{"id":446,"date":"2026-05-16T12:48:43","date_gmt":"2026-05-16T11:48:43","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/forledit-ar\/"},"modified":"2026-05-16T21:31:46","modified_gmt":"2026-05-16T20:31:46","slug":"forledit-ar","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/forledit-ar\/","title":{"rendered":"F\u00f6rledit \u00e5r"},"content":{"rendered":"

I \u00e4ldre domb\u00f6cker fr\u00e5n 1600- och 1700-talen m\u00f6ter sl\u00e4ktforskaren st\u00e4ndigt tidsuttryck som vid f\u00f6rsta anblicken kan verka kryptiska. Ett av de allra vanligaste \u00e4r f\u00f6rledit \u00e5r<\/strong>, en formulering som h\u00e4radsskrivaren anv\u00e4nde f\u00f6r att placera en h\u00e4ndelse i tiden i f\u00f6rh\u00e5llande till sj\u00e4lva tingsf\u00f6rhandlingen. Att f\u00f6rst\u00e5 denna term \u00f6ppnar d\u00f6rren till en mer exakt datering av brott, tvister och familjeh\u00e4ndelser i protokollen.<\/p>\n

F\u00f6r den som forskar i sin sl\u00e4kts f\u00f6rflutna \u00e4r tidsbest\u00e4mning ofta avg\u00f6rande. En notis om att n\u00e5gon ”f\u00f6rledit \u00e5r” begick ett brott eller ingick ett avtal kan, tillsammans med tingsdatumet, ge en exakt \u00e5rsangivelse \u00e4ven n\u00e4r skrivaren inte uttryckligen n\u00e4mnde \u00e5ret. Den h\u00e4r artikeln g\u00e5r igenom vad termen betyder, hur den anv\u00e4ndes och hur du kan tolka den i ditt eget k\u00e4llmaterial.<\/p>\n

Vad termen betyder<\/h2>\n

Uttrycket f\u00f6rledit \u00e5r<\/strong> betyder helt enkelt f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r<\/em> eller \u00e5ret som g\u00e5tt<\/em>. Ordet ”f\u00f6rledit” \u00e4r ett gammalt particip av verbet ”f\u00f6rlida”, som betyder att f\u00f6rflyta eller g\u00e5 f\u00f6rbi. N\u00e4r en domboksskrivare p\u00e5 1600-talet skrev att n\u00e5got h\u00e4nt ”f\u00f6rledit \u00e5r” syftade han allts\u00e5 p\u00e5 \u00e5ret n\u00e4rmast f\u00f6re det \u00e5r d\u00e5 tinget h\u00f6lls.<\/p>\n

Termen fungerar som en relativ tidsangivelse. Den fasta utg\u00e5ngspunkten \u00e4r tingsdagen, och allt som h\u00e4nt under det f\u00f6reg\u00e5ende kalender\u00e5ret beskrivs som ”f\u00f6rledit”. Detta var ett praktiskt spr\u00e5kbruk eftersom de flesta brott och tvister som togs upp vid tinget hade intr\u00e4ffat under det \u00e5r som just g\u00e5tt. Bonden eller bonden hustru som st\u00e4mdes hade ofta beg\u00e5tt det \u00e5talade brottet under sommaren eller h\u00f6sten \u00e5ret f\u00f6re, och m\u00e5let hanns inte med f\u00f6rr\u00e4n vid f\u00f6ljande vinter- eller sommarting.<\/p>\n

Att tolka termen r\u00e4tt kr\u00e4ver att forskaren vet n\u00e4r tinget h\u00f6lls<\/strong>. Om vinter\u00adtinget i en h\u00e4rad h\u00f6lls i februari 1687 och en st\u00e4mning g\u00e4ller en h\u00e4ndelse ”f\u00f6rledit \u00e5r”, s\u00e5 handlar det om en h\u00e4ndelse som \u00e4gde rum n\u00e5gon g\u00e5ng under 1686.<\/p>\n

Historisk kontext<\/h2>\n

Det relativa tidsspr\u00e5ket i domb\u00f6ckerna h\u00e4nger samman med tingens periodicitet. H\u00e4radstingen h\u00f6lls traditionellt tre g\u00e5nger per \u00e5r: vinterting, sommarting och h\u00f6steting. Vid varje tingstillf\u00e4lle behandlades b\u00e5de f\u00e4rska m\u00e5l och \u00e4ldre \u00e4renden som av olika sk\u00e4l skjutits upp. F\u00f6r skrivaren var det d\u00e4rf\u00f6r naturligt att f\u00f6rh\u00e5lla sig till nu<\/em>, det vill s\u00e4ga tingsdagen, och beskriva h\u00e4ndelser som mer eller mindre avl\u00e4gsna fr\u00e5n denna tidpunkt.<\/p>\n

Spr\u00e5kbruket var konsekvent under hela 1600- och 1700-talet. Samma formuleringar \u00e5terkommer i domb\u00f6cker fr\u00e5n Norrland till Sk\u00e5ne, vilket tyder p\u00e5 en gemensam kanslitradition. Skrivarna utbildades ofta som auskultanter vid h\u00e4radsr\u00e4tterna och tog \u00f6ver de uttryck som \u00e4ldre skrivare anv\u00e4nt. Detta g\u00f6r att forskaren kan r\u00f6ra sig mellan olika landsdelar och tidsperioder och \u00e4nd\u00e5 k\u00e4nna igen samma terminologi.<\/p>\n

Vid sidan av f\u00f6rledit \u00e5r<\/strong> anv\u00e4ndes flera n\u00e4rbesl\u00e4ktade uttryck f\u00f6r att tidsbest\u00e4mma h\u00e4ndelser:<\/p>\n

    \n
  • Sistleden<\/strong> eller sistlidne<\/strong>: senast passerad. Uttrycket anv\u00e4ndes ofta i kombination med en helgdag eller m\u00e4rkesdag, till exempel ”sistlidne Mickelsm\u00e4ss” som betyder den senaste 29 september f\u00f6re tinget.<\/li>\n
  • N\u00e4stf\u00f6rflutne<\/strong>: f\u00f6rra eller n\u00e4rmast f\u00f6reg\u00e5ende. Detta uttryck \u00e4r i praktiken synonymt med f\u00f6rledit och f\u00f6rekommer i formuleringar som ”n\u00e4stf\u00f6rflutne sommar”.<\/li>\n
  • Nuvarande \u00e5r<\/strong> eller innevarande \u00e5r<\/strong>: det \u00e5r d\u00e5 tinget faktiskt h\u00e5lls.<\/li>\n
  • Tillkommande \u00e5r<\/strong>: det \u00e5r som ska b\u00f6rja, allts\u00e5 n\u00e4stkommande kalender\u00e5r.<\/li>\n<\/ul>\n

    Tillsammans bildar dessa uttryck ett komplett system f\u00f6r att placera h\u00e4ndelser i tiden utan att skrivaren beh\u00f6vde upprepa \u00e5rtalet i varje mening. Protokollet inleds vanligen med tingsdatum och \u00e5rtal, och d\u00e4refter r\u00e4cker det med relativa tidsuttryck f\u00f6r att l\u00e4saren ska kunna f\u00f6lja kronologin.<\/p>\n

    Juridisk grund och preskription<\/h2>\n

    Att tidsbest\u00e4mma h\u00e4ndelser exakt hade ocks\u00e5 r\u00e4ttslig betydelse. Vissa brott och fordringar hade preskriptionstider<\/strong>, och en h\u00e4ndelse som l\u00e5g f\u00f6r l\u00e5ngt tillbaka i tiden kunde inte l\u00e4ngre lagligen \u00e5talas eller utkr\u00e4vas. I 1734 \u00e5rs lag, n\u00e4rmare best\u00e4mt i R\u00e4tteg\u00e5ngsbalken och Uts\u00f6kningsbalken, finns regler om hur l\u00e4nge en fordran eller ett brott kunde g\u00f6ras g\u00e4llande.<\/p>\n

    F\u00f6r grova brott som dr\u00e5p och tjuvnad g\u00e4llde l\u00e5nga preskriptionstider, medan mindre f\u00f6rseelser ofta m\u00e5ste anm\u00e4las inom kort tid efter att de beg\u00e5tts. N\u00e4r en k\u00e4rande vid tinget h\u00e4vdade att svaranden ”f\u00f6rledit \u00e5r” beg\u00e5tt ett visst brott, var detta allts\u00e5 inte bara en kronologisk uppgift utan ocks\u00e5 en juridiskt relevant precisering. Det visade att \u00e5talet l\u00e5g inom den lagstadgade tiden.<\/p>\n

    \u00c4ven i bouppteckningar och arvstvister f\u00f6rekommer uttrycket. N\u00e4r en bouppteckning daterades och man h\u00e4nvisade till skulder eller fordringar som uppst\u00e5tt ”f\u00f6rledit \u00e5r”, blev tidsbest\u00e4mningen viktig f\u00f6r att avg\u00f6ra vilka poster som h\u00f6rde till st\u00e4rbhuset och vilka som tillkommit senare.<\/p>\n

    Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n

    I praktiken m\u00f6ter forskaren f\u00f6rledit \u00e5r<\/strong> i en m\u00e4ngd olika sammanhang. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra typiska formuleringar:<\/p>\n

      \n
    • ”K\u00e4rade Anders Persson till Erik Larsson, att han f\u00f6rledit \u00e5r olovligen huggit timmer \u00e5 hans skog.”<\/li>\n
    • ”Blef Brita Nilsdotter tilltalad f\u00f6r det hon f\u00f6rledit \u00e5r f\u00f6dt o\u00e4kta barn.”<\/li>\n
    • ”Erk\u00e4nde sig hafva f\u00f6rledit h\u00f6st stulit en gryta af grannen.”<\/li>\n
    • ”Hustrun bek\u00e4nde att hennes man f\u00f6rledit \u00e5r afled.”<\/li>\n<\/ul>\n

      L\u00e4gg m\u00e4rke till att termen ibland kombineras med en \u00e5rstid, som ”f\u00f6rledit h\u00f6st” eller ”f\u00f6rledne v\u00e5r”. D\u00e5 preciseras tidpunkten ytterligare och forskaren kan ofta n\u00e5 ner till en viss m\u00e5nad eller \u00e5tminstone ett kvartal.<\/p>\n

      F\u00f6r att identifiera termen i protokollet beh\u00f6ver du f\u00f6rst notera tingets datum<\/strong>, som alltid st\u00e5r i protokollets ingress. D\u00e4refter kan du r\u00e4kna bak\u00e5t. Om tinget h\u00e5lls i januari eller februari \u00e4r ”f\u00f6rledit \u00e5r” hela det f\u00f6reg\u00e5ende kalender\u00e5ret. Om tinget d\u00e4remot h\u00e5lls p\u00e5 sensommaren eller h\u00f6sten kan ”f\u00f6rledit \u00e5r” inneb\u00e4ra b\u00e5de slutet av f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r och b\u00f6rjan av tings\u00e5ret, beroende p\u00e5 hur skrivaren r\u00e4knade.<\/p>\n

      En extra komplikation \u00e4r att ny\u00e5ret<\/strong> historiskt inte alltid r\u00e4knades fr\u00e5n 1 januari. I Sverige fastst\u00e4lldes 1 januari som ny\u00e5rsdag officiellt p\u00e5 1500-talet, men i praktiken f\u00f6rekom variationer \u00e4ven senare. F\u00f6r 1600- och 1700-talen \u00e4r dock 1 januari den g\u00e4ngse utg\u00e5ngspunkten, och ”f\u00f6rledit \u00e5r” syftar normalt p\u00e5 det kalender\u00e5r som slutade 31 december \u00e5ret f\u00f6re tinget.<\/p>\n

      Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n

      Att beh\u00e4rska de relativa tidsuttrycken \u00e4r en av de viktigaste f\u00e4rdigheterna f\u00f6r en domboksforskare. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra konkreta tips:<\/p>\n

        \n
      • Notera alltid tingsdatumet f\u00f6rst.<\/strong> Innan du b\u00f6rjar tolka uttryck som ”f\u00f6rledit \u00e5r” eller ”sistlidne Mickelsm\u00e4ss” beh\u00f6ver du veta exakt vilken dag tinget h\u00f6lls. Tingsdatumet st\u00e5r alltid i ingressen till varje tingsprotokoll.<\/li>\n
      • F\u00f6r en tidslinje.<\/strong> N\u00e4r du f\u00f6ljer en sl\u00e4kting genom flera tingsprotokoll, anteckna b\u00e5de tingsdatum och de relativa tidsuttryck som f\u00f6rekommer. D\u00e5 kan du rekonstruera en exakt kronologi \u00f6ver h\u00e4ndelserna.<\/li>\n
      • L\u00e4r dig m\u00e4rkesdagarna.<\/strong> Sistlidne Mickelsm\u00e4ss, sistlidne M\u00e5rtensm\u00e4ss, sistlidne Valborgsm\u00e4ss och andra helgon- eller m\u00e4rkesdagar var fasta h\u00e5llpunkter i bonde\u00e5ret. Att kunna \u00f6vers\u00e4tta dem till moderna datum g\u00f6r att du kan tidsbest\u00e4mma h\u00e4ndelser p\u00e5 dagen n\u00e4r.<\/li>\n
      • Var uppm\u00e4rksam p\u00e5 \u00e5rstidskombinationer.<\/strong> ”F\u00f6rledit h\u00f6st” eller ”n\u00e4stf\u00f6rflutne v\u00e5r” preciserar tidpunkten betydligt och kan kopplas till andra k\u00e4llor som husf\u00f6rh\u00f6rsl\u00e4ngder och kyrkb\u00f6cker.<\/li>\n
      • Korsreferera med kyrkb\u00f6cker.<\/strong> Om domboken anger att n\u00e5gon dog, gifte sig eller f\u00f6dde barn ”f\u00f6rledit \u00e5r”, kontrollera detta i kyrkboken. Du f\u00e5r d\u00e5 ofta ett exakt datum och kan samtidigt verifiera att det handlar om r\u00e4tt person.<\/li>\n<\/ul>\n

        Genom att systematiskt arbeta med tidsuttrycken f\u00f6rvandlas vaga formuleringar till exakta data. Det \u00e4r just denna precision som g\u00f6r domboksforskningen s\u00e5 v\u00e4rdefull f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren.<\/p>\n

        Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

        Vad \u00e4r skillnaden mellan ”f\u00f6rledit \u00e5r” och ”sistlidne”?<\/h3>\n

        ”F\u00f6rledit \u00e5r” syftar alltid p\u00e5 hela det f\u00f6reg\u00e5ende kalender\u00e5ret, medan ”sistlidne” \u00e4r en mer flexibel term som betyder ”den senast passerade”. Sistlidne kombineras ofta med en specifik dag eller m\u00e5nad, till exempel sistlidne Mickelsm\u00e4ss eller sistlidne juli, och betyder d\u00e5 den senaste 29 september respektive den senaste julim\u00e5naden f\u00f6re tinget.<\/p>\n

        Hur vet jag s\u00e4kert vilket \u00e5r ”f\u00f6rledit \u00e5r” syftar p\u00e5?<\/h3>\n

        Du m\u00e5ste alltid utg\u00e5 fr\u00e5n tingsdatumet, som st\u00e5r i protokollets ingress. Om tinget h\u00e5lls 1687 betyder ”f\u00f6rledit \u00e5r” 1686. Var dock uppm\u00e4rksam p\u00e5 att vissa skrivare kunde anv\u00e4nda uttrycket lite olika beroende p\u00e5 \u00e5rstid. Vid h\u00f6steting kan ”f\u00f6rledit \u00e5r” ibland syfta p\u00e5 samma kalender\u00e5r men en tidigare period, s\u00e5 l\u00e4s alltid sammanhanget noga.<\/p>\n

        F\u00f6rekommer termen \u00e4ven i bouppteckningar?<\/h3>\n

        Ja, ”f\u00f6rledit \u00e5r” \u00e4r vanligt ocks\u00e5 i bouppteckningar och andra r\u00e4ttsliga dokument fr\u00e5n 1600- och 1700-talen. D\u00e4r kan det handla om skulder, fordringar eller d\u00f6dsfall som intr\u00e4ffat \u00e5ret f\u00f6re sj\u00e4lva bouppteckningen. Tidsbest\u00e4mningen \u00e4r ofta viktig f\u00f6r att avg\u00f6ra vad som h\u00f6r till d\u00f6dsboet.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

        F\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r. Vanlig formulering i domb\u00f6cker f\u00f6r att tidsbest\u00e4mma h\u00e4ndelser.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[18],"class_list":["post-446","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-dombok"],"yoast_head":"\nF\u00f6rledit \u00e5r - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/forledit-ar\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"F\u00f6rledit \u00e5r - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"F\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r. Vanlig formulering i domb\u00f6cker f\u00f6r att tidsbest\u00e4mma h\u00e4ndelser.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/forledit-ar\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-16T20:31:46+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/forledit-ar\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/forledit-ar\\\/\",\"name\":\"F\u00f6rledit \u00e5r - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:43+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-16T20:31:46+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/forledit-ar\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/forledit-ar\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/forledit-ar\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"F\u00f6rledit \u00e5r\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"F\u00f6rledit \u00e5r - Domboksforskning","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/forledit-ar\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"F\u00f6rledit \u00e5r - Domboksforskning","og_description":"F\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r. Vanlig formulering i domb\u00f6cker f\u00f6r att tidsbest\u00e4mma h\u00e4ndelser.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/forledit-ar\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-16T20:31:46+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"8 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/forledit-ar\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/forledit-ar\/","name":"F\u00f6rledit \u00e5r - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:43+00:00","dateModified":"2026-05-16T20:31:46+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/forledit-ar\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/forledit-ar\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/forledit-ar\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"F\u00f6rledit \u00e5r"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/446","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/446\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":597,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/446\/revisions\/597"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=446"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=446"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}