{"id":428,"date":"2026-05-16T12:48:42","date_gmt":"2026-05-16T11:48:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/barnamordsplakatet\/"},"modified":"2026-05-17T11:05:53","modified_gmt":"2026-05-17T10:05:53","slug":"barnamordsplakatet","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/barnamordsplakatet\/","title":{"rendered":"Barnamordsplakatet"},"content":{"rendered":"

Den 17 juli 1778 utf\u00e4rdade Gustav III ett kungligt brev som radikalt f\u00f6r\u00e4ndrade villkoren f\u00f6r ogifta m\u00f6drar i Sverige. Det s\u00e5 kallade barnamordsplakatet<\/strong> gav kvinnor r\u00e4tt att f\u00f6da sitt barn i hemlighet, utan att beh\u00f6va uppge vare sig sitt eget namn eller barnafaderns. Plakatet hade ett tydligt humanit\u00e4rt syfte: att f\u00f6rhindra de barnamord som ogifta kvinnor begick i desperation \u00f6ver skammen och de h\u00e5rda straffen.<\/p>\n

F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r barnamordsplakatet b\u00e5de en historisk milstolpe och en praktisk utmaning. Det \u00e4r fr\u00e5n denna f\u00f6rordning vi f\u00e5r begreppet ”moder ok\u00e4nd”<\/em> i kyrkob\u00f6ckerna, en formulering som kan stoppa \u00e4ven den mest erfarne forskare. Men plakatet skapade ocks\u00e5 s\u00e4rskilda dokumentationsrutiner som ibland g\u00f6r det m\u00f6jligt att \u00e4nd\u00e5 hitta tillbaka till ursprunget.<\/p>\n

Vad termen betyder<\/h2>\n

Barnamordsplakatet \u00e4r ben\u00e4mningen p\u00e5 Gustav III:s kungabrev fr\u00e5n 1778 som till\u00e4t ogifta kvinnor att f\u00f6da barn anonymt. Plakatet innebar att barnmorskan f\u00f6rbj\u00f6ds att efterfr\u00e5ga barnafaderns namn, n\u00e5got som tidigare varit obligatoriskt under sj\u00e4lva f\u00f6dslov\u00e5ndan. Kvinnan kunde dessutom resa till en fr\u00e4mmande ort och framf\u00f6da barnet utan att uppge sitt eget namn.<\/p>\n

Termen ”moder ok\u00e4nd”<\/strong> som ofta dyker upp i kyrkob\u00f6cker fr\u00e5n sent 1700-tal och 1800-tal har sitt ursprung just i denna lagstiftning. Formuleringen betyder inte att modern verkligen var ok\u00e4nd f\u00f6r alla, utan att hon utnyttjat sin lagstadgade r\u00e4tt att h\u00e5lla sin identitet hemlig vid registreringen.<\/p>\n

Historisk kontext<\/h2>\n

F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r barnamordsplakatet beh\u00f6vdes m\u00e5ste man k\u00e4nna till hur det svenska samh\u00e4llet behandlade utom\u00e4ktenskapliga f\u00f6dslar f\u00f6re 1778. En ogift kvinna som blev gravid drabbades av social utst\u00f6tning, kyrklig uppenbarelse och ofta ekonomisk ruin. Den s\u00e5 kallade l\u00f6nskal\u00e4ger<\/em> bestraffades med b\u00f6ter, och kvinnan st\u00e4lldes i schavotten utanf\u00f6r kyrkan. F\u00f6r barnet v\u00e4ntade ett liv som ”o\u00e4kting” med begr\u00e4nsade arvsr\u00e4tter och socialt stigma.<\/p>\n

Dessa h\u00e5rda villkor drev \u00e5rligen ett antal kvinnor till att d\u00f6da sina nyf\u00f6dda barn f\u00f6r att d\u00f6lja graviditeten. Barnamord var ett vanligt brott i 1700-talets Sverige, och straffet var d\u00f6dsstraff genom halshuggning. Upplysningstidens id\u00e9er om humanitet och statsnyttan av att bevara befolkningen p\u00e5verkade Gustav III, som s\u00e5g lagstiftning som ett medel att r\u00e4dda b\u00e5de m\u00f6drar och barn.<\/p>\n

Plakatet var en del av en bredare reformr\u00f6relse d\u00e4r den gustavianska tiden mildrade flera av de mest drakoniska straffen i 1734 \u00e5rs lag. F\u00f6rordningen blev kvar i svensk r\u00e4tt under l\u00e5ngt tid och g\u00e4llde \u00e4nda fram till 1915, d\u00e5 den slutligen upph\u00e4vdes i samband med modernare lagstiftning kring barn utom \u00e4ktenskapet.<\/p>\n

Juridisk grund och dess f\u00f6rh\u00e5llande till 1734 \u00e5rs lag<\/h2>\n

Barnamordsplakatet utg\u00f6r ett undantag fr\u00e5n Missg\u00e4rningsbalken i 1734 \u00e5rs lag, d\u00e4r l\u00f6nskal\u00e4ger reglerades i kapitel 53. Enligt huvudregeln skulle alla utom\u00e4ktenskapliga barn anm\u00e4las med b\u00e5de moderns och faderns namn, och fadern hade underh\u00e5llsskyldighet. Det var barnmorskans plikt att under v\u00e4rkarbetet f\u00f6rh\u00f6ra modern om barnafaderns identitet, eftersom utsagor som l\u00e4mnades i denna situation betraktades som s\u00e4rskilt sanningsenliga och kunde anv\u00e4ndas som bevis i faderskapsm\u00e5l.<\/p>\n

Genom kungabrevet 1778 upph\u00e4vdes denna fr\u00e5ga av barnmorskan. Modern fick r\u00e4tt att v\u00e4gra uppge faderns namn, och hon kunde dessutom sj\u00e4lv f\u00f6rbli anonym. F\u00f6r att skydda framtida arvsr\u00e4tter och m\u00f6jligheten att senare bevisa moderskap inf\u00f6rdes en s\u00e4rskild ordning: modern kunde l\u00e4mna ett intyg i ett f\u00f6rslutet konvolut<\/strong> som f\u00f6rvarades i kyrkan. Konvolutet skulle f\u00f6rbli f\u00f6rseglat och endast \u00f6ppnas om barnet i framtiden beh\u00f6vde styrka sitt ursprung.<\/p>\n

Barnet skulle \u00e4nd\u00e5 antecknas i kyrkob\u00f6ckerna, vanligen i f\u00f6delse- och dopboken, men under beteckningen ”moder ok\u00e4nd” eller liknande. Pr\u00e4sten var skyldig att f\u00f6ra in barnet i f\u00f6rsamlingens b\u00f6cker, men utan att avsl\u00f6ja moderns identitet.<\/p>\n

Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6cker och kyrkob\u00f6cker<\/h2>\n

Barnamordsplakatet p\u00e5verkar fr\u00e4mst kyrkob\u00f6ckerna, men sp\u00e5r finns \u00e4ven i domb\u00f6ckerna. I f\u00f6delse- och dopboken kan man st\u00f6ta p\u00e5 formuleringar som:<\/p>\n

    \n
  • ”Gossebarn, moder ok\u00e4nd, framf\u00f6dt h\u00e4r i f\u00f6rsamlingen den…”<\/em><\/li>\n
  • ”Flickebarn, f\u00f6tt av ok\u00e4nd qvinna som inkommit i sockenstugan…”<\/em><\/li>\n
  • ”Modern uppgaf icke sitt namn, \u00e5beropande Kongl. Maj:ts n\u00e5diga f\u00f6rordning av den 17 julii 1778”<\/em><\/li>\n
  • ”Barnet inskrifvet under hemlighet, intyg f\u00f6rvaras i kyrkans archiv”<\/em><\/li>\n<\/ul>\n

    I domb\u00f6ckerna f\u00f6rekommer plakatet fr\u00e4mst i tv\u00e5 sammanhang. Det f\u00f6rsta g\u00e4ller faderskapsm\u00e5l d\u00e4r kvinnan v\u00e4grade uppge fadern. Domstolen kunde d\u00e5 inte tvinga henne, och m\u00e5let avskrevs ofta med h\u00e4nvisning till 1778 \u00e5rs f\u00f6rordning. Det andra sammanhanget \u00e4r arvstvister d\u00e4r en vuxen person f\u00f6rs\u00f6kte styrka sitt ursprung, och d\u00e5 kunde det f\u00f6rslutna konvolutet \u00f6ppnas p\u00e5 domstolens beg\u00e4ran.<\/p>\n

    I tinglagens protokoll fr\u00e5n sent 1700-tal och 1800-tal kan man finna formuleringar som ”k\u00e4randen \u00e5beropar moderskapsbevis hvilket f\u00f6rvarats f\u00f6rseglat i kyrkans g\u00f6mma”<\/em>. S\u00e5dana noteringar \u00e4r guld v\u00e4rda f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren eftersom de visar att handlingar faktiskt har \u00f6ppnats och dokumenterats.<\/p>\n

    Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n

    St\u00f6ter du p\u00e5 ”moder ok\u00e4nd”<\/strong> eller ”o\u00e4kta, fader och moder ok\u00e4nda”<\/strong> i kyrkob\u00f6ckerna \u00e4r det inte alltid en \u00e5terv\u00e4ndsgr\u00e4nd. H\u00e4r \u00e4r konkreta tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt som kan hj\u00e4lpa dig vidare:<\/p>\n

      \n
    • S\u00f6k i kyrkoarkivets bilagor och \u00f6vriga handlingar.<\/strong> De f\u00f6rslutna konvoluten har efter \u00e5rhundraden ofta \u00f6ppnats, antingen vid en arvstvist, vid en senare beg\u00e4ran fr\u00e5n barnet, eller helt enkelt vid arkivuppordning. Inneh\u00e5llet kan finnas registrerat i kyrkob\u00f6ckernas anm\u00e4rkningskolumn eller bland \u00f6vriga handlingar i f\u00f6rsamlingens arkiv.<\/li>\n
    • L\u00e4s husf\u00f6rh\u00f6rsl\u00e4ngderna noggrant.<\/strong> \u00c4ven om modern var ”ok\u00e4nd” vid f\u00f6delsen kunde hennes identitet bli k\u00e4nd senare, exempelvis om hon kom tillbaka och h\u00e4mtade barnet eller om n\u00e5gon sl\u00e4kting tog hand om det. Anteckningar om ”fosterbarn” eller ”inhyses barn” hos en viss familj kan vara en ledtr\u00e5d.<\/li>\n
    • Kontrollera domboksprotokoll fr\u00e5n tinget.<\/strong> Om barnet senare i livet beh\u00f6vde styrka sin b\u00f6rd, exempelvis vid arv eller gifterm\u00e5l, kunde saken tas upp vid h\u00e4radsr\u00e4tten. S\u00f6k i sakregister och domboksindex p\u00e5 orten b\u00e5de kring f\u00f6delse\u00e5ret och decennier senare.<\/li>\n
    • Unders\u00f6k fr\u00e4mmande f\u00f6rsamlingar.<\/strong> Kvinnan kunde resa till en fr\u00e4mmande ort, vilket inneb\u00e4r att modern ofta inte var fr\u00e5n den f\u00f6rsamling d\u00e4r barnet f\u00f6ddes. Om du letar efter en kvinna som ”f\u00f6rsvinner” i hemf\u00f6rsamlingen runt en viss tid kan hon ha f\u00f6tt ett barn anonymt p\u00e5 annan ort. S\u00f6k systematiskt i grannf\u00f6rsamlingar och i st\u00e4der som Stockholm, G\u00f6teborg och Norrk\u00f6ping dit kvinnor ofta reste.<\/li>\n
    • Anv\u00e4nd DNA-forskning som komplement.<\/strong> N\u00e4r de skriftliga k\u00e4llorna tystnar kan DNA-matchningar mot andra forskare ge ledtr\u00e5dar om vilken sl\u00e4kt en ”ok\u00e4nd moder” tillh\u00f6rde. Detta \u00e4r s\u00e4rskilt anv\u00e4ndbart f\u00f6r 1800-talets fall.<\/li>\n<\/ul>\n

      Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

      Varf\u00f6r inf\u00f6rdes barnamordsplakatet?<\/h3>\n

      Plakatet inf\u00f6rdes 1778 av Gustav III f\u00f6r att f\u00f6rhindra barnamord. Ogifta kvinnor som blev gravida drabbades av s\u00e5 h\u00e5rd skam och s\u00e5 str\u00e4nga straff att m\u00e5nga d\u00f6dade sina nyf\u00f6dda barn f\u00f6r att d\u00f6lja graviditeten. Genom att l\u00e5ta kvinnan f\u00f6da anonymt hoppades man att hon skulle v\u00e5ga beh\u00e5lla barnet vid liv.<\/p>\n

      Vad betyder ”moder ok\u00e4nd” i kyrkob\u00f6ckerna?<\/h3>\n

      Formuleringen betyder att modern har utnyttjat sin r\u00e4tt enligt 1778 \u00e5rs plakat att inte uppge sitt namn vid barnets f\u00f6delse och dop. Modern var allts\u00e5 inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis ok\u00e4nd f\u00f6r alla i bygden, utan endast officiellt anonym i kyrkans register. Hennes identitet kunde finnas dokumenterad i ett f\u00f6rseglat konvolut f\u00f6rvarat i kyrkans arkiv.<\/p>\n

      Kan man fortfarande hitta de f\u00f6rslutna konvoluten?<\/h3>\n

      Ja, i m\u00e5nga fall. Konvoluten har under \u00e5rhundradens lopp ofta \u00f6ppnats, antingen vid arvstvister eller vid senare arkivarbete. Inneh\u00e5llet kan vara h\u00e4nvisat i kyrkob\u00f6ckernas anm\u00e4rkningskolumner eller bevarat bland \u00f6vriga handlingar i kyrkoarkivet. Det l\u00f6nar sig alltid att beg\u00e4ra fram f\u00f6rsamlingens \u00e4ldre arkivf\u00f6rteckning f\u00f6r att se vad som finns bevarat.<\/p>\n

      N\u00e4r upph\u00f6rde barnamordsplakatet att g\u00e4lla?<\/h3>\n

      Plakatet g\u00e4llde \u00e4nda till 1915 d\u00e5 det upph\u00e4vdes i samband med en ny lagstiftning om barn utom \u00e4ktenskap. Den nya lagen gav utom\u00e4ktenskapliga barn starkare r\u00e4ttsligt skydd och underh\u00e5llsr\u00e4tt gentemot fadern, vilket gjorde anonymitetsskyddet mindre n\u00f6dv\u00e4ndigt.<\/p>\n

      G\u00e4llde plakatet \u00e4ven fadern?<\/h3>\n

      Plakatet handlade i f\u00f6rsta hand om moderns r\u00e4tt att vara anonym, men en direkt f\u00f6ljd blev att \u00e4ven faderns identitet h\u00f6lls hemlig. Barnmorskan f\u00f6rbj\u00f6ds att fr\u00e5ga om fadern under f\u00f6rlossningen, och eftersom modern inte uppgav sitt namn fanns det ingen formell v\u00e4g att etablera faderskap. I praktiken f\u00f6rsvann d\u00e4rf\u00f6r b\u00e5da f\u00f6r\u00e4ldrarna fr\u00e5n det officiella registret n\u00e4r plakatet \u00e5beropades.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      Gustav III:s kungabrev 1778 som till\u00e4t ogifta m\u00f6drar att f\u00f6da anonymt. Upph\u00f6rde 1915.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[13,16],"class_list":["post-428","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-familjeratt","df_lexikonkategori-lagstiftning"],"yoast_head":"\nBarnamordsplakatet - definition och historisk kontext - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Barnamordsplakatet (\u00e4ven moder ok\u00e4nd) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om familjer\u00e4tt och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/barnamordsplakatet\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Barnamordsplakatet - definition och historisk kontext - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Barnamordsplakatet (\u00e4ven moder ok\u00e4nd) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om familjer\u00e4tt och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/barnamordsplakatet\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T10:05:53+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/barnamordsplakatet\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/barnamordsplakatet\\\/\",\"name\":\"Barnamordsplakatet - definition och historisk kontext - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:42+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T10:05:53+00:00\",\"description\":\"Barnamordsplakatet (\u00e4ven moder ok\u00e4nd) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om familjer\u00e4tt och hur termen anv\u00e4ndes.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/barnamordsplakatet\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/barnamordsplakatet\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/barnamordsplakatet\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Barnamordsplakatet\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Barnamordsplakatet - definition och historisk kontext - Domboksforskning","description":"Barnamordsplakatet (\u00e4ven moder ok\u00e4nd) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om familjer\u00e4tt och hur termen anv\u00e4ndes.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/barnamordsplakatet\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Barnamordsplakatet - definition och historisk kontext - Domboksforskning","og_description":"Barnamordsplakatet (\u00e4ven moder ok\u00e4nd) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om familjer\u00e4tt och hur termen anv\u00e4ndes.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/barnamordsplakatet\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-17T10:05:53+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"8 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/barnamordsplakatet\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/barnamordsplakatet\/","name":"Barnamordsplakatet - definition och historisk kontext - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:42+00:00","dateModified":"2026-05-17T10:05:53+00:00","description":"Barnamordsplakatet (\u00e4ven moder ok\u00e4nd) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om familjer\u00e4tt och hur termen anv\u00e4ndes.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/barnamordsplakatet\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/barnamordsplakatet\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/barnamordsplakatet\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Barnamordsplakatet"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/428","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/428\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":663,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/428\/revisions\/663"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=428"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=428"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}