\u00e4stning<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Person:<\/strong> Drottning Margareta<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Konsekvens:<\/strong> V\u00e4gen till Kalmarunionen<\/span>\n<\/div>\n<p>\u00c5r 1388 mottog H\u00e5kans \u00e4nka Margareta de svenska storm\u00e4nnens anbud p\u00e5 Sveriges krona. Nyare forskning har visat att denna \u00f6verenskommelse, kallad Dalaborgstraktaten, troligen utf\u00e4rdats p\u00e5 Bohus f\u00e4stning. Avtalet blev grunden f\u00f6r Kalmarunionen 1397 \u2014 den nordiska union som omfattade Norge, Sverige och Danmark fram till Gustav Vasas tid. \u00c5ret efter, 1389, f\u00f6rdes kung Albrekt av Mecklenburg som f\u00e5nge till Bohus p\u00e5 order av drottning Margareta efter slaget vid \u00c5sle Mosse. Bohus blev d\u00e4rmed inte bara en gr\u00e4nsf\u00e4stning utan ocks\u00e5 en av Nordens viktigaste diplomatiska och r\u00e4ttsliga platser under senmedeltiden.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> G\u00f6ta\u00e4lvdalen: Bohus f\u00e4stning. Wikipedia: Dalaborgstraktaten.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1615\u20131648<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Kung\u00e4lvs \u00e4ldsta dombok fr\u00e5n norsk tid<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Stad:<\/strong> Kung\u00e4lv (Kongh\u00e4ll)<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Period:<\/strong> 1615\u20131648 (dansk-norsk tid)<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> Riksarkivet i G\u00f6teborg<\/span>\n<\/div>\n<p>Kung\u00e4lvs \u00e4ldsta dombok fr\u00e5n \u00e5ren 1615\u20131648 \u00e4r en av de f\u00e5 bevarade domb\u00f6ckerna fr\u00e5n Bohusl\u00e4ns norska tid. Den f\u00f6rvaras vid Riksarkivet i G\u00f6teborg med fotoutg\u00e5va och avskrift tillg\u00e4nglig. Detta \u00e4r en mycket s\u00e4llsynt k\u00e4lla eftersom de flesta domb\u00f6cker fr\u00e5n f\u00f6re 1658 f\u00f6rvaras hos riksarkiven i K\u00f6penhamn och Oslo. Materialet \u00e4r skrivet p\u00e5 <strong>dansk-norska<\/strong> (kanslibokm\u00e5l) och kr\u00e4ver paleografisk kompetens i den nordiska skriftstilen fr\u00e5n 1600-talet. Boken inneh\u00e5ller bland annat protokoll fr\u00e5n sammanslagningar av norska skipreide-strukturer och tidiga lagrette-m\u00e5l i Kung\u00e4lvs r\u00e5dhusr\u00e4tt.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Arkivv\u00e4gledning f\u00f6r Kung\u00e4lvs kommun. Riksarkivet i G\u00f6teborg.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1612<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Kung\u00e4lv br\u00e4nns \u2013 Ny-Kung\u00e4lv anl\u00e4ggs<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> Kungah\u00e4lla \u2192 Ny-Kung\u00e4lv<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Konflikt:<\/strong> Kalmarkriget 1611\u20131613<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Effekt:<\/strong> F\u00f6rflyttad och nybyggd stad<\/span>\n<\/div>\n<p>Vintern 1612, under Kalmarkriget, br\u00e4nde svenska trupper ner staden Kung\u00e4lv (Kungah\u00e4lla) \u2014 en av Nordens \u00e4ldsta st\u00e4der med r\u00f6tter i vikingatid. Christian IV besl\u00f6t att den nya staden skulle byggas upp p\u00e5 sj\u00e4lva f\u00e4stningsholmen i skydd av Bohus f\u00e4stning. <strong>Ny-Kung\u00e4lv<\/strong> uppf\u00f6rdes fr\u00e5n 1612 och markomr\u00e5den skiftades s\u00e5 att stadsborna fick kungsladug\u00e5rdens gamla mark i utbyte mot att kungsladug\u00e5rden flyttades till Kastelleg\u00e5rden, det gamla Kungah\u00e4lla. Detta byte ber\u00e4knas ha skett cirka 1621. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning betyder detta att \u00e4ldre tomthistorik i Kung\u00e4lv \u00e4r komplex och kr\u00e4ver kunskap om b\u00e5de gamla Kungah\u00e4lla, Ny-Kung\u00e4lv och den senare omflyttning som skedde efter 1658.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Wikipedia: Bohus f\u00e4stning. Wikipedia: Kung\u00e4lvs historia.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1629<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Gundel Anderses i Kung\u00e4lv \u2013 tidiga h\u00e4xanklagelser<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> Bohus f\u00e4stning, Kung\u00e4lv<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Brott:<\/strong> Trolldom (anklagad av fogden)<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Utg\u00e5ng:<\/strong> Tog livet av sig efter 26 dagars tortyr<\/span>\n<\/div>\n<p>Den 4 mars 1629 f\u00e4ngslades Gundel Anderses i Kung\u00e4lv och neds\u00e4nktes i tornet &#8221;Fars hatt&#8221; p\u00e5 Bohus f\u00e4stning. Hon hade anklagats som trollkvinna av stadens fogde Jacob Claussen. Tv\u00e5 m\u00e4n vaktade henne dag och natt. Hon pinades i f\u00e4ngelset under 26 dagar tills hon i f\u00f6rtvivlan h\u00e4ngde sig i cellen. Fallet visar att h\u00e4xf\u00f6rf\u00f6ljelser \u00e4gde rum i Bohusl\u00e4n redan under den norska tiden och illustrerar den brutalitet som pr\u00e4glade den dansk-norska processg\u00e5ngen. Bohus f\u00e4stning fortsatte att vara f\u00e4ngelse f\u00f6r h\u00e4xanklagade in p\u00e5 1670-talet, d\u00e5 Karlsten p\u00e5 Marstrand tog \u00f6ver huvudrollen.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Bohusl\u00e4ns Museum: &#8221;Anklagad och oskyldigt d\u00f6md&#8221;.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1658<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Roskildefreden \u2013 Bohusl\u00e4n blir svenskt<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Datum:<\/strong> 26 februari 1658<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Konsekvens:<\/strong> Norskt \u2192 svenskt<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>\u00d6verg\u00e5ngsperiod:<\/strong> 25 \u00e5r (svensk lag fullt 1683)<\/span>\n<\/div>\n<p>Genom Roskildefreden den 26 februari 1658 avtr\u00e4dde Danmark-Norge fyra landskap till Sverige: Sk\u00e5ne, Blekinge, Halland (definitivt) samt Bohusl\u00e4n. Karl X Gustavs framg\u00e5ngar i kriget \u2014 inklusive den ber\u00f6mda marschen \u00f6ver isarna p\u00e5 lilla och stora B\u00e4lt \u2014 gjorde Sverige till \u00f6stersj\u00f6ns stormakt. Bohus f\u00e4stning \u00f6vergick fredligt till Sverige som en del av fredsuppg\u00f6relsen. \u00d6verg\u00e5ngsperioden 1658\u20131683 var r\u00e4ttsligt komplicerad eftersom inv\u00e5narna i f\u00f6rdraget garanterades r\u00e4tten att beh\u00e5lla sin gamla r\u00e4tt, s\u00e5 l\u00e4nge den inte stred mot Sveriges fundamentallagar. F\u00f6r att navigera mellan svensk och norsk r\u00e4tt fick svenska regeringen utse <em>landsdomare<\/em> som f\u00f6rst var fr\u00e4mst svenskar med kunskap om norsk r\u00e4tt. Genom 1683 \u00e5rs lag f\u00f6rsvann formellt den norska r\u00e4tten, men ortnamn, namnformer och vissa r\u00e4ttstermer levde kvar i bohusl\u00e4nska domb\u00f6cker \u00e4nnu l\u00e5ngt in p\u00e5 1700-talet.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Wikipedia: Freden i Roskilde. SO-rummet: Roskildefreden 1658.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1669\u20131672<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">H\u00e4xprocesserna i Bohusl\u00e4n \u2013 29 avr\u00e4ttningar<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> Kung\u00e4lv, Tj\u00f6rn, Skee, Krokstad, Marstrand<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Brott:<\/strong> Trolldom, <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/pask-historia\/\">Bl\u00e5kulla<\/a>-resor till Bratt\u00f6n<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Dom:<\/strong> Halshuggning och b\u00e5l<\/span>\n<\/div>\n<p>De bohusl\u00e4nska h\u00e4xprocesserna var samtida med Det stora ov\u00e4sendet men f\u00f6ljde ett annat m\u00f6nster eftersom Bohusl\u00e4n lydde under dansk-norsk lag. Sammanlagt 29 avr\u00e4ttningar skedde mellan 1669 och 1672. En specialkommission, <strong>Gripenklous trolldomskommission<\/strong>, bildades i augusti 1669 och inledde sitt arbete i Kung\u00e4lv 20 september, p\u00e5 Orust 22 september och i Marstrand 25 september 1669. Sex personer avr\u00e4ttades i Kung\u00e4lv 25 och 27 april 1670. Tv\u00e5 avr\u00e4ttades 22 juni 1670 (Elin och Ifver i Stax\u00e4ng). \u00c5tta personer avr\u00e4ttades 17 januari 1672 p\u00e5 g\u00e5rden Vik i Skee, tre i Krokstad 22 januari, och \u00e5tta personer p\u00e5 Tj\u00f6rn 27 januari 1672 vid berget S\u00f6t\u00e5ngen vid Myggen\u00e4s. Karin Joens i Uddevalla avled under pryglestraff 31 januari 1672. Protokollen fr\u00e5n Gripenklous trolldomskommission \u00e4r bevarade och digitaliserade. <strong>Bratt\u00f6n<\/strong> (&#8221;Bl\u00e5kullen&#8221; eller &#8221;Bl\u00e5en&#8221; enligt biskop Jens Nilss\u00f8n 1574) var den lokala motsvarigheten till Bl\u00e5kulla \u2014 ett fyrtiotal personer erk\u00e4nde att de bes\u00f6kt Bratt\u00f6n under processerna.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Wikipedia: H\u00e4xprocesserna p\u00e5 Tj\u00f6rn. Bohusl\u00e4ns Museum. Riksarkivets digitaliserade trolldomskommissioner. G\u00f6ran Malmstedt: &#8221;En f\u00f6rtrollad v\u00e4rld&#8221; (2018).<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1669<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Malin p\u00e5 H\u00e4r\u00f6n \u2013 d\u00f6d under tortyr<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> Karlstens f\u00e4stning, Marstrand<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Anklagelse:<\/strong> Trolldom<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Utg\u00e5ng:<\/strong> D\u00f6d under tortyr<\/span>\n<\/div>\n<p>Karlstens f\u00e4stning p\u00e5 Marstrand byggdes 1658 i samband med att Bohusl\u00e4n blev svenskt och var synlig fr\u00e5n s\u00f6dra Tj\u00f6rn. F\u00e4stningen fungerade b\u00e5de som f\u00f6rsvarsf\u00e4stning och f\u00e4ngelse, och h\u00e4r satt m\u00e5nga av de anklagade i h\u00e4xprocesserna 1669\u20131672. Malin p\u00e5 H\u00e4r\u00f6n anklagades f\u00f6r h\u00e4xeri d\u00e5 hon p\u00e5stods genom ov\u00e4der ha gjort att Thomas Anderssons fiskeskuta f\u00f6rliste utanf\u00f6r M\u00f6llesund. Hon avled under tortyr i f\u00e4stningen 1669 \u2014 ett av de b\u00e4st dokumenterade d\u00f6dsfallen orsakat av processg\u00e5ngen. Malin omn\u00e4mns i skattel\u00e4ngder, och tros ha bott p\u00e5 H\u00e4r\u00f6n 1660\u20131669. Hon var hustru till Madts, deras son hette Per Madtson som senare angavs av B\u00f6rta Cr\u00e4mars och avr\u00e4ttades 1672. Malin har gett namn \u00e5t en kulle och en myr p\u00e5 H\u00e4r\u00f6n som kallas &#8221;M\u00e5lsekolln&#8221; (Malins kulle) och &#8221;M\u00e2lsemyra&#8221; (Malins myr).<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Wikipedia: H\u00e4xprocesserna p\u00e5 Tj\u00f6rn. Karlstens f\u00e4stning, Marstrand.<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-card\">\n<div class=\"df-case-card-header\">\n<span class=\"df-case-year\">1675\u20131679<\/span><\/p>\n<h3 class=\"df-case-title\">Sk\u00e5nska kriget i Bohusl\u00e4n \u2013 norska anfall<\/h3>\n<\/div>\n<div class=\"df-case-meta\">\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Konflikt:<\/strong> Sverige vs Danmark-Norge<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Plats:<\/strong> Bohusl\u00e4n, Bohus f\u00e4stning, Marstrand<\/span><br \/>\n<span class=\"df-case-meta-item\"><strong>Bef\u00e4lhavare:<\/strong> Ulrik Frederik Gyldenl\u00f8ve (norsk)<\/span>\n<\/div>\n<p>Under Sk\u00e5nska kriget 1675\u20131679 angreps Bohusl\u00e4n upprepade g\u00e5nger av norska trupper under ledning av <strong>generalst\u00e5th\u00e5llaren Ulrik Frederik Gyldenl\u00f8ve<\/strong> (kallad Gyldenl\u00f8vefejden i Norge). Skepp fr\u00e5n Holland kom med vapen, krut och uniformer s\u00e5 att Gyldenl\u00f8ves norska arm\u00e9 kunde utrustas p\u00e5 samma s\u00e4tt som de danska trupperna. N\u00e4r v\u00e5ren 1676 kom hade Gyldenl\u00f8ves arm\u00e9 n\u00e5tt en imponerande styrka: tio bataljoner infanteri, \u00e5tta kompanier dragoner och stora st\u00f6dtrupper, alla klara f\u00f6r strid. Bohus f\u00e4stning bel\u00e4grades men f\u00f6ll inte \u2014 det var den 13:e bel\u00e4gringen i f\u00e4stningens historia. De norska anfallen tvingade Karl XI att f\u00f6rsvara Bohusl\u00e4n parallellt med Sk\u00e5ne, men den svenska segern vid Halmstad 17 augusti 1676 avv\u00e4rjde det norska hotet mot G\u00f6teborg. Efter Freden i Lund 1679 f\u00f6rst\u00e4rktes svenska f\u00f6rsvarsfortifikationer i Bohusl\u00e4n av Erik Dahlbergh, bland annat genom utbyggnaden av Marstrand som hamnstad och milit\u00e4rbas.<\/p>\n<div class=\"df-case-source\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Wikipedia: Sk\u00e5nska kriget, Gyldenl\u00f8vefejden. V\u00e4rldens historia: &#8221;V\u00e4ldig dansk arm\u00e9 angriper Nordens starkaste f\u00e4stning&#8221;.<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<h2>Norskt r\u00e4ttsarv och spr\u00e5kk\u00e4llan i bohusl\u00e4nska domb\u00f6cker<\/h2>\n<p>Bohusl\u00e4n var norskt landskap i flera hundra \u00e5r innan freden i Roskilde 1658. Det betyder att \u00e4ldre material f\u00f6re 1658 \u00e4r skrivet p\u00e5 <strong>dansk-norska<\/strong> (kanslibokm\u00e5l) och f\u00f6ljer norsk r\u00e4ttstradition. Detta p\u00e5verkar sl\u00e4ktforskningen p\u00e5 flera s\u00e4tt: en del material f\u00f6rvaras hos <strong>Rigsarkivet i K\u00f6penhamn<\/strong> och <strong>Riksarkivet i Oslo<\/strong> ist\u00e4llet f\u00f6r svenska arkiv, och \u00f6verg\u00e5ngsperioden 1658\u20131683 har en blandning av norsk och svensk praxis. Bohusl\u00e4nska domb\u00f6cker fr\u00e5n 1660-talet och fram\u00e5t \u00e4r skrivna p\u00e5 svenska, men inflytandet fr\u00e5n norsk-danska tiden m\u00e4rks i terminologi och vissa skrifttekniska konventioner.<\/p>\n<h3>Termer du kan st\u00f6ta p\u00e5<\/h3>\n<table class=\"responsive-table\">\n<thead>\n<tr>\n<th>Term<\/th>\n<th>Betydelse<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Roskildefreden 1658<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Permanent svensk \u00f6verg\u00e5ng av Bohusl\u00e4n tillsammans med Sk\u00e5ne, Halland, Blekinge, J\u00e4mtland och H\u00e4rjedalen.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Magnus Lagab\u00f6tes Landslov<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Norsk rikslag fr\u00e5n 1274 som till\u00e4mpades i Bohusl\u00e4n under norsk tid.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Norske Lov 1687<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Christian V:s Norske Lov, norsk rikslag som ersatte de norska <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sveriges-gamla-lagar\/\">landskapslagarna<\/a>. Till\u00e4mpades aldrig formellt i Bohusl\u00e4n (svenskt sedan 1658).<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Bohus len<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Det norska namnet p\u00e5 omr\u00e5det som omfattade Bohusl\u00e4n under unionen Danmark-Norge.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">\u00c4lvsyssel<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Norskt namn p\u00e5 s\u00f6dra delen av Bohusl\u00e4n under medeltiden, omfattade omr\u00e5det kring G\u00f6ta \u00e4lv.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Skipreide \/ skeppsreda<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Norsk medeltida indelning, motsvarade 20 roddarb\u00e4nkar i ledungsorganisationen. 16 skipreide blev senare 18 h\u00e4rader.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Bratt\u00f6n<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Liten \u00f6 i Bohusl\u00e4n som under h\u00e4xprocesserna 1669\u20131672 motsvarade Bl\u00e5kulla. Kallades \u00e4ven &#8221;Bl\u00e5kullen&#8221; och &#8221;Bl\u00e5en&#8221; av biskop Jens Nilss\u00f8n 1574.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Tingsted \/ tinglag<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Norsk-influerade termer f\u00f6r tingsplats och tingsdistrikt.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Sorenskrivare<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Norsk motsvarighet till h\u00e4radsh\u00f6vding, fanns i Bohusl\u00e4n under norsk tid.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Lagrette \/ lagrettesmenn<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Norska tingm\u00e4n, motsvarighet till svensk n\u00e4mnd. Tolv lagrettesmenn satt vanligen i tinget.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Vesterhafsfiskuelet<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">V\u00e4stkust-fiske, vanlig referens i bohusl\u00e4nska domb\u00f6cker r\u00f6rande fisker\u00e4tt och fiskebyar.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td data-label=\"Term\">Bohustullen<\/td>\n<td data-label=\"Betydelse\">Tull som togs ut fr\u00e5n fartyg p\u00e5 v\u00e4g till eller fr\u00e5n L\u00f6d\u00f6se via G\u00f6ta \u00e4lv. En av anledningarna till att Nya L\u00f6d\u00f6se (senare G\u00f6teborg) anlades 1473.<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>Personnamn f\u00f6ljer b\u00e5de norsk och svensk patronymikon-tradition. Norsk-bohusl\u00e4nska f\u00f6rnamn som <em>Ifver, Olof, Sven, Anund, Mickel, Halvor, Tor<\/em> \u00e4r vanliga, vid sidan av standard svenska former. Kvinnonamn som Karin, Elin, Anna, Gunla, Maritta f\u00f6rekommer. Ortnamn slutar ofta p\u00e5 -\u00f6n, -hede, -\u00e5ker, -\u00e5s i typisk v\u00e4stsvensk-norsk stil med m\u00e5nga namn som kommer fr\u00e5n fornv\u00e4stnordiska (t.ex. Sotanes fr\u00e5n Soti, Stanganesi).<\/p>\n<div class=\"df-info-box\">\n<strong>Tips:<\/strong> Bohusl\u00e4nska domb\u00f6cker fr\u00e5n 1660-talet och fram\u00e5t \u00e4r skrivna p\u00e5 svenska, men inflytandet fr\u00e5n norsk-danska tiden m\u00e4rks i terminologi och vissa skrifttekniska konventioner. F\u00f6r material f\u00f6re 1658 beh\u00f6ver du l\u00e4sa <strong>dansk-norsk kanslibokm\u00e5l<\/strong> som \u00e4r n\u00e5got annorlunda \u00e4n svensk skriftstil. Kung\u00e4lvs dombok 1615\u20131648 \u00e4r ett bra utg\u00e5ngsmaterial f\u00f6r att l\u00e4ra sig denna <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/handstilstranare\/\">paleografi<\/a>. F\u00f6r adelsmaterial b\u00f6r du \u00e4ven konsultera Det norske riksarkiv (Oslo) f\u00f6r l\u00e4nshistorik och bevarade l\u00e4nsr\u00e4kenskaper.\n<\/div>\n<h2>Tidslinje f\u00f6r r\u00e4ttskipningen i Bohusl\u00e4n<\/h2>\n<ul>\n<li><strong>ca 1020:<\/strong> Kongh\u00e4ll (Kung\u00e4lv) blir en av Nordens \u00e4ldsta st\u00e4der. Olav Haraldsson (Olav den helige) h\u00e5ller h\u00e4r m\u00f6te 1020.<\/li>\n<li><strong>1264:<\/strong> Kongh\u00e4ll br\u00e4nns av invaderande venediska piraterstyrkor. Stadens betydelse minskar gradvis.<\/li>\n<li><strong>1274:<\/strong> Magnus Lagab\u00f6tes Landslov stadf\u00e4st i Norge \u2013 g\u00e4ller \u00e4ven i Bohus len\/Bohusl\u00e4n.<\/li>\n<li><strong>1304:<\/strong> Hertig Erik Magnusson f\u00e5r Ragnhildsholmen i f\u00f6rl\u00e4ning av H\u00e5kon V Magnusson som del av trolovning med Ingeborg H\u00e5konsdotter.<\/li>\n<li><strong>1308:<\/strong> Bohus f\u00e4stning grundas av H\u00e5kon V Magnusson p\u00e5 Bagaholmen i Nordre \u00e4lv f\u00f6r att st\u00e4rka Norges sydgr\u00e4ns.<\/li>\n<li><strong>1321:<\/strong> Hertiginnan Ingeborg h\u00e5ller hov p\u00e5 Bohus f\u00e4stning \u2013 Skandinaviens m\u00e4ktigaste kvinna f\u00f6r dagen.<\/li>\n<li><strong>1332:<\/strong> Norska storm\u00e4n f\u00f6rklarar Magnus Eriksson (16 \u00e5r) myndig p\u00e5 Bohus f\u00e4stning.<\/li>\n<li><strong>1335:<\/strong> Magnus Eriksson gifter sig med Blanche av Namur p\u00e5 Bohus f\u00e4stning. Heliga Birgitta \u00e4r hennes magistra.<\/li>\n<li><strong>1344:<\/strong> H\u00e5kan Magnusson (4 \u00e5r) hyllas till Norges kung p\u00e5 Bohus f\u00e4stning.<\/li>\n<li><strong>1349:<\/strong> Digerd\u00f6den n\u00e5r G\u00f6ta\u00e4lvdalen p\u00e5 h\u00f6sten och drabbar Bohusl\u00e4n h\u00e5rt.<\/li>\n<li><strong>1368:<\/strong> Hanseatisk flotta hems\u00f6ker s\u00f6dra Bohusl\u00e4n. Marstrand och Kongh\u00e4ll br\u00e4nns. Bohus bel\u00e4gras dock inte.<\/li>\n<li><strong>1388:<\/strong> Dalaborgstraktaten utf\u00e4rdas troligen p\u00e5 Bohus \u2013 drottning Margareta erbjuds Sveriges krona.<\/li>\n<li><strong>1389:<\/strong> Kung Albrekt av Mecklenburg f\u00f6rs som f\u00e5nge till Bohus efter slaget vid \u00c5sle Mosse.<\/li>\n<li><strong>1473:<\/strong> Sten Sture flyttar L\u00f6d\u00f6se n\u00e4rmare \u00e4lvmynningen. Nya L\u00f6d\u00f6se anl\u00e4ggs \u2013 f\u00f6reg\u00e5ngare till G\u00f6teborg.<\/li>\n<li><strong>1563\u20131570:<\/strong> Nordiska sju\u00e5rskriget \u2013 svenskarna lyckas tillf\u00e4lligt inta Bohus nord\u00f6stra torn, men tvingas till retr\u00e4tt efter h\u00e5rda strider.<\/li>\n<li><strong>1574:<\/strong> Biskop Jens Nilss\u00f8n n\u00e4mner Bratt\u00f6n som &#8221;Bl\u00e5kullen&#8221; \u2013 tidig referens till bohusl\u00e4nsk h\u00e4xtradition.<\/li>\n<li><strong>1612:<\/strong> Kung\u00e4lv (Kungah\u00e4lla) br\u00e4nns av svenska trupper under Kalmarkriget. Christian IV beslutar att Ny-Kung\u00e4lv ska byggas p\u00e5 f\u00e4stningsholmen.<\/li>\n<li><strong>1615:<\/strong> Kung\u00e4lvs \u00e4ldsta bevarade dombok b\u00f6rjar (under dansk-norsk tid).<\/li>\n<li><strong>1621:<\/strong> Markbyte: stadsborna i Ny-Kung\u00e4lv f\u00e5r kungsladug\u00e5rdens mark; kungsladug\u00e5rden flyttas till Kastelleg\u00e5rden (gamla Kungah\u00e4lla).<\/li>\n<li><strong>1629-03-04:<\/strong> Gundel Anderses f\u00e4ngslas i Bohus f\u00e4stning, tar livet av sig efter 26 dagars tortyr.<\/li>\n<li><strong>1648:<\/strong> Kung\u00e4lvs dombok slutar (1615\u20131648). Detta \u00e4r en av de f\u00e5 bevarade k\u00e4llorna fr\u00e5n Bohusl\u00e4ns norska tid.<\/li>\n<li><strong>26 februari 1658:<\/strong> Roskildefreden \u2013 Bohusl\u00e4n blir permanent svenskt tillsammans med Sk\u00e5ne, Halland, Blekinge, J\u00e4mtland och H\u00e4rjedalen.<\/li>\n<li><strong>1658:<\/strong> Karlstens f\u00e4stning byggs p\u00e5 Marstrand som svensk f\u00f6rsvarsf\u00e4stning. Fungerar \u00e4ven som f\u00e4ngelse.<\/li>\n<li><strong>augusti 1669:<\/strong> Gripenklous trolldomskommission bildas. H\u00e4xprocesserna i Bohusl\u00e4n inleds.<\/li>\n<li><strong>september 1669:<\/strong> Trolldomskommissionen sammantr\u00e4der i Kung\u00e4lv (20:e), Orust (22:a) och Marstrand (25:e).<\/li>\n<li><strong>1669:<\/strong> Malin p\u00e5 H\u00e4r\u00f6n avlider under tortyr i Karlstens f\u00e4stning. Sju personer avr\u00e4ttas i Moll\u00f6sund.<\/li>\n<li><strong>25\u201327 april 1670:<\/strong> Sex personer avr\u00e4ttas f\u00f6r trolldom i Kung\u00e4lv av andra trolldomskommissionen.<\/li>\n<li><strong>22 juni 1670:<\/strong> Elin och Ifver i Stax\u00e4ng avr\u00e4ttas i Kung\u00e4lv.<\/li>\n<li><strong>juni 1671:<\/strong> Tredje bohusl\u00e4nska trolldomskommissionen sammantr\u00e4der i Kung\u00e4lv. Avr\u00e4ttningar i Kvistrum och Hede.<\/li>\n<li><strong>17 januari 1672:<\/strong> \u00c5tta personer avr\u00e4ttas p\u00e5 Vik i Skee (norra Bohusl\u00e4n).<\/li>\n<li><strong>22 januari 1672:<\/strong> Tre personer avr\u00e4ttas i Krokstad.<\/li>\n<li><strong>27 januari 1672:<\/strong> \u00c5tta personer halshuggs och br\u00e4nns p\u00e5 Tj\u00f6rn (S\u00f6t\u00e5ngen vid Myggen\u00e4s) \u2014 bl.a. Malin Ruths och Helga i Pilanna.<\/li>\n<li><strong>31 januari 1672:<\/strong> Karin Joens d\u00f6r efter pryglestraff i Uddevalla.<\/li>\n<li><strong>mars 1672:<\/strong> Helga i Halltorp avr\u00e4ttas \u2014 sista h\u00e4xprocessen i Bohusl\u00e4n.<\/li>\n<li><strong>1675\u20131679:<\/strong> Sk\u00e5nska kriget. Norska trupper under Gyldenl\u00f8ve angriper Bohusl\u00e4n. Bohus f\u00e4stning bel\u00e4gras (13:e g\u00e5ngen) men faller inte.<\/li>\n<li><strong>1680:<\/strong> Bohus l\u00e4n etableras som landsh\u00f6vdinged\u00f6me med Bohus f\u00e4stning som residens. Tillsammans med G\u00f6teborg och h\u00e4radena S\u00e4vedal, Askim och \u00d6stra Hising bildades Bohus l\u00e4n.<\/li>\n<li><strong>1681:<\/strong> Bohusl\u00e4ns lagsaga etableras. Domsageindelning omarbetas.<\/li>\n<li><strong>1 juli 1683:<\/strong> Sveriges rikes lag inf\u00f6rs i Bohusl\u00e4n \u2014 ers\u00e4tter formellt norsk r\u00e4tt. Samtidigt med Sk\u00e5ne, Halland och Blekinge.<\/li>\n<li><strong>1687:<\/strong> Christian V:s Norske Lov stadf\u00e4st i Norge (efter Bohusl\u00e4n blivit svenskt). Tr\u00e4der aldrig i kraft i Bohusl\u00e4n.<\/li>\n<li><strong>1697:<\/strong> Erik Dahlbergh designar nya bef\u00e4stningar f\u00f6r Marstrand och utvecklar Carlsten f\u00e4stning.<\/li>\n<li><strong>1700:<\/strong> Landsh\u00f6vdingens residens flyttas fr\u00e5n Bohus f\u00e4stning till G\u00f6teborg. L\u00e4net byter namn till G\u00f6teborgs och Bohus l\u00e4n.<\/li>\n<li><strong>1713:<\/strong> Askims h\u00e4rad sammansl\u00e5s med \u00d6stra Hisings h\u00e4rad.<\/li>\n<li><strong>1732:<\/strong> Tunge, St\u00e5ngen\u00e4s, S\u00f6rbygdens och Soten\u00e4s h\u00e4rader sammanf\u00f6rs till en gemensam domsaga.<\/li>\n<li><strong>1734:<\/strong> Sveriges rikes lag (1734 \u00e5rs lag) ers\u00e4tter all norsk r\u00e4ttspraxis helt.<\/li>\n<li><strong>1789:<\/strong> Bohus f\u00e4stnings milit\u00e4ra roll upph\u00f6r. F\u00e4stningen tas ur bruk.<\/li>\n<li><strong>1838:<\/strong> Karl XIV Johan stoppar plundringen av Bohus f\u00e4stnings stenmurar \u2014 f\u00e4stningen r\u00e4ddas som kulturminne.<\/li>\n<li><strong>1842\u20131849:<\/strong> Bohusl\u00e4ns lagsaga uppg\u00e5r i V\u00e4stg\u00f6ta, Dals och Bohusl\u00e4ns lagsaga. Lagsagor avskaffas slutligt 31 december 1849.<\/li>\n<li><strong>1800-talet:<\/strong> Tunge\/St\u00e5ngen\u00e4s\/S\u00f6rbygdens\/Soten\u00e4s domsaga b\u00f6rjar kallas Sunnervikens domsaga.<\/li>\n<li><strong>1903:<\/strong> Lysekils stad bildas och f\u00e5r egen jurisdiktion med r\u00e5dhusr\u00e4tt.<\/li>\n<li><strong>1908:<\/strong> Landsarkivet i G\u00f6teborg inr\u00e4ttas och tar emot G\u00f6teborgs stads arkiv.<\/li>\n<li><strong>1938:<\/strong> Lysekils stads egen jurisdiktion (r\u00e5dhusr\u00e4tt) upph\u00f6r.<\/li>\n<li><strong>1948:<\/strong> G\u00f6ta hovr\u00e4tt ers\u00e4tts av Hovr\u00e4tten f\u00f6r V\u00e4stra Sverige (G\u00f6teborg) som \u00f6verr\u00e4tt f\u00f6r Bohusl\u00e4n.<\/li>\n<li><strong>1971:<\/strong> H\u00e4radsr\u00e4tter och r\u00e5dhusr\u00e4tter sl\u00e5s samman till tingsr\u00e4tter.<\/li>\n<li><strong>1998:<\/strong> G\u00f6teborgs och Bohus l\u00e4n uppg\u00e5r i V\u00e4stra G\u00f6talands l\u00e4n.<\/li>\n<li><strong>2010:<\/strong> Landsarkivet i G\u00f6teborg uppg\u00e5r i Riksarkivet som regional enhet.<\/li>\n<\/ul>\n<h2>Var hittar du domb\u00f6ckerna?<\/h2>\n<p>Domb\u00f6ckerna fr\u00e5n Bohusl\u00e4n bevaras huvudsakligen hos <strong>Riksarkivet i G\u00f6teborg<\/strong> (Arkivgatan 9A och Polstj\u00e4rnegatan 16) med prefixet SE\/GLA. F\u00f6r material fr\u00e5n norsk tid (f\u00f6re 1658) beh\u00f6ver du oftast s\u00f6ka hos <strong>Rigsarkivet i K\u00f6penhamn<\/strong> och <strong>Riksarkivet i Oslo<\/strong>. En s\u00e4rskild resurs \u00e4r de digitaliserade <strong>trolldomskommissionernas arkiv<\/strong> hos Riksarkivet som inkluderar Bohusl\u00e4n.<\/p>\n<h3>Riksarkivet och \u00f6ppna k\u00e4llor<\/h3>\n<ul>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/sok.riksarkivet.se\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Riksarkivets digitala forskarsal<\/a><\/strong> \u2014 kostnadsfri tillg\u00e5ng till stora delar av domboksmaterialet fr\u00e5n Bohusl\u00e4n. Kung\u00e4lvs dombok 1615\u20131648 finns som fotoutg\u00e5va.<\/li>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/sok.riksarkivet.se\/trolldomskommissionen\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Trolldomskommissionerna \u2013 Riksarkivet<\/a><\/strong> \u2014 digitaliserat arkivet fr\u00e5n Gripenklous trolldomskommission p\u00e5 Marstrand, Orust och Tj\u00f6rn 1669\u20131672, plus \u00e4mnessamlingen &#8221;Trolldom och annan vidskepelse&#8221;.<\/li>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/www.bohuslansmuseum.se\/kunskapsbanken\/anklagad-och-oskyldigt-domd\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Bohusl\u00e4ns Museum: Anklagad och oskyldigt d\u00f6md<\/a><\/strong> \u2014 omfattande material om h\u00e4xprocesser i Bohusl\u00e4n, med dokumentation av enskilda fall.<\/li>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/www.sa.dk\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Rigsarkivet i K\u00f6penhamn<\/a><\/strong> \u2014 f\u00f6r bohusl\u00e4nskt material fr\u00e5n dansk-norsk tid (f\u00f6re 1658).<\/li>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/www.arkivverket.no\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Arkivverket i Norge<\/a><\/strong> \u2014 Riksarkivet i Oslo har material om Bohus len under norsk tid.<\/li>\n<li><strong>Project Runeberg<\/strong> \u2014 historiska beskrivningar av bohusl\u00e4nska orter och Axel Emanuel Holmbergs &#8221;Bohusl\u00e4ns historia och beskrifvning&#8221;.<\/li>\n<\/ul>\n<h3>Abonnemang och specialdatabas<\/h3>\n<ul>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/www.arkivdigital.se\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Arkiv Digital<\/a><\/strong> \u2014 nyfotograferade bilder med generellt b\u00e4ttre kvalitet \u00e4n Riksarkivets. Bohusl\u00e4nskt material omfattar Askims och \u00d6stra Hisings (1713\u20131823), Kville (1752\u20131839), Lane (1801\u20131830), Tanums, Bullarens, Kville och Vette (1692\u20131839), Tunge, St\u00e5ngen\u00e4s, S\u00f6rbygdens och Soten\u00e4s (1738\u20131833), Vette (1825\u20131840), V\u00e4stra Hisings (1723\u20131823), V\u00e4stra och \u00d6stra Hisings (1824\u20131887).<\/li>\n<li><strong>G\u00f6ran Malmstedt: &#8221;En f\u00f6rtrollad v\u00e4rld: f\u00f6rmoderna f\u00f6rest\u00e4llningar och bohusl\u00e4nska trolldomsprocesser 1669\u20131672&#8221;<\/strong> (2018) \u2014 akademisk bok om processerna.<\/li>\n<li><strong><a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/bra-lankar\/\">Centrala soldatregistret<\/a> (CSR)<\/strong> \u2014 f\u00f6r Bohusl\u00e4ns dragoner och garnisontrupper.<\/li>\n<\/ul>\n<div class=\"df-tips\">\n<strong>Forskartips:<\/strong> Bohusl\u00e4ns h\u00e4rader sammanf\u00f6rdes ofta till st\u00f6rre domsagor under 1600- och 1700-talet (t.ex. Tunge, St\u00e5ngen\u00e4s, S\u00f6rbygdens och Soten\u00e4s sammanslogs 1732 till Sunnervikens domsaga). Detta \u00e4r en vanlig fallgrop \u2014 s\u00f6k p\u00e5 domsagas-namn lika ofta som p\u00e5 enskilt h\u00e4rad i NAD. F\u00f6r h\u00e4xprocessmaterialet 1669\u20131672 \u00e4r Gripenklous trolldomskommissions arkiv den mest v\u00e4rdefulla k\u00e4llan, fritt tillg\u00e4nglig digitaliserat hos Riksarkivet.\n<\/div>\n<h3>Specialdomstolar och relaterade r\u00e4ttsforum<\/h3>\n<p>F\u00f6rutom de allm\u00e4nna h\u00e4radsr\u00e4tterna och r\u00e5dhusr\u00e4tterna fanns flera specialdomstolar som \u00e4r v\u00e4rda att k\u00e4nna till:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>G\u00f6ta hovr\u00e4tt<\/strong> (J\u00f6nk\u00f6ping, fr\u00e5n 1614) \u2014 andra instans f\u00f6r Bohusl\u00e4n efter 1658, tills 1948.<\/li>\n<li><strong>Hovr\u00e4tten f\u00f6r V\u00e4stra Sverige<\/strong> (G\u00f6teborg, fr\u00e5n 1948) \u2014 \u00f6verr\u00e4tt fr\u00e5n 1948 till idag.<\/li>\n<li><strong>Gripenklous trolldomskommission<\/strong> (1669\u20131672) \u2014 specialkommission p\u00e5 Marstrand, Orust och Tj\u00f6rn under h\u00e4xprocesserna. Materialet \u00e4r digitaliserat och tillg\u00e4ngligt via Riksarkivet.<\/li>\n<li><strong>Bohus f\u00e4stning krigsr\u00e4tt<\/strong> \u2014 milit\u00e4ra m\u00e5l och f\u00e4ngelseh\u00e5llna. F\u00e4stningen var r\u00e4ttsligt-milit\u00e4rt centrum f\u00f6r norra Bohusl\u00e4n.<\/li>\n<li><strong>Karlstens f\u00e4stning krigsr\u00e4tt<\/strong> \u2014 milit\u00e4ra m\u00e5l fr\u00e5n Marstrand-trakten.<\/li>\n<li><strong>G\u00f6teborgs och Bohus l\u00e4ns landskansli<\/strong> (SE\/GLA\/12511) \u2014 administrativa m\u00e5l och f\u00f6rsta instans i flera fall.<\/li>\n<li><strong>G\u00f6teborgs domkapitel<\/strong> \u2014 f\u00f6r kyrkliga m\u00e5l, \u00e4ktenskapsskillnader och vissa sedlighetsm\u00e5l i Bohusl\u00e4n efter den svenska \u00f6vertagningen. F\u00f6re 1658: Oslo domkapitel.<\/li>\n<li><strong>Sorenskriverarkiv i Norge<\/strong> \u2014 f\u00f6r bohusl\u00e4nskt material fr\u00e5n norsk tid (f\u00f6re 1658), via Riksarkivet i Oslo.<\/li>\n<\/ul>\n<h2>Praktiska forskartips f\u00f6r Bohusl\u00e4n<\/h2>\n<ul>\n<li><strong>Identifiera norsk eller svensk tid<\/strong> \u2014 om dina f\u00f6rf\u00e4der bodde i Bohusl\u00e4n f\u00f6re 1658 s\u00f6ker du hos Rigsarkivet i K\u00f6penhamn eller Riksarkivet i Oslo. Efter 1658: Riksarkivet i G\u00f6teborg.<\/li>\n<li><strong>S\u00f6k p\u00e5 domsagas-namn<\/strong> \u2014 mindre h\u00e4rader \u00e4r ofta sammanf\u00f6rda till st\u00f6rre domsagor. T.ex. Tunge, St\u00e5ngen\u00e4s, S\u00f6rbygdens och Soten\u00e4s blev Sunnervikens domsaga fr\u00e5n mitten av 1800-talet.<\/li>\n<li><strong>Anv\u00e4nd trolldomskommissionens material<\/strong> \u2014 om f\u00f6rf\u00e4der bodde p\u00e5 Tj\u00f6rn, Orust, Marstrand, i Kung\u00e4lv eller norra Bohusl\u00e4n under 1669\u20131672. Digitaliserat och fritt.<\/li>\n<li><strong>Gl\u00f6m inte den norska perioden<\/strong> \u2014 om f\u00f6rf\u00e4der dokumenterades f\u00f6re 1658 ska du l\u00e4sa dansk-norsk kanslibokm\u00e5l och s\u00f6ka i norska arkiv.<\/li>\n<li><strong>Kung\u00e4lvs dombok 1615\u20131648<\/strong> \u00e4r en v\u00e4rdefull resurs f\u00f6r Bohusl\u00e4ns \u00e4ldsta bevarade material fr\u00e5n norsk tid.<\/li>\n<li><strong>Bohus f\u00e4stnings och Karlstens f\u00e4stnings f\u00e5ngelser<\/strong> \u2014 s\u00f6k i Bohusl\u00e4ns Museums material om f\u00f6rf\u00e4der var anklagade eller f\u00e4ngslade.<\/li>\n<li><strong>Anv\u00e4nd Bohusl\u00e4ns Museums kunskapsbank<\/strong> \u2014 gratis och v\u00e4lresearchad information om h\u00e4xprocesser och r\u00e4ttsfall.<\/li>\n<li><strong>Skilj Bohusl\u00e4n fr\u00e5n G\u00f6teborg<\/strong> \u2014 G\u00f6teborgs stads arkiv \u00e4r separat fr\u00e5n Bohusl\u00e4ns landsh\u00e4rad. Skillnaden \u00e4r kritisk om f\u00f6rf\u00e4der bodde i G\u00f6teborgs stad.<\/li>\n<li><strong>F\u00f6r sj\u00f6fartsm\u00e5l och fisker\u00e4tt<\/strong> \u2014 bohusl\u00e4nska kustsamh\u00e4llen var beroende av sillfiske och handelssj\u00f6fart, vilket genererar mycket material i h\u00e4radsr\u00e4tterna.<\/li>\n<li><strong>Anv\u00e4nd Maritas <a href=\"\/tips-2\/\">9 tips f\u00f6r gammal handstil<\/a><\/strong> kombinerat med dansk-norsk paleografi f\u00f6r material f\u00f6re 1658.<\/li>\n<li><strong>Konsultera v\u00e5rt <a href=\"\/dombokslexikon\/\">Dombokslexikon<\/a><\/strong> f\u00f6r ok\u00e4nda juridiska termer och v\u00e5rt <a href=\"\/foremalslexikon\/\">F\u00f6rem\u00e5lslexikon<\/a> f\u00f6r f\u00f6rem\u00e5l i <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/gamla-bouppteckningar\/\">bouppteckningar<\/a>.<\/li>\n<\/ul>\n<h2 class=\"df-faq\">Vanliga fr\u00e5gor om domboksforskning i Bohusl\u00e4n<\/h2>\n<div class=\"df-faq\">\n<h3>Vilket landsarkiv har Bohusl\u00e4ns domb\u00f6cker?<\/h3>\n<p>Riksarkivet i G\u00f6teborg (Arkivgatan 9A och Polstj\u00e4rnegatan 16) f\u00f6rvarar originalen fr\u00e5n Bohusl\u00e4n med prefixet SE\/GLA. Tidigare omfattade landsarkivets distrikt G\u00f6teborgs och Bohus l\u00e4n, \u00c4lvsborgs l\u00e4n, Skaraborgs l\u00e4n och V\u00e4rmlands l\u00e4n. Idag motsvarar det V\u00e4stra G\u00f6talands l\u00e4n. F\u00f6r material fr\u00e5n norsk tid (f\u00f6re 1658) beh\u00f6ver du s\u00f6ka hos Rigsarkivet i K\u00f6penhamn och Riksarkivet i Oslo.<\/p>\n<h3>Hur l\u00e5ngt tillbaka finns domb\u00f6cker fr\u00e5n Bohusl\u00e4n?<\/h3>\n<p>De \u00e4ldsta bevarade bohusl\u00e4nska domb\u00f6ckerna \u00e4r fr\u00e5n Kung\u00e4lv 1615\u20131648, allts\u00e5 fr\u00e5n norsk tid. Materialet finns vid Riksarkivet i G\u00f6teborg med fotoutg\u00e5va och avskrift. F\u00f6r \u00f6vriga bohusl\u00e4nska h\u00e4rader b\u00f6rjar materialet typiskt fr\u00e5n 1660-talet och fram\u00e5t efter den svenska \u00f6vertagningen. F\u00f6r medeltida material s\u00f6ker du i diplomsamlingar via Riksarkivet i Oslo och K\u00f6penhamn.<\/p>\n<h3>\u00c4r bohusl\u00e4nska domb\u00f6cker p\u00e5 svenska eller norska\/danska?<\/h3>\n<p>Domb\u00f6cker efter 1658 \u00e4r p\u00e5 svenska. Domb\u00f6cker f\u00f6re 1658 \u00e4r skrivna p\u00e5 dansk-norska (kanslibokm\u00e5l) som var det officiella spr\u00e5ket i unionen Danmark-Norge. Kung\u00e4lvs dombok 1615\u20131648 \u00e4r ett exempel p\u00e5 s\u00e5dant material. \u00d6verg\u00e5ngsperioden 1658\u20131683 har en blandning av norsk-svensk syntax och praxis.<\/p>\n<h3>Vad gjorde de bohusl\u00e4nska h\u00e4xprocesserna unika?<\/h3>\n<p>De bohusl\u00e4nska h\u00e4xprocesserna 1669\u20131672 var samtida med Det stora ov\u00e4sendet i \u00f6vriga Sverige men f\u00f6ljde ett annat m\u00f6nster eftersom Bohusl\u00e4n lydde under dansk-norsk lag. Tre skillnader \u00e4r s\u00e4rskilt viktiga: 1) Det saknades de barnvittnen som var karakt\u00e4ristiska f\u00f6r Det stora ov\u00e4sendet. 2) Tortyr anv\u00e4ndes systematiskt i utforh\u00f6ren. 3) Avr\u00e4ttningarna koncentrerades till specifika dagar och platser \u2014 sex i Kung\u00e4lv 1670, \u00e5tta p\u00e5 Tj\u00f6rn 27 januari 1672, \u00e5tta i Skee 17 januari 1672. Sammanlagt 29 avr\u00e4ttningar mellan 1669 och 1672.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r Bratt\u00f6n och varf\u00f6r n\u00e4mns den i h\u00e4xprocesserna?<\/h3>\n<p>Bratt\u00f6n \u00e4r en liten \u00f6 i Bohusl\u00e4n som under h\u00e4xprocesserna 1669\u20131672 motsvarade Bl\u00e5kulla \u2014 platsen dit &#8221;h\u00e4xor&#8221; p\u00e5stods \u00e5ka kring p\u00e5sk f\u00f6r att m\u00f6ta Dj\u00e4vulen. Biskop Jens Nilss\u00f8n skrev redan 1574 att Bratt\u00f6n kallades &#8221;Bl\u00e5kullen&#8221; och &#8221;Bl\u00e5en&#8221; lokalt. Ett fyrtiotal personer erk\u00e4nde under h\u00e4xprocesserna att de hade bes\u00f6kt Bratt\u00f6n. Myterna om Bratt\u00f6n som ett Bl\u00e5kulla levde l\u00e5ngt in p\u00e5 1900-talet i bohusl\u00e4nsk folklore.<\/p>\n<h3>Vad var Bohus f\u00e4stning och varf\u00f6r \u00e4r den s\u00e5 viktig?<\/h3>\n<p>Bohus f\u00e4stning grundlades 1308 av den norske kungen H\u00e5kon V Magnusson p\u00e5 Bagaholmen i Nordre \u00e4lv. Under 700 \u00e5r var den ett av Norges (och senare Sveriges) viktigaste gr\u00e4nsf\u00e4sten och bel\u00e4grades 14 g\u00e5nger utan att n\u00e5gonsin falla i strid. F\u00e4stningen var r\u00e4ttsligt-administrativt centrum f\u00f6r s\u00f6dra Norge fram till 1700, d\u00e5 residenset flyttades till G\u00f6teborg. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning \u00e4r f\u00e4stningen viktig som f\u00e4ngelse \u2014 m\u00e5nga h\u00e4xanklagade och brottslingar h\u00f6lls h\u00e4r. F\u00e4stningens kungsladug\u00e5rd var den st\u00f6rsta jordbruksfastigheten i Norge under sen medeltid.<\/p>\n<h3>Hur skiljer sig de norska skipreide fr\u00e5n svenska h\u00e4rader?<\/h3>\n<p>Skipreide (skeppsredor) var den medeltida norska indelningen d\u00e4r varje skeppsreda motsvarade 20 roddarb\u00e4nkar i den norska ledungsorganisationen. Bohusl\u00e4n hade 16 skipreide som efter 1658 ersattes av 18 h\u00e4rader med i stort sett samma gr\u00e4nser och namn. Denna kontinuitet \u00e4r ovanlig \u2014 den visar att den nya svenska administrationen i h\u00f6g grad byggde vidare p\u00e5 den befintliga norska strukturen ist\u00e4llet f\u00f6r att skapa n\u00e5got helt nytt.<\/p>\n<h3>Var ska jag b\u00f6rja om jag \u00e4r nyb\u00f6rjare?<\/h3>\n<p>B\u00f6rja med att fastst\u00e4lla din f\u00f6rfaders socken och kontrollera vilket h\u00e4rad eller vilken domsaga socknen h\u00f6rde till just den period du forskar i. Kontrollera s\u00e4rskilt om materialet ligger under den ursprungliga h\u00e4rad-indelningen eller under en sammanf\u00f6rd domsaga som Sunnervikens domsaga fr\u00e5n mitten av 1800-talet. Anv\u00e4nd <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/arkivdigital-vs-svar\/\">Arkiv Digital<\/a> eller <a href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/riksarkivets-digitala-forskarsal\/\">Riksarkivets digitala forskarsal<\/a>. V\u00e5r <a href=\"\/tips-3\/\">guide till att hitta r\u00e4tt dombok<\/a> g\u00e5r igenom processen steg f\u00f6r steg.<\/p>\n<h3>Finns det personregister till bohusl\u00e4nska domb\u00f6cker?<\/h3>\n<p>Inget centralt personregister finns f\u00f6r hela landskapet, men sak\u00f6resl\u00e4ngderna i slutet av varje ting fungerar som lokala register \u00f6ver b\u00f6tf\u00e4llda. F\u00f6r h\u00e4xprocessmaterialet 1669\u20131672 finns separat publicerat material fr\u00e5n Bohusl\u00e4ns Museum och G\u00f6ran Malmstedts bok &#8221;En f\u00f6rtrollad v\u00e4rld: f\u00f6rmoderna f\u00f6rest\u00e4llningar och bohusl\u00e4nska trolldomsprocesser 1669\u20131672&#8221; (2018). Bouppteckningsregistren via Arkiv Digital t\u00e4cker flera bohusl\u00e4nska h\u00e4radsr\u00e4tter fr\u00e5n 1690-talet och fram\u00e5t.<\/p>\n<h3>Hur navigerar jag mellan Bohus, Marstrand och G\u00f6teborg i arkiven?<\/h3>\n<p>F\u00f6re 1700 var Bohus f\u00e4stning landsh\u00f6vdingens residens och centrum f\u00f6r administrationen \u2014 leta efter handlingar m\u00e4rkta &#8221;Bohus&#8221; eller &#8221;\u00c4lvsborgs l\u00e4n&#8221;. Efter 1700 flyttades residenset till G\u00f6teborg och l\u00e4net bytte namn till G\u00f6teborgs och Bohus l\u00e4n. Marstrand hade egen r\u00e5dhusr\u00e4tt och Karlstens f\u00e4stning hade egen krigsr\u00e4tt. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning som sp\u00e4nner \u00f6ver denna period: b\u00f6rja i Bohus l\u00e4ns landskansli (1680\u20131700), g\u00e5 sedan vidare till G\u00f6teborgs och Bohus l\u00e4ns landskansli (SE\/GLA\/12511) fr\u00e5n 1700-talet.<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"df-kallor\">\n<h3>K\u00e4llor och vidare l\u00e4sning<\/h3>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/sok.riksarkivet.se\/nad\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Riksarkivets NAD (Nationella arkivdatabasen)<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/sok.riksarkivet.se\/domstolsarkiv\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Riksarkivets domstolsarkiv \u2013 s\u00f6king\u00e5ng<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/riksarkivet.se\/goteborg\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Riksarkivet i G\u00f6teborg \u2013 officiell hemsida<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/sok.riksarkivet.se\/trolldomskommissionen\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Trolldomskommissionens arkiv \u2013 Riksarkivet<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.bohuslansmuseum.se\/kunskapsbanken\/anklagad-och-oskyldigt-domd\/\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Bohusl\u00e4ns Museum: Anklagad och oskyldigt d\u00f6md<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.sa.dk\/\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Rigsarkivet i K\u00f6penhamn<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.arkivverket.no\/\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Arkivverket i Norge (Riksarkivet i Oslo)<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.arkivdigital.se\/\" rel=\"noopener nofollow\" target=\"_blank\">Arkiv Digital<\/a><\/li>\n<li>Malmstedt, G\u00f6ran. <em>En f\u00f6rtrollad v\u00e4rld: f\u00f6rmoderna f\u00f6rest\u00e4llningar och bohusl\u00e4nska trolldomsprocesser 1669\u20131672<\/em>, 2018.<\/li>\n<li>Holmberg, Axel Emanuel. <em>Bohusl\u00e4ns historia och beskrifvning<\/em>, 1867.<\/li>\n<li>Linderholm, Emanuel. <em>Bohusl\u00e4n<\/em>, 1918.<\/li>\n<li>Karl Hadenius: &#8221;Svensk r\u00e4tts inf\u00f6rande i de under 1600-talet med Sverige inkorporerade danska och norska provinserna&#8221;, Svensk Juristtidning 1937.<\/li>\n<li>Magnus Lagab\u00f6tes Landslov 1274 \u2013 norsk medeltida lag.<\/li>\n<li>Christian V:s Norske Lov 1687 \u2013 norsk rikslag.<\/li>\n<li>Statens fastighetsverk: Bohus f\u00e4stning, Kung\u00e4lv.<\/li>\n<li>Wikipedia: Bohus f\u00e4stning, Bohusl\u00e4n, Sk\u00e5nska kriget, H\u00e4xprocesserna p\u00e5 Tj\u00f6rn, Trolldomskommissionen.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p><script type=\"application\/ld+json\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@type\":\"FAQPage\",\"mainEntity\":[{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Vilket landsarkiv har Bohusl\u00e4ns domb\u00f6cker?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Riksarkivet i G\u00f6teborg (Arkivgatan 9A och Polstj\u00e4rnegatan 16) f\u00f6rvarar originalen fr\u00e5n Bohusl\u00e4n med prefixet SE\/GLA. F\u00f6r norsk tid s\u00f6ks hos Rigsarkivet i K\u00f6penhamn och Riksarkivet i Oslo.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Hur l\u00e5ngt tillbaka finns domb\u00f6cker fr\u00e5n Bohusl\u00e4n?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"De \u00e4ldsta bevarade \u00e4r Kung\u00e4lvs dombok 1615\u20131648 fr\u00e5n norsk tid. \u00d6vriga bohusl\u00e4nska h\u00e4rader b\u00f6rjar typiskt fr\u00e5n 1660-talet efter den svenska \u00f6vertagningen.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"\u00c4r bohusl\u00e4nska domb\u00f6cker p\u00e5 svenska eller norska\/danska?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Efter 1658 p\u00e5 svenska. F\u00f6re 1658 p\u00e5 dansk-norska (kanslibokm\u00e5l). \u00d6verg\u00e5ngsperioden 1658\u20131683 har blandning av norsk-svensk syntax och praxis.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Vad gjorde de bohusl\u00e4nska h\u00e4xprocesserna unika?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Bohusl\u00e4nska h\u00e4xprocesserna 1669\u20131672 hade inga barnvittnen, tortyr anv\u00e4ndes systematiskt, och 29 avr\u00e4ttningar koncentrerades till specifika dagar och platser. Bohusl\u00e4n lydde under dansk-norsk lag fram till 1683.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Vad \u00e4r Bratt\u00f6n och varf\u00f6r n\u00e4mns den i h\u00e4xprocesserna?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Bratt\u00f6n motsvarade Bl\u00e5kulla i bohusl\u00e4nska h\u00e4xprocesserna 1669\u20131672. Biskop Jens Nilss\u00f8n n\u00e4mnde redan 1574 att Bratt\u00f6n kallades Bl\u00e5kullen lokalt. Ett fyrtiotal personer erk\u00e4nde bes\u00f6k p\u00e5 Bratt\u00f6n.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Vad var Bohus f\u00e4stning och varf\u00f6r \u00e4r den s\u00e5 viktig?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Bohus f\u00e4stning grundlades 1308 av H\u00e5kon V Magnusson p\u00e5 Bagaholmen. Bel\u00e4grades 14 g\u00e5nger utan att falla. R\u00e4ttsligt-administrativt centrum f\u00f6r s\u00f6dra Norge fram till 1700, d\u00e5 residenset flyttades till G\u00f6teborg.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Hur skiljer sig de norska skipreide fr\u00e5n svenska h\u00e4rader?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Skipreide (skeppsredor) motsvarade 20 roddarb\u00e4nkar i norska ledungsorganisationen. Bohusl\u00e4ns 16 skipreide ersattes efter 1658 av 18 h\u00e4rader med i stort sett samma gr\u00e4nser och namn.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Var ska jag b\u00f6rja om jag \u00e4r nyb\u00f6rjare?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"B\u00f6rja med socken och h\u00e4rad eller domsaga f\u00f6r aktuell period. Anv\u00e4nd Arkiv Digital eller Riksarkivets digitala forskarsal. Vid sammanf\u00f6rda domsagor som Sunnervikens, s\u00f6k p\u00e5 domsagas-namn.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Finns det personregister till bohusl\u00e4nska domb\u00f6cker?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Inget centralt register finns. Sak\u00f6resl\u00e4ngderna i slutet av varje ting fungerar som lokala register. F\u00f6r h\u00e4xprocesserna finns Bohusl\u00e4ns Museums material och G\u00f6ran Malmstedts bok 2018.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Hur navigerar jag mellan Bohus, Marstrand och G\u00f6teborg i arkiven?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"F\u00f6re 1700: residens p\u00e5 Bohus f\u00e4stning (handlingar m\u00e4rkta Bohus eller \u00c4lvsborgs l\u00e4n). Efter 1700: G\u00f6teborg och l\u00e4net blev G\u00f6teborgs och Bohus l\u00e4n. Marstrand hade egen r\u00e5dhusr\u00e4tt; Karlstens f\u00e4stning egen krigsr\u00e4tt.\"}}]}<\/script><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i Bohusl\u00e4n \u2013 18 h\u00e4rader med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i G\u00f6teborg, norsk r\u00e4ttstradition 1308-1658, Bohus f\u00e4stning, h\u00e4xproc<\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":683,"parent":670,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_yoast_wpseo_focuskw":"Bohusl\u00e4n domb\u00f6cker","_yoast_wpseo_title":"Bohusl\u00e4n \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker","_yoast_wpseo_metadesc":"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i Bohusl\u00e4n \u2013 18 h\u00e4rader med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i G\u00f6teborg, norsk r\u00e4ttstradition 1308-1658, Bohus f\u00e4stning, h\u00e4xprocesserna p\u00e5 Tj\u00f6rn 1669\u20131672 och Sk\u00e5nska kriget.","_yoast_wpseo_meta-robots-noindex":"","_yoast_wpseo_meta-robots-nofollow":"","_yoast_wpseo_canonical":"","_yoast_wpseo_opengraph-title":"","_yoast_wpseo_opengraph-description":"","_yoast_wpseo_twitter-title":"","_yoast_wpseo_twitter-description":"","footnotes":"","ilj_linkdefinition":[],"_seopress_titles_title":"","_seopress_titles_desc":"","_seopress_robots_canonical":"","_seopress_robots_index":"","_seopress_robots_follow":"","_seopress_analysis_target_kw":""},"class_list":["post-684","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail"],"ilj_keywords":[],"portfolj_modified":"2026-05-19 11:54:50","freespins_modified":"2026-05-19 11:54:50","yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v28.6 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Bohusl\u00e4n \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i Bohusl\u00e4n \u2013 18 h\u00e4rader med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i G\u00f6teborg, norsk r\u00e4ttstradition 1308-1658, Bohus f\u00e4stning, h\u00e4xprocesserna p\u00e5 Tj\u00f6rn 1669\u20131672 och Sk\u00e5nska kriget.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/bohuslan\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Bohusl\u00e4n \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i Bohusl\u00e4n \u2013 18 h\u00e4rader med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i G\u00f6teborg, norsk r\u00e4ttstradition 1308-1658, Bohus f\u00e4stning, h\u00e4xprocesserna p\u00e5 Tj\u00f6rn 1669\u20131672 och Sk\u00e5nska kriget.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/bohuslan\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-19T10:54:50+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/bohuslan-bild.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1170\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"615\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"32 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/sverige-runt\\\/bohuslan\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/sverige-runt\\\/bohuslan\\\/\",\"name\":\"Bohusl\u00e4n \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/sverige-runt\\\/bohuslan\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/sverige-runt\\\/bohuslan\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/bohuslan-bild.webp\",\"datePublished\":\"2026-05-17T15:39:33+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-19T10:54:50+00:00\",\"description\":\"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i Bohusl\u00e4n \u2013 18 h\u00e4rader med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i G\u00f6teborg, norsk r\u00e4ttstradition 1308-1658, Bohus f\u00e4stning, h\u00e4xprocesserna p\u00e5 Tj\u00f6rn 1669\u20131672 och Sk\u00e5nska kriget.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/sverige-runt\\\/bohuslan\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/sverige-runt\\\/bohuslan\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/sverige-runt\\\/bohuslan\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/bohuslan-bild.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/bohuslan-bild.webp\",\"width\":1170,\"height\":615,\"caption\":\"Sverige runt - Bohusl\u00e4ns h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/sverige-runt\\\/bohuslan\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Sverige runt \u2013 landskapsguider f\u00f6r domboksforskning\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/en\\\/sverige-runt\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":3,\"name\":\"Bohusl\u00e4n \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\",\"url\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Bohusl\u00e4n \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker","description":"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i Bohusl\u00e4n \u2013 18 h\u00e4rader med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i G\u00f6teborg, norsk r\u00e4ttstradition 1308-1658, Bohus f\u00e4stning, h\u00e4xprocesserna p\u00e5 Tj\u00f6rn 1669\u20131672 och Sk\u00e5nska kriget.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/bohuslan\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Bohusl\u00e4n \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker","og_description":"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i Bohusl\u00e4n \u2013 18 h\u00e4rader med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i G\u00f6teborg, norsk r\u00e4ttstradition 1308-1658, Bohus f\u00e4stning, h\u00e4xprocesserna p\u00e5 Tj\u00f6rn 1669\u20131672 och Sk\u00e5nska kriget.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/bohuslan\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-19T10:54:50+00:00","og_image":[{"width":1170,"height":615,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/bohuslan-bild.webp","type":"image\/webp"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"32 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/bohuslan\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/bohuslan\/","name":"Bohusl\u00e4n \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/bohuslan\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/bohuslan\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/bohuslan-bild.webp","datePublished":"2026-05-17T15:39:33+00:00","dateModified":"2026-05-19T10:54:50+00:00","description":"Komplett guide f\u00f6r domboksforskning i Bohusl\u00e4n \u2013 18 h\u00e4rader med arkivnummer fr\u00e5n Riksarkivet i G\u00f6teborg, norsk r\u00e4ttstradition 1308-1658, Bohus f\u00e4stning, h\u00e4xprocesserna p\u00e5 Tj\u00f6rn 1669\u20131672 och Sk\u00e5nska kriget.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/bohuslan\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/bohuslan\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/bohuslan\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/bohuslan-bild.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/bohuslan-bild.webp","width":1170,"height":615,"caption":"Sverige runt - Bohusl\u00e4ns h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/bohuslan\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Sverige runt \u2013 landskapsguider f\u00f6r domboksforskning","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/sverige-runt\/"},{"@type":"ListItem","position":3,"name":"Bohusl\u00e4n \u2013 h\u00e4radsr\u00e4tter och domb\u00f6cker"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g","caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/684","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=684"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/684\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":876,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/684\/revisions\/876"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/670"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/683"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=684"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}