Domboken \u00e4r sl\u00e4ktforskarens kanske allra viktigaste k\u00e4lla n\u00e4r man s\u00f6ker sig bak\u00e5t i tiden till 1600- och 1700-talen. I dessa protokoll fr\u00e5n h\u00e4radsr\u00e4tter och r\u00e5dhusr\u00e4tter f\u00e5ngas inte bara brott och tvister, utan hela bygdens liv: arvskiften, faderskapsm\u00e5l, gr\u00e4nstvister, sockenskvaller och kung\u00f6relser om bortsprungna dr\u00e4ngar. F\u00f6r den som vill f\u00f6rst\u00e5 sina f\u00f6rf\u00e4ders vardag, sociala st\u00e4llning och relationer finns s\u00e4llan en rikare k\u00e4lla.<\/p>\n
Trots namnet \u00e4r domboken l\u00e5ngt mer \u00e4n en samling domar. Den \u00e4r ett komplett f\u00f6rhandlingsprotokoll d\u00e4r tingets alla \u00e4renden noteras kronologiskt, ofta med stor detaljrikedom. Att l\u00e4ra sig l\u00e4sa och navigera i domb\u00f6cker \u00f6ppnar en helt ny dimension i sl\u00e4ktforskningen, d\u00e4r dina f\u00f6rf\u00e4der framtr\u00e4der som levande m\u00e4nniskor med r\u00f6ster, konflikter och \u00e5sikter.<\/p>\n
En dombok<\/strong> \u00e4r ett protokoll fr\u00e5n en domstols f\u00f6rhandlingar, d\u00e4r samtliga m\u00e5l och \u00e4renden som togs upp vid varje ting har antecknats. Den moderna motsvarigheten kallas tingsprotokoll<\/em>, och termerna anv\u00e4nds ofta synonymt i forskarsammanhang. I domboken hittar man uppgifter om parter, vittnesm\u00e5l, beslut och p\u00e5f\u00f6ljder, men ocks\u00e5 alla de sm\u00e5 f\u00f6rhandlingar som inte ledde till n\u00e5gon dom: lagfarter, f\u00f6rmyndarutn\u00e4mningar, bouppteckningsregistreringar och allm\u00e4nna kung\u00f6relser.<\/p>\n Skrivaren eller notarien f\u00f6rde protokollet under sj\u00e4lva tinget, vilket inneb\u00e4r att texten ofta har en omedelbar och r\u00e5 karakt\u00e4r. Sidnumreringen varierar mellan olika domb\u00f6cker. Vissa f\u00f6ljer en l\u00f6pande paragrafnumrering d\u00e4r varje \u00e4rende f\u00e5r en egen paragraf (\u00a7), medan andra anv\u00e4nder sidnummer eller foliering. Detta \u00e4r viktigt att k\u00e4nna till n\u00e4r man h\u00e4nvisar till en k\u00e4lla eller letar i register.<\/p>\n Domb\u00f6cker fr\u00e5n tiden f\u00f6re \u00e5r 1600 \u00e4r s\u00e4llsynta. M\u00e5nga har f\u00f6rst\u00f6rts i br\u00e4nder, krig eller helt enkelt sl\u00e4ngts n\u00e4r de ans\u00e5gs f\u00f6r\u00e5ldrade. De \u00e4ldsta bevarade domb\u00f6ckerna g\u00e5r tillbaka till 1500-talet, men de \u00e4r fragmentariska och t\u00e4cker bara enstaka h\u00e4rader.<\/p>\n Fr\u00e5n mitten av 1600-talet f\u00f6r\u00e4ndrades situationen radikalt. D\u00e5 blev det obligatoriskt att f\u00f6ra domb\u00f6cker systematiskt vid alla underr\u00e4tter, och praktiken stabiliserades. Detta h\u00e4nger samman med den svenska stormaktstidens centralisering av statsapparaten, d\u00e4r Svea hovr\u00e4tt (grundad 1614) kr\u00e4vde att underr\u00e4tternas protokoll skulle renoveras, det vill s\u00e4ga renskrivas, och s\u00e4ndas in f\u00f6r granskning. Det \u00e4r tack vare denna reform som vi idag har ett s\u00e5 omfattande material att forska i.<\/p>\n Det totala best\u00e5ndet av svenska domb\u00f6cker uppg\u00e5r till cirka 7,3 miljoner sidor<\/strong>. Materialet \u00e4r enormt, och bara en br\u00e5kdel \u00e4r registrerad eller indexerad. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren inneb\u00e4r detta b\u00e5de m\u00f6jligheter och utmaningar: chansen att hitta f\u00f6rf\u00e4der \u00e4r stor, men det kr\u00e4vs t\u00e5lamod och metodik.<\/p>\n Skyldigheten att f\u00f6ra dombok regleras tydligt i 1734 \u00e5rs lag<\/strong>, n\u00e4rmare best\u00e4mt i R\u00e4tteg\u00e5ngsbalken. Enligt RB 14 kap. skulle vid varje ting protokoll f\u00f6ras \u00f6ver allt som f\u00f6rekom, och protokollet skulle uppl\u00e4sas f\u00f6r parterna innan tinget avslutades. Detta uppl\u00e4sningskrav \u00e4r viktigt att f\u00f6rst\u00e5: det inneb\u00e4r att de personer som f\u00f6rekommer i domboken faktiskt fick h\u00f6ra hur de skildrats, och hade m\u00f6jlighet att inv\u00e4nda.<\/p>\n F\u00f6re 1734 \u00e5rs lag styrdes r\u00e4ttskipningen av Kristoffers landslag fr\u00e5n 1442 samt en rad kungliga f\u00f6rordningar. \u00c4ven under den \u00e4ldre lagen f\u00f6rdes dock domb\u00f6cker, och de f\u00f6ljer i stort sett samma struktur som de senare. H\u00e4radsh\u00f6vdingen ansvarade f\u00f6r att domboken f\u00f6rdes korrekt, medan sj\u00e4lva skrivarbetet utf\u00f6rdes av en notarie eller tingsskrivare.<\/p>\n En typisk dombok inleds med uppgift om var och n\u00e4r tinget h\u00f6lls, vilken h\u00e4radsh\u00f6vding som presiderade samt vilka tolv n\u00e4mndem\u00e4n som tj\u00e4nstgjorde. D\u00e4refter f\u00f6ljer \u00e4rendena ett efter ett, ofta numrerade som paragrafer.<\/p>\n Vanliga formuleringar man m\u00f6ter \u00e4r till exempel:<\/p>\n P\u00e5f\u00f6ljderna varierar kraftigt. En vanlig b\u00f6ter f\u00f6r mindre f\u00f6rseelser kunde vara 3 daler silvermynt<\/strong>, vilket motsvarade ungef\u00e4r en veckas l\u00f6n f\u00f6r en dr\u00e4ng. Allvarligare brott som tjuvnad kunde ge 40 daler silvermynt<\/strong>, vilket var i niv\u00e5 med en pigas \u00e5rsl\u00f6n och d\u00e4rf\u00f6r ekonomiskt f\u00f6r\u00f6dande. F\u00f6r grova brott som dr\u00e5p, hor eller trolldom kunde livsstraff utd\u00f6mas, \u00e4ven om hovr\u00e4tten i regel mildrade dessa domar under 1700-talet.<\/p>\n N\u00e4r man l\u00e4ser en dombok b\u00f6r man ocks\u00e5 vara uppm\u00e4rksam p\u00e5 marginalanteckningar. Skrivare noterade ofta i marginalen vilken typ av m\u00e5l det r\u00f6rde sig om, till exempel ”Arvstvist”<\/em>, ”L\u00e4gersm\u00e5l”<\/em> eller ”Hemmansklyvning”<\/em>. Dessa anteckningar underl\u00e4ttar navigeringen avsev\u00e4rt.<\/p>\n Att b\u00f6rja forska i domb\u00f6cker kan k\u00e4nnas \u00f6verv\u00e4ldigande, men med r\u00e4tt strategi blir det hanterbart. H\u00e4r f\u00f6ljer fem konkreta tips:<\/p>\n Gl\u00f6m inte heller att domb\u00f6ckerna \u00e4r skrivna p\u00e5 tidens svenska, med rikligt inslag av juridisk terminologi och latinska uttryck. En ordbok \u00f6ver \u00e4ldre juridiska termer \u00e4r ett n\u00f6dv\u00e4ndigt hj\u00e4lpmedel. Med \u00f6vning l\u00e4r man sig dock snabbt att tolka de \u00e5terkommande formuleringarna.<\/p>\n Domb\u00f6ckerna f\u00f6rvaras i landsarkiven, organiserade efter h\u00e4radsr\u00e4tt eller r\u00e5dhusr\u00e4tt. Riksarkivet har digitaliserat stora delar av materialet, som finns tillg\u00e4ngligt via Riksarkivets digitala forskarsal. Renoverade domb\u00f6cker finns \u00e4ven i hovr\u00e4ttsarkiven, fr\u00e4mst Svea hovr\u00e4tt och G\u00f6ta hovr\u00e4tt.<\/p>\n I praktiken \u00e4r det samma sak. Dombok<\/em> \u00e4r den \u00e4ldre, historiska termen som anv\u00e4ndes fr\u00e5n medeltiden fram till 1900-talet, medan tingsprotokoll<\/em> \u00e4r den moderna ben\u00e4mningen. N\u00e4r man forskar i 1600- och 1700-talsmaterial anv\u00e4nder man n\u00e4stan alltid termen dombok.<\/p>\n F\u00f6rluster beror vanligen p\u00e5 br\u00e4nder, krig eller bristf\u00e4llig arkivering. S\u00e4rskilt under 1600-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft kunde protokollf\u00f6ringen vara oj\u00e4mn. Om en dombok saknas i h\u00e4radsr\u00e4ttens arkiv kan man ibland hitta motsvarigheten bland de renoverade domb\u00f6ckerna i hovr\u00e4ttens arkiv, vilket \u00e4r ett av sk\u00e4len till att det dubbla systemet var s\u00e5 v\u00e4rdefullt.<\/p>\n Absolut. Domb\u00f6ckerna inneh\u00e5ller l\u00e5ngt mer \u00e4n brottm\u00e5l. Lagfarter, arvskiften, f\u00f6rmyndar\u00e4renden, bouppteckningar, gr\u00e4nstvister och bouppteckningsregistreringar finns d\u00e4r. De flesta m\u00e4nniskor f\u00f6rekommer n\u00e5gon g\u00e5ng i domboken, ofta som vittnen, grannar eller parter i civila \u00e4renden.<\/p>\n En korrekt k\u00e4llh\u00e4nvisning inneh\u00e5ller h\u00e4radsr\u00e4ttens namn, typ av ting (h\u00f6stting, vinterting, sommarting), \u00e5r, datum samt paragraf eller sida. Exempelvis: ”Oppunda h\u00e4radsr\u00e4tt, vinterting 1698, \u00a7 14”<\/em>. Ange ocks\u00e5 om det \u00e4r konceptet eller den renoverade domboken du h\u00e4nvisar till, eftersom dessa kan skilja sig \u00e5t.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Protokoll fr\u00e5n en domstols f\u00f6rhandlingar. Inneh\u00e5ller alla m\u00e5l som togs upp.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[15],"class_list":["post-426","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-dokument"],"yoast_head":"\nHistorisk kontext<\/h2>\n
Juridisk grund och 1734 \u00e5rs lag<\/h2>\n
Hur domb\u00f6ckerna \u00e4r uppbyggda och hur termen f\u00f6rekommer<\/h2>\n
\n
Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n
\n
Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n
Var hittar jag domb\u00f6cker fr\u00e5n 1600- och 1700-talen?<\/h3>\n
Vad \u00e4r skillnaden mellan dombok och tingsprotokoll?<\/h3>\n
Varf\u00f6r saknas domb\u00f6cker fr\u00e5n vissa \u00e5r?<\/h3>\n
Kan jag anv\u00e4nda domb\u00f6cker \u00e4ven om mina f\u00f6rf\u00e4der aldrig var inblandade i brott?<\/h3>\n
Hur citerar jag en uppgift ur en dombok?<\/h3>\n