{"id":438,"date":"2026-05-16T12:48:43","date_gmt":"2026-05-16T11:48:43","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/falla\/"},"modified":"2026-05-16T21:23:38","modified_gmt":"2026-05-16T20:23:38","slug":"falla","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/falla\/","title":{"rendered":"Sakf\u00e4lla"},"content":{"rendered":"

N\u00e4r du l\u00e4ser \u00e4ldre domboksprotokoll m\u00f6ter du st\u00e4ndigt verbet sakf\u00e4lla<\/strong>. Det \u00e4r ett av de mest centrala orden i svensk r\u00e4ttshistoria och betyder helt enkelt att n\u00e5gon d\u00f6ms till b\u00f6ter eller annat straff genom f\u00e4llande dom. Tingsr\u00e4tten sakf\u00e4llde b\u00f6nder, dr\u00e4ngar, pigor och borgare f\u00f6r allt fr\u00e5n slagsm\u00e5l och svordomar till tjuvnad och hor, och varje s\u00e5dan notis utg\u00f6r en pusselbit i din anfaders liv.<\/p>\n

F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r detta verb en nyckel som \u00f6ppnar d\u00f6rren till domboken. N\u00e4r du ser att din f\u00f6rfader sakf\u00e4lltes<\/em> vet du direkt att han eller hon f\u00f6rlorat m\u00e5let, och du kan f\u00f6lja upp med att l\u00e4sa straffet, b\u00f6tessumman och de omst\u00e4ndigheter som ledde fram till domen. I denna artikel g\u00e5r vi igenom termens inneb\u00f6rd, dess juridiska bakgrund, hur den anv\u00e4nds i protokollen och hur du som forskare drar nytta av att k\u00e4nna igen den.<\/p>\n

Vad termen betyder<\/h2>\n

Att sakf\u00e4lla<\/strong> betyder att d\u00f6ma n\u00e5gon till b\u00f6ter eller annat straff. Verbet \u00e4r sammansatt av tv\u00e5 delar. F\u00f6rleden sak<\/em> har h\u00e4r inte den moderna betydelsen ”f\u00f6rem\u00e5l” utan den \u00e4ldre juridiska inneb\u00f6rden ”m\u00e5l” eller ”r\u00e4ttsfall”. Att f\u00e4lla<\/em> n\u00e5gon i sak inneb\u00e4r allts\u00e5 att avg\u00f6ra m\u00e5let med en f\u00e4llande dom, allts\u00e5 att finna den anklagade skyldig.<\/p>\n

I praktiken anv\u00e4nds termen om alla former av domslut som g\u00e5r den anklagade emot, oavsett om straffet utg\u00f6rs av penningb\u00f6ter, kroppsstraff eller annat. Man kan allts\u00e5 sakf\u00e4llas till 40 marker silvermynt f\u00f6r slagsm\u00e5l, men man kan ocks\u00e5 sakf\u00e4llas till sp\u00f6straff, gatlopp eller f\u00e4ngelse p\u00e5 vatten och br\u00f6d. Det centrala \u00e4r sj\u00e4lva domsakten, inte straffets art.<\/p>\n

Synonymen plikta<\/strong> anv\u00e4nds ofta omv\u00e4xlande i samma protokoll. Att plikta betyder att b\u00f6ta eller p\u00e5 annat s\u00e4tt sona ett brott. Skrivarna v\u00e4xlade g\u00e4rna mellan de tv\u00e5 verben f\u00f6r spr\u00e5klig variation, vilket inneb\u00e4r att du kan st\u00f6ta p\u00e5 b\u00e5da formuleringarna i samma stycke om samma person. ”Sakf\u00e4lltes han till 40 marker, och skall d\u00e4rf\u00f6r plikta inom natt och \u00e5r” \u00e4r en typisk konstruktion.<\/p>\n

Historisk kontext<\/h2>\n

Begreppet sakf\u00e4lla har medeltida r\u00f6tter och f\u00f6rekommer redan i landskapslagarna fr\u00e5n 1200- och 1300-talen. I Magnus Erikssons landslag och senare i Kristoffers landslag fr\u00e5n 1442 finner vi liknande terminologi, d\u00e4r ”sak” konsekvent anv\u00e4nds f\u00f6r ”m\u00e5l” eller ”brott”. Den som befunnits skyldig var ”saker till” en viss summa eller ett visst straff, och verbet sakf\u00e4lla bildades naturligt ur detta substantiv.<\/p>\n

Under 1500- och 1600-talen bef\u00e4stes terminologin i tingsprotokollen runt om i riket. N\u00e4r h\u00e4radstingen b\u00f6rjade f\u00f6ra mer systematiska domb\u00f6cker fr\u00e5n ungef\u00e4r 1600-talets mitt blev sakf\u00e4lla ett av standarduttrycken. Skrivarna l\u00e4rde sig formlerna och anv\u00e4nde dem konsekvent, vilket g\u00f6r att en notis fr\u00e5n Sm\u00e5land 1675 ser ut ungef\u00e4r som en notis fr\u00e5n H\u00e4lsingland samma \u00e5r.<\/p>\n

Termen levde kvar l\u00e5ngt in p\u00e5 1800-talet, \u00e4ven om den efter 1734 \u00e5rs lag fick s\u00e4llskap av modernare formuleringar som ”d\u00f6mes” och ”f\u00e4lles”. I 1600-talets domb\u00f6cker \u00e4r dock sakf\u00e4lla det dominerande verbet f\u00f6r f\u00e4llande dom, och du b\u00f6r v\u00e4nja dig vid det om du forskar i denna tidsperiod.<\/p>\n

Juridisk grund och b\u00f6tesniv\u00e5er<\/h2>\n

Den juridiska grunden f\u00f6r att sakf\u00e4lla n\u00e5gon fanns under 1600-talet i landslagen och i en l\u00e5ng rad kungliga f\u00f6rordningar, stadgor och plakat. N\u00e4r 1734 \u00e5rs lag tr\u00e4dde i kraft samlades brottsbalken i Missg\u00e4rningabalken<\/em> och b\u00f6tesfr\u00e5gorna i Straffbalken<\/em>, d\u00e4r varje brott fick sin f\u00f6reskrivna p\u00e5f\u00f6ljd. Domaren hade d\u00e5 att sakf\u00e4lla i enlighet med lagens bokstav.<\/p>\n

B\u00f6tesbeloppen varierade kraftigt beroende p\u00e5 brottets art. Ett vanligt slagsm\u00e5lsbrott kunde rendera 3 marker silvermynt, medan gr\u00f6vre v\u00e5ld kunde ge 40 marker, en summa som motsvarade ungef\u00e4r en pigas \u00e5rsl\u00f6n i mitten av 1600-talet. Sabbatsbrott gav typiskt 40 marker enligt sabbatsstadgan, och svordomar kunde ge 3 marker enligt eds\u00f6resstadgan. Den som inte kunde betala fick ist\u00e4llet plikta med kroppen, vilket innebar sp\u00f6straff, gatlopp eller f\u00e4ngelse.<\/p>\n

Formuleringen ”sakf\u00e4lltes han till sp\u00f6straff” innebar att den d\u00f6mde inte hade pengar att l\u00f6sa sig med, eller att brottet var s\u00e5 grovt att kroppsstraff var den enda m\u00f6jliga p\u00e5f\u00f6ljden. Att sakf\u00e4llas till b\u00f6ter var allts\u00e5 i regel ett lindrigare \u00f6de \u00e4n att sakf\u00e4llas till kroppsstraff, eftersom b\u00f6ter kunde betalas och saken d\u00e4rmed var ur v\u00e4rlden.<\/p>\n

Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n

I tingsprotokollen \u00e5terkommer sakf\u00e4lla i flera fasta formler. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra av de vanligaste konstruktionerna du kommer att st\u00f6ta p\u00e5:<\/p>\n

    \n
  • ”Sakf\u00e4lltes han till 40 marker silvermynt”<\/strong> betyder att den anklagade d\u00f6mdes till 40 marker i b\u00f6ter.<\/li>\n
  • ”Blev han sakf\u00e4lld efter det 12 kapitlet Tjuvabalken”<\/strong> inneb\u00e4r att domen avkunnades med st\u00f6d av angivet lagrum.<\/li>\n
  • ”Sakf\u00e4lltes till sp\u00f6straff och kyrkoplikt”<\/strong> betyder dom till b\u00e5de kroppsstraff och offentlig avb\u00f6n i kyrkan.<\/li>\n
  • ”Pliktade han med 3 marker”<\/strong> \u00e4r en alternativ formulering med samma inneb\u00f6rd.<\/li>\n
  • ”Sakf\u00e4lltes till treskiftes 40 marker”<\/strong> inneb\u00e4r att boten delades i tre delar mellan kungen, h\u00e4radet och m\u00e5ls\u00e4ganden.<\/li>\n<\/ul>\n

    N\u00e4r du letar i en dombok \u00e4r det ofta enklast att f\u00f6rst identifiera m\u00e5lets parter och sedan s\u00f6ka efter verbet sakf\u00e4lla eller plikta f\u00f6r att hitta domslutet. Mellan dessa tv\u00e5 poler ligger sakframst\u00e4llan, vittnesm\u00e5l och domarens motivering, men det \u00e4r just sakf\u00e4llningsformeln som avsl\u00f6jar utg\u00e5ngen.<\/p>\n

    Notera att verbet kan st\u00e5 i olika former. Du kan m\u00f6ta sakf\u00e4lltes<\/em> (preteritum passiv), blev sakf\u00e4lld<\/em>, sakf\u00e4lldes till<\/em>, samt aktiva konstruktioner som ”r\u00e4tten sakf\u00e4llde honom”. Alla varianter betyder i grunden samma sak.<\/p>\n

    Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n

    Att f\u00f6rst\u00e5 termen sakf\u00e4lla \u00f6ppnar nya m\u00f6jligheter i din forskning. H\u00e4r \u00e4r fem konkreta tips f\u00f6r hur du kan dra nytta av kunskapen:<\/p>\n

      \n
    • S\u00f6k efter verbet i protokollets slutskede.<\/strong> Domslutet kommer n\u00e4stan alltid i slutet av varje m\u00e5ls notis. Hittar du sakf\u00e4lla eller plikta, har du hittat utg\u00e5ngen. L\u00e4s sedan bak\u00e5t f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 vad brottet bestod i.<\/li>\n
    • Notera b\u00f6tessumman noga.<\/strong> Beloppet s\u00e4ger n\u00e5got om brottets allvar och om din anfaders ekonomiska situation. Den som kunde betala 40 marker silvermynt kontant hade god ekonomi, medan den som tvingades plikta med kroppen ofta tillh\u00f6rde de fattigare.<\/li>\n
    • F\u00f6lj upp med kyrkoboken.<\/strong> Den som sakf\u00e4lldes till kyrkoplikt skulle g\u00f6ra offentlig avb\u00f6n i sin sockenkyrka. Detta antecknades ibland i kyrkoboken, vilket ger dig ytterligare en k\u00e4lla till h\u00e4ndelsen.<\/li>\n
    • J\u00e4mf\u00f6r med sak\u00f6resl\u00e4ngderna.<\/strong> B\u00f6tesbeloppen redovisades i sak\u00f6resl\u00e4ngder som f\u00f6ljde med h\u00e4radsr\u00e4ttens r\u00e4kenskaper till l\u00e4nsstyrelsen. H\u00e4r kan du se om boten faktiskt betalades, eller om den fick eftersk\u00e4nkas p\u00e5 grund av medell\u00f6shet.<\/li>\n
    • Var uppm\u00e4rksam p\u00e5 upprepade sakf\u00e4llningar.<\/strong> Om samma person sakf\u00e4lls flera g\u00e5nger i samma dombok eller \u00f6ver flera \u00e5r f\u00e5r du en bild av en \u00e5terkommande problematisk person, eller av en konflikt som p\u00e5gick under l\u00e5ng tid.<\/li>\n<\/ul>\n

      Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

      Vad \u00e4r skillnaden mellan sakf\u00e4lla och plikta?<\/h3>\n

      I praktiken ingen alls. B\u00e5da verben betyder att d\u00f6mas till b\u00f6ter eller annat straff genom f\u00e4llande dom. Skrivarna v\u00e4xlade mellan termerna f\u00f6r spr\u00e5klig variation, och du kan ofta finna b\u00e5da i samma protokoll om samma person och samma brott.<\/p>\n

      Betyder sakf\u00e4lla alltid att man d\u00f6mts till b\u00f6ter?<\/h3>\n

      Nej, sakf\u00e4lla betyder att domen g\u00e5tt den anklagade emot, men straffet kunde lika g\u00e4rna vara kroppsstraff, f\u00e4ngelse, landsf\u00f6rvisning eller d\u00f6dsstraff. ”Sakf\u00e4lltes till sp\u00f6straff” betyder att personen d\u00f6mdes till att piskas, inte till b\u00f6ter. Det \u00e4r straffm\u00e5ttet efter verbet som anger p\u00e5f\u00f6ljdens art.<\/p>\n

      Varf\u00f6r heter det ”sak” n\u00e4r det handlar om en dom?<\/h3>\n

      Ordet ”sak” har i juridisk svenska den \u00e4ldre betydelsen ”m\u00e5l” eller ”r\u00e4ttsfall”, inte ”f\u00f6rem\u00e5l” som idag. Att f\u00e4lla n\u00e5gon i sak betyder allts\u00e5 att avg\u00f6ra m\u00e5let med f\u00e4llande dom. Samma betydelse lever kvar i uttryck som ”sakkunnig” och ”sakframst\u00e4llan”.<\/p>\n

      Vart tog b\u00f6tespengarna v\u00e4gen?<\/h3>\n

      B\u00f6tesbeloppet delades enligt huvudregeln i tre lika delar: en till kungen (kronan), en till h\u00e4radet och en till m\u00e5ls\u00e4ganden. Denna tredelning kallades treskifte och n\u00e4mns ofta uttryckligen i protokollen med formuleringen ”sakf\u00e4lltes till treskiftes”. Vid vissa brott tillf\u00f6ll dock hela b\u00f6tessumman en enda mottagare.<\/p>\n

      Hur hittar jag domar d\u00e4r min anfader sakf\u00e4llts?<\/h3>\n

      B\u00f6rja med h\u00e4radsr\u00e4ttens renoverade domb\u00f6cker, som finns p\u00e5 Riksarkivet och i landsarkiven samt digitalt via Arkiv Digital och Riksarkivets bildvisning. S\u00f6k p\u00e5 socken och \u00e5rtal, och bl\u00e4ddra igenom tingsprotokollen. M\u00e5nga domb\u00f6cker har sakregister eller personregister, och f\u00f6r 1600-talet finns dessutom dombokssammandrag publicerade f\u00f6r flera h\u00e4rader, vilka kraftigt underl\u00e4ttar s\u00f6kandet.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      Att d\u00f6ma till b\u00f6ter eller annat straff. Vanligt verb i domsluten.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[18],"class_list":["post-438","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-dombok"],"yoast_head":"\nSakf\u00e4lla - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/falla\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Sakf\u00e4lla - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Att d\u00f6ma till b\u00f6ter eller annat straff. Vanligt verb i domsluten.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/falla\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-16T20:23:38+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/falla\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/falla\\\/\",\"name\":\"Sakf\u00e4lla - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:43+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-16T20:23:38+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/falla\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/falla\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/falla\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Sakf\u00e4lla\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Sakf\u00e4lla - Domboksforskning","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/falla\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Sakf\u00e4lla - Domboksforskning","og_description":"Att d\u00f6ma till b\u00f6ter eller annat straff. Vanligt verb i domsluten.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/falla\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-16T20:23:38+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"8 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/falla\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/falla\/","name":"Sakf\u00e4lla - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:43+00:00","dateModified":"2026-05-16T20:23:38+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/falla\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/falla\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/falla\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Sakf\u00e4lla"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/438","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/438\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":592,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/438\/revisions\/592"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=438"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=438"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}