{"id":425,"date":"2026-05-16T12:48:42","date_gmt":"2026-05-16T11:48:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/renoverad-dombok\/"},"modified":"2026-05-17T11:04:16","modified_gmt":"2026-05-17T10:04:16","slug":"renoverad-dombok","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/renoverad-dombok\/","title":{"rendered":"Renoverad dombok"},"content":{"rendered":"

N\u00e4r originaldomboken \u00e4r skadad, f\u00f6rsvunnen eller skriven med en sv\u00e5rl\u00e4st hand st\u00e5r sl\u00e4ktforskaren ofta inf\u00f6r ett till synes ol\u00f6sligt problem. Men det finns en r\u00e4ddning som m\u00e5nga nyb\u00f6rjare f\u00f6rbisett: den renoverade domboken<\/strong>. Detta \u00e4r en renskrift av h\u00e4radsr\u00e4ttens eller r\u00e5dhusr\u00e4ttens originalprotokoll som tingsr\u00e4tten skickade vidare till hovr\u00e4tten f\u00f6r granskning, och som idag f\u00f6rvaras i hovr\u00e4tternas arkiv.<\/p>\n

F\u00f6r forskare som arbetar med 1600- och 1700-talets r\u00e4ttsmaterial \u00e4r de renoverade domb\u00f6ckerna ofta en regelr\u00e4tt guldgruva, inte minst f\u00f6r att de skrevs av professionella skrivare med betydligt vackrare och tydligare handstil \u00e4n det hastigt nedtecknade originalet. I denna artikel g\u00e5r vi igenom vad en renoverad dombok \u00e4r, varf\u00f6r systemet uppstod, hur det fungerade i praktiken och hur du som sl\u00e4ktforskare b\u00e4st anv\u00e4nder materialet.<\/p>\n

Vad en renoverad dombok \u00e4r<\/h2>\n

En renoverad dombok, ibland bara kallad renovation<\/em>, \u00e4r en avskrift eller renskrift av en originaldombok. Ordet kommer av latinets renovare<\/em> som betyder f\u00f6rnya eller skriva om. Det handlar allts\u00e5 inte om en reviderad eller \u00e4ndrad version av domboken, utan om en ordagrann renskrift som tingsr\u00e4tten l\u00e4t framst\u00e4lla efter att tinget avslutats.<\/p>\n

Den renoverade domboken inneh\u00e5ller i regel samma protokoll som originalet: redog\u00f6relser f\u00f6r brottm\u00e5l, tvistem\u00e5l, lagfarter, inteckningar, bouppteckningar och andra \u00e4renden som behandlats vid h\u00e4radstinget eller r\u00e5dhusr\u00e4tten. Avskriften gjordes p\u00e5 rent papper med ordentlig handstil, ofta inbunden i st\u00f6rre volymer, och skickades sedan till den hovr\u00e4tt under vilken domstolen sorterade.<\/p>\n

Historisk kontext och bakgrund<\/h2>\n

Systemet med renoverade domb\u00f6cker v\u00e4xte fram under 1600-talet i samband med att den svenska r\u00e4ttsstaten byggdes ut. N\u00e4r Svea hovr\u00e4tt grundades 1614 fick kronan f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen ett centralt organ f\u00f6r \u00f6verpr\u00f6vning av underr\u00e4tternas domar, och i takt med att hovr\u00e4ttsv\u00e4sendet utvecklades beh\u00f6vde man ocks\u00e5 en metod f\u00f6r att kontrollera vad som faktiskt avgjordes vid de m\u00e5nga h\u00e4radstingen runt om i riket.<\/p>\n

Det ursprungliga syftet var rent fiskalt. Kronan beh\u00f6vde s\u00e4kerst\u00e4lla att de b\u00f6ter som d\u00f6mdes ut vid tingen verkligen kom in i statskassan. En stor del av b\u00f6terna skulle tillfalla kronan, ofta tre treding, medan resten f\u00f6rdelades mellan m\u00e5ls\u00e4gande och h\u00e4radet. Genom att kr\u00e4va in renskrifter av domb\u00f6ckerna kunde hovr\u00e4tten och kammaren st\u00e4mma av att inga b\u00f6tesint\u00e4kter f\u00f6rsvann p\u00e5 v\u00e4gen mellan tinget och statskassan.<\/p>\n

Med tiden, s\u00e4rskilt fr\u00e5n slutet av 1600-talet och under 1700-talet, kom systemet att fylla en bredare r\u00e4ttss\u00e4kerhetsfunktion. Hovr\u00e4tten granskade de renoverade domb\u00f6ckerna \u00e4ven f\u00f6r att kontrollera att h\u00e4radsr\u00e4tterna d\u00f6mt korrekt och att ingen \u00e5talad f\u00e5tt en or\u00e4ttvis dom. I synnerhet livssaker, allts\u00e5 m\u00e5l d\u00e4r d\u00f6dsstraff d\u00f6mts ut, granskades alltid av hovr\u00e4tten innan domen kunde verkst\u00e4llas. Ocks\u00e5 gr\u00f6vre kroppsstraff och landsf\u00f6rvisning underst\u00e4lldes hovr\u00e4ttens pr\u00f6vning.<\/p>\n

Juridisk grund i 1734 \u00e5rs lag<\/h2>\n

I 1734 \u00e5rs lag regleras hovr\u00e4tternas tillsyn \u00f6ver underr\u00e4tterna i R\u00e4tteg\u00e5ngsbalken<\/strong>. H\u00e4radsh\u00f6vdingen var skyldig att se till att en renskrift av domboken uppr\u00e4ttades efter varje ting och ins\u00e4ndes till vederb\u00f6rande hovr\u00e4tt. F\u00f6rsummelse kunde leda till b\u00f6ter f\u00f6r h\u00e4radsh\u00f6vdingen sj\u00e4lv.<\/p>\n

B\u00f6tessummorna i domarna angavs n\u00e4stan alltid i daler silvermynt<\/em> under 1700-talet. En vanlig st\u00f6ldb\u00f6te kunde ligga p\u00e5 40 daler silvermynt, vilket motsvarade ungef\u00e4r en pigas \u00e5rsl\u00f6n p\u00e5 den tiden, medan gr\u00f6vre brott kunde ge 100 daler silvermynt eller mer. Att kronan kunde f\u00f6lja upp dessa summor via de renoverade domb\u00f6ckerna var av stor ekonomisk betydelse.<\/p>\n

Hovr\u00e4tten hade ocks\u00e5 r\u00e4tt att leuterera<\/em>, allts\u00e5 mildra, en alltf\u00f6r str\u00e4ng dom, och kunde i vissa fall \u00e4ven sk\u00e4rpa den. Detta gjordes med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n den renoverade domboken, som d\u00e4rmed var det dokument som l\u00e5g till grund f\u00f6r \u00f6verpr\u00f6vningen.<\/p>\n

Hur de renoverade domb\u00f6ckerna ser ut<\/h2>\n

N\u00e4r du \u00f6ppnar en renoverad dombok fr\u00e5n till exempel 1720-talet m\u00f6ts du oftast av en prydlig, skolad kanslihandstil. Texten \u00e4r v\u00e4lordnad, marginalerna j\u00e4mna och rubrikerna tydliga. Varje ting inleds med en formel av typen ”Anno 1723 den 14 Octobris h\u00f6lts laga h\u00f6stething med allmogen af Wadsbo h\u00e4rad…”<\/em> f\u00f6ljt av domarens namn och n\u00e4mndem\u00e4nnens namn.<\/p>\n

D\u00e4refter f\u00f6ljer protokollen m\u00e5l f\u00f6r m\u00e5l, numrerade eller \u00e5tskilda med paragraftecken. I marginalen finns ofta korta notiser om vad m\u00e5let handlade om, vilket underl\u00e4ttar s\u00f6kningen avsev\u00e4rt. B\u00f6tessummor och domslut \u00e4r ofta s\u00e4rskilt utskrivna, ibland med understrykningar.<\/p>\n

Det \u00e4r dock viktigt att veta att de renoverade domb\u00f6ckerna inte alltid \u00e4r fullst\u00e4ndiga<\/strong>. Skrivaren kunde av tidsbrist eller andra sk\u00e4l utel\u00e4mna vissa delar. Det \u00e4r inte ovanligt att enskilda m\u00e5l, detaljer i f\u00f6rh\u00f6ren, lagfarter eller inteckningar saknas eller \u00e4r kortare \u00e5tergivna \u00e4n i originalet. Vissa renovationer inneh\u00e5ller bara brottm\u00e5len och utel\u00e4mnar uppbud och fastebrev, medan andra \u00e4r fullst\u00e4ndiga. Detta varierar mellan domstolar och tidsperioder.<\/p>\n

Var arkiven finns idag<\/h2>\n

De renoverade domb\u00f6ckerna f\u00f6rvaras vid respektive hovr\u00e4tts arkiv, som idag \u00e4r deponerade hos Riksarkivet:<\/p>\n

    \n
  • Svea hovr\u00e4tt<\/strong> (grundad 1614) omfattar Svealand, Norrland fram till 1936 samt vissa delar av Finland fram till 1809<\/li>\n
  • G\u00f6ta hovr\u00e4tt<\/strong> (grundad 1634) omfattar G\u00f6taland utom de sk\u00e5nska landskapen<\/li>\n
  • Hovr\u00e4tten \u00f6ver Sk\u00e5ne och Blekinge<\/strong> (grundad 1820) omfattar de tidigare danska landskapen, som dessf\u00f6rinnan sorterade under G\u00f6ta hovr\u00e4tt<\/li>\n
  • Hovr\u00e4tten f\u00f6r Nedre Norrland<\/strong> (grundad 1948) och senare \u00e4ven \u00d6vre Norrland har \u00f6vertagit norrl\u00e4ndskt material fr\u00e5n modern tid<\/li>\n<\/ul>\n

    F\u00f6r sl\u00e4ktforskning p\u00e5 1600- och 1700-tal \u00e4r det fr\u00e4mst Svea och G\u00f6ta hovr\u00e4tters arkiv som \u00e4r aktuella. Materialet \u00e4r idag i stor utstr\u00e4ckning digitaliserat och tillg\u00e4ngligt via Riksarkivets digitala forskarsal samt via ArkivDigital och Riksarkivets bildvisning.<\/p>\n

    Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n

    Att anv\u00e4nda renoverade domb\u00f6cker r\u00e4tt kan spara dig mycket tid och frustration. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra konkreta r\u00e5d:<\/p>\n

      \n
    • B\u00f6rja med renovationen om originalet \u00e4r sv\u00e5rl\u00e4st.<\/strong> Originaldomboken skrevs ofta direkt vid tinget av en skrivare som hade br\u00e5ttom. Handstilen kan vara hastig, fl\u00e4ckig och full av f\u00f6rkortningar. Renovationen \u00e4r n\u00e4stan alltid l\u00e4ttare att l\u00e4sa.<\/li>\n
    • J\u00e4mf\u00f6r b\u00e5da k\u00e4llorna n\u00e4r det \u00e4r m\u00f6jligt.<\/strong> Om du hittar en intressant notis i renovationen, g\u00e5 tillbaka till originaldomboken om den finns bevarad. D\u00e4r kan finnas detaljer som strukits eller f\u00f6rkortats i renskriften, till exempel vittnesm\u00e5l eller exakta uppgifter om sl\u00e4ktrelationer.<\/li>\n
    • S\u00f6k efter saknat material i renovationen.<\/strong> Om originaldomboken \u00e4r skadad, brunnen eller saknas helt f\u00f6r ett visst \u00e5r \u00e4r renovationen ofta din enda m\u00f6jlighet att komma \u00e5t protokollen. Detta g\u00e4ller s\u00e4rskilt f\u00f6r 1600-talet, d\u00e5 m\u00e5nga h\u00e4radsarkiv f\u00f6rst\u00f6rts.<\/li>\n
    • Kontrollera vilken hovr\u00e4tt som \u00e4r aktuell.<\/strong> Bor din sl\u00e4kt i Sm\u00e5land ska du leta i G\u00f6ta hovr\u00e4tts arkiv, medan en uppl\u00e4ndsk sl\u00e4kt \u00e5terfinns under Svea hovr\u00e4tt. Sk\u00e5nska anor fr\u00e5n f\u00f6re 1820 sorterade under G\u00f6ta hovr\u00e4tt eftersom Sk\u00e5ne-Blekinges hovr\u00e4tt grundades f\u00f6rst d\u00e5.<\/li>\n
    • Var medveten om luckorna.<\/strong> Om du inte hittar ett uppbud eller en lagfart i renovationen, leta i originaldomboken eller i den s\u00e4rskilda lagfartsboken. Vissa renovationer fokuserar fr\u00e4mst p\u00e5 brottm\u00e5l och utel\u00e4mnar civilr\u00e4ttsliga \u00e4renden.<\/li>\n<\/ul>\n

      Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

      Vad \u00e4r skillnaden mellan en renoverad dombok och en originaldombok?<\/h3>\n

      Originaldomboken skrevs vid sj\u00e4lva tinget av tingsskrivaren och \u00e4r det f\u00f6rsta nedtecknandet av protokollen. Den renoverade domboken \u00e4r en senare renskrift av samma material, gjord p\u00e5 rent papper med v\u00e5rdad handstil, som skickades till hovr\u00e4tten f\u00f6r granskning. Inneh\u00e5llet ska i princip vara identiskt, men i praktiken f\u00f6rekommer b\u00e5de f\u00f6rkortningar och utel\u00e4mnanden i renovationen.<\/p>\n

      Var hittar jag renoverade domb\u00f6cker digitalt?<\/h3>\n

      De flesta renoverade domb\u00f6cker fr\u00e5n 1600- och 1700-talen finns digitaliserade hos Riksarkivet och kan s\u00f6kas fram via deras digitala forskarsal. ArkivDigital har ocks\u00e5 byggt upp en omfattande samling. Du s\u00f6ker under respektive hovr\u00e4tts arkiv, vanligen under serien ”Renoverade domb\u00f6cker” eller ”Underr\u00e4tternas renoverade domb\u00f6cker”.<\/p>\n

      \u00c4r renoverade domb\u00f6cker alltid p\u00e5litliga?<\/h3>\n

      De \u00e4r p\u00e5litliga i den meningen att de utg\u00f6r samtida avskrifter gjorda av officiella skrivare, men de \u00e4r inte alltid fullst\u00e4ndiga. Skrivaren kunde utel\u00e4mna detaljer, korta ner vittnesm\u00e5l eller hoppa \u00f6ver vissa m\u00e5l. F\u00f6r kritisk forskning b\u00f6r du d\u00e4rf\u00f6r alltid f\u00f6rs\u00f6ka j\u00e4mf\u00f6ra med originaldomboken n\u00e4r den finns bevarad.<\/p>\n

      Varf\u00f6r \u00e4r handstilen i renoverade domb\u00f6cker ofta vackrare?<\/h3>\n

      De skrevs av professionella skrivare i lugn och ro efter tinget, inte under sittande f\u00f6rhandling. Skrivarna hade ofta g\u00e5tt igenom kansliutbildning och beh\u00e4rskade tidens sk\u00f6nskrift, kanslistilen. Originaldomboken d\u00e4remot tecknades ner under tidspress vid tinget, ofta i klippt och hastig stil.<\/p>\n

      Inneh\u00e5ller renovationen bouppteckningar?<\/h3>\n

      Normalt inte. Bouppteckningar f\u00f6rvaras separat i h\u00e4radsr\u00e4ttens egna arkiv och ing\u00e5r vanligtvis inte i de renoverade domb\u00f6ckerna. D\u00e4remot kan du i renovationen hitta h\u00e4nvisningar till bouppteckningar, till exempel i samband med arvstvister, uppbud eller lagfart p\u00e5 \u00e4rvd jord.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      Renskrift av originaldomboken. Skickades till hovr\u00e4tten f\u00f6r kontroll.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[15],"class_list":["post-425","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-dokument"],"yoast_head":"\nRenoverad dombok - definition och historisk kontext - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Renoverad dombok (\u00e4ven renovation) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om dokument och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/renoverad-dombok\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Renoverad dombok - definition och historisk kontext - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Renoverad dombok (\u00e4ven renovation) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om dokument och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/renoverad-dombok\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T10:04:16+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/renoverad-dombok\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/renoverad-dombok\\\/\",\"name\":\"Renoverad dombok - definition och historisk kontext - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:42+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T10:04:16+00:00\",\"description\":\"Renoverad dombok (\u00e4ven renovation) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om dokument och hur termen anv\u00e4ndes.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/renoverad-dombok\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/renoverad-dombok\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/renoverad-dombok\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Renoverad dombok\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Renoverad dombok - definition och historisk kontext - Domboksforskning","description":"Renoverad dombok (\u00e4ven renovation) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om dokument och hur termen anv\u00e4ndes.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/renoverad-dombok\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Renoverad dombok - definition och historisk kontext - Domboksforskning","og_description":"Renoverad dombok (\u00e4ven renovation) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om dokument och hur termen anv\u00e4ndes.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/renoverad-dombok\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-17T10:04:16+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"8 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/renoverad-dombok\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/renoverad-dombok\/","name":"Renoverad dombok - definition och historisk kontext - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:42+00:00","dateModified":"2026-05-17T10:04:16+00:00","description":"Renoverad dombok (\u00e4ven renovation) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om dokument och hur termen anv\u00e4ndes.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/renoverad-dombok\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/renoverad-dombok\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/renoverad-dombok\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Renoverad dombok"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/425","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/425\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":662,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/425\/revisions\/662"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=425"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=425"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}