{"id":435,"date":"2026-05-16T12:48:42","date_gmt":"2026-05-16T11:48:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/lagbud\/"},"modified":"2026-05-16T20:55:23","modified_gmt":"2026-05-16T19:55:23","slug":"lagbud","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/lagbud\/","title":{"rendered":"Lagbud"},"content":{"rendered":"

N\u00e4r du bl\u00e4ddrar i en h\u00e4rads- eller lagmansr\u00e4tts domb\u00f6cker fr\u00e5n 1600- och 1700-talen st\u00f6ter du f\u00f6rr eller senare p\u00e5 rubriken Lagbud<\/strong>. Termen h\u00f6r hemma i den juridiska processen kring k\u00f6p och f\u00f6rs\u00e4ljning av jord, och den \u00e4r en av de mest v\u00e4rdefulla k\u00e4lltyperna f\u00f6r dig som forskar p\u00e5 g\u00e5rdshistoria, \u00e4garl\u00e4ngder eller sl\u00e4ktens fasta egendom. Bakom det korta ordet d\u00f6ljer sig ett genomt\u00e4nkt system som skulle skydda b\u00e5de s\u00e4ljare, k\u00f6pare och eventuella sl\u00e4ktingar med b\u00f6rdsr\u00e4tt.<\/p>\n

Lagbud betyder i praktiken att en g\u00e5rdsf\u00f6rs\u00e4ljning kungjordes offentligt vid tinget, inte en utan tre g\u00e5nger, innan aff\u00e4ren kunde slutf\u00f6ras med ett fastebrev. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren ger lagbuden d\u00e4rf\u00f6r en kedja av notiser som ofta str\u00e4cker sig \u00f6ver ett eller flera \u00e5r och som tillsammans dokumenterar exakt n\u00e4r en g\u00e5rd bytte \u00e4gare, vem som s\u00e5lde, vem som k\u00f6pte och till vilket pris.<\/p>\n

Vad termen betyder<\/h2>\n

Lagbud \u00e4r synonymt med uppbud<\/strong> och betecknar det offentliga tillk\u00e4nnagivandet vid tinget att en jordegendom hade bytt \u00e4gare genom k\u00f6p, byte eller g\u00e5va. Ordet \u00e4r sammansatt av lag<\/em> och bud<\/em>, allts\u00e5 ett lagstadgat tillk\u00e4nnagivande eller kung\u00f6relse. Genom att lysa k\u00f6pet vid tinget fick alla ber\u00f6rda chansen att framst\u00e4lla eventuella anspr\u00e5k p\u00e5 fastigheten, framf\u00f6r allt sl\u00e4ktingar som kunde \u00e5beropa b\u00f6rdsr\u00e4tt.<\/p>\n

Tre lagbud kr\u00e4vdes innan r\u00e4tten kunde utf\u00e4rda ett fastebrev<\/strong>, det vill s\u00e4ga det slutgiltiga lagfartsbeviset som bekr\u00e4ftade k\u00f6parens \u00e4gander\u00e4tt. Om ingen inv\u00e4nde under uppbudstiden ans\u00e5gs k\u00f6pet st\u00e5 fast, och fastebrevet kunde utf\u00e4rdas efter det tredje uppbudet. Systemet fungerade allts\u00e5 som en form av offentlig lagfart l\u00e5ngt innan moderna fastighetsregister fanns.<\/p>\n

Historisk kontext<\/h2>\n

Bruket att lysa jordk\u00f6p vid tinget g\u00e5r tillbaka till medeltiden och de \u00e4ldre landskapslagarna. Redan i Magnus Erikssons landslag fr\u00e5n mitten av 1300-talet fanns regler om att jordk\u00f6p skulle kung\u00f6ras offentligt, och principen levde kvar genom Kristofers landslag och vidare in i 1734 \u00e5rs lag. Tanken bottnade i den starka st\u00e4llning som sl\u00e4kten och b\u00f6rdsr\u00e4tten hade i det gamla bondesamh\u00e4llet. Jord ans\u00e5gs inte tillh\u00f6ra individen utan sl\u00e4kten, och en f\u00f6rs\u00e4ljning utanf\u00f6r sl\u00e4kten kunde d\u00e4rf\u00f6r inte ske utan att sl\u00e4ktingarna gavs m\u00f6jlighet att l\u00f6sa in g\u00e5rden.<\/p>\n

Under 1600- och 1700-talen blev lagbuden allt mer formaliserade. H\u00e4radsr\u00e4tterna f\u00f6rde noggranna protokoll, och uppbuden noterades systematiskt i domb\u00f6ckerna. F\u00f6r kronan och staten var det ocks\u00e5 viktigt att veta vem som \u00e4gde vilken jord, eftersom skatten kn\u00f6ts till hemmanet. Lagbuden blev d\u00e4rmed en h\u00f6rnsten i b\u00e5de den civilr\u00e4ttsliga och den fiskala administrationen av landet.<\/p>\n

I 1734 \u00e5rs lag<\/h2>\n

I 1734 \u00e5rs lag regleras lagbuden i Jordabalken<\/strong>, framf\u00f6r allt i de inledande kapitlen om k\u00f6p av fast egendom. H\u00e4r fastsl\u00e5s att den som k\u00f6pt jord skulle bjuda upp den vid tre p\u00e5 varandra f\u00f6ljande lagtima ting, det vill s\u00e4ga de ordinarie ting som h\u00f6lls tv\u00e5 till tre g\u00e5nger per \u00e5r i varje h\u00e4rad. Eftersom tingen h\u00f6lls med flera m\u00e5naders mellanrum tog hela processen ofta minst ett \u00e5r, ibland l\u00e4ngre om k\u00f6paren f\u00f6rsummade att l\u00e5ta uppbjuda i tid.<\/p>\n

Lagen reglerade ocks\u00e5 b\u00f6rdsr\u00e4tten i n\u00e4ra anslutning till uppbudsf\u00f6rfarandet. Sl\u00e4ktingar som ville l\u00f6sa in den s\u00e5lda jorden m\u00e5ste anm\u00e4la sitt anspr\u00e5k inom viss tid efter uppbuden, annars f\u00f6rlorade de sin r\u00e4tt. Om inga klander framst\u00e4lldes efter det tredje lagbudet kunde fasta meddelas och fastebrevet utf\u00e4rdas. Detta brev fungerade som den slutgiltiga handlingen som bekr\u00e4ftade \u00e4gander\u00e4tten.<\/p>\n

Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n

I domb\u00f6ckerna hittar du uppbuden samlade under rubriken Lagbud<\/strong> eller Uppbud<\/strong>, oftast i b\u00f6rjan eller slutet av varje tings protokoll. H\u00e4radsskrivaren f\u00f6rde dem som en egen avdelning f\u00f6r att de skulle vara l\u00e4tta att hitta och kontrollera mellan tingen. En typisk notis kunde se ut ungef\u00e4r s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

    \n
  • ”F\u00f6rsta g\u00e5ngen uppbj\u00f6ds Per Andersson i \u00d6sterg\u00e5rden hans k\u00f6p af halfva hemmanet Lillb\u00f6le, 1\/4 mantal, som han af sin sv\u00e5ger Erik Larsson tillhandlat sig f\u00f6r 120 daler silvermynt.”<\/em><\/li>\n
  • ”Andra g\u00e5ngen lagbj\u00f6ds samma hemman, klander ej framst\u00e4lldt.”<\/em><\/li>\n
  • ”Tredje g\u00e5ngen lagbj\u00f6ds, och som ingen klandrade, meddelades fasta.”<\/em><\/li>\n<\/ul>\n

    En vanlig formulering \u00e4r ”lagbuden g\u00e5ngor”<\/em>, allts\u00e5 antalet g\u00e5nger jorden bjudits upp. N\u00e4r du l\u00e4ser protokollen \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r v\u00e4rt att leta efter formuleringar som ”f\u00f6rsta g\u00e5ngen uppbj\u00f6ds”, ”andra g\u00e5ngen lagbj\u00f6ds” och ”tredje g\u00e5ngen, och som ingen klandrade, meddelades fasta”. Notisen anger n\u00e4stan alltid s\u00e4ljarens och k\u00f6parens namn, sl\u00e4ktskap mellan parterna, g\u00e5rdens namn och mantal, samt k\u00f6pesumman.<\/p>\n

    Mellan de tre lagbuden f\u00f6rfl\u00f6t vanligtvis tv\u00e5 till fyra m\u00e5nader, beroende p\u00e5 hur tingen var utspridda \u00f6ver \u00e5ret. I praktiken innebar det att en hel uppbudskedja str\u00e4ckte sig \u00f6ver ungef\u00e4r ett kalender\u00e5r. Ibland kan du se att andra eller tredje uppbudet skedde f\u00f6rst ett par \u00e5r senare, vilket tyder p\u00e5 att k\u00f6paren dr\u00f6jt med att fullf\u00f6lja processen.<\/p>\n

    Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n

    Lagbuden \u00e4r en guldgruva f\u00f6r dig som vill kartl\u00e4gga g\u00e5rdars och sl\u00e4kters historia. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra konkreta tips f\u00f6r hur du kan utnyttja dem:<\/p>\n

      \n
    • F\u00f6lj kedjan av tre uppbud.<\/strong> N\u00e4r du hittar ett f\u00f6rsta uppbud, leta vidare i protokollen fr\u00e5n de f\u00f6ljande tv\u00e5 eller tre tingen efter andra och tredje g\u00e5ngen. Tillsammans ger de en fullst\u00e4ndig bild av aff\u00e4ren och bekr\u00e4ftar att k\u00f6pet gick i l\u00e5s.<\/li>\n
    • Notera sl\u00e4ktskapet.<\/strong> Uppbuden anger ofta hur s\u00e4ljare och k\u00f6pare \u00e4r sl\u00e4kt, till exempel ”af sin sv\u00e4rfader”, ”af sin broder” eller ”af sin hustrus arf”. Detta \u00e4r ov\u00e4rderlig information f\u00f6r att binda samman generationer och bekr\u00e4fta gifterm\u00e5l.<\/li>\n
    • J\u00e4mf\u00f6r med bouppteckningar.<\/strong> Om du vet att en g\u00e5rd s\u00e5ldes ut ur ett d\u00f6dsbo, s\u00f6k bouppteckningen i samma h\u00e4radsr\u00e4tt. Den anger v\u00e4rdet p\u00e5 g\u00e5rden, och uppbuden visar till vem den s\u00e5ldes och f\u00f6r vilket pris.<\/li>\n
    • Koppla till fastebrevet.<\/strong> Det tredje uppbudet f\u00f6ljs ofta av en notering om att fasta meddelats. S\u00f6k sedan efter sj\u00e4lva fastebrevet, som kan inneh\u00e5lla ytterligare detaljer om gr\u00e4nser, \u00e5byggnader och \u00e4ldre \u00e4gare.<\/li>\n
    • Anv\u00e4nd jordeb\u00f6cker som komplement.<\/strong> Genom att kombinera lagbud med jordeb\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder kan du bygga en komplett \u00e4garl\u00e4ngd f\u00f6r en g\u00e5rd genom flera generationer.<\/li>\n<\/ul>\n

      Ett praktiskt r\u00e5d \u00e4r att alltid registrera datum, sidnummer och tingsplats n\u00e4r du transkriberar ett uppbud. Eftersom uppbuden \u00e5terkommer flera g\u00e5nger f\u00f6r samma k\u00f6p \u00e4r det l\u00e4tt att blanda ihop dem om du inte \u00e4r noggrann med k\u00e4llh\u00e4nvisningarna.<\/p>\n

      Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

      Vad \u00e4r skillnaden mellan lagbud och uppbud?<\/h3>\n

      Det \u00e4r ingen reell skillnad. Lagbud och uppbud \u00e4r synonymer och b\u00e5da anv\u00e4nds i domb\u00f6ckerna f\u00f6r att beteckna det offentliga tillk\u00e4nnagivandet av en jordaff\u00e4r vid tinget. Vilken term som anv\u00e4ndes varierade mellan olika h\u00e4radsskrivare och tidsperioder, men inneb\u00f6rden \u00e4r densamma.<\/p>\n

      Varf\u00f6r kr\u00e4vdes tre lagbud och inte bara ett?<\/h3>\n

      Tre lagbud gav sl\u00e4ktingar med b\u00f6rdsr\u00e4tt tillr\u00e4cklig tid att f\u00e5 k\u00e4nnedom om f\u00f6rs\u00e4ljningen och eventuellt framst\u00e4lla klander. Eftersom tingen h\u00f6lls med flera m\u00e5naders mellanrum str\u00e4ckte sig processen \u00f6ver ungef\u00e4r ett \u00e5r, vilket ans\u00e5gs vara en rimlig frist. Systemet skyddade b\u00e5de sl\u00e4ktens r\u00e4tt till jorden och k\u00f6parens trygghet i att ingen senare skulle kunna ifr\u00e5gas\u00e4tta aff\u00e4ren.<\/p>\n

      Vad h\u00e4nde om n\u00e5gon klandrade uppbudet?<\/h3>\n

      Om en sl\u00e4kting eller annan ber\u00e4ttigad person framst\u00e4llde klander, det vill s\u00e4ga juridisk inv\u00e4ndning, fick r\u00e4tten pr\u00f6va saken. Vanligen handlade det om b\u00f6rdsr\u00e4tt, allts\u00e5 att en n\u00e4rmare sl\u00e4kting ville l\u00f6sa in g\u00e5rden till samma pris som k\u00f6paren betalat. Domstolen avgjorde d\u00e5 vem som hade b\u00e4ttre r\u00e4tt, och om klandret bif\u00f6lls fick k\u00f6paren tillbaka sina pengar medan sl\u00e4ktingen \u00f6vertog g\u00e5rden.<\/p>\n

      Var hittar jag lagbuden i domb\u00f6ckerna?<\/h3>\n

      Uppbuden ligger oftast samlade under en egen rubrik, ”Lagbud” eller ”Uppbud”, i b\u00f6rjan eller slutet av varje tings protokoll. I de digitaliserade domb\u00f6ckerna hos Riksarkivet kan du bl\u00e4ddra genom protokollen ting f\u00f6r ting och leta efter denna rubrik. M\u00e5nga h\u00e4radsr\u00e4tter har ocks\u00e5 register i slutet av varje \u00e5rs domb\u00f6cker d\u00e4r uppbuden listas alfabetiskt efter g\u00e5rdsnamn.<\/p>\n

      Kan jag lita p\u00e5 k\u00f6pesumman som anges i uppbudet?<\/h3>\n

      I de flesta fall ja, men var medveten om att summan ibland angavs l\u00e4gre \u00e4n verklig betalning f\u00f6r att undvika skatt, eller h\u00f6gre f\u00f6r att f\u00f6rsv\u00e5ra inl\u00f6sen genom b\u00f6rdsr\u00e4tt. J\u00e4mf\u00f6r g\u00e4rna k\u00f6pesumman med g\u00e5rdens taxerade v\u00e4rde i jordeb\u00f6ckerna och med eventuella bouppteckningar f\u00f6r att f\u00e5 en mer komplett bild av aff\u00e4rens verkliga omfattning.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      Synonymt med uppbud \u2013 tillk\u00e4nnagivande av g\u00e5rdsf\u00f6rs\u00e4ljning vid tinget.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[12],"class_list":["post-435","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-egendom"],"yoast_head":"\nLagbud - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/lagbud\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Lagbud - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Synonymt med uppbud \u2013 tillk\u00e4nnagivande av g\u00e5rdsf\u00f6rs\u00e4ljning vid tinget.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/lagbud\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-16T19:55:23+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/lagbud\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/lagbud\\\/\",\"name\":\"Lagbud - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:42+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-16T19:55:23+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/lagbud\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/lagbud\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/lagbud\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Lagbud\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Lagbud - Domboksforskning","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/lagbud\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Lagbud - Domboksforskning","og_description":"Synonymt med uppbud \u2013 tillk\u00e4nnagivande av g\u00e5rdsf\u00f6rs\u00e4ljning vid tinget.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/lagbud\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-16T19:55:23+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"8 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/lagbud\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/lagbud\/","name":"Lagbud - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:42+00:00","dateModified":"2026-05-16T19:55:23+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/lagbud\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/lagbud\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/lagbud\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Lagbud"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/435","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/435\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":575,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/435\/revisions\/575"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=435"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=435"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}