{"id":439,"date":"2026-05-16T12:48:43","date_gmt":"2026-05-16T11:48:43","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/malsagande\/"},"modified":"2026-05-16T20:41:11","modified_gmt":"2026-05-16T19:41:11","slug":"malsagande","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/malsagande\/","title":{"rendered":"M\u00e5ls\u00e4gande"},"content":{"rendered":"

I de svenska domb\u00f6ckerna fr\u00e5n 1600- och 1700-talen m\u00f6ter sl\u00e4ktforskaren ofta uttrycket m\u00e5ls\u00e4gande<\/strong>, ibland skrivet som m\u00e5ls\u00e4gare<\/em> eller k\u00e4rande<\/em>. Termen pekar ut den person som drabbats av ett brott och som personligen tr\u00e4der fram inf\u00f6r tinget f\u00f6r att framst\u00e4lla sin anklagelse. Att f\u00f6rst\u00e5 m\u00e5ls\u00e4gandens roll \u00e4r en nyckel till att l\u00e4sa \u00e4ldre r\u00e4ttsprotokoll, eftersom hela det d\u00e5tida r\u00e4ttssystemet byggde p\u00e5 att den enskilde sj\u00e4lv drev sin sak.<\/p>\n

M\u00e5ls\u00e4garen var inte bara ett offer i modern bem\u00e4rkelse, utan en aktiv part med b\u00e5de r\u00e4ttigheter och ekonomiska intressen i m\u00e5let. Den som l\u00e4rt sig k\u00e4nna igen formuleringarna kring m\u00e5ls\u00e4ganden f\u00e5r tillg\u00e5ng till en rik k\u00e4lla av personliga relationer, sl\u00e4ktband och konflikter som annars f\u00f6rblir dolda i protokollens torra ordalydelse.<\/p>\n

Vad termen betyder<\/h2>\n

Ordet m\u00e5ls\u00e4gande \u00e4r sammansatt av m\u00e5l<\/em> (r\u00e4ttssak) och \u00e4gande<\/em>, allts\u00e5 den som ”\u00e4ger m\u00e5let”. Det \u00e4r personen som har lidit skada av brottet och som d\u00e4rf\u00f6r har r\u00e4tt att f\u00f6ra talan vid tinget. Synonymen k\u00e4rande<\/em> kommer av verbet k\u00e4ra<\/strong>, som i \u00e4ldre svenskt r\u00e4ttsspr\u00e5k betyder att g\u00e5 till tinget med en anklagelse mot n\u00e5gon. I protokollen kan man l\u00e4sa formuleringar som ”k\u00e4rade m\u00e5ls\u00e4ganden NN till svaranden NN” eller ”blef af m\u00e5ls\u00e4garen tilltalad”.<\/p>\n

M\u00e5ls\u00e4ganden stod i motsats till svaranden<\/em>, allts\u00e5 den anklagade. Vid sidan av dessa tv\u00e5 parter kunde ocks\u00e5 kronans f\u00f6retr\u00e4dare, oftast l\u00e4nsmannen eller kronofogden, upptr\u00e4da f\u00f6r att bevaka kungens intressen, s\u00e4rskilt n\u00e4r det g\u00e4llde b\u00f6ter och allvarligare brott.<\/p>\n

Historisk kontext<\/h2>\n

M\u00e5ls\u00e4garsystemet har djupa r\u00f6tter i de medeltida landskapslagarna och fortsatte att vara grundl\u00e4ggande l\u00e5ngt in p\u00e5 1800-talet. Tanken var enkel: den som drabbats hade ett personligt ansvar att f\u00f6ra fram sin sak. Staten saknade b\u00e5de resurser och organisation f\u00f6r att sj\u00e4lv utreda och \u00e5tala brott i den utstr\u00e4ckning som dagens polis och \u00e5klagare g\u00f6r. I st\u00e4llet f\u00f6rlitade man sig p\u00e5 den enskildes egenintresse.<\/p>\n

F\u00f6r att skapa drivkraft kopplades systemet till de s\u00e5 kallade tredelade b\u00f6terna<\/strong>. N\u00e4r en g\u00e4rningsman d\u00f6mdes till b\u00f6ter delades summan traditionellt i tre delar: en tredjedel tillf\u00f6ll m\u00e5ls\u00e4ganden sj\u00e4lv (den s\u00e5 kallade m\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tten<\/em>), en tredjedel gick till h\u00e4radet eller staden, och den sista tredjedelen till kungen. P\u00e5 fr\u00e4lsejord kunde fr\u00e4lsemannens andel ers\u00e4tta kronans del, eftersom adeln \u00e5tnj\u00f6t r\u00e4tten till b\u00f6ter fr\u00e5n sina underlydande b\u00f6nder.<\/p>\n

Denna ekonomiska incitamentsstruktur gjorde att brott faktiskt blev \u00e5talade. Den som blivit bestulen, slagen eller \u00e4rekr\u00e4nkt hade b\u00e5de uppr\u00e4ttelse och pengar att vinna p\u00e5 att g\u00e5 till tinget. M\u00e5ls\u00e4garsystemet utgjorde d\u00e4rmed en av de viktigaste pelarna i 1700-talets r\u00e4ttssystem och f\u00f6rklarar varf\u00f6r domb\u00f6ckerna \u00e4r s\u00e5 fyllda av tvister \u00e4ven om till synes sm\u00e5 f\u00f6rseelser.<\/p>\n

I 1734 \u00e5rs lag<\/h2>\n

Med 1734 \u00e5rs lag<\/strong> kodifierades m\u00e5ls\u00e4gandens st\u00e4llning ytterligare. I Missg\u00e4rningsbalken och Straffbalken \u00e5terkommer st\u00e4ndigt uttrycket ”m\u00e5ls\u00e4gande”, och tredelningen av b\u00f6ter sl\u00e5s fast som huvudregel. Vissa brott klassades dock som rena kronobrott eller ”ensaksbrott”, d\u00e4r hela b\u00f6tessumman tillf\u00f6ll kungen utan tredelning. Mord, dr\u00e5p och grov st\u00f6ld kunde beroende p\u00e5 omst\u00e4ndigheterna leda till livsstraff, men d\u00e4r ekonomisk gottg\u00f6relse var m\u00f6jlig fick m\u00e5ls\u00e4ganden eller arvingarna sin lott.<\/p>\n

Vem som r\u00e4knades som m\u00e5ls\u00e4gande varierade beroende p\u00e5 brottstyp. Lagen gav f\u00f6ljande huvudregler:<\/p>\n

    \n
  • Vid l\u00e4gersm\u00e5l<\/strong> (utom\u00e4ktenskapligt samlag): kvinnans far eller n\u00e4rmaste manliga sl\u00e4kting fick m\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tt \u00f6ver hennes person, eftersom hon ans\u00e5gs st\u00e5 under manlig f\u00f6rmyndarskap.<\/li>\n
  • Vid hor<\/strong> (\u00e4ktenskapsbrott): den bedragna maken eller hustrun fick m\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tt \u00f6ver den otrognas b\u00f6ter.<\/li>\n
  • Vid \u00e4rekr\u00e4nkning<\/strong>: den kr\u00e4nkte personen sj\u00e4lv f\u00f6rde sin talan.<\/li>\n
  • Vid st\u00f6ld<\/strong>: \u00e4garen av det stulna godset var m\u00e5ls\u00e4gande.<\/li>\n
  • Vid mord<\/strong>: arvingarna till den d\u00f6de tr\u00e4dde in som m\u00e5ls\u00e4gare och kunde kr\u00e4va b\u00e5de straff och ekonomisk gottg\u00f6relse.<\/li>\n<\/ul>\n

    B\u00f6tessummor varierade kraftigt. Ett vanligt slagsm\u00e5lsbot kunde ligga p\u00e5 3 daler silvermynt, medan grov \u00e4rekr\u00e4nkning kunde rendera 40 daler silvermynt, en summa som motsvarade ungef\u00e4r en pigas \u00e5rsl\u00f6n. N\u00e4r en m\u00e5ls\u00e4gare fick sin tredjedel kunde det allts\u00e5 r\u00f6ra sig om allt fr\u00e5n n\u00e5gra \u00f6re till betydande belopp.<\/p>\n

    Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n

    I tingsprotokollen identifieras m\u00e5ls\u00e4ganden vanligen redan i \u00e4rendets rubrik eller inledande mening. Typiska formuleringar \u00e4r:<\/p>\n

      \n
    • ”Inkom f\u00f6r r\u00e4tten bonden Per Andersson i B\u00e4ckby, k\u00e4rande emot dr\u00e4ngen Erik Jonsson…”<\/li>\n
    • ”M\u00e5ls\u00e4garen NN angaf att…”<\/li>\n
    • ”P\u00e5 m\u00e5ls\u00e4garens v\u00e4gnar inst\u00e4llde sig hennes fader…”<\/li>\n
    • ”K\u00e4randen yrkade laga n\u00e4pst och plikt…”<\/li>\n<\/ul>\n

      N\u00e4r m\u00e5ls\u00e4ganden inte sj\u00e4lv kunde n\u00e4rvara, till exempel vid l\u00e4gersm\u00e5l d\u00e4r en ung kvinna stod under faderns f\u00f6rmyndarskap, framtr\u00e4dde en f\u00f6retr\u00e4dare. I s\u00e5dana fall st\u00e5r ofta ”\u00e5 dotterns v\u00e4gnar” eller ”s\u00e5som m\u00e5lsman f\u00f6r sin hustru”. Begreppet m\u00e5lsman<\/em> \u00e4r besl\u00e4ktat men ska inte f\u00f6rv\u00e4xlas med m\u00e5ls\u00e4gande, d\u00e5 m\u00e5lsmannen \u00e4r den som f\u00f6retr\u00e4der n\u00e5gon annan inf\u00f6r r\u00e4tten.<\/p>\n

      I slutet av protokollet, d\u00e4r domen avkunnas, \u00e5terfinns formuleringar om b\u00f6tesf\u00f6rdelningen: ”b\u00f6terne deles i tre lotter, m\u00e5ls\u00e4ganden, h\u00e4radet och Hans Kongl. Maj:t tillkommande”. Ibland st\u00e5r det ocks\u00e5 ”m\u00e5ls\u00e4garen afstod sin r\u00e4tt”, vilket innebar att personen avstod fr\u00e5n sin tredjedel, ofta som ett tecken p\u00e5 f\u00f6rsoning eller efter f\u00f6rlikning utanf\u00f6r r\u00e4tten.<\/p>\n

      Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n

      Kunskap om m\u00e5ls\u00e4garsystemet \u00f6ppnar flera d\u00f6rrar i sl\u00e4ktforskningen. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra konkreta tips:<\/p>\n

        \n
      • Identifiera sl\u00e4ktrelationer genom m\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tt.<\/strong> N\u00e4r en man upptr\u00e4der som m\u00e5ls\u00e4gare vid en kvinnas l\u00e4gersm\u00e5l \u00e4r han n\u00e4stan alltid hennes far, bror eller annan n\u00e4ra manlig sl\u00e4kting. Detta kan bekr\u00e4fta familjeband som inte syns i kyrkob\u00f6ckerna.<\/li>\n
      • F\u00f6lj arvskedjan vid dr\u00e5psm\u00e5l.<\/strong> N\u00e4r arvingar upptr\u00e4der som m\u00e5ls\u00e4gare efter en m\u00f6rdad person listas de ofta vid namn i protokollet. Detta ger en \u00f6gonblicksbild av vilka som ans\u00e5gs vara n\u00e4rmaste arvingar och kan komplettera bouppteckningar.<\/li>\n
      • Notera f\u00f6rlikningar.<\/strong> N\u00e4r m\u00e5ls\u00e4ganden ”afst\u00e5r sin r\u00e4tt” eller ”f\u00f6rlikt sig med svaranden” finns det ofta en social eller ekonomisk historia bakom. Leta i samma sockens r\u00e4kenskaper eller bouppteckningar efter sp\u00e5r av ers\u00e4ttningar.<\/li>\n
      • Korsreferera med jordeb\u00f6cker vid fr\u00e4lsejord.<\/strong> Om b\u00f6tesf\u00f6rdelningen n\u00e4mner en fr\u00e4lseman har du en koppling till gods\u00e4garen och d\u00e4rmed underlag f\u00f6r att s\u00f6ka i godsarkiv och fr\u00e4lser\u00e4kenskaper.<\/li>\n
      • L\u00e4s flera ting i f\u00f6ljd.<\/strong> M\u00e5l kunde dra ut \u00f6ver flera ting, och m\u00e5ls\u00e4ganden \u00e5terkommer ofta. Genom att f\u00f6lja hela f\u00f6rloppet f\u00e5r du en mycket fylligare bild av personen \u00e4n vad en enskild notis ger.<\/li>\n<\/ul>\n

        Genom att systematiskt notera vilka som upptr\u00e4der som m\u00e5ls\u00e4gare i en socken under en l\u00e4ngre period kan sl\u00e4ktforskaren bygga upp ett socialt n\u00e4tverk av familjer, allianser och konflikter. Det \u00e4r inte s\u00e4llan s\u00e5 att samma sl\u00e4kter \u00e5terkommer i flera m\u00e5l, vilket avsl\u00f6jar b\u00e5de fiendskap och samarbeten \u00f6ver generationer.<\/p>\n

        Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

        Vad \u00e4r skillnaden mellan m\u00e5ls\u00e4gande och m\u00e5lsman?<\/h3>\n

        M\u00e5ls\u00e4gande \u00e4r den som drabbats av brottet och \u00e4ger m\u00e5let, medan m\u00e5lsman \u00e4r den som f\u00f6retr\u00e4der en annan person inf\u00f6r r\u00e4tten, till exempel en far som talar f\u00f6r sin omyndiga dotter eller en man som f\u00f6retr\u00e4der sin hustru. En m\u00e5lsman kan allts\u00e5 f\u00f6ra en m\u00e5ls\u00e4gandes talan, men \u00e4r inte sj\u00e4lv m\u00e5ls\u00e4gande.<\/p>\n

        Fick m\u00e5ls\u00e4ganden alltid en tredjedel av b\u00f6terna?<\/h3>\n

        Nej. Huvudregeln enligt 1734 \u00e5rs lag var tredelning mellan m\u00e5ls\u00e4gande, h\u00e4rad\/stad och kronan, men vid vissa brott klassade som rena kronobrott tillf\u00f6ll hela b\u00f6tessumman kungen. P\u00e5 fr\u00e4lsejord kunde fr\u00e4lsemannen ers\u00e4tta kronans andel. Dessutom kunde m\u00e5ls\u00e4ganden v\u00e4lja att avst\u00e5 fr\u00e5n sin r\u00e4tt, ofta i samband med f\u00f6rlikning.<\/p>\n

        Vad inneb\u00e4r det att ”k\u00e4ra” n\u00e5gon till tinget?<\/h3>\n

        Att k\u00e4ra \u00e4r ett gammalt juridiskt verb som betyder att g\u00e5 till tinget med en anklagelse mot en annan person. Den som k\u00e4rade blev k\u00e4rande, allts\u00e5 m\u00e5ls\u00e4gande. Motsatsen \u00e4r att svara<\/em>, det vill s\u00e4ga f\u00f6rsvara sig mot anklagelsen, varav termen svarande.<\/p>\n

        Hur identifierar jag m\u00e5ls\u00e4ganden i ett tingsprotokoll?<\/h3>\n

        Leta efter formuleringar som ”k\u00e4rande”, ”m\u00e5ls\u00e4garen”, ”angaf”, ”klagade \u00f6fver” eller ”inkom emot”. M\u00e5ls\u00e4ganden n\u00e4mns n\u00e4stan alltid f\u00f6rst i \u00e4rendet, f\u00f6re svaranden. I slutet av protokollet framg\u00e5r ocks\u00e5 vem som ska f\u00e5 sin andel av eventuella b\u00f6ter, vilket bekr\u00e4ftar m\u00e5ls\u00e4gandens identitet.<\/p>\n

        Kunde kvinnor vara m\u00e5ls\u00e4gande?<\/h3>\n

        Ja, kvinnor kunde vara m\u00e5ls\u00e4gande, s\u00e4rskilt \u00e4nkor som hade egen r\u00e4ttskapacitet. Gifta kvinnor och ogifta yngre kvinnor f\u00f6retr\u00e4ddes dock vanligen av en m\u00e5lsman, oftast maken eller fadern. Vid hor fick den bedragna hustrun m\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tt \u00f6ver sin makes \u00e4lskarinnas b\u00f6ter, vilket visar att kvinnor kunde ha en stark st\u00e4llning som m\u00e5ls\u00e4gande \u00e4ven n\u00e4r de inte sj\u00e4lva f\u00f6rde talan.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

        Den som drabbats av brottet och g\u00e5r till tinget f\u00f6r att anklaga. Fick en tredjedel av b\u00f6terna.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[9],"class_list":["post-439","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-personer"],"yoast_head":"\nM\u00e5ls\u00e4gande - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/malsagande\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"M\u00e5ls\u00e4gande - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Den som drabbats av brottet och g\u00e5r till tinget f\u00f6r att anklaga. Fick en tredjedel av b\u00f6terna.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/malsagande\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-16T19:41:11+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/malsagande\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/malsagande\\\/\",\"name\":\"M\u00e5ls\u00e4gande - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:43+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-16T19:41:11+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/malsagande\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/malsagande\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/malsagande\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"M\u00e5ls\u00e4gande\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"M\u00e5ls\u00e4gande - Domboksforskning","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/malsagande\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"M\u00e5ls\u00e4gande - Domboksforskning","og_description":"Den som drabbats av brottet och g\u00e5r till tinget f\u00f6r att anklaga. Fick en tredjedel av b\u00f6terna.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/malsagande\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-16T19:41:11+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"8 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/malsagande\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/malsagande\/","name":"M\u00e5ls\u00e4gande - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:43+00:00","dateModified":"2026-05-16T19:41:11+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/malsagande\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/malsagande\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/malsagande\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"M\u00e5ls\u00e4gande"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/439","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/439\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":567,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/439\/revisions\/567"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=439"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=439"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}