{"id":433,"date":"2026-05-16T12:48:42","date_gmt":"2026-05-16T11:48:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/okvadesord\/"},"modified":"2026-05-17T10:34:35","modified_gmt":"2026-05-17T09:34:35","slug":"okvadesord","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/okvadesord\/","title":{"rendered":"Okv\u00e4desord"},"content":{"rendered":"

Den som bl\u00e4ddrar i en svensk dombok fr\u00e5n 1600- eller 1700-talet st\u00f6ter snart p\u00e5 m\u00e5l om okv\u00e4desord<\/strong>. Begreppet samlar de sk\u00e4llsord och neds\u00e4ttande tillm\u00e4len som ans\u00e5gs s\u00e5 allvarliga att de kunde tas upp inf\u00f6r h\u00e4radsr\u00e4tten. Att kalla n\u00e5gon f\u00f6r tjuv, hora eller hundsfott var inte bara en f\u00f6rol\u00e4mpning utan ett brott som kunde rendera k\u00e4nnbara b\u00f6ter.<\/p>\n

F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r okv\u00e4desm\u00e5len en guldgruva. De ger inblick i grannskapets konflikter, sociala sp\u00e4nningar och vardagsspr\u00e5k p\u00e5 ett s\u00e4tt som f\u00e5 andra k\u00e4llor f\u00f6rm\u00e5r. H\u00e4r f\u00e5r vi h\u00f6ra hur m\u00e4nniskor faktiskt talade till varandra n\u00e4r t\u00e5lamodet brast, och vilka anklagelser som ans\u00e5gs s\u00e5 graverande att de kr\u00e4vde r\u00e4ttslig uppr\u00e4ttelse.<\/p>\n

Vad termen betyder<\/h2>\n

Okv\u00e4desord, \u00e4ven stavat okv\u00e4dningsord<\/em>, \u00e4r ett gammalt juridiskt begrepp f\u00f6r \u00e4rekr\u00e4nkande ord, det vill s\u00e4ga sk\u00e4llsord och beskyllningar som kr\u00e4nkte en persons \u00e4ra och goda namn. Termen kommer av fornsvenskans kv\u00e6\u00f0a<\/em> (s\u00e4ga, yttra) med negationsf\u00f6rled, allts\u00e5 ungef\u00e4r ”ord man inte borde s\u00e4ga”.<\/p>\n

I r\u00e4ttslig mening omfattade okv\u00e4desord muntliga f\u00f6rol\u00e4mpningar, medan skriftliga \u00e4rekr\u00e4nkningar och spridda rykten ofta hanterades under den n\u00e4rliggande termen \u00e4rekr\u00e4nkning<\/strong> (arekrankning). Gr\u00e4nsen var inte alltid skarp, men okv\u00e4desm\u00e5l r\u00f6rde typiskt ett konkret, h\u00f6rt yttrande inf\u00f6r vittnen.<\/p>\n

Det centrala var att orden tillvitade n\u00e5gon en konkret last eller ett brott. Att kalla en person ”tjuv” var att anklaga honom f\u00f6r st\u00f6ld; att kalla en kvinna ”hora” var att anklaga henne f\u00f6r otukt. Eftersom \u00e4ran var en juridiskt och socialt avg\u00f6rande tillg\u00e5ng i det gamla bondesamh\u00e4llet, blev orden i sig en kr\u00e4nkning som r\u00e4tten m\u00e5ste pr\u00f6va.<\/p>\n

Historisk kontext<\/h2>\n

Okv\u00e4desord regleras redan i de medeltida landskapslagarna. B\u00e5de \u00d6stg\u00f6talagen, V\u00e4stg\u00f6talagen och Magnus Erikssons landslag inneh\u00e5ller best\u00e4mmelser om vad som h\u00e4nder n\u00e4r n\u00e5gon tillvitar en annan brott eller skamlig last. I dessa \u00e4ldsta lagar fanns ofta en gradering: vissa ord ans\u00e5gs s\u00e5 grova att den f\u00f6ror\u00e4ttade kunde kr\u00e4va att den som yttrat dem skulle ”b\u00e4ra orden tillbaka” inf\u00f6r tinget, det vill s\u00e4ga offentligt ta tillbaka p\u00e5st\u00e5endet.<\/p>\n

Begreppet f\u00f6ljer med genom Kristoffers landslag och vidare in i 1734 \u00e5rs lag. Det fanns kvar som r\u00e4ttsligt grepp fram till 1864 \u00e5rs strafflag, d\u00e5 det moderniserades och uppgick i best\u00e4mmelserna om \u00e4rekr\u00e4nkning och f\u00f6rol\u00e4mpning. Under hela denna l\u00e5nga period, fr\u00e5n medeltiden fram till mitten av 1800-talet, h\u00f6rde okv\u00e4desm\u00e5len till de vanligaste vid svenska h\u00e4radsr\u00e4tter.<\/p>\n

I 1600-talets domb\u00f6cker \u00e4r dessa m\u00e5l bland de allra vanligaste man st\u00f6ter p\u00e5. En aktiv h\u00e4radsr\u00e4tt kunde behandla flera okv\u00e4desm\u00e5l per ting, ofta sammanfl\u00e4tade med slagsm\u00e5l, fylleri och \u00e4ldre os\u00e4mja mellan grannar.<\/p>\n

Okv\u00e4desord i 1734 \u00e5rs lag<\/h2>\n

I 1734 \u00e5rs lag regleras okv\u00e4desord fr\u00e4mst i Missg\u00e4rningsbalken kapitel 60<\/strong>, som handlar om \u00e4rekr\u00e4nkning genom ord. Lagen graderar straffet efter ordens grovhet, omst\u00e4ndigheterna och vem som drabbades.<\/p>\n

Standardboten f\u00f6r ett enkelt okv\u00e4desord l\u00e5g p\u00e5 3 till 6 marker silvermynt<\/strong>. F\u00f6r en bonde motsvarade detta ungef\u00e4r en eller tv\u00e5 dagsverken av en dr\u00e4ng, allts\u00e5 ingen ruinerande summa men nog f\u00f6r att markera allvaret. Gr\u00f6vre tillm\u00e4len kunde ge betydligt h\u00f6gre b\u00f6ter, och vid upprepade f\u00f6rseelser steg straffet snabbt.<\/p>\n

Lagen r\u00e4knade ocks\u00e5 upp sk\u00e4rpande omst\u00e4ndigheter<\/strong> som kunde f\u00f6rdubbla eller m\u00e5ngdubbla straffet:<\/p>\n

    \n
  • Brott under tingsfrid:<\/strong> Om okv\u00e4desordet yttrades p\u00e5 sj\u00e4lva tingsplatsen, medan tinget p\u00e5gick, utgick tveb\u00f6te<\/em>, allts\u00e5 dubbla b\u00f6ter. Tingsfriden var helig och kr\u00e4nkningen av den v\u00e4gde tungt.<\/li>\n
  • Mot \u00e4mbetsperson:<\/strong> Att skymfa en kronofogde, l\u00e4nsman, pr\u00e4st eller n\u00e4mndeman gav sk\u00e4rpt straff eftersom det ocks\u00e5 kr\u00e4nkte \u00e4mbetet.<\/li>\n
  • Mot kvinna:<\/strong> Sexuellt neds\u00e4ttande ord mot en kvinna, s\u00e4rskilt en gift s\u00e5dan, bed\u00f6mdes str\u00e4ngare eftersom de hotade hela hush\u00e5llets heder.<\/li>\n
  • Inf\u00f6r m\u00e5nga \u00e5h\u00f6rare:<\/strong> Ju fler som h\u00f6rt orden, desto st\u00f6rre skada p\u00e5 ryktet och desto h\u00f6gre bot.<\/li>\n<\/ul>\n

    Den som inte kunde betala b\u00f6terna fick ist\u00e4llet underg\u00e5 kroppsstraff, vanligen sp\u00f6slitning eller tid p\u00e5 stocken utanf\u00f6r kyrkan.<\/p>\n

    Vanliga okv\u00e4desord<\/h2>\n

    Domb\u00f6ckerna \u00e5terger orden ordagrant, vilket g\u00f6r materialet ovanligt rakt och konkret. Bland de vanligaste okv\u00e4desorden \u00e5terfinns:<\/p>\n

      \n
    • Hundsfott:<\/strong> Ett av de allra gr\u00f6vsta orden i tidigmodern svenska, ursprungligen syftande p\u00e5 hundens k\u00f6nsorgan. Anv\u00e4ndes som extrem nedv\u00e4rdering av en man och gav n\u00e4stan alltid sk\u00e4rpt straff.<\/li>\n
    • Tjuv:<\/strong> En direkt anklagelse om st\u00f6ld. Eftersom tjuvnad var ett allvarligt brott som kunde ge sp\u00f6straff eller v\u00e4rre, v\u00e4gde anklagelsen tungt.<\/li>\n
    • Hora:<\/strong> Det vanligaste grova ordet mot kvinnor, med anklagelse om otukt eller \u00e4ktenskapsbrott.<\/li>\n
    • Trollkona:<\/strong> Anklagelse om trolldom, s\u00e4rskilt farligt under 1600-talets h\u00e4xprocesser d\u00e5 ordet kunde leda till verklig utredning av den utpekade.<\/li>\n
    • Sk\u00e4lm:<\/strong> En o\u00e4rlig person, bedragare eller skurk. Mindre grovt \u00e4n tjuv men \u00e4nd\u00e5 klart kr\u00e4nkande.<\/li>\n
    • Tjuvkona:<\/strong> Den kvinnliga motsvarigheten till tjuv, ofta kombinerat med andra tillm\u00e4len.<\/li>\n<\/ul>\n

      Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n

      Okv\u00e4desm\u00e5l brukar inledas med att den f\u00f6ror\u00e4ttade ”klageligen androg” eller ”med klagan f\u00f6retr\u00e4dde” och ber\u00e4ttade vad som h\u00e4nt. Formuleringar man ofta m\u00f6ter \u00e4r:<\/p>\n

        \n
      • ”…hade kallat honom tjuv och sk\u00e4lm i m\u00e5nga mans n\u00e4rvaro…”<\/em><\/li>\n
      • ”…okv\u00e4dat henne med hora och trollkona…”<\/em><\/li>\n
      • ”…uttalat \u00e5tskilliga grova okv\u00e4desord emot…”<\/em><\/li>\n
      • ”…f\u00e4llt s\u00e5dana ord som henne l\u00e4nda till nesa och vanfrejd…”<\/em><\/li>\n<\/ul>\n

        Efter klagandens framst\u00e4llning h\u00f6rs vittnen, vanligen tv\u00e5 eller tre, som intygar vad de h\u00f6rt. Den anklagade f\u00e5r svara och kan antingen erk\u00e4nna, neka eller h\u00e4vda att orden f\u00e4llts ”i hastigt mod” eller ”under dryckenskap”, omst\u00e4ndigheter som ibland kunde mildra straffet.<\/p>\n

        Domen brukar formuleras som att den skyldige ”saker f\u00e4lldes” eller ”sakf\u00e4lldes till” ett visst belopp i b\u00f6ter. Ofta st\u00e5r \u00e4ven att den d\u00f6mde skulle ”orden tillbaka taga” eller bedyra att han ”intet visste annat med henne \u00e4n \u00e4rligt och gott”, allts\u00e5 offentligt \u00e5terkalla anklagelsen och \u00e5teruppr\u00e4tta motpartens heder.<\/p>\n

        I \u00e4ldre domb\u00f6cker fr\u00e5n 1600-talet \u00e4r noteringarna ofta kortfattade och r\u00e4ttframma, medan 1700-talets protokoll blir mer formelartade och utf\u00f6rliga. Vid genoml\u00e4sning kan man s\u00f6ka efter ord som okv\u00e4da<\/strong>, tillvitelse<\/strong>, sm\u00e4delse<\/strong>, tillm\u00e4le<\/strong> och arekrankning<\/strong>.<\/p>\n

        Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n

        Okv\u00e4desm\u00e5l \u00e4r en underskattad k\u00e4lla f\u00f6r den som vill f\u00f6rst\u00e5 sina f\u00f6rf\u00e4der som m\u00e4nniskor. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra konkreta tips:<\/p>\n

          \n
        • L\u00e4s hela m\u00e5let, inte bara domen.<\/strong> Vittnesm\u00e5len inneh\u00e5ller ofta detaljer om vardagslivet, tidpunkter, platser och relationer som inte framg\u00e5r n\u00e5gon annanstans. Du kan f\u00e5 veta att din anfader hade en viss tvist med en granne sedan tio \u00e5r tillbaka, eller att en konflikt r\u00f6rde en g\u00e4rdesg\u00e5rd eller ett djur.<\/li>\n
        • F\u00f6lj kedjan bak\u00e5t.<\/strong> Ett okv\u00e4desm\u00e5l uppst\u00e5r s\u00e4llan ur tomma intet. Bl\u00e4ddra i tidigare ting f\u00f6r att se om parterna f\u00f6rekommit i andra m\u00e5l, kanske som vittnen i ett tjuvnadsm\u00e5l eller som parter i en arvstvist. Konflikter har djupa r\u00f6tter.<\/li>\n
        • Notera vittnena.<\/strong> De som vittnar \u00e4r ofta grannar, sl\u00e4ktingar eller andra som stod den f\u00f6ror\u00e4ttade n\u00e4ra. Vittneslistorna kan ge ledtr\u00e5dar om sociala n\u00e4tverk och sl\u00e4ktskap som inte syns i kyrkb\u00f6ckerna.<\/li>\n
        • Tolka ordens inneb\u00f6rd i sitt sammanhang.<\/strong> ”Trollkona” p\u00e5 1670-talet var n\u00e5got helt annat \u00e4n samma ord p\u00e5 1740-talet. S\u00e4tt orden i sin tid och fundera p\u00e5 vad anklagelsen faktiskt antydde om personen.<\/li>\n
        • Anv\u00e4nd sak\u00f6resl\u00e4ngderna som genv\u00e4g.<\/strong> H\u00e4radsr\u00e4tternas sak\u00f6resl\u00e4ngder, allts\u00e5 sammanst\u00e4llningar av utd\u00f6mda b\u00f6ter, \u00e4r en snabb v\u00e4g in i materialet. Hittar du en anfader d\u00e4r kan du sedan sl\u00e5 upp sj\u00e4lva m\u00e5let i domboken.<\/li>\n<\/ul>\n

          Gl\u00f6m inte att okv\u00e4desm\u00e5l ocks\u00e5 kan d\u00f6lja viktig information om brott som aldrig formellt \u00e5talades. N\u00e4r n\u00e5gon kallades ”tjuv” inf\u00f6r r\u00e4tten kan det betyda att det fanns en faktisk misstanke om st\u00f6ld som av olika sk\u00e4l aldrig pr\u00f6vades som tjuvnadsm\u00e5l.<\/p>\n

          Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

          Varf\u00f6r var okv\u00e4desord ett s\u00e5 allvarligt brott?<\/h3>\n

          I det tidigmoderna bondesamh\u00e4llet var \u00e4ran en konkret tillg\u00e5ng. En person med d\u00e5ligt rykte fick sv\u00e5rare att gifta sig, ing\u00e5 avtal, st\u00e5 fadder eller vittna i r\u00e4tten. Att bli kallad tjuv eller hora kunde f\u00e5 l\u00e5ngvariga sociala och ekonomiska konsekvenser, och d\u00e4rf\u00f6r erbj\u00f6d lagen r\u00e4ttslig uppr\u00e4ttelse genom b\u00f6ter och offentligt \u00e5tertagande av orden.<\/p>\n

          Vad var skillnaden mellan okv\u00e4desord och \u00e4rekr\u00e4nkning?<\/h3>\n

          Begreppen \u00f6verlappar mycket. Okv\u00e4desord syftar oftast p\u00e5 muntliga, direkt yttrade sk\u00e4llsord, medan \u00e4rekr\u00e4nkning (arekrankning) \u00e4r en bredare juridisk kategori som \u00e4ven omfattar skriftliga sm\u00e4deskrifter, spridda rykten och beskyllningar utan direkt konfrontation. I praktiken anv\u00e4nds termerna ibland synonymt i domb\u00f6ckerna.<\/p>\n

          Vad menas med tveb\u00f6te?<\/h3>\n

          Tveb\u00f6te betyder dubbla b\u00f6ter och utgick vid sk\u00e4rpande omst\u00e4ndigheter, framf\u00f6r allt n\u00e4r brottet begicks under tingsfrid p\u00e5 tingsplatsen. Om standardboten var 3 marker silvermynt blev tveb\u00f6tet allts\u00e5 6 marker. Vid s\u00e4rskilt grova fall kunde b\u00f6terna ocks\u00e5 tredubblas eller mer.<\/p>\n

          Hur hittar jag okv\u00e4desm\u00e5l om mina f\u00f6rf\u00e4der?<\/h3>\n

          De finns i h\u00e4radsr\u00e4tternas och r\u00e5dhusr\u00e4tternas domb\u00f6cker, som idag f\u00f6rvaras hos Riksarkivet och i landsarkiven. M\u00e5nga dombokserier fr\u00e5n 1600- och 1700-talen \u00e4r digitaliserade och s\u00f6kbara via Riksarkivets digitala forskarsal. B\u00f6rja med sak\u00f6resl\u00e4ngderna f\u00f6r en snabb \u00f6versikt och g\u00e5 sedan vidare till sj\u00e4lva protokollen.<\/p>\n

          Vad h\u00e4nde om den d\u00f6mde inte kunde betala b\u00f6terna?<\/h3>\n

          D\u00e5 utgick kroppsstraff ist\u00e4llet, vanligen sp\u00f6slitning f\u00f6r m\u00e4n och risslitning f\u00f6r kvinnor. Antalet slag best\u00e4mdes utifr\u00e5n b\u00f6tesbeloppet. Ett alternativ var att sitta i stocken utanf\u00f6r kyrkan p\u00e5 s\u00f6ndagen, vilket b\u00e5de var fysiskt obehagligt och en offentlig f\u00f6r\u00f6dmjukelse som i sig drabbade hedern.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

          \u00c4rekr\u00e4nkande ord. Gammalt juridiskt begrepp f\u00f6r uttalanden som angriper n\u00e5gons heder.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[11],"class_list":["post-433","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-brott"],"yoast_head":"\nOkv\u00e4desord - definition, straff och dombokspraxis - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Okv\u00e4desord (\u00e4ven okv\u00e4dningsord) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om brott och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/okvadesord\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Okv\u00e4desord - definition, straff och dombokspraxis - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Okv\u00e4desord (\u00e4ven okv\u00e4dningsord) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om brott och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/okvadesord\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T09:34:35+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"9 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/okvadesord\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/okvadesord\\\/\",\"name\":\"Okv\u00e4desord - definition, straff och dombokspraxis - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:42+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T09:34:35+00:00\",\"description\":\"Okv\u00e4desord (\u00e4ven okv\u00e4dningsord) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om brott och hur termen anv\u00e4ndes.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/okvadesord\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/okvadesord\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/okvadesord\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Okv\u00e4desord\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Okv\u00e4desord - definition, straff och dombokspraxis - Domboksforskning","description":"Okv\u00e4desord (\u00e4ven okv\u00e4dningsord) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om brott och hur termen anv\u00e4ndes.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/okvadesord\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Okv\u00e4desord - definition, straff och dombokspraxis - Domboksforskning","og_description":"Okv\u00e4desord (\u00e4ven okv\u00e4dningsord) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om brott och hur termen anv\u00e4ndes.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/okvadesord\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-17T09:34:35+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"9 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/okvadesord\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/okvadesord\/","name":"Okv\u00e4desord - definition, straff och dombokspraxis - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:42+00:00","dateModified":"2026-05-17T09:34:35+00:00","description":"Okv\u00e4desord (\u00e4ven okv\u00e4dningsord) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om brott och hur termen anv\u00e4ndes.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/okvadesord\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/okvadesord\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/okvadesord\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Okv\u00e4desord"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/433","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/433\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":641,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/433\/revisions\/641"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=433"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=433"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}