{"id":442,"date":"2026-05-16T12:48:43","date_gmt":"2026-05-16T11:48:43","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/tingslag\/"},"modified":"2026-05-17T11:07:32","modified_gmt":"2026-05-17T10:07:32","slug":"tingslag","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/tingslag\/","title":{"rendered":"Tingslag"},"content":{"rendered":"

Begreppet tingslag<\/strong> \u00e4r centralt f\u00f6r alla som forskar i domb\u00f6cker. Tingslaget var det geografiska omr\u00e5de d\u00e4r en specifik h\u00e4radsr\u00e4tt h\u00f6ll ting, och det \u00e4r just denna enhet som producerade de domboksvolymer sl\u00e4ktforskare i dag bl\u00e4ddrar i p\u00e5 Riksarkivet. Att f\u00f6rst\u00e5 skillnaden mellan h\u00e4rad och tingslag kan vara avg\u00f6rande f\u00f6r att hitta r\u00e4tt protokoll, s\u00e4rskilt n\u00e4r man forskar i bygder d\u00e4r indelningen har \u00e4ndrats genom \u00e5rhundradena.<\/p>\n

F\u00f6r en sl\u00e4ktforskare r\u00e4cker det allts\u00e5 inte att veta vilket h\u00e4rad en socken tillh\u00f6rde. Man m\u00e5ste ocks\u00e5 ta reda p\u00e5 vilket tingslag socknen ingick i under den period man \u00e4r intresserad av, eftersom det \u00e4r d\u00e4r domboken faktiskt finns bevarad.<\/p>\n

Vad termen betyder<\/h2>\n

Ett tingslag \u00e4r h\u00e4radsr\u00e4ttens domsomr\u00e5de, det vill s\u00e4ga det geografiska omr\u00e5de d\u00e4r en best\u00e4md h\u00e4radsr\u00e4tt h\u00f6ll ting och d\u00f6mde i m\u00e5l. Tingslaget utgjorde den praktiska, administrativa enheten f\u00f6r den lokala r\u00e4ttsskipningen p\u00e5 landsbygden. H\u00e4radsr\u00e4tten reste runt i tingslaget, h\u00f6ll lagstadgade ting tre g\u00e5nger om \u00e5ret (vinterting, sommarting och h\u00f6steting) och f\u00f6rde dom- och tingsprotokoll som samlades till en gemensam dombok f\u00f6r hela tingslaget.<\/p>\n

I m\u00e5nga fall sammanf\u00f6ll h\u00e4rad och tingslag, s\u00e5 att ett h\u00e4rad utgjorde ett tingslag med en egen h\u00e4radsr\u00e4tt. Men f\u00f6rh\u00e5llandet var inte alltid s\u00e5 enkelt. Vid omorganisationer kunde tv\u00e5 eller flera h\u00e4rader l\u00e4ggas ihop till ett gemensamt tingslag, och ett stort h\u00e4rad kunde i vissa fall delas upp p\u00e5 flera tingslag. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt att h\u00e5lla is\u00e4r de tv\u00e5 begreppen: h\u00e4radsindelningen<\/strong> visar den formella territoriella tillh\u00f6righeten, medan tingslaget<\/strong> visar var domboken faktiskt finns bevarad.<\/p>\n

Historisk kontext<\/h2>\n

Tingslaget som enhet har gamla r\u00f6tter i den medeltida h\u00e4radsorganisationen. Redan landskapslagarna f\u00f6rutsatte att h\u00e4radet h\u00f6ll gemensamt ting, och under medeltiden v\u00e4xte h\u00e4rads- och tingsorganisationen successivt fram som en grundl\u00e4ggande administrativ struktur p\u00e5 landsbygden. N\u00e4r den moderna h\u00e4radsr\u00e4ttsorganisationen tog form under 1500- och 1600-talen blev tingslaget den naturliga enheten f\u00f6r r\u00e4ttsskipningen.<\/p>\n

Under 1600-talet stabiliserades systemet med regelbundna ting tre g\u00e5nger per \u00e5r, och tingsprotokollen blev allt mer omfattande och systematiska. Det \u00e4r fr\u00e5n denna period vi har de \u00e4ldsta bevarade domb\u00f6ckerna i st\u00f6rre omfattning. Under 1700- och 1800-talen genomf\u00f6rdes successivt en rad sammanslagningar av tingslag, ofta av praktiska och ekonomiska sk\u00e4l: sm\u00e5 h\u00e4rader hade sv\u00e5rt att ensamma b\u00e4ra kostnaderna f\u00f6r domare, tingshus och kansli.<\/p>\n

Ett tydligt exempel p\u00e5 hur indelningen kunde f\u00f6r\u00e4ndras \u00e4r B\u00e4reberg socken<\/strong> i V\u00e4sterg\u00f6tland, som formellt tillh\u00f6rde Viste h\u00e4rad. F\u00f6re 1811 l\u00e5g socknen i Viste tingslag. Mellan 1812 och 1896 h\u00f6rde den till \u00c5se och Viste tingslag, d\u00e5 tv\u00e5 h\u00e4rader hade slagits samman. Fr\u00e5n 1897 till 1970 ingick socknen i det \u00e4nnu st\u00f6rre \u00c5se, Viste, Barne och Laske tingslag. Den formella h\u00e4radstillh\u00f6righeten i Viste h\u00e4rad \u00e4ndrades aldrig under hela denna tid, men domb\u00f6ckerna ligger bevarade under tre olika tingslagsarkiv.<\/p>\n

Juridisk grund<\/h2>\n

I 1734 \u00e5rs lag<\/strong> regleras tingsorganisationen fr\u00e4mst i R\u00e4tteg\u00e5ngsbalken. I 1 kap. R\u00e4tteg\u00e5ngsbalken stadgas att h\u00e4radsr\u00e4tten best\u00e5r av h\u00e4radsh\u00f6vding och n\u00e4mnd om tolv b\u00f6nder, och att tinget ska h\u00e5llas p\u00e5 den ort som \u00e4r satt till tingsst\u00e4lle inom tingslaget. Lagen f\u00f6rutsatte att varje tingslag hade ett best\u00e4mt tingsst\u00e4lle, ofta en sockenstuga, ett tingshus eller en g\u00e5rd som tj\u00e4nade som m\u00f6tesplats.<\/p>\n

Enligt 2 kap. R\u00e4tteg\u00e5ngsbalken skulle tre lagtima ting h\u00e5llas \u00e5rligen i varje tingslag. Vid sidan av dessa kunde extra urtima ting h\u00e5llas vid behov, exempelvis vid grova brott som kr\u00e4vde snabb handl\u00e4ggning. Tingslagets inv\u00e5nare hade b\u00e5de r\u00e4tt och skyldighet att s\u00f6ka r\u00e4tt vid sitt eget tingslags h\u00e4radsr\u00e4tt. Att uteblivit fr\u00e5n ting d\u00e4r man var st\u00e4md kunde kosta 3 daler silvermynt i b\u00f6ter<\/strong>, en summa som motsvarade ungef\u00e4r en dryg veckas arbete f\u00f6r en lantarbetare p\u00e5 1700-talet.<\/p>\n

Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n

N\u00e4r du \u00f6ppnar en dombok hittar du tingslagets namn redan p\u00e5 titelbladet eller i ingressen till varje tingsprotokoll. En typisk ingress kan lyda: ”Anno 1745 den 12 februarii h\u00f6lls laga vinterting med menige man af \u00c5se och Viste h\u00e4rads tingslag uti Gr\u00e4storps tingsstad, n\u00e4rvarande h\u00e4radsh\u00f6vdingen v\u00e4lborne herr N.N. samt undertecknade tolfm\u00e4n.”<\/em><\/p>\n

H\u00e4r framg\u00e5r flera viktiga uppgifter:<\/p>\n

    \n
  • Tingslagets namn<\/strong> (”\u00c5se och Viste h\u00e4rads tingslag”)<\/li>\n
  • Tingst\u00e4llet<\/strong> (”Gr\u00e4storps tingsstad”)<\/li>\n
  • Typ av ting<\/strong> (laga vinterting, det vill s\u00e4ga lagtima)<\/li>\n
  • H\u00e4radsh\u00f6vdingens namn<\/strong> och de tolv n\u00e4mndem\u00e4nnen<\/li>\n<\/ul>\n

    I marginalen st\u00e5r ofta sockennamnen f\u00f6r de inblandade parterna. Om en person fr\u00e5n B\u00e4reberg socken f\u00f6rekommer i ett m\u00e5l 1820 hittar du honom allts\u00e5 inte i Viste tingslags dombok, utan i \u00c5se och Viste tingslags dombok. Detta \u00e4r en av de vanligaste f\u00e4llorna f\u00f6r nyb\u00f6rjare i domboksforskning: man s\u00f6ker r\u00e4tt p\u00e5 h\u00e4radet men missar att tingslagsindelningen \u00e4ndrats.<\/p>\n

    I dombokens register, som ofta finns i b\u00f6rjan eller slutet av varje \u00e5rg\u00e5ng, listas m\u00e5len oftast efter sockentillh\u00f6righet eller efter parternas namn. St\u00f6rre tingslag, som de sammanslagna 1800-talsenheterna, kan ha mycket omfattande domb\u00f6cker p\u00e5 flera tusen sidor per \u00e5r.<\/p>\n

    Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n

    H\u00e4r f\u00f6ljer n\u00e5gra konkreta r\u00e5d f\u00f6r hur du anv\u00e4nder kunskapen om tingslag i din forskning:<\/p>\n

      \n
    • Sl\u00e5 alltid upp tingslaget f\u00f6r r\u00e4tt period.<\/strong> Anv\u00e4nd Riksarkivets NAD<\/strong> (Nationella ArkivDatabasen), som listar tingslag per period. S\u00f6k p\u00e5 sockennamnet eller h\u00e4radet och kontrollera vilket tingslag socknen tillh\u00f6rde just det \u00e5r du forskar i.<\/li>\n
    • Notera \u00e5rtalen f\u00f6r omorganisationer.<\/strong> Om din sl\u00e4kting levde under en period d\u00e5 tingslaget slogs ihop med ett annat, m\u00e5ste du leta i tv\u00e5 olika arkivserier. Ett m\u00e5l p\u00e5b\u00f6rjat 1810 i Viste tingslag kunde avslutas 1813 i det nybildade \u00c5se och Viste tingslag.<\/li>\n
    • S\u00f6k inte bara i hemsocknens tingslag.<\/strong> Tvister om arv, jordk\u00f6p eller skulder kunde tas upp i det tingslag d\u00e4r egendomen l\u00e5g eller d\u00e4r motparten bodde, inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis i den egna hemsockenens tingslag.<\/li>\n
    • Kontrollera tingst\u00e4llet.<\/strong> Om du planerar att g\u00e5 ut\u00f6ver domboken och leta i kringliggande material, exempelvis hus- och tomtprotokoll f\u00f6r tingsplatsen, \u00e4r det bra att veta var tinget faktiskt h\u00f6lls. Tingst\u00e4llet kunde flyttas inom tingslaget vid olika tillf\u00e4llen.<\/li>\n
    • Anv\u00e4nd h\u00e4radskartor med f\u00f6rsiktighet.<\/strong> En karta \u00f6ver h\u00e4radsindelningen visar inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis tingslagsindelningen. F\u00f6r att forska i domb\u00f6cker beh\u00f6ver du tingslagskartor eller \u00e5tminstone en lista \u00f6ver vilka socknar som ingick i tingslaget under den aktuella perioden.<\/li>\n<\/ul>\n

      Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

      \u00c4r h\u00e4rad och tingslag samma sak?<\/h3>\n

      Nej, \u00e4ven om de ofta sammanfaller. H\u00e4radet \u00e4r en formell territoriell indelning med medeltida r\u00f6tter, medan tingslaget \u00e4r det omr\u00e5de d\u00e4r en specifik h\u00e4radsr\u00e4tt h\u00f6ll ting. Vid sammanslagningar kunde tv\u00e5 eller flera h\u00e4rader bilda ett gemensamt tingslag, men det ursprungliga h\u00e4radet bestod som geografisk enhet.<\/p>\n

      Hur vet jag vilket tingslag min socken tillh\u00f6rde?<\/h3>\n

      Den b\u00e4sta k\u00e4llan \u00e4r Riksarkivets NAD (Nationella ArkivDatabasen). D\u00e4r kan du s\u00f6ka p\u00e5 sockennamnet och f\u00e5 fram vilket tingslag den tillh\u00f6rde under olika tidsperioder. \u00c4ven \u00e4ldre h\u00e4radsbeskrivningar och lokalhistorisk litteratur ger ofta detaljerade uppgifter om tingslagsindelningen.<\/p>\n

      Var f\u00f6rvaras tingslagens domb\u00f6cker idag?<\/h3>\n

      Domb\u00f6ckerna f\u00f6rvaras vid landsarkiven, som idag \u00e4r delar av Riksarkivet. Varje landsarkiv ansvarar f\u00f6r domb\u00f6ckerna fr\u00e5n tingslagen inom sitt verksamhetsomr\u00e5de. M\u00e5nga domb\u00f6cker fr\u00e5n 1600- och 1700-talen \u00e4r digitaliserade och tillg\u00e4ngliga via Riksarkivets digitala forskarsal.<\/p>\n

      Vad \u00e4r skillnaden mellan tingslag och skeppslag?<\/h3>\n

      Begreppen motsvarar varandra geografiskt och funktionellt, men skeppslag anv\u00e4ndes fr\u00e4mst i kustbygder, s\u00e4rskilt i Uppland och Roslagen, d\u00e4r indelningen historiskt hade samband med ledungsorganisationen. Skeppslaget hade i praktiken samma funktion som ett tingslag och h\u00f6ll egen h\u00e4radsr\u00e4tt med egna domb\u00f6cker.<\/p>\n

      Kan jag hitta min sl\u00e4kting i fel tingslag?<\/h3>\n

      Ja, det \u00e4r vanligt. Om din sl\u00e4kting var inblandad i ett m\u00e5l som r\u00f6rde egendom i ett annat tingslag, eller om motparten bodde i ett annat tingslag, kan \u00e4rendet ha tagits upp d\u00e4r. Vid sl\u00e4ktforskning b\u00f6r du d\u00e4rf\u00f6r kontrollera \u00e4ven angr\u00e4nsande tingslags domb\u00f6cker, s\u00e4rskilt vid arvstvister och jordtransaktioner som ber\u00f6rde flera orter.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      H\u00e4radsr\u00e4ttens domsomr\u00e5de. Inneh\u00f6ll oftast flera socknar.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[19],"class_list":["post-442","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-geografi"],"yoast_head":"\nTingslag - definition och historisk kontext - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Tingslag i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om geografi och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/tingslag\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Tingslag - definition och historisk kontext - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Tingslag i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om geografi och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/tingslag\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T10:07:32+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"7 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/tingslag\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/tingslag\\\/\",\"name\":\"Tingslag - definition och historisk kontext - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:43+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T10:07:32+00:00\",\"description\":\"Tingslag i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om geografi och hur termen anv\u00e4ndes.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/tingslag\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/tingslag\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/tingslag\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Tingslag\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Tingslag - definition och historisk kontext - Domboksforskning","description":"Tingslag i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om geografi och hur termen anv\u00e4ndes.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/tingslag\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Tingslag - definition och historisk kontext - Domboksforskning","og_description":"Tingslag i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om geografi och hur termen anv\u00e4ndes.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/tingslag\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-17T10:07:32+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"7 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/tingslag\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/tingslag\/","name":"Tingslag - definition och historisk kontext - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:43+00:00","dateModified":"2026-05-17T10:07:32+00:00","description":"Tingslag i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om geografi och hur termen anv\u00e4ndes.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/tingslag\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/tingslag\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/tingslag\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Tingslag"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/442","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/442\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":664,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/442\/revisions\/664"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=442"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=442"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}