{"id":444,"date":"2026-05-16T12:48:43","date_gmt":"2026-05-16T11:48:43","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/bergslag\/"},"modified":"2026-05-16T21:21:34","modified_gmt":"2026-05-16T20:21:34","slug":"bergslag","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/bergslag\/","title":{"rendered":"Bergslag"},"content":{"rendered":"

Begreppet bergslag<\/strong> m\u00f6ter sl\u00e4ktforskaren ofta i domb\u00f6cker och bouppteckningar fr\u00e5n det omr\u00e5de som str\u00e4cker sig genom Bergslagen, det vill s\u00e4ga gr\u00e4nstrakterna mellan V\u00e4stmanland, Dalarna och V\u00e4rmland. Termen betecknar b\u00e5de ett geografiskt omr\u00e5de med gruv- och bergshantering och en juridisk-administrativ enhet med egen r\u00e4ttskipning och s\u00e4rskilda privilegier f\u00f6r inv\u00e5narna.<\/p>\n

F\u00f6r den som forskar i bergsmanssl\u00e4kter blir kunskapen om bergslagens organisation helt avg\u00f6rande. Bergsm\u00e4nnen lydde n\u00e4mligen inte under den vanliga h\u00e4radsr\u00e4tten i samma utstr\u00e4ckning som andra b\u00f6nder, utan hade egna bergstingsr\u00e4tter d\u00e4r tvister kring gruvdrift, hyttor och hammarsmedjor avgjordes. Detta inneb\u00e4r att handlingar r\u00f6rande bergsmanssl\u00e4kter delvis \u00e5terfinns p\u00e5 andra st\u00e4llen \u00e4n de vanliga h\u00e4radsr\u00e4ttsarkiven.<\/p>\n

Vad termen betyder<\/h2>\n

Ett bergslag var ursprungligen en sammanslutning av bergsm\u00e4n som gemensamt drev en gruva eller en grupp gruvor med tillh\u00f6rande hyttor och smedjor. Ordet lag<\/em> betyder h\u00e4r s\u00e4llskap eller kompani, ungef\u00e4r som i b\u00e5tlag<\/em> eller arbetslag<\/em>. Med tiden kom begreppet att beteckna \u00e4ven det geografiska omr\u00e5de inom vilket dessa bergsm\u00e4n verkade och de privilegier som f\u00f6ljde med detta.<\/p>\n

Bergslagen var allts\u00e5 samtidigt tre saker: en personkrets (de privilegierade bergsm\u00e4nnen), ett territorium (det avgr\u00e4nsade omr\u00e5det med bergsbruk) och en r\u00e4ttslig enhet (med egen jurisdiktion i bergsfr\u00e5gor). I domboksmaterialet kan termen avse vilken som helst av dessa betydelser, och kontexten avg\u00f6r vilken som \u00e4r aktuell.<\/p>\n

Historisk kontext<\/h2>\n

De svenska bergslagen v\u00e4xte fram under medeltiden, med Stora Kopparbergs bergslag i Falun som det \u00e4ldsta och mest betydande. Redan p\u00e5 1300-talet hade Magnus Eriksson utf\u00e4rdat privilegiebrev f\u00f6r Kopparberget, och successivt fick andra bergslag liknande r\u00e4ttigheter. Under Gustav Vasas tid och fram\u00e5t blev bergshanteringen en av rikets viktigaste n\u00e4ringar, och kronan hade starkt intresse av att skydda och reglera den.<\/p>\n

De mest k\u00e4nda bergslagen omfattade Stora Kopparbergs bergslag<\/strong> i Falun med kopparbrytning, Sala bergslag<\/strong> med silvergruva, Norbergs bergslag<\/strong> med j\u00e4rnmalm samt Skinnskattebergs bergslag<\/strong>, Hedemora bergslag<\/strong> och i V\u00e4rmland Filipstads bergslag<\/strong>. Varje bergslag hade sin egen organisation, sina egna privilegier och sin egen r\u00e4ttskipning, \u00e4ven om grunddragen liknade varandra.<\/p>\n

Bergsm\u00e4nnen var formellt fria b\u00f6nder men hade en s\u00e4rst\u00e4llning som n\u00e4rmast kan j\u00e4mf\u00f6ras med skattefr\u00e4lse. De hade heredit\u00e4ra privilegier<\/strong> som gick i arv inom sl\u00e4kten, vilket gav dem en friare st\u00e4llning \u00e4n vanliga b\u00f6nder. De var befriade fr\u00e5n vissa skatter och p\u00e5lagor, men i geng\u00e4ld f\u00f6rv\u00e4ntades de leverera koppar, j\u00e4rn eller silver till kronan i best\u00e4mda kvantiteter.<\/p>\n

Juridisk grund och bergstingsr\u00e4tten<\/h2>\n

Bergsm\u00e4nnens s\u00e4rst\u00e4llning vilade p\u00e5 en l\u00e5ng rad privilegiebrev och f\u00f6rordningar som successivt kodifierades. Den centrala myndigheten p\u00e5 riksniv\u00e5 var Bergskollegium<\/strong>, inr\u00e4ttat 1637, som hade b\u00e5de administrativa och d\u00f6mande funktioner i bergsfr\u00e5gor. Under Bergskollegium lydde bergm\u00e4starna ute i bergslagen, och under dem fanns bergstingsr\u00e4tterna.<\/p>\n

En bergstingsr\u00e4tt<\/strong> motsvarade i hierarki ungef\u00e4r en h\u00e4radsr\u00e4tt, men dess kompetens var sakligt begr\u00e4nsad till bergsfr\u00e5gor. Tvister r\u00f6rande gruvandelar, hyttdrift, kolning, malmtransporter, hammarsmedjornas verksamhet och bergsm\u00e4nnens inb\u00f6rdes mellanhavanden h\u00f6rdes inf\u00f6r bergstinget. Brottm\u00e5l och allm\u00e4nna civilm\u00e5l gick d\u00e4remot fortfarande till h\u00e4radsr\u00e4tten, \u00e4ven om bergsm\u00e4nnen var parter.<\/p>\n

N\u00e4r 1734 \u00e5rs lag tr\u00e4dde i kraft p\u00e5verkade detta inte direkt bergsm\u00e4nnens s\u00e4rst\u00e4llning, eftersom bergsprivilegierna r\u00e4knades som speciallagstiftning vid sidan av allm\u00e4n lag. Bergstingsr\u00e4tterna fortsatte d\u00e4rf\u00f6r att till\u00e4mpa egna f\u00f6rfattningar, fr\u00e4mst Bergsordningen<\/em> fr\u00e5n 1649 med senare till\u00e4gg. F\u00f6rst under 1800-talet b\u00f6rjade dessa specialdomstolar gradvis avvecklas, och 1852 upph\u00f6rde bergstingsr\u00e4tterna definitivt n\u00e4r bergsm\u00e5len \u00f6verf\u00f6rdes till de allm\u00e4nna domstolarna.<\/p>\n

Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n

I domb\u00f6ckerna m\u00f6ter sl\u00e4ktforskaren bergslagstermen i flera typiska sammanhang. En vanlig formulering \u00e4r att en person betecknas som ”bergsman uti Norbergs bergslag”<\/em> eller ”hammarsmed vid N. hytta i Skinnskattebergs bergslag”<\/em>. S\u00e5dana uppgifter \u00e4r guld v\u00e4rda eftersom de b\u00e5de placerar personen geografiskt och anger hans sociala och yrkesm\u00e4ssiga st\u00e4llning.<\/p>\n

I bergstingsprotokollen \u00e5terfinns m\u00e5l som r\u00f6r:<\/p>\n

    \n
  • Gruvandelar<\/strong>, kallade fj\u00e4rdeparter<\/em> eller kuxar<\/em>, vid arv och delningar<\/li>\n
  • Tvister om kolningsr\u00e4tter<\/strong> i skogen, eftersom hyttorna kr\u00e4vde stora m\u00e4ngder tr\u00e4kol<\/li>\n
  • Skuldfordringar mellan bergsm\u00e4n, hytt\u00e4gare och bruks\u00e4gare<\/li>\n
  • Klagom\u00e5l mot masm\u00e4stare<\/strong>, sm\u00e4ltare och andra bergsarbetare<\/li>\n
  • Reglering av malmskifte<\/strong> och produktionsm\u00e4ngder<\/li>\n<\/ul>\n

    N\u00e4r en bergsman avled f\u00f6rekom ofta att bouppteckningen togs upp inf\u00f6r bergstinget och inte inf\u00f6r h\u00e4radsr\u00e4tten, s\u00e4rskilt om d\u00f6dsboet inneh\u00f6ll andelar i gruvor och hyttor. Detta \u00e4r viktigt att k\u00e4nna till f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren, eftersom bouppteckningen i s\u00e5dana fall kan saknas i h\u00e4radsr\u00e4ttens arkiv men finnas bevarad i bergstingets handlingar.<\/p>\n

    Vid sidan av de rena bergstingsprotokollen f\u00f6rekommer ocks\u00e5 bergshandlingar<\/strong> i de vanliga h\u00e4radsr\u00e4ttsdomb\u00f6ckerna. Detta g\u00e4ller s\u00e4rskilt brottm\u00e5l d\u00e4r bergsm\u00e4n var inblandade och civilm\u00e5l som r\u00f6rde fastighet och arv utanf\u00f6r sj\u00e4lva bergsbruket. En noggrann l\u00e4sning av b\u00e5da materialen ger den fullst\u00e4ndigaste bilden.<\/p>\n

    Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n

    F\u00f6r den som forskar i bergsmanssl\u00e4kter finns flera konkreta tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt som kan ge resultat ut\u00f6ver det vanliga.<\/p>\n

    1. S\u00f6k i specialdomstolarnas arkiv vid Riksarkivet.<\/strong> Bergstingsr\u00e4tternas protokoll och handlingar f\u00f6rvaras separat fr\u00e5n h\u00e4radsr\u00e4tternas, under Riksarkivets arkivf\u00f6rteckning f\u00f6r specialdomstolar. Bergskollegiums arkiv \u00e4r ocks\u00e5 en huvudk\u00e4lla, med protokoll, suppliker och utredningar som ofta inneh\u00e5ller sl\u00e4kthistoriska uppgifter om bergsm\u00e4n \u00f6ver hela landet.<\/p>\n

    2. Anv\u00e4nd jordeb\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder parallellt.<\/strong> Bergsm\u00e4nnen finns redovisade i s\u00e4rskilda kolumner i mantalsl\u00e4ngderna, ofta med uppgift om gruvandel eller hyttandel. Jordeb\u00f6ckerna anger om en g\u00e5rd var bergsfr\u00e4lse, krono eller skatte, vilket s\u00e4ger mycket om sl\u00e4ktens status.<\/p>\n

    3. Identifiera gruvandelar och kuxar i bouppteckningar.<\/strong> En bergsmans bouppteckning inneh\u00e5ller typiskt poster som ”1\/16 uti N. gruva”<\/em> eller ”andel uti N. hammare med tillydande lott uti masugnen”<\/em>. Dessa andelar \u00e4r ofta nyckeln till att f\u00f6lja sl\u00e4kten bak\u00e5t, eftersom de gick i arv genom generationer och n\u00e4mns i flera samtida handlingar.<\/p>\n

    4. Kombinera bergstingsprotokoll med kyrkb\u00f6cker.<\/strong> Bergsm\u00e4nnens yrkesbeteckningar \u00e4r ovanligt rika och varierade. I kyrkb\u00f6ckerna kan en f\u00f6rfader kallas bergsman<\/em>, masm\u00e4stare<\/em>, hyttdr\u00e4ng<\/em>, kolare<\/em>, hammarsmed<\/em>, m\u00e4stersmed<\/em> eller r\u00e4ckarsmed<\/em>. Dessa termer h\u00e4nger samman med en best\u00e4md plats i bergslagets hierarki och kan styra forskningen mot r\u00e4tt arkivserier.<\/p>\n

    5. T\u00e4nk p\u00e5 de geografiska gr\u00e4nserna.<\/strong> Bergslagens gr\u00e4nser f\u00f6ljde inte alltid sockengr\u00e4nserna eller h\u00e4radsgr\u00e4nserna. En g\u00e5rd kunde ligga inom ett bergslag i juridisk mening men tillh\u00f6ra ett annat h\u00e4rad i kyrkligt och allm\u00e4nt r\u00e4ttsligt avseende. Kontrollera d\u00e4rf\u00f6r alltid vilket bergslag, h\u00e4rad och socken som g\u00e4llde f\u00f6r den ort d\u00e4r f\u00f6rfadern bodde, och s\u00f6k i samtliga arkiv.<\/p>\n

    Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

    Vad \u00e4r skillnaden mellan en bergsman och en vanlig bonde?<\/h3>\n

    En bergsman hade heredit\u00e4ra privilegier som gav honom r\u00e4tt att bryta malm, driva hytta och \u00e4ga andelar i bergsbruk. Han var skattskyldig till kronan men p\u00e5 andra villkor \u00e4n vanliga skatteb\u00f6nder, ofta genom leveranser av koppar eller j\u00e4rn ist\u00e4llet f\u00f6r penningskatt. Bergsm\u00e4nnen hade ocks\u00e5 egen domstol i bergsfr\u00e5gor och stod socialt \u00f6ver de flesta b\u00f6nder, men under fr\u00e4lset.<\/p>\n

    Var hittar jag bergstingsr\u00e4tternas protokoll?<\/h3>\n

    Bergstingsr\u00e4tternas arkiv f\u00f6rvaras vid Riksarkivet under rubriken specialdomstolar. Stora Kopparbergs bergslags, Sala bergslags och \u00f6vriga bergslags handlingar har egna arkivserier. En del material finns \u00e4ven digitaliserat via Riksarkivets s\u00f6ktj\u00e4nst, men det mesta m\u00e5ste fortfarande best\u00e4llas fram i original eller p\u00e5 mikrofilm.<\/p>\n

    Kan en bergsmans bouppteckning finnas i h\u00e4radsr\u00e4ttens arkiv \u00e4nd\u00e5?<\/h3>\n

    Ja, det f\u00f6rekommer ofta. Praxis varierade mellan bergslagen och \u00f6ver tid. I m\u00e5nga fall togs bouppteckningen upp inf\u00f6r h\u00e4radsr\u00e4tten \u00e4ven f\u00f6r bergsm\u00e4n, medan tvister om sj\u00e4lva gruvandelarna sedan kunde flyttas till bergstinget. S\u00f6k d\u00e4rf\u00f6r alltid i b\u00e5da arkiven.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Indelning i V\u00e4stmanland och V\u00e4rmland med gruv- och bergshantering. Bergsm\u00e4nnen hade specialregler.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[19],"class_list":["post-444","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-geografi"],"yoast_head":"\nBergslag - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/bergslag\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Bergslag - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Indelning i V\u00e4stmanland och V\u00e4rmland med gruv- och bergshantering. Bergsm\u00e4nnen hade specialregler.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/bergslag\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-16T20:21:34+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"7 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/bergslag\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/bergslag\\\/\",\"name\":\"Bergslag - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:43+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-16T20:21:34+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/bergslag\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/bergslag\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/bergslag\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Bergslag\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Bergslag - Domboksforskning","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/bergslag\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Bergslag - Domboksforskning","og_description":"Indelning i V\u00e4stmanland och V\u00e4rmland med gruv- och bergshantering. Bergsm\u00e4nnen hade specialregler.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/bergslag\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-16T20:21:34+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"7 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/bergslag\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/bergslag\/","name":"Bergslag - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:43+00:00","dateModified":"2026-05-16T20:21:34+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/bergslag\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/bergslag\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/bergslag\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Bergslag"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/444","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/444\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":591,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/444\/revisions\/591"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=444"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=444"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}