{"id":437,"date":"2026-05-16T12:48:43","date_gmt":"2026-05-16T11:48:43","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/tingsfrid\/"},"modified":"2026-05-16T21:28:34","modified_gmt":"2026-05-16T20:28:34","slug":"tingsfrid","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/tingsfrid\/","title":{"rendered":"Tingsfrid"},"content":{"rendered":"<p>Vid varje tingssammantr\u00e4de under 1600- och 1700-talen r\u00e5dde ett s\u00e4rskilt r\u00e4ttsligt tillst\u00e5nd som kallades <strong>tingsfrid<\/strong>. Detta var ett juridiskt skydd som omgav sj\u00e4lva tingsplatsen och f\u00f6rhandlingarna, s\u00e5 att r\u00e4tten kunde verka utan st\u00f6rningar fr\u00e5n slagsm\u00e5l, hot eller annat v\u00e5ld. Den som br\u00f6t mot denna frid drabbades av betydligt h\u00e5rdare straff \u00e4n om samma handling skett p\u00e5 annan plats.<\/p>\n<p>F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r tingsfriden en viktig nyckel till att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r vissa brottm\u00e5l i domb\u00f6ckerna fick s\u00e5 str\u00e4nga utslag. N\u00e4r du l\u00e4ser om en f\u00f6rfader som d\u00f6mts f\u00f6r slagsm\u00e5l vid tinget, eller som &#8221;brutit tingsfriden&#8221;, handlar det inte om en vanlig misshandel utan om ett kvalificerat brott mot sj\u00e4lva r\u00e4ttsordningen.<\/p>\n<h2>Vad tingsfrid betyder<\/h2>\n<p>Tingsfrid var det lagstadgade fredstillst\u00e5ndet som r\u00e5dde p\u00e5 tingsplatsen fr\u00e5n det att h\u00e4radsh\u00f6vdingen lyst tinget tills f\u00f6rhandlingarna avslutats. Under denna tid var alla former av v\u00e5ld, slagsm\u00e5l, h\u00f6gljudda gr\u00e4l och vapenbruk s\u00e4rskilt str\u00e4ngt f\u00f6rbjudna. Begreppet \u00e4r besl\u00e4ktat med flera andra &#8221;fridslagar&#8221; som skyddade specifika platser och situationer:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Kyrkofrid<\/strong> skyddade kyrkan och kyrkog\u00e5rden<\/li>\n<li><strong>Hemfrid<\/strong> skyddade det egna hemmet mot inkr\u00e4ktare<\/li>\n<li><strong>Kvinnofrid<\/strong> skyddade kvinnor mot bortr\u00f6vande och \u00f6vergrepp<\/li>\n<li><strong>Tingsfrid<\/strong> skyddade tingsplatsen och r\u00e4ttskipningen<\/li>\n<\/ul>\n<p>Gemensamt f\u00f6r dessa fridslagar var att brott mot dem ans\u00e5gs vara dubbelt allvarliga: dels skedde sj\u00e4lva handlingen (slag, hot, \u00f6vergrepp), dels kr\u00e4nktes den heliga platsen eller institutionen. D\u00e4rf\u00f6r kunde b\u00f6terna f\u00f6rdubblas, vilket p\u00e5 juridiskt spr\u00e5k kallades <em>tveb\u00f6te<\/em>.<\/p>\n<h2>Historisk kontext<\/h2>\n<p>Tanken p\u00e5 s\u00e4rskilda fridslagar g\u00e5r l\u00e5ngt tillbaka i svensk r\u00e4ttshistoria, \u00e5tminstone till de medeltida landskapslagarna. Redan i \u00d6stg\u00f6talagen och Upplandslagen fr\u00e5n 1200- och 1300-talen finner vi best\u00e4mmelser om tingsfrid. Bakgrunden var praktisk: utan ett s\u00e4rskilt skydd kunde tingsf\u00f6rhandlingarna l\u00e4tt urarta i handgripligheter mellan parter, sl\u00e4ktingar och vittnen som ofta bar vapen och hade djupt rotade konflikter att tala om.<\/p>\n<p>I \u00e4ldre tider var tinget inte bara en domstol utan ocks\u00e5 en central samlingsplats f\u00f6r byalivet. H\u00e4r tr\u00e4ffades sockenborna f\u00f6r att h\u00f6ra nyheter, g\u00f6ra aff\u00e4rer, betala skatt, registrera fastighetsaff\u00e4rer och uppg\u00f6ra \u00e4ktenskap. Tingsdagarna var ofta de enda tillf\u00e4llena d\u00e5 hela h\u00e4radet samlades. Att tingsplatsen var fredad gjorde det m\u00f6jligt att bedriva b\u00e5de r\u00e4ttskipning och socialt umg\u00e4nge utan att gamla fiendskap blossade upp i \u00f6ppet v\u00e5ld.<\/p>\n<p>N\u00e4r Sverige under 1600-talet centraliserade och professionaliserade r\u00e4ttsv\u00e4sendet f\u00f6rst\u00e4rktes betydelsen av tingsfriden ytterligare. H\u00e4radsh\u00f6vdingen blev en kunglig \u00e4mbetsman, och brott mot tinget var d\u00e4rmed ocks\u00e5 ett brott mot kronan. Detta gav fridsbegreppet en politisk dimension som h\u00f6ll i sig genom hela env\u00e4ldets tid.<\/p>\n<h2>I 1734 \u00e5rs lag<\/h2>\n<p>N\u00e4r Sveriges rikes lag antogs 1734 kodifierades tingsfriden p\u00e5 flera st\u00e4llen. I <strong>R\u00e4tteg\u00e5ngsbalken<\/strong> regleras hur tinget skulle h\u00e5llas och hur friden skulle lysas, medan <strong>Missg\u00e4rningsbalken<\/strong> stadgade straffen f\u00f6r den som br\u00f6t friden.<\/p>\n<p>Den grundl\u00e4ggande principen var att den som inledde slagsm\u00e5l eller ut\u00f6vade v\u00e5ld p\u00e5 tingsplatsen skulle b\u00f6ta <em>dubbelt<\/em> mot vad samma handling annars kostat. Var det normala botet f\u00f6r en enkel misshandel exempelvis 3 daler silvermynt, blev det 6 daler om g\u00e4rningen skedde under tingsfrid. Vid gr\u00f6vre v\u00e5ld, som blodvite med vapen, kunde b\u00f6terna stiga till 40 daler silvermynt eller mer, en summa som motsvarade ungef\u00e4r en pigas \u00e5rsl\u00f6n och som f\u00f6r en fattig bonde kunde inneb\u00e4ra ekonomisk ruin.<\/p>\n<p>Vid varje ting skulle h\u00e4radsh\u00f6vdingen <strong>&#8221;lysa ting och tingsfrid&#8221;<\/strong> innan f\u00f6rhandlingarna b\u00f6rjade. Proceduren var noggrant reglerad: h\u00e4radsh\u00f6vdingen reste sig fr\u00e5n sin plats vid bordet, slog i bordet med en klubba eller knytn\u00e4ve f\u00f6r att p\u00e5kalla tystnad, och l\u00e4ste d\u00e4refter upp tingsfreden med h\u00f6g och tydlig r\u00f6st. Formuleringen p\u00e5minde alla n\u00e4rvarande om att de befann sig under konungens beskydd och att varje brott mot ordningen skulle straffas h\u00e5rt.<\/p>\n<h2>Hur tingsfrid f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n<p>I tingsprotokollen fr\u00e5n 1600- och 1700-talen \u00e5terkommer tingsfriden i flera typiska sammanhang. Det vanligaste \u00e4r inledningsformuleringar i b\u00f6rjan av varje tingssammantr\u00e4de, d\u00e4r notarien antecknat att tinget och tingsfriden lysts. En typisk formulering kan lyda: <em>&#8221;Sedan Ting och Tingsfrid blifvit lyst, f\u00f6retogs f\u00f6ljande m\u00e5l&#8230;&#8221;<\/em><\/p>\n<p>N\u00e4r n\u00e5gon d\u00f6mdes f\u00f6r att ha brutit tingsfriden f\u00f6rekommer formuleringar som:<\/p>\n<ul>\n<li><em>&#8221;&#8230;f\u00f6r det han \u00e5 Tingsst\u00e4llet slagit N.N. blodvite, d\u00f6mes till tveb\u00f6te&#8230;&#8221;<\/em><\/li>\n<li><em>&#8221;&#8230;brutit Tingsfriden med okv\u00e4dinsord och hugg&#8230;&#8221;<\/em><\/li>\n<li><em>&#8221;&#8230;f\u00f6r oljud och slagsm\u00e5l under Tinget, b\u00f6te dubbelt&#8230;&#8221;<\/em><\/li>\n<\/ul>\n<p>S\u00e5dana notiser \u00e4r guldgruvor f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren eftersom de ofta inneh\u00e5ller detaljerade beskrivningar av vad som h\u00e4nt, vilka vittnen som h\u00f6rts, och vilka sl\u00e4ktrelationer som funnits mellan inblandade. Ett tingsfridsbrott genererade n\u00e4stan alltid mer text i protokollet \u00e4n ett vanligt brottm\u00e5l, eftersom r\u00e4tten var noggrann med att utreda omst\u00e4ndigheterna.<\/p>\n<p>Var ocks\u00e5 uppm\u00e4rksam p\u00e5 fall d\u00e4r tingsfriden \u00e5beropas som <em>f\u00f6rmildrande<\/em> omst\u00e4ndighet, allts\u00e5 n\u00e4r n\u00e5gon h\u00e4vdar att han bara f\u00f6rsvarat sig och att motparten varit den som f\u00f6rst br\u00f6t friden. S\u00e5dana m\u00e5l kan ge inblick i p\u00e5g\u00e5ende sl\u00e4ktfejder och grannkonflikter.<\/p>\n<h2>Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n<p>H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra konkreta r\u00e5d f\u00f6r dig som vill anv\u00e4nda kunskap om tingsfriden i din egen sl\u00e4ktforskning:<\/p>\n<p><strong>1. Leta efter tveb\u00f6te i domboken.<\/strong> Om du ser att en f\u00f6rfader d\u00f6mts till dubbla b\u00f6ter ska du genast fundera p\u00e5 var brottet skett. Tveb\u00f6te \u00e4r en stark indikator p\u00e5 att tingsfrid, kyrkofrid eller annan kvalificerad fridslag brutits. Detta ger dig en social kontext: f\u00f6rfadern var n\u00e4rvarande vid tinget, vilket i sig s\u00e4ger n\u00e5got om hans st\u00e4llning i socknen.<\/p>\n<p><strong>2. Notera tingsdagarna.<\/strong> N\u00e4r du hittar ett tingsfridsbrott, kontrollera vilka andra m\u00e5l som behandlades samma dag. Det \u00e4r inte ovanligt att slagsm\u00e5let uppstod i samband med att en n\u00e4rst\u00e5ende tvist behandlades, exempelvis en arvsuppg\u00f6relse eller en gr\u00e4nstvist. Sammanhanget kan avsl\u00f6ja g\u00f6mda sl\u00e4ktkonflikter.<\/p>\n<p><strong>3. F\u00f6lj vittneslistorna.<\/strong> Vid tingsfridsbrott kallades ofta m\u00e5nga vittnen eftersom h\u00e4ndelsen skett offentligt. Vittnenas namn och uppgivna sl\u00e4ktskap till parterna ger v\u00e4rdefull genealogisk information som annars \u00e4r sv\u00e5r att f\u00e5 fram.<\/p>\n<p><strong>4. J\u00e4mf\u00f6r b\u00f6terna med samtida v\u00e4rden.<\/strong> En bot p\u00e5 40 daler silvermynt kunde tvinga en bonde att s\u00e4lja jord eller boskap. S\u00f6k i jordeb\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder \u00e5ren efter ett tingsfridsbrott f\u00f6r att se om f\u00f6rm\u00f6genhetsf\u00f6rh\u00e5llandena f\u00f6r\u00e4ndrats. Detta kan f\u00f6rklara varf\u00f6r en g\u00e5rd bytt \u00e4gare eller varf\u00f6r familjen flyttat.<\/p>\n<p><strong>5. Anv\u00e4nd inledningsformuleringarna som datering.<\/strong> Om du tappat bort dig i en l\u00e5ng dombok, leta efter frasen om att tinget och tingsfriden lysts. Den markerar alltid b\u00f6rjan p\u00e5 ett nytt tingssammantr\u00e4de och hj\u00e4lper dig att navigera mellan h\u00f6stting, vinterting och sommarting.<\/p>\n<h2>Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n<h3>Vad \u00e4r skillnaden mellan tingsfrid och tveb\u00f6te?<\/h3>\n<p>Tingsfrid \u00e4r sj\u00e4lva det r\u00e4ttsliga skyddet som r\u00e5der p\u00e5 tingsplatsen, medan tveb\u00f6te \u00e4r den straffr\u00e4ttsliga konsekvensen av att bryta mot fridslagen. Tveb\u00f6te betyder bokstavligen &#8221;dubbla b\u00f6ter&#8221; och till\u00e4mpades n\u00e4r n\u00e5gon ut\u00f6vade v\u00e5ld eller oordning p\u00e5 en fredad plats som tinget, kyrkan eller hemmet.<\/p>\n<h3>N\u00e4r upph\u00f6rde tingsfriden som juridiskt begrepp?<\/h3>\n<p>Det formella begreppet tingsfrid med tveb\u00f6te f\u00f6rsvann gradvis under 1800-talet n\u00e4r 1734 \u00e5rs lag reviderades och strafflagen fr\u00e5n 1864 inf\u00f6rdes. Principen att brott mot domstol och r\u00e4ttskipning ska straffas extra str\u00e4ngt finns dock kvar \u00e4n idag i form av brott mot allm\u00e4n ordning och v\u00e5ld mot tj\u00e4nsteman.<\/p>\n<h3>G\u00e4llde tingsfriden bara under sj\u00e4lva f\u00f6rhandlingarna?<\/h3>\n<p>Tingsfriden g\u00e4llde fr\u00e5n det att h\u00e4radsh\u00f6vdingen lyst tinget tills sammantr\u00e4det avslutats f\u00f6r dagen, och omfattade hela tingsplatsen samt v\u00e4gen dit och d\u00e4rifr\u00e5n. Den som angreps p\u00e5 v\u00e4g till eller fr\u00e5n tinget kunde ocks\u00e5 \u00e5beropa fridsbrottet som sk\u00e4rpande omst\u00e4ndighet.<\/p>\n<h3>Hur vet jag om mitt fynd i domboken handlar om tingsfridsbrott?<\/h3>\n<p>Leta efter formuleringar som &#8221;\u00e5 tingsst\u00e4llet&#8221;, &#8221;under tinget&#8221;, &#8221;brutit tingsfriden&#8221; eller &#8221;tveb\u00f6te&#8221;. Om b\u00f6terna \u00e4r dubbelt s\u00e5 h\u00f6ga som normalt f\u00f6r motsvarande brott \u00e4r det ocks\u00e5 en stark indikation. Notarien skrev n\u00e4stan alltid ut platsen f\u00f6r brottet i protokollet.<\/p>\n<h3>Vad h\u00e4nde om en h\u00e4radsh\u00f6vding sj\u00e4lv br\u00f6t tingsfriden?<\/h3>\n<p>H\u00e4radsh\u00f6vdingen hade ett s\u00e4rskilt ansvar att uppr\u00e4tth\u00e5lla friden, och om han sj\u00e4lv missbrukade sin st\u00e4llning eller ut\u00f6vade v\u00e5ld p\u00e5 tinget kunde han st\u00e4llas inf\u00f6r hovr\u00e4tten. S\u00e5dana fall \u00e4r ovanliga men f\u00f6rekommer, och de behandlades d\u00e5 som \u00e4mbetsbrott med b\u00e5de b\u00f6ter och risk f\u00f6r avsked fr\u00e5n tj\u00e4nsten.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Lagens s\u00e4rskilda skydd mot br\u00e5k och v\u00e5ld under p\u00e5g\u00e5ende ting.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[10],"class_list":["post-437","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-tingsdagar"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.6 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Tingsfrid - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/tingsfrid\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Tingsfrid - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Lagens s\u00e4rskilda skydd mot br\u00e5k och v\u00e5ld under p\u00e5g\u00e5ende ting.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/tingsfrid\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-16T20:28:34+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/tingsfrid\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/tingsfrid\\\/\",\"name\":\"Tingsfrid - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:43+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-16T20:28:34+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/tingsfrid\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/tingsfrid\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/tingsfrid\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Tingsfrid\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Tingsfrid - Domboksforskning","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/tingsfrid\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Tingsfrid - Domboksforskning","og_description":"Lagens s\u00e4rskilda skydd mot br\u00e5k och v\u00e5ld under p\u00e5g\u00e5ende ting.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/tingsfrid\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-16T20:28:34+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"8 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/tingsfrid\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/tingsfrid\/","name":"Tingsfrid - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:43+00:00","dateModified":"2026-05-16T20:28:34+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/tingsfrid\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/tingsfrid\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/tingsfrid\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Tingsfrid"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/437","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/437\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":595,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/437\/revisions\/595"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=437"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=437"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}