{"id":441,"date":"2026-05-16T12:48:43","date_gmt":"2026-05-16T11:48:43","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/malsagarratt\/"},"modified":"2026-05-17T11:11:04","modified_gmt":"2026-05-17T10:11:04","slug":"malsagarratt","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/malsagarratt\/","title":{"rendered":"M\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tt"},"content":{"rendered":"

Begreppet m\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tt<\/strong> \u00e4r en av de mest f\u00f6rbisedda nycklarna till att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r 1600- och 1700-talens domb\u00f6cker inneh\u00e5ller s\u00e5 m\u00e5nga privata \u00e5tal. N\u00e4r en bonde drog sin granne inf\u00f6r tinget f\u00f6r st\u00f6ld, eller n\u00e4r en hustru anklagade sin man f\u00f6r hor, l\u00e5g det ofta en alldeles konkret ekonomisk drivkraft bakom: r\u00e4tten till en andel av de b\u00f6ter den anklagade pliktade om han eller hon f\u00e4lldes.<\/p>\n

F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren som l\u00e4ser tingsprotokoll \u00e4r f\u00f6rst\u00e5elsen av m\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tten avg\u00f6rande. Den f\u00f6rklarar varf\u00f6r vissa m\u00e5l \u00f6verhuvudtaget kom upp till tinget, varf\u00f6r hustrur ibland anm\u00e4lde sina m\u00e4n, och varf\u00f6r l\u00e4nsmannen i andra fall tr\u00e4dde in som \u00e5klagare p\u00e5 konungens v\u00e4gnar<\/em>. Bakom de formelartade fraserna i protokollen d\u00f6ljer sig ett finmaskigt system av ekonomiska incitament som styrde r\u00e4ttskipningen i bondesamh\u00e4llet.<\/p>\n

Vad termen betyder<\/h2>\n

M\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tt \u00e4r den r\u00e4tt som m\u00e5ls\u00e4ganden, allts\u00e5 den person som blivit utsatt f\u00f6r ett brott, hade till en andel av de b\u00f6ter som den d\u00f6mde skulle betala. Traditionellt utgjorde denna andel en tredjedel<\/strong> av b\u00f6tessumman. De \u00f6vriga tv\u00e5 tredjedelarna f\u00f6rdelades vanligen mellan kronan och h\u00e4radet (eller kyrkan, beroende p\u00e5 brottstyp och tidsperiod).<\/p>\n

Den som k\u00e4rade<\/em>, det vill s\u00e4ga den som gick till tinget och formellt anklagade n\u00e5gon f\u00f6r brott, fick m\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tten. Detta var en grundl\u00e4ggande princip i svensk r\u00e4tt redan fr\u00e5n medeltiden och levde kvar l\u00e5ngt in p\u00e5 1800-talet. Systemet innebar att r\u00e4ttsskipningen i h\u00f6g grad byggde p\u00e5 privata initiativ: utan en k\u00e4rande blev det ofta inget m\u00e5l.<\/p>\n

Historisk kontext<\/h2>\n

M\u00e5ls\u00e4garr\u00e4ttens r\u00f6tter g\u00e5r tillbaka till de medeltida landskapslagarna, d\u00e4r boten ursprungligen var en ers\u00e4ttning till den kr\u00e4nkte snarare \u00e4n ett straff i modern mening. N\u00e4r b\u00f6tessystemet utvecklades delades summan upp mellan m\u00e5ls\u00e4ganden, kungen och h\u00e4radet, en uppdelning som i grova drag bestod genom hela den \u00e4ldre svenska r\u00e4ttstraditionen.<\/p>\n

Under stormaktstiden sk\u00e4rptes lagstiftningen kraftigt, s\u00e4rskilt vad g\u00e4llde sedlighetsbrott. 1653 \u00e5rs stadga och senare best\u00e4mmelser gjorde brott som hor och l\u00e4gersm\u00e5l till m\u00e5l som kr\u00e4vde \u00e5tal, men m\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tten kvarstod som ekonomiskt incitament f\u00f6r den kr\u00e4nkta parten. Detta var s\u00e4rskilt viktigt i ett samh\u00e4lle d\u00e4r det inte fanns n\u00e5gon offentlig \u00e5klagarmyndighet i modern mening. L\u00e4nsmannen agerade visserligen som kronans f\u00f6retr\u00e4dare, men i m\u00e5nga m\u00e5l var det fortfarande den enskilde m\u00e5ls\u00e4ganden som drev processen.<\/p>\n

Systemet med m\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tt skapade allts\u00e5 ekonomiska incitament att \u00e5tala brott. Den som blivit bestulen, kr\u00e4nkt eller bedragen hade allt att vinna p\u00e5 att g\u00e5 till tinget, eftersom en f\u00e4llande dom kunde inneb\u00e4ra b\u00e5de uppr\u00e4ttelse och kontant ers\u00e4ttning.<\/p>\n

I 1734 \u00e5rs lag<\/h2>\n

N\u00e4r 1734 \u00e5rs lag tr\u00e4dde i kraft kodifierades m\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tten p\u00e5 flera st\u00e4llen. Den centrala best\u00e4mmelsen vid hor \u00e5terfinns i Missg\u00e4rningsbalken kapitel 55 \u00a7 6<\/strong>. D\u00e4r stadgades att om en gift man begick hor, s\u00e5 tillf\u00f6ll hustrun m\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tten av de b\u00f6ter mannen pliktade. Detta gav henne ett mycket konkret ekonomiskt incitament att g\u00e5 till tinget med \u00e4rendet.<\/p>\n

Lagen inneh\u00f6ll dock en viktig hake: om hustrun f\u00f6rl\u00e4t sin man och valde att inte skilja sig, gick m\u00e5ls\u00e4garandelen i st\u00e4llet till l\u00e4nsmannen, som d\u00e5 k\u00e4rade p\u00e5 konungens v\u00e4gnar<\/em>. Konstruktionen var smart fr\u00e5n lagstiftarens sida. Den gjorde det m\u00f6jligt f\u00f6r en kr\u00e4nkt hustru att antingen bryta upp och f\u00e5 ekonomisk kompensation, eller att h\u00e5lla samman \u00e4ktenskapet men d\u00e5 utan att tj\u00e4na n\u00e5got p\u00e5 saken. F\u00f6rsoning bel\u00f6nades inte ekonomiskt.<\/p>\n

B\u00f6tessumman vid enkelt hor var enligt 1734 \u00e5rs lag 80 daler silvermynt f\u00f6r mannen och 40 daler silvermynt f\u00f6r en gift kvinnas medbrottsling, betydande belopp i en tid d\u00e5 en pigas \u00e5rsl\u00f6n kunde ligga runt 6 till 10 daler silvermynt. En tredjedel av s\u00e5dana summor kunde allts\u00e5 motsvara flera \u00e5rs arbetsinkomst f\u00f6r en tj\u00e4nstehjon.<\/p>\n

Vid st\u00f6ld<\/strong> reglerades m\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tten s\u00e5 att \u00e4garen f\u00f6rst fick v\u00e4rdet av det stulna \u00e5ter, och d\u00e4rut\u00f6ver m\u00e5ls\u00e4garandelen av b\u00f6terna. Vid l\u00e4gersm\u00e5l<\/strong>, allts\u00e5 samlag mellan ogifta, tillf\u00f6ll m\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tten kvinnans n\u00e4rmaste manliga sl\u00e4kting om hon var ogift, eller hennes mor om n\u00e5gon s\u00e5dan inte fanns. Vid \u00e4rekr\u00e4nkning<\/strong> gick andelen till den kr\u00e4nkte personen sj\u00e4lv.<\/p>\n

Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n

I tingsprotokollen syns m\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tten s\u00e4llan utskriven med sj\u00e4lva ordet ”m\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tt”. I st\u00e4llet framtr\u00e4der den indirekt genom formuleringar som beskriver vem som k\u00e4rar, vem som tar emot b\u00f6terna och p\u00e5 vilkas v\u00e4gnar \u00e5talet f\u00f6rs. N\u00e5gra typiska uttryck att leta efter:<\/p>\n

    \n
  • ”K\u00e4rade till”<\/strong> eller ”k\u00e4rade emot”<\/strong> f\u00f6ljt av den anklagades namn. Den som k\u00e4rar \u00e4r m\u00e5ls\u00e4ganden eller dennes ombud.<\/li>\n
  • ”P\u00e5 konungens v\u00e4gnar”<\/strong> eller ”p\u00e5 Kongl. Maj:ts och Kronones v\u00e4gnar”<\/strong>. Detta indikerar att l\u00e4nsmannen eller kronobetj\u00e4ningen f\u00f6r talan, ofta f\u00f6r att m\u00e5ls\u00e4ganden avst\u00e5tt eller f\u00f6rl\u00e5tit.<\/li>\n
  • ”Pliktade…daler silvermynt, hvaraf m\u00e5ls\u00e4ganden…”<\/strong>. N\u00e4r b\u00f6tessumman f\u00f6rdelas anges ibland uttryckligen vem som f\u00e5r vilken andel.<\/li>\n
  • ”F\u00f6rlikning”<\/strong>. Parterna har gjort upp utom r\u00e4tta, vilket ofta innebar att m\u00e5ls\u00e4ganden fick ers\u00e4ttning i utbyte mot att \u00e5talet drogs tillbaka.<\/li>\n<\/ul>\n

    I horsm\u00e5l \u00e4r det s\u00e4rskilt intressant att notera om hustrun sj\u00e4lv st\u00e5r som k\u00e4rande, eller om l\u00e4nsmannen f\u00f6r talan. Det f\u00f6rstn\u00e4mnda tyder p\u00e5 att \u00e4ktenskapet uppl\u00f6stes eller att hustrun ville f\u00e5 ekonomisk kompensation. Det sistn\u00e4mnda kan tyda p\u00e5 f\u00f6rsoning, men ocks\u00e5 p\u00e5 att hustrun var d\u00f6d, sjuk eller av andra sk\u00e4l inte kunde f\u00f6ra sin talan.<\/p>\n

    Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n

    Kunskap om m\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tten kan \u00f6ppna nya tolkningsm\u00f6jligheter f\u00f6r dig som forskar i domb\u00f6cker. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra konkreta tips:<\/p>\n

      \n
    • L\u00e4s hela b\u00f6tesf\u00f6rdelningen.<\/strong> Notera inte bara den totala b\u00f6tessumman utan ocks\u00e5 hur den delades. F\u00f6rdelningen avsl\u00f6jar ofta vem som var den egentliga drivkraften bakom \u00e5talet.<\/li>\n
    • Identifiera k\u00e4randen noga.<\/strong> \u00c4r det en privatperson, en l\u00e4nsman eller b\u00e5da? Om en hustru st\u00e5r som k\u00e4rande mot sin man i ett horsm\u00e5l, har du sannolikt ocks\u00e5 ett kommande \u00e4ktenskapsskillnadsm\u00e5l att leta efter i domkapitlets protokoll.<\/li>\n
    • F\u00f6lj pengarna i st\u00f6ldm\u00e5l.<\/strong> N\u00e4r din anfader anm\u00e4lde en st\u00f6ld kan du i protokollet se b\u00e5de det stulnas v\u00e4rde och m\u00e5ls\u00e4garandelen. Detta ger dig konkret information om familjens egendom och dess v\u00e4rde.<\/li>\n
    • Var uppm\u00e4rksam p\u00e5 f\u00f6rlikningar.<\/strong> N\u00e4r m\u00e5l f\u00f6rlikats utom r\u00e4tta antecknas detta ibland kort i protokollet. Bakom en s\u00e5dan notis kan ligga en betydande ekonomisk uppg\u00f6relse mellan sl\u00e4kter eller grannar.<\/li>\n
    • Koppla till bouppteckningar.<\/strong> St\u00f6rre b\u00f6tesint\u00e4kter fr\u00e5n m\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tt kunde p\u00e5verka en familjs ekonomi m\u00e4rkbart. Om en anfader fick m\u00e5ls\u00e4garandelen i ett grovt brottm\u00e5l kan detta synas indirekt i senare bouppteckningar.<\/li>\n<\/ul>\n

      Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

      Vad \u00e4r skillnaden mellan m\u00e5ls\u00e4gare och m\u00e5ls\u00e4gande?<\/h3>\n

      Termerna anv\u00e4nds ofta synonymt i \u00e4ldre svenska r\u00e4ttsk\u00e4llor. B\u00e5da syftar p\u00e5 den person som blivit utsatt f\u00f6r ett brott och som har r\u00e4tt att f\u00f6ra talan vid domstol. I 1734 \u00e5rs lag och senare juridisk litteratur anv\u00e4nds m\u00e5ls\u00e4gande<\/em> som den vanligaste formen, medan m\u00e5ls\u00e4gare<\/em> \u00e4r n\u00e5got \u00e4ldre. M\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tten \u00e4r allts\u00e5 den r\u00e4tt som m\u00e5ls\u00e4ganden hade till en andel i b\u00f6terna.<\/p>\n

      Kunde man avst\u00e5 fr\u00e5n sin m\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tt?<\/h3>\n

      Ja, och det f\u00f6rekom regelbundet. En hustru som f\u00f6rl\u00e4t sin otrogne man avstod i praktiken sin andel, som d\u00e5 gick till l\u00e4nsmannen p\u00e5 konungens v\u00e4gnar. P\u00e5 samma s\u00e4tt kunde en st\u00f6ldoffer f\u00f6rlika sig med tjuven mot ers\u00e4ttning, varvid sj\u00e4lva \u00e5talet ibland inte ens fullf\u00f6ljdes. I grova brottm\u00e5l, som dr\u00e5p och mord, var dock \u00e5talsplikten absolut och m\u00e5ls\u00e4ganden kunde inte hindra processen genom f\u00f6rlikning.<\/p>\n

      Hur stor var m\u00e5ls\u00e4garandelen i praktiken?<\/h3>\n

      Huvudregeln var en tredjedel av b\u00f6tessumman. I ett horsm\u00e5l d\u00e4r mannen pliktade 80 daler silvermynt fick hustrun allts\u00e5 cirka 27 daler silvermynt, en mycket betydande summa motsvarande flera \u00e5rs l\u00f6n f\u00f6r en piga. Vid mindre f\u00f6rseelser kunde andelen vara symbolisk, men i gr\u00f6vre m\u00e5l kunde den utg\u00f6ra ett verkligt ekonomiskt tillskott.<\/p>\n

      G\u00e4llde m\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tten \u00e4ven vid grova brott som dr\u00e5p?<\/h3>\n

      Vid d\u00f6dsstraff fanns naturligtvis inga b\u00f6ter att f\u00f6rdela, men om brottet ledde till b\u00f6tesplikt eller mansbot tillf\u00f6ll en del de efterlevande. I \u00e4ldre tid var mansboten en betydande ers\u00e4ttning till den dr\u00e4ptes sl\u00e4kt, men under 1700-talet hade detta system till stor del ersatts av kroppsstraff och d\u00f6dsstraff f\u00f6r grova v\u00e5ldsbrott.<\/p>\n

      N\u00e4r avskaffades m\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tten?<\/h3>\n

      Systemet med m\u00e5ls\u00e4garens andel i b\u00f6terna avvecklades gradvis under 1800-talet i takt med att det moderna \u00e5klagarv\u00e4sendet byggdes upp och b\u00f6ter b\u00f6rjade tillfalla staten i sin helhet. Termen m\u00e5ls\u00e4gande<\/em> lever dock kvar i modern svensk processr\u00e4tt, men har d\u00e5 en delvis annan betydelse och inneb\u00e4r inte l\u00e4ngre n\u00e5gon r\u00e4tt till andel i b\u00f6terna.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      R\u00e4tt till en andel i b\u00f6terna. Tillf\u00f6ll den som ”k\u00e4rade” \u2013 gick till tinget med anklagelsen.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[18],"class_list":["post-441","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-dombok"],"yoast_head":"\nM\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tt - definition och historisk kontext - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"M\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tt i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om dombok och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/malsagarratt\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"M\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tt - definition och historisk kontext - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"M\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tt i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om dombok och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/malsagarratt\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T10:11:04+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/malsagarratt\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/malsagarratt\\\/\",\"name\":\"M\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tt - definition och historisk kontext - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:43+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T10:11:04+00:00\",\"description\":\"M\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tt i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om dombok och hur termen anv\u00e4ndes.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/malsagarratt\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/malsagarratt\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/malsagarratt\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"M\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tt\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"M\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tt - definition och historisk kontext - Domboksforskning","description":"M\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tt i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om dombok och hur termen anv\u00e4ndes.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/malsagarratt\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"M\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tt - definition och historisk kontext - Domboksforskning","og_description":"M\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tt i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om dombok och hur termen anv\u00e4ndes.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/malsagarratt\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-17T10:11:04+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"8 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/malsagarratt\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/malsagarratt\/","name":"M\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tt - definition och historisk kontext - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:43+00:00","dateModified":"2026-05-17T10:11:04+00:00","description":"M\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tt i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om dombok och hur termen anv\u00e4ndes.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/malsagarratt\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/malsagarratt\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/malsagarratt\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"M\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tt"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/441","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/441\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":666,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/441\/revisions\/666"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=441"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=441"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}