{"id":440,"date":"2026-05-16T12:48:43","date_gmt":"2026-05-16T11:48:43","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/fralsesak\/"},"modified":"2026-05-16T21:26:56","modified_gmt":"2026-05-16T20:26:56","slug":"fralsesak","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/fralsesak\/","title":{"rendered":"Fr\u00e4lsesak"},"content":{"rendered":"

I \u00e4ldre domb\u00f6cker fr\u00e5n 1600- och 1700-talen dyker termen fr\u00e4lsesak<\/strong> upp som en kort notis efter en b\u00f6tessumma. F\u00f6r den oinvigde ser det ut som en obetydlig anteckning, men i sj\u00e4lva verket avsl\u00f6jar ordet n\u00e5got centralt om b\u00e5de brottsplatsen och de ekonomiska maktf\u00f6rh\u00e5llandena i det gamla st\u00e5ndssamh\u00e4llet. N\u00e4r h\u00e4radsr\u00e4ttens skrivare noterade att ett m\u00e5l var en fr\u00e4lsesak, signalerade han att den tredjedel av b\u00f6terna som annars tillf\u00f6ll kronan ist\u00e4llet skulle g\u00e5 till en fr\u00e4lseman.<\/p>\n

F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r denna lilla anteckning guld v\u00e4rd. Den knyter n\u00e4mligen brottsfallet till en specifik adelsmans gods, och \u00f6ppnar d\u00f6rren till vidare forskning i jordeb\u00f6cker, godsarkiv och fr\u00e4lsel\u00e4ngder. I den h\u00e4r artikeln g\u00e5r vi igenom vad fr\u00e4lsesak betyder, hur termen uppstod och hur du som forskare praktiskt kan anv\u00e4nda kunskapen f\u00f6r att hitta nya sp\u00e5r i din sl\u00e4ktforskning.<\/p>\n

Vad termen betyder<\/h2>\n

En fr\u00e4lsesak<\/strong> var ett m\u00e5l vid h\u00e4radsr\u00e4tten d\u00e4r brottet hade beg\u00e5tts p\u00e5 fr\u00e4lsejord, allts\u00e5 p\u00e5 mark som \u00e4gdes av en adelsman. N\u00e4r n\u00e5gon d\u00f6mdes till b\u00f6ter delades summan traditionellt i tre lika delar, s\u00e5 kallade treskiften<\/em>: en del till m\u00e5ls\u00e4ganden, en del till h\u00e4radet och en del till kungen. I en fr\u00e4lsesak ersattes kungens tredjedel av fr\u00e4lsemannens, eftersom adeln hade en ekonomisk r\u00e4tt motsvarande kronans n\u00e4r brottet skett p\u00e5 deras jord.<\/p>\n

Termen \u00e4r allts\u00e5 inte en brottsbeteckning i sig. Den s\u00e4ger ingenting om vad n\u00e5gon gjort, utan enbart var<\/em> brottet \u00e4gt rum och vem<\/em> som hade r\u00e4tt till den ena tredjedelen av b\u00f6terna. Skrivaren anv\u00e4nde ordet som en juridisk-ekonomisk markering, en kort upplysning till alla som senare skulle granska protokollen om hur b\u00f6terna skulle f\u00f6rdelas.<\/p>\n

Historisk kontext<\/h2>\n

Fr\u00e4lset i Sverige v\u00e4xte fram under medeltiden som en grupp jord\u00e4gare befriade fr\u00e5n ordinarie skatt till kronan, i utbyte mot rusttj\u00e4nst, det vill s\u00e4ga skyldigheten att st\u00e4lla upp bev\u00e4pnade ryttare i kungens krigsmakt. Ordet fr\u00e4lse<\/em> betyder just ”befriad”. Med tiden f\u00f6rvandlades denna skattefrihet till en \u00e4rftlig privilegiestatus, och adeln samlade p\u00e5 sig stora jordegendomar runt om i landet.<\/p>\n

Tillsammans med jord\u00e4gandet f\u00f6ljde ocks\u00e5 vissa r\u00e4ttsliga och ekonomiska privilegier. Fr\u00e4lsemannen hade r\u00e4tt att uppb\u00e4ra r\u00e4nta och avgifter fr\u00e5n sina landb\u00f6nder, och i m\u00e5nga fall \u00e4ven r\u00e4tten till den tredjedel av sak\u00f6ren (b\u00f6ter) som annars g\u00e5tt till kronan. Denna r\u00e4tt kallades ibland sak\u00f6rer\u00e4tt<\/em> och var en viktig inkomstk\u00e4lla f\u00f6r adeln, s\u00e4rskilt p\u00e5 st\u00f6rre gods.<\/p>\n

Fr\u00e4lsejordens andel av Sveriges yta varierade kraftigt mellan landskapen. I Sk\u00e5ne, S\u00f6rmland och Uppland var fr\u00e4lseandelen mycket h\u00f6g, ibland \u00f6ver h\u00e4lften av all jord i vissa socknar. I Norrland var den d\u00e4remot extremt l\u00e5g, och i m\u00e5nga norrl\u00e4ndska h\u00e4rader f\u00f6rekom knappt n\u00e5gon fr\u00e4lsejord alls. Detta inneb\u00e4r att termen fr\u00e4lsesak \u00e4r vanlig i domb\u00f6cker fr\u00e5n M\u00e4lardalen och Sk\u00e5ne, men n\u00e4stan obefintlig i norrl\u00e4ndska protokoll.<\/p>\n

Juridisk grund<\/h2>\n

Sak\u00f6rer\u00e4tten reglerades b\u00e5de i de medeltida landskapslagarna och i Kristoffers landslag fr\u00e5n 1442, som var den allm\u00e4nna lag som g\u00e4llde fram till 1734. I \u00e4ldre r\u00e4tt var principen om treskifte av b\u00f6ter mellan m\u00e5ls\u00e4gande, h\u00e4rad och kung etablerad sedan l\u00e4nge, och fr\u00e4lsemannens r\u00e4tt att tr\u00e4da i kungens st\u00e4lle p\u00e5 sin egen jord utvecklades parallellt.<\/p>\n

I 1734 \u00e5rs lag<\/strong> beh\u00f6lls grundprinciperna om b\u00f6tesf\u00f6rdelning, \u00e4ven om systemet f\u00f6renklades och moderniserades. Best\u00e4mmelser om hur b\u00f6ter skulle delas finns i bland annat Straffbalken och Uts\u00f6kningsbalken. Fr\u00e4lsets r\u00e4tt till sak\u00f6ren bestod fram till 1700-talets senare del, men urholkades successivt under 1800-talet i takt med att st\u00e5ndssamh\u00e4llet avvecklades. Slutligen avskaffades adelns sak\u00f6rer\u00e4tt helt under 1800-talets lopp i samband med de stora reformerna av r\u00e4ttsv\u00e4sendet.<\/p>\n

F\u00f6r en typisk b\u00f6tessumma i 1700-talets domb\u00f6cker, exempelvis 3 daler silvermynt f\u00f6r slagsm\u00e5l (vilket motsvarade ungef\u00e4r en veckas dr\u00e4ng-l\u00f6n), innebar fr\u00e4lsesaksnoteringen att 1 daler tillf\u00f6ll m\u00e5ls\u00e4ganden, 1 daler h\u00e4radet och 1 daler fr\u00e4lsemannen ist\u00e4llet f\u00f6r kungen.<\/p>\n

Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n

I h\u00e4radsr\u00e4ttens protokoll dyker fr\u00e4lsesak oftast upp som en kort marginalanteckning eller som ett till\u00e4gg efter sj\u00e4lva domen. Typiska formuleringar kan se ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

    \n
  • ”Sakf\u00e4lldes Anders Persson till 3 daler silvermynt, fr\u00e4lsesak.”<\/li>\n
  • ”Plikte 6 daler silvermynt, \u00e4r fr\u00e4lsesak under Herr Baron N.N:s s\u00e4teri Ekeby.”<\/li>\n
  • ”B\u00f6ter 40 marker, fr\u00e4lsesak, delas i treskifte mellan m\u00e5ls\u00e4gande, h\u00e4rad och fr\u00e4lseman.”<\/li>\n
  • ”Sak\u00f6ren tillfalla fr\u00e4lsemannen i st\u00e4llet f\u00f6r Kongl. Maj:t, emedan brottet skedt \u00e5 fr\u00e4lsejord.”<\/li>\n<\/ul>\n

    Ibland anges fr\u00e4lsemannens namn direkt i protokollet, ibland bara att det r\u00f6r sig om fr\u00e4lsejord under ett visst s\u00e4teri eller gods. N\u00e4r b\u00f6tessumman \u00e4r h\u00f6g, exempelvis 40 daler silvermynt (vilket motsvarade ungef\u00e4r en pigas \u00e5rsl\u00f6n), kunde fr\u00e4lsemannens andel bli en betydande inkomst.<\/p>\n

    Det \u00e4r viktigt att skilja fr\u00e4lsesak fr\u00e5n andra liknande termer. Kronosak<\/strong> innebar att brottet skett p\u00e5 kronojord och att kungen tog hela tredjedelen som vanligt. Skattesak<\/strong> avs\u00e5g brott p\u00e5 skattejord, allts\u00e5 jord \u00e4gd av sj\u00e4lv\u00e4gande b\u00f6nder, d\u00e4r treskiftet f\u00f6ljde grundregeln. N\u00e4r ingenting st\u00e5r utskrivet efter b\u00f6tessumman g\u00e4llde normalt skattesak eller kronosak beroende p\u00e5 jordens natur.<\/p>\n

    Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n

    Kunskapen om fr\u00e4lsesak \u00f6ppnar flera konkreta forskningsm\u00f6jligheter. H\u00e4r \u00e4r fem tips f\u00f6r att utnyttja termen i din egen sl\u00e4ktforskning:<\/p>\n

      \n
    • Identifiera fr\u00e4lsemannen via jordeboken.<\/strong> N\u00e4r du hittar en fr\u00e4lsesaksnotering i domboken, g\u00e5 till samma h\u00e4rads jordebok f\u00f6r samma \u00e5r eller n\u00e4rliggande \u00e5r. D\u00e4r listas alla hemman med sin jordnatur (fr\u00e4lse, krono, skatte) och fr\u00e4lsehemmanens \u00e4gare anges. P\u00e5 s\u00e5 vis kan du knyta din ana till en specifik adelsfamilj.<\/li>\n
    • Anv\u00e4nd termen f\u00f6r att placera anan geografiskt.<\/strong> Om du vet att din ana var inblandad i en fr\u00e4lsesak, vet du ocks\u00e5 att han eller hon bodde eller arbetade p\u00e5 fr\u00e4lsejord. Detta kan hj\u00e4lpa dig att begr\u00e4nsa s\u00f6komr\u00e5det n\u00e4r bostadsorten \u00e4r oklar i kyrkob\u00f6ckerna.<\/li>\n
    • S\u00f6k vidare i godsarkiven.<\/strong> St\u00f6rre fr\u00e4lsegods f\u00f6rde egna r\u00e4kenskaper \u00f6ver uppburna sak\u00f6ren, och dessa godsarkiv finns ofta bevarade p\u00e5 Riksarkivet eller landsarkiven. D\u00e4r kan du hitta din anas namn i b\u00f6tesf\u00f6rteckningar, ibland med mer detaljerad information \u00e4n i sj\u00e4lva domboken.<\/li>\n
    • T\u00e4nk p\u00e5 landskapsskillnaderna.<\/strong> Forskar du i Sk\u00e5ne, S\u00f6rmland eller Uppland \u00e4r fr\u00e4lsesaker mycket vanliga och godsens betydelse stor. Forskar du i Norrland \u00e4r de d\u00e4remot s\u00e4llsynta, och fynd av fr\u00e4lsesak d\u00e4r \u00e4r v\u00e4rt att unders\u00f6ka n\u00e4rmare eftersom det kan r\u00f6ra sig om n\u00e5got av f\u00e5 fr\u00e4lse\u00e4gda hemman i omr\u00e5det.<\/li>\n
    • Koppla ihop med landb\u00f6ndernas situation.<\/strong> En ana som var landbo (arrendator) under fr\u00e4lsemannen levde under andra villkor \u00e4n en sj\u00e4lv\u00e4gande skattebonde. Fr\u00e4lseb\u00f6ndernas dagsverksskyldigheter, skattefrihet gentemot kronan och beroende av godsherren formade b\u00e5de vardagsliv och livschanser. Fr\u00e4lsesaksnoteringen \u00e4r ofta f\u00f6rsta pusselbiten till att f\u00f6rst\u00e5 denna sociala kontext.<\/li>\n<\/ul>\n

      Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

      Betyder fr\u00e4lsesak att den \u00e5talade var adlig?<\/h3>\n

      Nej, tv\u00e4rtom. Fr\u00e4lsesak s\u00e4ger ingenting om den \u00e5talades st\u00e5nd, utan handlar om var brottet skett. Den \u00e5talade var oftast en vanlig bonde, landbo eller tj\u00e4nstehjon som bodde p\u00e5 fr\u00e4lsejord. Adelsmannens roll var enbart att uppb\u00e4ra den tredjedel av b\u00f6terna som annars g\u00e5tt till kronan.<\/p>\n

      Hur vet jag vilken fr\u00e4lseman som fick b\u00f6terna?<\/h3>\n

      I b\u00e4sta fall anges namnet direkt i domboken, ofta med titel som ”Herr”, ”Baron” eller ”Grefve” f\u00f6ljt av s\u00e4teriets namn. Om namnet inte st\u00e5r utskrivet f\u00e5r du s\u00f6ka i h\u00e4radets jordebok f\u00f6r samma tid, d\u00e4r fr\u00e4lsehemmanen listas med sina \u00e4gare. \u00c4ven mantalsl\u00e4ngder och fr\u00e4lsel\u00e4ngder kan ge ledtr\u00e5dar.<\/p>\n

      F\u00f6rsvann fr\u00e4lsesakerna med 1734 \u00e5rs lag?<\/h3>\n

      Nej, principen om fr\u00e4lsemannens r\u00e4tt till en tredjedel av b\u00f6terna bestod l\u00e5ngt efter 1734. Det var f\u00f6rst under 1800-talets reformer som adelns sak\u00f6rer\u00e4tt successivt avskaffades. Du kommer allts\u00e5 att st\u00f6ta p\u00e5 fr\u00e4lsesaksnoteringar \u00e4ven i domb\u00f6cker fr\u00e5n 1700-talets andra h\u00e4lft.<\/p>\n

      Vad \u00e4r skillnaden mellan fr\u00e4lsesak och m\u00e5ls\u00e4gandens andel?<\/h3>\n

      M\u00e5ls\u00e4ganden, den person som blivit utsatt f\u00f6r brottet, hade alltid r\u00e4tt till sin tredjedel oavsett jordnatur. Fr\u00e4lsesaken handlar enbart om vem som tog kungens tredjedel: kronan sj\u00e4lv (vid kronosak och skattesak) eller fr\u00e4lsemannen (vid fr\u00e4lsesak). M\u00e5ls\u00e4gandens andel p\u00e5verkades inte.<\/p>\n

      Var hittar jag domb\u00f6cker med fr\u00e4lsesaker?<\/h3>\n

      H\u00e4radsr\u00e4ttens renoverade domb\u00f6cker finns bevarade p\u00e5 Riksarkivet, och m\u00e5nga \u00e4r digitaliserade och s\u00f6kbara via Riksarkivets digitala forskarsal. F\u00f6r fr\u00e4lsesaker rekommenderas h\u00e4rader i M\u00e4larlandskapen och Sk\u00e5ne, d\u00e4r fr\u00e4lsejorden var mest utbredd. Kombinera alltid domboksforskningen med jordebok f\u00f6r samma h\u00e4rad och tid f\u00f6r b\u00e4sta resultat.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      M\u00e5l d\u00e4r kungens tredjedel av b\u00f6terna ist\u00e4llet gick till fr\u00e4lsemannen som \u00e4gde marken.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[18,14],"class_list":["post-440","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-dombok","df_lexikonkategori-stand"],"yoast_head":"\nFr\u00e4lsesak - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/fralsesak\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Fr\u00e4lsesak - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"M\u00e5l d\u00e4r kungens tredjedel av b\u00f6terna ist\u00e4llet gick till fr\u00e4lsemannen som \u00e4gde marken.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/fralsesak\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-16T20:26:56+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/fralsesak\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/fralsesak\\\/\",\"name\":\"Fr\u00e4lsesak - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:43+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-16T20:26:56+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/fralsesak\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/fralsesak\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/fralsesak\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Fr\u00e4lsesak\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Fr\u00e4lsesak - Domboksforskning","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/fralsesak\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Fr\u00e4lsesak - Domboksforskning","og_description":"M\u00e5l d\u00e4r kungens tredjedel av b\u00f6terna ist\u00e4llet gick till fr\u00e4lsemannen som \u00e4gde marken.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/fralsesak\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-16T20:26:56+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"8 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/fralsesak\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/fralsesak\/","name":"Fr\u00e4lsesak - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:43+00:00","dateModified":"2026-05-16T20:26:56+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/fralsesak\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/fralsesak\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/fralsesak\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Fr\u00e4lsesak"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/440","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/440\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":594,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/440\/revisions\/594"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=440"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=440"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}