{"id":432,"date":"2026-05-16T12:48:42","date_gmt":"2026-05-16T11:48:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/skamstraff\/"},"modified":"2026-05-16T21:10:10","modified_gmt":"2026-05-16T20:10:10","slug":"skamstraff","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/skamstraff\/","title":{"rendered":"Skamstraff"},"content":{"rendered":"<p>I 1600- och 1700-talens svenska domb\u00f6cker dyker ordet <strong>skamstraff<\/strong> upp g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng, ofta i samband med st\u00f6lder, hor och andra brott som ans\u00e5gs kr\u00e4nka den allm\u00e4nna moralen. Skamstraffet var ett offentligt f\u00f6r\u00f6dmjukande straff d\u00e4r den d\u00f6mde tvingades visa upp sig f\u00f6r bygdens folk, ibland med ett f\u00f6rem\u00e5l som avsl\u00f6jade brottets art. Syftet var dubbelt: att straffa individen och att avskr\u00e4cka andra fr\u00e5n att beg\u00e5 samma synd.<\/p>\n<p>F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r skamstraffen en viktig nyckel till att f\u00f6rst\u00e5 hur det tidigmoderna samh\u00e4llet s\u00e5g p\u00e5 heder, skam och social kontroll. N\u00e4r en anfader eller anmoder d\u00f6mdes till skamstraff f\u00f6rlorade hen inte bara sitt rykte f\u00f6r stunden, utan ofta \u00e4ven sin sociala st\u00e4llning i bygden under m\u00e5nga \u00e5r fram\u00f6ver.<\/p>\n<h2>Vad termen betyder<\/h2>\n<p>Skamstraff var en samlingsbeteckning f\u00f6r olika former av offentliga f\u00f6r\u00f6dmjukelser som domstolarna utd\u00f6mde mot personer som befunnits skyldiga till brott. Till skillnad fr\u00e5n kropps- och livsstraff syftade skamstraffet inte i f\u00f6rsta hand till att tillfoga fysisk sm\u00e4rta, utan att bryta ned den d\u00f6mdes \u00e4ra och sociala anseende. Den vanligaste synonymen i domb\u00f6ckerna \u00e4r <em>skamp\u00e5le<\/em>, som syftar p\u00e5 den p\u00e5le eller stock som restes p\u00e5 torget eller utanf\u00f6r kyrkan d\u00e4r brottslingen bands fast.<\/p>\n<p>Begreppet omfattade flera olika praktiska utf\u00f6randen. En tjuv kunde tvingas st\u00e5 vid tingsd\u00f6rren eller r\u00e5dstugans d\u00f6rr med det stulna f\u00f6rem\u00e5let h\u00e4ngande om halsen, en hustjuv kunde tvingas b\u00e4ra mj\u00f6lkk\u00e4rlet hen stulit, och kvinnor d\u00f6mda f\u00f6r hor fick i vissa fall st\u00e5 med kjortelf\u00e5llen uppdragen som symbol f\u00f6r sin osk\u00e4lighet. Gemensamt f\u00f6r alla varianter var den offentliga exponeringen inf\u00f6r en s\u00e5 stor publik som m\u00f6jligt.<\/p>\n<h2>Historisk kontext<\/h2>\n<p>Skamstraffen har sina r\u00f6tter i medeltidens kollektiva r\u00e4ttsuppfattning, d\u00e4r brottet ans\u00e5gs riktat lika mycket mot bygdegemenskapen som mot den enskilda m\u00e5ls\u00e4ganden. I ett samh\u00e4lle d\u00e4r m\u00e4nniskor levde n\u00e4ra varandra och var beroende av varandras anseende fungerade skammen som ett kraftfullt socialt verktyg. Att f\u00f6rlora sin \u00e4ra kunde inneb\u00e4ra f\u00f6rlust av gifterm\u00e5lsm\u00f6jligheter, n\u00e4ringsf\u00e5ng och f\u00f6rtroenden i bygden.<\/p>\n<p>Under 1600-talet var skamstraffen mycket vanliga i de svenska domb\u00f6ckerna. Den lutherska ortodoxin f\u00f6rst\u00e4rkte f\u00f6rest\u00e4llningen om att brott och synd var n\u00e4ra f\u00f6rbundna, och kyrkans uppenbara kyrkoplikt fungerade parallellt med det v\u00e4rldsliga skamstraffet. Tillsammans utgjorde de ett genomgripande system av social och moralisk kontroll som drabbade s\u00e4rskilt unga, fattiga och kvinnor.<\/p>\n<p>Under 1700-talet b\u00f6rjade upplysningens tankar gradvis ifr\u00e5gas\u00e4tta de mest spektakul\u00e4ra skamstraffen, men de levde kvar in p\u00e5 1800-talet. Skamstraffen avskaffades slutligen genom kunglig f\u00f6rordning \u00e5r 1855, vilket r\u00e4knas som en av de stora humaniseringarna av det svenska straffsystemet. Reformen avspeglade en ny syn p\u00e5 straffets syfte, d\u00e4r f\u00f6rb\u00e4ttring och avskr\u00e4ckning ersatte offentlig f\u00f6r\u00f6dmjukelse som ledande princip.<\/p>\n<h2>Juridisk grund<\/h2>\n<p>F\u00f6re 1734 \u00e5rs lag reglerades skamstraffen huvudsakligen genom landskapslagarna, Magnus Erikssons landslag och stadslag samt kungliga f\u00f6rordningar. Karl IX:s appendix till landslagen fr\u00e5n 1608 sk\u00e4rpte till\u00e4mpningen av mosaisk r\u00e4tt i Sverige, vilket gjorde att skamstraff ofta kombinerades med str\u00e4ngare kropps- och livsstraff.<\/p>\n<p>I 1734 \u00e5rs lag \u00e5terfinns skamstraffen fr\u00e4mst i <strong>Missg\u00e4rningsbalken<\/strong>, d\u00e4r de utd\u00f6mdes som till\u00e4gg till b\u00f6ter eller f\u00e4ngelse vid brott som st\u00f6ld, hor, l\u00e4gersm\u00e5l och svordom. F\u00f6r mindre st\u00f6lder kunde r\u00e4tten d\u00f6ma till b\u00f6ter p\u00e5 exempelvis 3 daler silvermynt j\u00e4mte skamp\u00e5le, medan gr\u00f6vre st\u00f6ld kunde ge s\u00e5v\u00e4l sp\u00f6straff som skamstraff j\u00e4mte arbete p\u00e5 f\u00e4stning. F\u00f6r kvinnor som d\u00f6mdes f\u00f6r hor f\u00f6reskrev lagen ofta b\u00f6ter p\u00e5 80 daler silvermynt, motsvarande flera \u00e5rsl\u00f6ner f\u00f6r en piga, samt uppenbar kyrkoplikt med skamlig framst\u00e4llning.<\/p>\n<p>Verkst\u00e4lligheten skedde ofta p\u00e5 s\u00f6ndagar efter gudstj\u00e4nsten, d\u00e5 hela socknen var samlad och \u00e5sk\u00e5darskaran d\u00e4rmed maximal. Detta var ingen tillf\u00e4llighet utan en uttalad princip: straffets pedagogiska verkan stod i direkt proportion till antalet vittnen.<\/p>\n<h2>Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n<p>I tings- och r\u00e5dstuguprotokollen fr\u00e5n 1600- och 1700-talen formuleras domarna ofta i ganska standardiserade v\u00e4ndningar. Typiska formuleringar att h\u00e5lla utkik efter \u00e4r:<\/p>\n<ul>\n<li><em>&#8221;d\u00f6mes att st\u00e5 wid skamp\u00e5len&#8221;<\/em><\/li>\n<li><em>&#8221;skall st\u00e5 vid kyrkod\u00f6ren med thet stulna om halsen&#8221;<\/em><\/li>\n<li><em>&#8221;plichtar med skam och sp\u00f6&#8221;<\/em><\/li>\n<li><em>&#8221;st\u00e5nde uppenbar kyrkoplicht och skamstraff&#8221;<\/em><\/li>\n<li><em>&#8221;plichta medh kiortelf\u00e5llen uppdragen&#8221;<\/em><\/li>\n<\/ul>\n<p>N\u00e4r en s\u00e5dan formulering f\u00f6rekommer i domboken kan du som sl\u00e4ktforskare r\u00e4kna med att h\u00e4ndelsen var k\u00e4nd i hela socknen, ofta i flera generationer fram\u00e5t. Skamstraffen antecknades inte alltid uttryckligen i kyrkob\u00f6ckerna, men de kan ha satt sp\u00e5r i form av flyttningar, f\u00f6rlorade gifterm\u00e5lsutsikter eller anteckningar om att en person var &#8221;illa beryktad&#8221;.<\/p>\n<p>Var uppm\u00e4rksam p\u00e5 att vissa skamstraff registrerades parallellt i tv\u00e5 k\u00e4llor: sj\u00e4lva brottm\u00e5lsdomen i tingsprotokollet och den kyrkoplikt som f\u00f6ljde, vilken kunde antecknas i kyrkans r\u00e4kenskaper eller i sockenst\u00e4mmoprotokoll. Att kombinera dessa k\u00e4llor ger en mycket fylligare bild av h\u00e4ndelsef\u00f6rloppet.<\/p>\n<h2>Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n<p>Om du misst\u00e4nker att en av dina anor d\u00f6mts till skamstraff finns flera konkreta v\u00e4gar att g\u00e5:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>S\u00f6k systematiskt i tingsr\u00e4ttens renoverade domb\u00f6cker.<\/strong> De renoverade domb\u00f6ckerna finns hos Riksarkivet och t\u00e4cker hovr\u00e4tternas ins\u00e4nda kopior. H\u00e4r hittar du b\u00e5de sj\u00e4lva domen och ofta motpartens vittnesm\u00e5l.<\/li>\n<li><strong>Korsl\u00e4s med kyrkans handlingar.<\/strong> Uppenbar kyrkoplikt antecknades ofta i sockenst\u00e4mmoprotokoll eller s\u00e4rskilda anteckningsb\u00f6cker. Letar du efter en kvinna som d\u00f6mts f\u00f6r hor kan dopboken ge ledtr\u00e5dar om hon f\u00f6dde ett o\u00e4kta barn vid tiden f\u00f6r domen.<\/li>\n<li><strong>Notera omflyttningar i tiden efter domen.<\/strong> Det var vanligt att skamstraffade personer flyttade till en annan socken f\u00f6r att undkomma vanryktet. En of\u00f6rklarlig flytt kort efter ett tingsm\u00f6te \u00e4r en stark indikation p\u00e5 att n\u00e5got har h\u00e4nt.<\/li>\n<li><strong>Anv\u00e4nd h\u00e4radsr\u00e4ttens sak\u00f6resl\u00e4ngder.<\/strong> Dessa f\u00f6rteckningar \u00f6ver utd\u00f6mda b\u00f6ter ger en kompletterande bild av brottsligheten i socknen och hj\u00e4lper dig att placera din ana i ett socialt sammanhang.<\/li>\n<li><strong>Tolka tystnaden i k\u00e4llorna.<\/strong> Om en person pl\u00f6tsligt f\u00f6rsvinner ur mantalsl\u00e4ngderna eller saknas i husf\u00f6rh\u00f6rsboken under n\u00e5gra \u00e5r kan det vara v\u00e4rt att leta i tingsprotokollen fr\u00e5n perioden.<\/li>\n<\/ul>\n<p>T\u00e4nk p\u00e5 att skammen var en realitet f\u00f6r den drabbade men idag \u00e4r en historisk h\u00e4ndelse som hj\u00e4lper dig att f\u00f6rst\u00e5 dina anors levnadsvillkor. Det \u00e4r ingen anledning att utel\u00e4mna s\u00e5dana uppgifter ur sl\u00e4ktforskningen, tv\u00e4rtom ger de viktig kontext.<\/p>\n<h2>Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n<h3>Var skamstraff vanligare f\u00f6r kvinnor \u00e4n f\u00f6r m\u00e4n?<\/h3>\n<p>B\u00e5de kvinnor och m\u00e4n d\u00f6mdes till skamstraff, men brottstyperna skilde sig \u00e5t. Kvinnor d\u00f6mdes ofta f\u00f6r sexualbrott som hor och l\u00e4gersm\u00e5l, medan m\u00e4n oftare d\u00f6mdes f\u00f6r st\u00f6ld, slagsm\u00e5l och h\u00e4delse. Det offentliga f\u00f6r\u00f6dmjukandet av kvinnor med uppdragen kjortelf\u00e5ll har dock f\u00e5tt s\u00e4rskild plats i k\u00e4llorna eftersom det var symboliskt laddat.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r skillnaden mellan skamstraff och uppenbar kyrkoplikt?<\/h3>\n<p>Skamstraffet var ett v\u00e4rldsligt straff utd\u00f6mt av h\u00e4radsr\u00e4tt eller r\u00e5dhusr\u00e4tt, medan uppenbar kyrkoplikt var en kyrklig botg\u00f6ring som innebar att den d\u00f6mde stod p\u00e5 pliktpallen i kyrkan inf\u00f6r f\u00f6rsamlingen. I praktiken kombinerades de ofta, eftersom samma brott bed\u00f6mdes b\u00e5de som lagbrott och som synd.<\/p>\n<h3>N\u00e4r f\u00f6rsvann skamstraffen helt ur svensk r\u00e4tt?<\/h3>\n<p>Skamstraffen avskaffades genom kunglig f\u00f6rordning \u00e5r 1855. Den uppenbara kyrkoplikten hade avskaffats redan 1855 efter att gradvis ha fallit ur bruk under f\u00f6rsta halvan av 1800-talet. Reformen markerade \u00f6verg\u00e5ngen till ett modernt straffsystem byggt p\u00e5 frihetsstraff snarare \u00e4n offentlig f\u00f6r\u00f6dmjukelse.<\/p>\n<h3>Kan jag hitta avbildningar av skamp\u00e5lar idag?<\/h3>\n<p>Ja, n\u00e5gra skamp\u00e5lar och stockar finns bevarade p\u00e5 hembygdsg\u00e5rdar och museer, s\u00e4rskilt i medeltida st\u00e4der som Visby och Sigtuna. Ofta stod skamp\u00e5len i anslutning till tingshuset, r\u00e5dhuset eller kyrkan. Lokalhistoriska skrifter brukar n\u00e4mna var de st\u00e5tt.<\/p>\n<h3>Hur ska jag f\u00f6rh\u00e5lla mig till skamstraff i min sl\u00e4kthistoria?<\/h3>\n<p>Betrakta uppgifterna som historiska fakta som speglar sin tids v\u00e4rderingar snarare \u00e4n din anas personliga karakt\u00e4r. M\u00e5nga d\u00f6mdes f\u00f6r f\u00f6rseelser som idag inte ens vore straffbara, exempelvis l\u00e4gersm\u00e5l mellan ogifta. Att redovisa dessa h\u00e4ndelser med kontext ger en rikare och \u00e4rligare sl\u00e4ktber\u00e4ttelse.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Offentligt f\u00f6r\u00f6dmjukande straff. Avskaffades 1855.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[17],"class_list":["post-432","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-straff"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.6 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Skamstraff - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/skamstraff\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Skamstraff - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Offentligt f\u00f6r\u00f6dmjukande straff. Avskaffades 1855.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/skamstraff\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-16T20:10:10+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"7 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/skamstraff\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/skamstraff\\\/\",\"name\":\"Skamstraff - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:42+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-16T20:10:10+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/skamstraff\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/skamstraff\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/skamstraff\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Skamstraff\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Skamstraff - Domboksforskning","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/skamstraff\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Skamstraff - Domboksforskning","og_description":"Offentligt f\u00f6r\u00f6dmjukande straff. Avskaffades 1855.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/skamstraff\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-16T20:10:10+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"7 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/skamstraff\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/skamstraff\/","name":"Skamstraff - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:42+00:00","dateModified":"2026-05-16T20:10:10+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/skamstraff\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/skamstraff\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/skamstraff\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Skamstraff"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/432","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/432\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":584,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/432\/revisions\/584"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=432"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=432"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}