{"id":436,"date":"2026-05-16T12:48:43","date_gmt":"2026-05-16T11:48:43","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/allmoge\/"},"modified":"2026-05-17T10:59:13","modified_gmt":"2026-05-17T09:59:13","slug":"allmoge","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/allmoge\/","title":{"rendered":"Allmoge"},"content":{"rendered":"<p>N\u00e4r du l\u00e4ser en dombok fr\u00e5n 1600- eller 1700-talet st\u00f6ter du n\u00e4stan omedelbart p\u00e5 ordet <strong>allmoge<\/strong>. Det dyker upp i tingsprotokollens inledningar, i kungliga f\u00f6rordningar och i kyrkans handlingar. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r begreppet centralt, eftersom det \u00e4r just allmogen som utg\u00f6r den absoluta majoriteten av v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4der.<\/p>\n<p>Allmogen var helt enkelt folket p\u00e5 landsbygden, den breda massan av unders\u00e5tar som levde av jorden, hantverket och tj\u00e4nandet. Att f\u00f6rst\u00e5 vad begreppet innebar juridiskt och socialt hj\u00e4lper dig att tolka domb\u00f6ckerna r\u00e4tt och placera dina anor i sitt r\u00e4tta sammanhang.<\/p>\n<h2>Vad termen betyder<\/h2>\n<p>Ordet <strong>allmoge<\/strong> betecknar den vanliga befolkningen p\u00e5 landsbygden, det vill s\u00e4ga unders\u00e5tarna som inte tillh\u00f6rde n\u00e5got av de privilegierade st\u00e5nden. I praktiken omfattade begreppet:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>B\u00f6nder<\/strong> &#8211; s\u00e5v\u00e4l skatteb\u00f6nder som kronob\u00f6nder och fr\u00e4lseb\u00f6nder<\/li>\n<li><strong>Torpare<\/strong> och backstugusittare<\/li>\n<li><strong>Hantverkare p\u00e5 landsbygden<\/strong>, exempelvis smeder, skr\u00e4ddare och skomakare som inte tillh\u00f6rde stadsskr\u00e5na<\/li>\n<li><strong>Tj\u00e4nstefolk<\/strong>, pigor, dr\u00e4ngar och legohjon<\/li>\n<\/ul>\n<p>En vanlig synonym i \u00e4ldre k\u00e4llor \u00e4r <em>menige man<\/em>, och i domb\u00f6ckerna m\u00f6ter man ofta formuleringen <em>menige allmoge<\/em>. B\u00e5da uttrycken syftar p\u00e5 samma kollektiv: det breda folklagret som varken hade adelns privilegier, pr\u00e4sterskapets l\u00e4rdom eller borgarnas stadsr\u00e4ttigheter.<\/p>\n<p>Begreppet var allts\u00e5 i f\u00f6rsta hand <strong>negativt definierat<\/strong>. Allmogen skildes fr\u00e5n:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Adeln<\/strong> (fr\u00e4lset), som hade skattefrihet och egen jurisdiktion<\/li>\n<li><strong>Pr\u00e4sterskapet<\/strong>, som lydde under domkapitlen<\/li>\n<li><strong>Borgerskapet<\/strong> i st\u00e4derna, som lydde under r\u00e5dhusr\u00e4tt och stadslag<\/li>\n<li><strong>Kungens tj\u00e4nstem\u00e4n<\/strong>, \u00e4mbetsm\u00e4n, milit\u00e4rer och hovfolk<\/li>\n<\/ul>\n<h2>Historisk kontext<\/h2>\n<p>Begreppet allmoge har medeltida r\u00f6tter och h\u00f6r samman med st\u00e5ndssamh\u00e4llets uppbyggnad. Sverige var fram till 1866 ett st\u00e5ndsindelat samh\u00e4lle med fyra st\u00e5nd representerade i riksdagen: adel, pr\u00e4ster, borgare och b\u00f6nder. Allmogen var dock ett vidare begrepp \u00e4n bondest\u00e5ndet, eftersom det ocks\u00e5 omfattade dem som inte hade r\u00f6str\u00e4tt i st\u00e5ndsriksdagen, som torpare, tj\u00e4nstefolk och landsbygdshantverkare.<\/p>\n<p>Under stormaktstiden (1611-1718) blev allmogen alltmer f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r kronans intresse. Kungamakten beh\u00f6vde skatteint\u00e4kter, soldater och kontroll, och en l\u00e5ng rad f\u00f6rordningar riktades d\u00e4rf\u00f6r direkt till allmogen. Stadgar om hemmansklyvning, skogshush\u00e5llning, husbehovsbr\u00e4nning, kyrkoplikt och tj\u00e4nstehjonsstadga reglerade i detalj hur den vanliga m\u00e4nniskan skulle leva sitt liv.<\/p>\n<p>Allmogens vardag styrdes i praktiken av tre niv\u00e5er:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Sockenst\u00e4mman<\/strong> under pr\u00e4stens ordf\u00f6randeskap, som hanterade kyrkliga och lokala fr\u00e5gor<\/li>\n<li><strong>H\u00e4radsr\u00e4tten<\/strong> som tingsr\u00e4tt f\u00f6r landsbygden under h\u00e4radsh\u00f6vdingens ledning<\/li>\n<li><strong>Landstinget<\/strong> och senare landsh\u00f6vdingen som representerade kronan p\u00e5 regional niv\u00e5<\/li>\n<\/ul>\n<h2>Juridisk grund<\/h2>\n<p>Allmogen lydde under <strong>landslagen<\/strong>, f\u00f6rst Magnus Erikssons och Kristofers landslag, och fr\u00e5n 1736 under <strong>1734 \u00e5rs lag<\/strong>. Detta skilde dem fr\u00e5n borgerskapet, som l\u00f6d under stadslagen, och fr\u00e5n adeln och pr\u00e4sterskapet som hade egna privilegieforum.<\/p>\n<p>I 1734 \u00e5rs lag regleras allmogens r\u00e4ttsliga st\u00e4llning genom hela lagverket, men s\u00e4rskilt i <strong>R\u00e4tteg\u00e5ngsbalken<\/strong> d\u00e4r h\u00e4radsr\u00e4ttens jurisdiktion fastst\u00e4lls. H\u00e4radsr\u00e4tten d\u00f6mde \u00f6ver allmogen i alla civilm\u00e5l och brottm\u00e5l som inte h\u00f6rde till specialdomstolar. <strong>Tj\u00e4nstehjonsstadgan<\/strong> (ursprungligen 1664, sedan 1686, 1739 och 1805) reglerade s\u00e4rskilt tj\u00e4nstefolkets st\u00e4llning, med str\u00e4nga regler om laga f\u00f6rsvar, det vill s\u00e4ga skyldigheten f\u00f6r obesuttna att ha tj\u00e4nst hos en husbonde.<\/p>\n<p>Brott mot tj\u00e4nstehjonsstadgan kunde leda till b\u00f6ter p\u00e5 flera daler silvermynt. Som j\u00e4mf\u00f6relse kan n\u00e4mnas att en pigas \u00e5rsl\u00f6n under 1700-talets mitt l\u00e5g p\u00e5 omkring 6 till 10 daler silvermynt plus kost och husrum, s\u00e5 \u00e4ven mindre b\u00f6ter slog h\u00e5rt mot allmogens ekonomi.<\/p>\n<h2>Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n<p>Allmoge \u00e4r ett av de allra vanligaste orden i h\u00e4radsr\u00e4tternas protokoll. Det dyker framf\u00f6r allt upp i <strong>tingsinledningarna<\/strong>, d\u00e4r skrivaren noterade n\u00e4r och var tinget h\u00f6lls och med vilka. En typisk formulering kunde lyda:<\/p>\n<p><em>&#8221;Anno 1696 den 16 Martij war laga Tingh h\u00e5llit medh allmogen af Fr\u00ffkzdahls h\u00e4radh&#8221;<\/em><\/p>\n<p>H\u00e4r ser vi att tinget h\u00f6lls &#8221;med&#8221; allmogen, vilket understryker att tinget var en gemensam angel\u00e4genhet mellan kronan (representerad av h\u00e4radsh\u00f6vdingen), n\u00e4mnden (tolv edsvurna b\u00f6nder) och den f\u00f6rsamlade allmogen. Tinget var inte bara en domstol utan ocks\u00e5 en plats d\u00e4r kung\u00f6relser l\u00e4stes upp, fastebrev utf\u00e4rdades och bouppteckningar registrerades.<\/p>\n<p>Andra vanliga formuleringar du m\u00f6ter i domb\u00f6ckerna \u00e4r:<\/p>\n<ul>\n<li><em>&#8221;Menige allmoge tillsporde&#8221;<\/em>, det vill s\u00e4ga att h\u00e4radsh\u00f6vdingen fr\u00e5gade den f\u00f6rsamlade allmogen om n\u00e5got<\/li>\n<li><em>&#8221;Allmogen klagade&#8221;<\/em>, ofta i samband med skatter, v\u00e4gunderh\u00e5ll eller skjutsskyldighet<\/li>\n<li><em>&#8221;F\u00f6rekallades menige man&#8221;<\/em> n\u00e4r allm\u00e4nna kung\u00f6relser skulle g\u00f6ras<\/li>\n<li><em>&#8221;Allmogens besw\u00e4r&#8221;<\/em>, formella klagom\u00e5l som f\u00f6rdes vidare till riksdagen<\/li>\n<\/ul>\n<p>N\u00e4r du l\u00e4ser ett protokoll och st\u00f6ter p\u00e5 ordet allmoge syftar det allts\u00e5 s\u00e4llan p\u00e5 en enskild person utan p\u00e5 <strong>kollektivet<\/strong> som var n\u00e4rvarande vid tinget. Den enskilde bonden eller torparen namnges d\u00e4remot alltid n\u00e4r han eller hon var part i m\u00e5let.<\/p>\n<h2>Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n<p>Att f\u00f6rst\u00e5 allmogebegreppet \u00f6ppnar flera d\u00f6rrar i din forskning. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra konkreta r\u00e5d:<\/p>\n<p><strong>1. Identifiera st\u00e5ndstillh\u00f6righeten f\u00f6rst.<\/strong> Innan du b\u00f6rjar leta efter en ana, fundera \u00f6ver vilket st\u00e5nd personen tillh\u00f6rde. Tillh\u00f6rde han allmogen s\u00f6ker du i h\u00e4radsr\u00e4ttens domb\u00f6cker och sockenst\u00e4mmoprotokoll. Var han borgare s\u00f6ker du i r\u00e5dhusr\u00e4tten. Var han pr\u00e4st s\u00f6ker du i domkapitlets handlingar. Detta sparar dig m\u00e5nga timmar.<\/p>\n<p><strong>2. L\u00e4s tingsinledningarna noga.<\/strong> N\u00e4r du hittar ett ting i ett h\u00e4rad d\u00e4r dina anor bodde, l\u00e4s hela inledningen. D\u00e4r st\u00e5r ofta vilka n\u00e4mndem\u00e4n som tj\u00e4nstgjorde, och n\u00e4mndem\u00e4nnen var alltid bofasta b\u00f6nder i h\u00e4radet. Om din ana var n\u00e4mndeman har du b\u00e5de en social mark\u00f6r och ett sp\u00e5r att f\u00f6lja \u00f6ver flera ting.<\/p>\n<p><strong>3. S\u00f6k i allmogens besv\u00e4r.<\/strong> Vid varje riksdag l\u00e4mnade bondest\u00e5ndet in besv\u00e4r, klagom\u00e5l och \u00f6nskem\u00e5l. Dessa finns bevarade och kan ge v\u00e4rdefull information om f\u00f6rh\u00e5llandena i ett visst h\u00e4rad eller en viss socken. Riksarkivet f\u00f6rvarar materialet under <em>Bondest\u00e5ndets arkiv<\/em>.<\/p>\n<p><strong>4. Anv\u00e4nd kronans f\u00f6rordningar som kontext.<\/strong> N\u00e4r du l\u00e4ser om en ana som d\u00f6mts f\u00f6r olaga br\u00e4nnvinsbr\u00e4nning, otill\u00e5ten skogsavverkning eller f\u00f6rsummad kyrkog\u00e5ng, sl\u00e5 upp den f\u00f6rordning som g\u00e4llde vid tillf\u00e4llet. F\u00f6rordningssamlingarna ger dig den juridiska ram som domen vilade p\u00e5.<\/p>\n<p><strong>5. Gl\u00f6m inte tj\u00e4nstefolket.<\/strong> Pigor och dr\u00e4ngar r\u00e4knades till allmogen men n\u00e4mns s\u00e4llan vid namn i de stora handlingarna. S\u00f6k efter dem i <strong>husf\u00f6rh\u00f6rsl\u00e4ngder<\/strong>, <strong>mantalsl\u00e4ngder<\/strong> och i bouppteckningar d\u00e4r de ibland st\u00e5r upptagna med fordringar p\u00e5 l\u00f6n. Tj\u00e4nstehjonsstadgans krav p\u00e5 laga f\u00f6rsvar g\u00f6r att de b\u00f6r finnas registrerade n\u00e5gonstans varje \u00e5r.<\/p>\n<h2>Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n<h3>Var alla b\u00f6nder en del av allmogen?<\/h3>\n<p>Ja, b\u00e5de skatteb\u00f6nder, kronob\u00f6nder och fr\u00e4lseb\u00f6nder r\u00e4knades till allmogen. Skillnaden l\u00e5g i vem de betalade skatt eller arrende till, inte i deras sociala status. D\u00e4remot r\u00e4knades inte adliga s\u00e4terier eller deras \u00e4gare till allmogen, \u00e4ven om de bodde p\u00e5 landet.<\/p>\n<h3>Var allmoge och bondest\u00e5nd samma sak?<\/h3>\n<p>Nej, bondest\u00e5ndet var det fj\u00e4rde st\u00e5ndet i riksdagen och bestod enbart av skatteb\u00f6nder och kronob\u00f6nder med r\u00f6str\u00e4tt. Allmogen var ett bredare begrepp som \u00e4ven omfattade torpare, backstugusittare, landsbygdshantverkare och tj\u00e4nstefolk, vilka saknade politisk representation.<\/p>\n<h3>Hur skiljer jag allmoge fr\u00e5n borgare i domb\u00f6ckerna?<\/h3>\n<p>Borgare bodde i st\u00e4der och l\u00f6d under r\u00e5dhusr\u00e4tten, medan allmogen bodde p\u00e5 landsbygden och l\u00f6d under h\u00e4radsr\u00e4tten. Om du hittar en person i en h\u00e4radsr\u00e4ttsdombok tillh\u00f6rde han eller hon med st\u00f6rsta sannolikhet allmogen. Hantverkare som bodde p\u00e5 landsbygden r\u00e4knades dock som allmoge \u00e4ven om de ut\u00f6vade ett borgerligt yrke.<\/p>\n<h3>Vad betyder uttrycket &#8221;menige man&#8221;?<\/h3>\n<p>Menige man \u00e4r en synonym till allmoge och betyder ungef\u00e4r &#8221;den vanliga mannen&#8221; eller &#8221;folket i allm\u00e4nhet&#8221;. Uttrycket anv\u00e4ndes b\u00e5de i domb\u00f6cker och i kungliga f\u00f6rordningar f\u00f6r att beteckna det breda folklagret utan privilegier. Det \u00e4r ett kollektivt begrepp och syftar inte p\u00e5 en enskild person.<\/p>\n<h3>N\u00e4r f\u00f6rsvann begreppet allmoge?<\/h3>\n<p>Som juridiskt begrepp f\u00f6rlorade allmogen sin betydelse i och med st\u00e5ndsriksdagens avskaffande 1866 och n\u00e4ringsfrihetens inf\u00f6rande p\u00e5 1860-talet. Som socialt och kulturellt begrepp levde det dock vidare l\u00e5ngt in p\u00e5 1900-talet, s\u00e4rskilt i etnologisk och folklivsforskning d\u00e4r &#8221;allmogekultur&#8221; blev ett centralt forskningsf\u00e4lt.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Folket, unders\u00e5tarna. Vanlig formulering &#8221;menige allmoge&#8221; eller &#8221;menige man&#8221; i tingsinledningar.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[14],"class_list":["post-436","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-stand"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.9 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Allmoge - definition och historisk kontext - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Allmoge (\u00e4ven menige man) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om st\u00e5nd och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/allmoge\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Allmoge - definition och historisk kontext - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Allmoge (\u00e4ven menige man) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om st\u00e5nd och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/allmoge\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T09:59:13+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"7 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/allmoge\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/allmoge\\\/\",\"name\":\"Allmoge - definition och historisk kontext - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:43+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T09:59:13+00:00\",\"description\":\"Allmoge (\u00e4ven menige man) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om st\u00e5nd och hur termen anv\u00e4ndes.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/allmoge\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/allmoge\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/allmoge\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Allmoge\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Allmoge - definition och historisk kontext - Domboksforskning","description":"Allmoge (\u00e4ven menige man) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om st\u00e5nd och hur termen anv\u00e4ndes.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/allmoge\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Allmoge - definition och historisk kontext - Domboksforskning","og_description":"Allmoge (\u00e4ven menige man) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om st\u00e5nd och hur termen anv\u00e4ndes.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/allmoge\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-17T09:59:13+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"7 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/allmoge\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/allmoge\/","name":"Allmoge - definition och historisk kontext - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:43+00:00","dateModified":"2026-05-17T09:59:13+00:00","description":"Allmoge (\u00e4ven menige man) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om st\u00e5nd och hur termen anv\u00e4ndes.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/allmoge\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/allmoge\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/allmoge\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Allmoge"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/436","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/436\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":659,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/436\/revisions\/659"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=436"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=436"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}