{"id":443,"date":"2026-05-16T12:48:43","date_gmt":"2026-05-16T11:48:43","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/skeppslag\/"},"modified":"2026-05-17T11:09:20","modified_gmt":"2026-05-17T10:09:20","slug":"skeppslag","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/skeppslag\/","title":{"rendered":"Skeppslag"},"content":{"rendered":"

N\u00e4r du forskar i domb\u00f6cker fr\u00e5n Uppland st\u00f6ter du f\u00f6rr eller senare p\u00e5 begreppet skeppslag<\/strong>. Det \u00e4r en geografisk och r\u00e4ttslig indelning som kan f\u00f6rvirra m\u00e5nga sl\u00e4ktforskare, eftersom den inte f\u00f6rekommer i resten av Sverige. I st\u00e4llet f\u00f6r h\u00e4radsr\u00e4tt hittar du protokoll fr\u00e5n exempelvis Bro skeppslags ting eller Olands skeppslags h\u00e4radsr\u00e4tt, men funktionen \u00e4r i praktiken densamma.<\/p>\n

Att f\u00f6rst\u00e5 skeppslagens historia ger dig som forskare en djupare insikt i varf\u00f6r uppl\u00e4ndska arkivserier ser ut som de g\u00f6r, och var du ska leta efter domb\u00f6cker, bouppteckningar och andra r\u00e4ttsliga handlingar som r\u00f6r dina f\u00f6rf\u00e4der l\u00e4ngs \u00d6stersj\u00f6kusten.<\/p>\n

Vad termen betyder<\/h2>\n

Ett skeppslag \u00e4r en geografisk och r\u00e4ttslig indelning som motsvarar ett h\u00e4rad, men som endast f\u00f6rekommer i Upplands kustomr\u00e5den<\/strong>. Skeppslaget hade en egen tingsr\u00e4tt med samma domstols- och tingsfunktion som en vanlig h\u00e4radsr\u00e4tt. F\u00f6r dig som sl\u00e4ktforskare inneb\u00e4r detta att du behandlar skeppslagens domb\u00f6cker, bouppteckningsprotokoll och andra r\u00e4ttsliga handlingar precis som du skulle behandla material fr\u00e5n ett h\u00e4rad i \u00f6vriga landet.<\/p>\n

Namnet kommer fr\u00e5n det fornnordiska systemet d\u00e4r varje s\u00e5dant omr\u00e5de skulle h\u00e5lla i ordning ett krigsskepp \u00e5t kungens flotta. Indelningen beh\u00f6lls \u00e4ven sedan den milit\u00e4ra funktionen f\u00f6rsvunnit, och blev till en rent civil och r\u00e4ttslig enhet under medeltiden och fram\u00e5t.<\/p>\n

Historisk kontext<\/h2>\n

Skeppslagens ursprung g\u00e5r tillbaka till den fornnordiska ledungen<\/em>, det vill s\u00e4ga den milit\u00e4ra flottorganisation som l\u00e5g till grund f\u00f6r det tidiga svenska rikets f\u00f6rsvar. L\u00e4ngs \u00d6stersj\u00f6kusten organiserades bygderna i skeppslag d\u00e4r varje socken inom skeppslaget hade som plikt att utrusta och bemanna ett skepp med roddare, styrman och proviant n\u00e4r kungen kallade ut ledungen.<\/p>\n

Detta var en h\u00f6gst praktisk organisation. Kustbygden var s\u00e5rbar f\u00f6r sj\u00f6angrepp, och samtidigt rymde den de hamnar och den befolkning som kr\u00e4vdes f\u00f6r att bygga och bemanna en sk\u00e4rg\u00e5rdsflotta. N\u00e4r ledungen som milit\u00e4r institution gradvis avvecklades under medeltiden, fr\u00e4mst genom att kungen i st\u00e4llet tog ut skatt i pengar och naturaprodukter, f\u00f6rsvann den milit\u00e4ra uppgiften. Indelningen i skeppslag bestod dock, och \u00f6vergick till att fungera som civila domsagor p\u00e5 samma s\u00e4tt som h\u00e4raderna i inlandet.<\/p>\n

Under stormaktstiden och fram till 1800-talets reformer fortsatte skeppslagen att vara den lokala r\u00e4ttsliga grundenheten i kustsocknarna. Bland de mest k\u00e4nda m\u00e4rks Bro skeppslag<\/strong>, Olands skeppslag<\/strong> och Fr\u00f6s\u00e5kers skeppslag<\/strong>, alla bel\u00e4gna i Roslagen och Upplands kustband. Varje skeppslag omfattade ett antal socknar och hade sitt eget tingsst\u00e4lle d\u00e4r lagl\u00e4sare eller h\u00e4radsh\u00f6vding h\u00f6ll ting flera g\u00e5nger om \u00e5ret.<\/p>\n

Juridisk grund och 1734 \u00e5rs lag<\/h2>\n

N\u00e4r Sveriges rikes lag av 1734 tr\u00e4dde i kraft j\u00e4mst\u00e4lldes skeppslagstingen helt med h\u00e4radsr\u00e4tterna. I R\u00e4tteg\u00e5ngsbalken behandlas h\u00e4radsr\u00e4tt och skeppslagsr\u00e4tt parallellt, och samma processregler g\u00e4llde. H\u00e4radsh\u00f6vdingen, eller en av honom f\u00f6rordnad lagl\u00e4sare, d\u00f6mde tillsammans med n\u00e4mnden best\u00e5ende av tolv bofasta b\u00f6nder fr\u00e5n skeppslagets socknar.<\/p>\n

Skeppslagsr\u00e4tten d\u00f6mde i samma typer av m\u00e5l som vilken h\u00e4radsr\u00e4tt som helst:<\/p>\n

    \n
  • Tvister om jord, arv och b\u00f6rdsr\u00e4tt<\/li>\n
  • Bouppteckningar och arvskiften efter avliden<\/li>\n
  • Mindre brottm\u00e5l s\u00e5som slagsm\u00e5l, st\u00f6ld och \u00e4rekr\u00e4nkning<\/li>\n
  • Fastebrev och lagfarter p\u00e5 fastigheter<\/li>\n
  • F\u00f6rmyndar\u00e4renden och omyndighetsf\u00f6rklaringar<\/li>\n
  • Skuldfordringar och kontraktstvister<\/li>\n<\/ul>\n

    Gr\u00f6vre brott som kunde leda till d\u00f6dsstraff eller livstidsstraff pr\u00f6vades visserligen i f\u00f6rsta instans av skeppslagsr\u00e4tten, men gick alltid vidare till hovr\u00e4tten, i detta fall Svea hovr\u00e4tt, f\u00f6r fastst\u00e4llelse. B\u00f6tesniv\u00e5erna f\u00f6ljde 1734 \u00e5rs lag, d\u00e4r exempelvis en typisk b\u00f6ter f\u00f6r enkelt slagsm\u00e5l kunde ligga p\u00e5 3 daler silvermynt, medan gr\u00f6vre misshandel kunde ge 40 daler silvermynt eller mer, en summa som motsvarade ungef\u00e4r en pigas \u00e5rsl\u00f6n vid den tiden.<\/p>\n

    Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n

    N\u00e4r du \u00f6ppnar en dombok fr\u00e5n ett uppl\u00e4ndskt skeppslag m\u00f6ts du av rubriker som p\u00e5minner mycket om de fr\u00e5n en vanlig h\u00e4radsr\u00e4tt. Typiska formuleringar i protokollen \u00e4r:<\/p>\n

      \n
    • ”Anno 1712 den 14 october h\u00f6ltz laga ting medh allmogen af Fr\u00f6s\u00e5kers skieppslag uthi sochnestugan i H\u00e4fver\u00f6 sochn…”<\/em><\/li>\n
    • ”Vid laga winterting med Bro och W\u00e4t\u00f6 skieppslag \u00e5hr 1745…”<\/em><\/li>\n
    • ”Olandz skieppslagz h\u00e4radzr\u00e4tt sammantr\u00e4dde till laga h\u00f6steting…”<\/em><\/li>\n<\/ul>\n

      L\u00e4gg m\u00e4rke till att skrivaren ibland anv\u00e4nder formen ”skieppslag” eller ”skeppslagh” med stavningsvariationer, och att termen ”h\u00e4radsr\u00e4tt” ofta kombineras med skeppslagets namn. Detta visar tydligt att de tv\u00e5 begreppen var utbytbara i praktiken.<\/p>\n

      I bouppteckningar fr\u00e5n skeppslagsomr\u00e5dena anges normalt formuleringen ”f\u00f6rr\u00e4ttad i NN sochn, NN skeppslag”<\/em>. Du hittar ocks\u00e5 uppgifter om vilken h\u00e4radsh\u00f6vding eller lagl\u00e4sare som f\u00f6restod f\u00f6rr\u00e4ttningen. Eftersom kustb\u00f6nderna ofta hade b\u00e5de jordbruk och fiske som inkomstk\u00e4llor \u00e4r bouppteckningarna fr\u00e5n skeppslagen s\u00e4rskilt intressanta. De inneh\u00e5ller ofta poster som b\u00e5tar, n\u00e4t, ryssjor, fiskredskap och sj\u00f6bodar ut\u00f6ver det vanliga l\u00f6s\u00f6ret fr\u00e5n g\u00e5rden.<\/p>\n

      Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n

      H\u00e4r f\u00f6ljer n\u00e5gra konkreta r\u00e5d f\u00f6r dig som forskar i skeppslagsmaterial:<\/p>\n

      1. Identifiera r\u00e4tt skeppslag.<\/strong> Innan du b\u00f6rjar leta i arkiven m\u00e5ste du veta vilket skeppslag din socken tillh\u00f6rde. H\u00e4ver\u00f6, Sing\u00f6 och V\u00e4dd\u00f6 l\u00e5g till exempel i Fr\u00f6s\u00e5kers skeppslag, medan B\u00f6rstil och H\u00f6khuvud h\u00f6rde till Olands skeppslag. En \u00f6versikt \u00f6ver de uppl\u00e4ndska skeppslagen finns i de flesta handb\u00f6cker om svensk lokalf\u00f6rvaltning.<\/p>\n

      2. S\u00f6k materialet hos r\u00e4tt landsarkiv.<\/strong> Skeppslagens arkiv f\u00f6rvaras hos Landsarkivet i Uppsala<\/strong> eller hos Stockholms stadsarkiv<\/strong> beroende p\u00e5 skeppslag och tidsperiod. De \u00e4ldsta domb\u00f6ckerna kan ocks\u00e5 finnas digitaliserade hos Riksarkivet och tillg\u00e4ngliga via SVAR och ArkivDigital.<\/p>\n

      3. Anv\u00e4nd skeppslaget som geografisk ram.<\/strong> N\u00e4r du letar bouppteckningar, lagfarter eller arvsskiften ska du s\u00f6ka under skeppslagets namn, inte bara under sockennamnet. Skeppslagens renoverade domb\u00f6cker, som skickades in till hovr\u00e4tten, kan vara enklare att l\u00e4sa och har ofta personregister.<\/p>\n

      4. T\u00e4nk p\u00e5 kustbygdens s\u00e4rdrag.<\/strong> I skeppslagsdomb\u00f6ckerna f\u00f6rekommer ofta m\u00e5l som r\u00f6r fisker\u00e4tter, strandr\u00e4tt, vrak och sj\u00f6farts\u00e4renden. Om din f\u00f6rfader var fiskare, lots eller skeppare kan du hitta v\u00e4rdefull information om hans verksamhet i protokollen fr\u00e5n skeppslagstinget.<\/p>\n

      5. Var uppm\u00e4rksam p\u00e5 senare omorganisationer.<\/strong> Under 1800-talet slogs m\u00e5nga skeppslag samman med angr\u00e4nsande h\u00e4rader, och domsagornas gr\u00e4nser \u00e4ndrades flera g\u00e5nger. F\u00f6r forskning efter cirka 1850 m\u00e5ste du kontrollera vilken domsaga som tog \u00f6ver skeppslagets \u00e4renden f\u00f6r att hitta r\u00e4tt arkivserie.<\/p>\n

      Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

      Var fanns skeppslagen geografiskt?<\/h3>\n

      Skeppslagen fanns enbart i Uppland, l\u00e4ngs \u00d6stersj\u00f6kusten och i Roslagen. De omfattade kustsocknarna fr\u00e5n trakten av Stockholm i s\u00f6der upp till gr\u00e4nsen mot G\u00e4strikland i norr. I \u00f6vriga Sverige fanns motsvarande indelning inte, utan d\u00e4r anv\u00e4ndes uteslutande h\u00e4radsindelningen.<\/p>\n

      \u00c4r skillnaden mellan skeppslag och h\u00e4rad viktig f\u00f6r min forskning?<\/h3>\n

      I praktiken nej. Skeppslaget fungerar exakt som ett h\u00e4rad f\u00f6r en sl\u00e4ktforskare, och samma typer av handlingar produceras: domb\u00f6cker, bouppteckningar, lagfartsprotokoll och fastebrev. Skillnaden ligger fr\u00e4mst i namnet och i den historiska bakgrunden, inte i materialets inneh\u00e5ll eller struktur.<\/p>\n

      Hade skeppslagen kvar n\u00e5gra milit\u00e4ra uppgifter under 1600- och 1700-talet?<\/h3>\n

      Nej, vid den tid d\u00e5 de flesta sl\u00e4ktforskare arbetar i domb\u00f6ckerna hade skeppslagens milit\u00e4ra funktion sedan l\u00e4nge upph\u00f6rt. Ledungen som flottorganisation hade avvecklats redan under medeltiden och ersatts av andra milit\u00e4ra system, inte minst det indelningsverk som inf\u00f6rdes av Karl XI p\u00e5 1680-talet. Skeppslaget var allts\u00e5 under stormaktstid och frihetstid en rent civil och r\u00e4ttslig enhet.<\/p>\n

      Var hittar jag domb\u00f6cker fr\u00e5n skeppslagen?<\/h3>\n

      Materialet f\u00f6rvaras fr\u00e4mst hos Landsarkivet i Uppsala, och f\u00f6r vissa skeppslag n\u00e4rmare Stockholm hos Stockholms stadsarkiv. Stora delar \u00e4r digitaliserade och tillg\u00e4ngliga via Riksarkivets digitala forskarsal, ArkivDigital och SVAR. De renoverade domb\u00f6ckerna, det vill s\u00e4ga de renskrivna exemplar som skickades till Svea hovr\u00e4tt, finns hos Riksarkivet.<\/p>\n

      Vilka \u00e4r de viktigaste skeppslagen att k\u00e4nna till?<\/h3>\n

      Bland de mest k\u00e4nda skeppslagen m\u00e4rks Bro skeppslag, Olands skeppslag, Fr\u00f6s\u00e5kers skeppslag, V\u00e4dd\u00f6 och H\u00e4ver\u00f6 skeppslag, Lyhundra skeppslag samt \u00c5kers skeppslag. Var och en av dessa omfattar ett antal socknar, och om dina anor h\u00e4rstammar fr\u00e5n uppl\u00e4ndska kustbygder \u00e4r sannolikheten stor att du kommer att st\u00f6ta p\u00e5 minst ett av dem i din forskning.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      Variant av h\u00e4radsr\u00e4tt i Upplands kustomr\u00e5den. Baserades p\u00e5 fornnordisk ledungsindelning.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[19],"class_list":["post-443","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-geografi"],"yoast_head":"\nSkeppslag - definition och historisk kontext - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Skeppslag i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om geografi och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/skeppslag\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Skeppslag - definition och historisk kontext - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Skeppslag i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om geografi och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/skeppslag\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T10:09:20+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"7 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/skeppslag\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/skeppslag\\\/\",\"name\":\"Skeppslag - definition och historisk kontext - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:43+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T10:09:20+00:00\",\"description\":\"Skeppslag i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om geografi och hur termen anv\u00e4ndes.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/skeppslag\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/skeppslag\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/skeppslag\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Skeppslag\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Skeppslag - definition och historisk kontext - Domboksforskning","description":"Skeppslag i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om geografi och hur termen anv\u00e4ndes.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/skeppslag\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Skeppslag - definition och historisk kontext - Domboksforskning","og_description":"Skeppslag i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om geografi och hur termen anv\u00e4ndes.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/skeppslag\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-17T10:09:20+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"7 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/skeppslag\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/skeppslag\/","name":"Skeppslag - definition och historisk kontext - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:43+00:00","dateModified":"2026-05-17T10:09:20+00:00","description":"Skeppslag i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om geografi och hur termen anv\u00e4ndes.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/skeppslag\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/skeppslag\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/skeppslag\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Skeppslag"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/443","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/443\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":665,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/443\/revisions\/665"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=443"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=443"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}