{"id":422,"date":"2026-05-16T12:48:42","date_gmt":"2026-05-16T11:48:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/forsvarslos\/"},"modified":"2026-05-17T10:53:57","modified_gmt":"2026-05-17T09:53:57","slug":"forsvarslos","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/forsvarslos\/","title":{"rendered":"F\u00f6rsvarsl\u00f6s"},"content":{"rendered":"

Begreppet f\u00f6rsvarsl\u00f6s<\/strong> m\u00f6ter sl\u00e4ktforskaren ofta i domb\u00f6cker, husf\u00f6rh\u00f6rsl\u00e4ngder och sockenst\u00e4mmoprotokoll fr\u00e5n 1600-talet \u00e4nda in p\u00e5 1900-talet. Termen beskriver en person som saknade s\u00e5 kallat laga f\u00f6rsvar<\/em>, det vill s\u00e4ga en laglig anst\u00e4llning eller egen f\u00f6rs\u00f6rjning. F\u00f6r d\u00e5tidens myndigheter utgjorde dessa m\u00e4nniskor ett socialt problem som kr\u00e4vde \u00e5tg\u00e4rder, och d\u00e4rf\u00f6r finns de ofta dokumenterade i r\u00e4ttsliga sammanhang.<\/p>\n

Att f\u00f6rst\u00e5 vad det innebar att vara f\u00f6rsvarsl\u00f6s ger sl\u00e4ktforskaren en nyckel till att tolka m\u00e5nga notiser i historiska k\u00e4llor. Bakom den kortfattade anteckningen ”f\u00f6rsvarsl\u00f6s” d\u00f6ljer sig en hel social verklighet av fattigdom, kringvandrande och r\u00e4ttslig utsatthet som pr\u00e4glade stora delar av den svenska allmogens liv under tidigmodern tid.<\/p>\n

Vad termen betyder<\/h2>\n

En f\u00f6rsvarsl\u00f6s person var n\u00e5gon som stod utan laga f\u00f6rsvar<\/em>. Med laga f\u00f6rsvar avs\u00e5gs en laglig syssels\u00e4ttning som kunde styrkas, exempelvis fast anst\u00e4llning som dr\u00e4ng eller piga hos en husbonde, eget hemman, hantverkarr\u00f6relse med burskap, eller annan dokumenterad f\u00f6rs\u00f6rjning. Den som saknade detta betraktades som l\u00f6sdrivare och kunde gripas av myndigheterna.<\/p>\n

Termerna f\u00f6rsvarsl\u00f6s<\/strong> och l\u00f6sdrivare<\/strong> anv\u00e4ndes ofta synonymt i protokoll och f\u00f6rfattningar. Skillnaden l\u00e5g fr\u00e4mst i nyans: f\u00f6rsvarsl\u00f6s beskrev det juridiska tillst\u00e5ndet att st\u00e5 utan laga f\u00f6rsvar, medan l\u00f6sdrivare snarare betonade den kringvandrande livsstilen. I praktiken behandlades b\u00e5da kategorierna lika av r\u00e4ttsapparaten.<\/p>\n

Det fanns ocks\u00e5 n\u00e4rbesl\u00e4ktade ben\u00e4mningar som inhyseshjon<\/em>, backstugusittare<\/em> och l\u00f6skerkarl<\/em>. Dessa kunde i vissa fall ha laga f\u00f6rsvar, men gr\u00e4nsen var flytande och en backstugusittare som tappade sin f\u00f6rs\u00f6rjning blev snabbt klassad som f\u00f6rsvarsl\u00f6s.<\/p>\n

Historisk kontext<\/h2>\n

Lagstiftningen om laga f\u00f6rsvar har medeltida r\u00f6tter och utg\u00f6r en av de mest l\u00e5nglivade kontrollinstrumenten i svensk r\u00e4ttshistoria. Redan i de medeltida landskapslagarna fanns best\u00e4mmelser som kr\u00e4vde att m\u00e4nniskor utan eget hemman skulle ta tj\u00e4nst hos en husbonde. Bakgrunden var dels arbetskraftsbrist efter digerd\u00f6den, dels en str\u00e4van att h\u00e5lla ordning p\u00e5 den arbetsf\u00f6ra befolkningen.<\/p>\n

Under stormaktstiden sk\u00e4rptes regleringen kraftigt. Kronan beh\u00f6vde soldater till de st\u00e4ndiga krigen och adeln beh\u00f6vde arbetskraft till sina gods. Tj\u00e4nstehjonsstadgan kom att bli det centrala regelverket som band dr\u00e4ngar och pigor till sina husb\u00f6nder under str\u00e4nga villkor. Den som inte kunde uppvisa laga f\u00f6rsvar riskerade h\u00e5rda p\u00e5f\u00f6ljder.<\/p>\n

Systemet fortlevde med vissa f\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4nda in p\u00e5 1900-talet. Tj\u00e4nstehjonsstadgan fr\u00e5n 1833 var l\u00e4nge g\u00e4llande r\u00e4tt, och f\u00f6rst med 1885 \u00e5rs l\u00f6sdrivarlag f\u00f6r\u00e4ndrades synen n\u00e5got, \u00e4ven om kontrollen av ”l\u00f6sa” personer fortsatte. Lagstiftningen om laga f\u00f6rsvar avskaffades formellt f\u00f6rst 1926, vilket inneb\u00e4r att begreppet f\u00f6rsvarsl\u00f6s kan dyka upp i k\u00e4llor fr\u00e5n en mycket l\u00e5ng tidsperiod.<\/p>\n

Juridisk grund<\/h2>\n

I 1734 \u00e5rs lag behandlades f\u00f6rsvarsl\u00f6sheten fr\u00e4mst i Missg\u00e4rningsbalken och i de s\u00e4rskilda tj\u00e4nstehjonsstadgorna. Tj\u00e4nstehjonsstadgan fr\u00e5n 1686, och senare 1723, 1739 och 1805 \u00e5rs stadgor, reglerade f\u00f6rh\u00e5llandet mellan husb\u00f6nder och tj\u00e4nstefolk i detalj. Best\u00e4mmelserna omfattade lagstadgade st\u00e4djotider, flyttdagar (vanligen vid mickelsm\u00e4ss den 29 september) och husbondens omfattande makt \u00f6ver sina tj\u00e4nstehjon.<\/p>\n

En central regel var att den som befanns vara f\u00f6rsvarsl\u00f6s skulle inom 14 dagar<\/strong> skaffa sig laga f\u00f6rsvar. Lyckades personen inte med detta kunde h\u00e4radsr\u00e4tten eller magistraten besluta om \u00e5tg\u00e4rder. De vanligaste p\u00e5f\u00f6ljderna var:<\/p>\n

    \n
  • Tv\u00e5ngsutskrivning till krigstj\u00e4nst<\/strong>, d\u00e4r den f\u00f6rsvarsl\u00f6se hamnade som soldat eller b\u00e5tsman, ofta f\u00f6r m\u00e5nga \u00e5r. Detta var s\u00e4rskilt vanligt under stormaktstidens krig.<\/li>\n
  • Tv\u00e5ngsarbete<\/strong> p\u00e5 n\u00e5got av de s\u00e5 kallade tukt- och spinnhusen, exempelvis L\u00e5ngholmen i Stockholm eller Norrk\u00f6pings spinnhus f\u00f6r kvinnor.<\/li>\n
  • Utackordering<\/strong> till en husbonde mot l\u00e5g eller ingen l\u00f6n, vilket i praktiken liknade ofrihet.<\/li>\n
  • F\u00f6rvisning<\/strong> fr\u00e5n socknen eller landsdelen, vilket bara f\u00f6rflyttade problemet.<\/li>\n<\/ul>\n

    B\u00f6ter f\u00f6rekom ocks\u00e5, men eftersom de f\u00f6rsvarsl\u00f6sa per definition saknade tillg\u00e5ngar omvandlades dessa n\u00e4stan alltid till kroppsstraff eller tv\u00e5ngsarbete. Ett b\u00f6tesbelopp p\u00e5 10 daler silvermynt, motsvarande ungef\u00e4r en m\u00e5nads l\u00f6n f\u00f6r en dr\u00e4ng, kunde omvandlas till flera dagars f\u00e4ngelse p\u00e5 vatten och br\u00f6d.<\/p>\n

    Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n

    I h\u00e4radsr\u00e4tternas och r\u00e5dhusr\u00e4tternas protokoll dyker f\u00f6rsvarsl\u00f6sa personer upp framf\u00f6r allt i samband med s\u00e5 kallade vagabonderingsf\u00f6rh\u00f6r<\/em>. Dessa f\u00f6rh\u00f6r var s\u00e4rskilt vanliga under 1700- och 1800-talen och h\u00f6lls n\u00e4r l\u00e4nsman eller fj\u00e4rdingsman hade gripit n\u00e5gon misst\u00e4nkt l\u00f6sdrivare. Protokollen f\u00f6ljer ofta ett standardiserat m\u00f6nster d\u00e4r den anklagade f\u00f6rh\u00f6rs om:<\/p>\n

      \n
    • F\u00f6delseort och f\u00f6r\u00e4ldrar<\/li>\n
    • Var personen senast haft laga f\u00f6rsvar och hos vilken husbonde<\/li>\n
    • Varf\u00f6r tj\u00e4nsten upph\u00f6rde<\/li>\n
    • Vad personen f\u00f6rs\u00f6rjt sig p\u00e5 sedan dess<\/li>\n
    • Om personen har pr\u00e4stbevis (flyttningsbetyg) att uppvisa<\/li>\n<\/ul>\n

      Typiska formuleringar i protokollen lyder: ”angafs s\u00e5som f\u00f6rsvarsl\u00f6s”<\/em>, ”saknar laga f\u00f6rsvar”<\/em>, ”stryker omkring utan tjenst”<\/em> eller ”kringvandrande utan attest”<\/em>. N\u00e4r r\u00e4tten d\u00f6mde kunde formuleringen bli ”warder \u00e5d\u00f6md att inom fjorton dagar sig laga f\u00f6rsvar f\u00f6rskaffa, eller umg\u00e4lla med kroppsplikt”<\/em>.<\/p>\n

      I \u00e4ldre domb\u00f6cker fr\u00e5n 1600-talet \u00e4r notiserna ofta kortfattade, medan 1700- och 1800-talens protokoll blir mer utf\u00f6rliga med detaljerade levnadsbeskrivningar. Det \u00e4r just denna detaljrikedom som g\u00f6r vagabonderingsf\u00f6rh\u00f6ren till en guldgruva f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren. En enda s\u00e5dan r\u00e4tteg\u00e5ng kan ge mer biografisk information om en fattig anfader \u00e4n hela hans \u00f6vriga livs sp\u00e5r i kyrkb\u00f6ckerna.<\/p>\n

      Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n

      Om du misst\u00e4nker att en av dina anf\u00e4der kan ha varit f\u00f6rsvarsl\u00f6s, eller om du st\u00f6ter p\u00e5 termen i en k\u00e4lla, finns det flera v\u00e4gar att g\u00e5 vidare:<\/p>\n

        \n
      • Leta systematiskt i h\u00e4radsr\u00e4ttens sm\u00e5protokoll.<\/strong> Vagabonderingsm\u00e5l redovisas ofta separat fr\u00e5n de gr\u00f6vre brottm\u00e5len. S\u00f6k p\u00e5 s\u00f6korden ”f\u00f6rsvarsl\u00f6s”, ”l\u00f6sdrivare” och ”vagabond” i domboksregister d\u00e4r s\u00e5dana finns.<\/li>\n
      • F\u00f6lj upp med f\u00e5ngrullor och spinnhusarkiv.<\/strong> Om en anfader d\u00f6mdes till tv\u00e5ngsarbete finns ofta detaljerade uppgifter bevarade i Krigsarkivet eller i de regionala landsarkivens f\u00e5ngf\u00f6rteckningar. L\u00e5ngholmens och Norrk\u00f6pings spinnhus har s\u00e4rskilt rika arkiv.<\/li>\n
      • Kontrollera milit\u00e4ra rullor.<\/strong> Om n\u00e5gon d\u00f6mdes till krigstj\u00e4nst kan personen \u00e5terfinnas i generalm\u00f6nsterrullorna. Detta kan f\u00f6rklara pl\u00f6tsliga ”f\u00f6rsvinnanden” fr\u00e5n hemsocknen.<\/li>\n
      • L\u00e4s sockenst\u00e4mmoprotokollen.<\/strong> Socknens egna \u00e5tg\u00e4rder mot l\u00f6sdrivare protokollf\u00f6rdes ofta i sockenst\u00e4mman innan \u00e4rendet gick vidare till h\u00e4radsr\u00e4tten. H\u00e4r kan du hitta namn som aldrig n\u00e5dde fram till sj\u00e4lva domboken.<\/li>\n
      • Anv\u00e4nd husf\u00f6rh\u00f6rsl\u00e4ngdernas marginalanteckningar.<\/strong> Pr\u00e4sterna noterade ofta i marginalen om en f\u00f6rsamlingsmedlem var ”utan tjenst”, ”kringstrykande” eller ”f\u00f6rsvarsl\u00f6s”. S\u00e5dana noteringar leder vidare till r\u00e4ttsligt material.<\/li>\n<\/ul>\n

        T\u00e4nk ocks\u00e5 p\u00e5 att termen f\u00f6rsvarsl\u00f6s inte s\u00e4ger n\u00e5got om personens karakt\u00e4r eller moral. M\u00e5nga av dem som hamnade i denna kategori var helt enkelt sjuka, gamla, arbetsl\u00f6sa efter missv\u00e4xt eller \u00e4nkor som blivit utan f\u00f6rs\u00f6rjning. Den sociala stigmatiseringen var dock p\u00e5taglig och p\u00e5verkade ofta hela sl\u00e4kten i flera generationer.<\/p>\n

        Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

        Vad var skillnaden mellan f\u00f6rsvarsl\u00f6s och fattighjon?<\/h3>\n

        Ett fattighjon var en person som socknen erk\u00e4nt som hj\u00e4lpbeh\u00f6vande och som fick underst\u00f6d genom fattigv\u00e5rden, ofta gamla, sjuka eller barn. En f\u00f6rsvarsl\u00f6s d\u00e4remot var arbetsf\u00f6r men saknade anst\u00e4llning eller egen f\u00f6rs\u00f6rjning. Fattighjon hade i regel laga f\u00f6rsvar genom socknens f\u00f6rsorg, medan den f\u00f6rsvarsl\u00f6se riskerade arrestering och tv\u00e5ngs\u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n

        Kunde kvinnor ocks\u00e5 vara f\u00f6rsvarsl\u00f6sa?<\/h3>\n

        Ja, lagstiftningen om laga f\u00f6rsvar g\u00e4llde b\u00e5da k\u00f6nen. Ogifta kvinnor utan tj\u00e4nst som piga r\u00e4knades som f\u00f6rsvarsl\u00f6sa och kunde d\u00f6mas till spinnhus, vanligen Norrk\u00f6pings spinnhus. Gifta kvinnor ans\u00e5gs ha laga f\u00f6rsvar genom sin make, men \u00e4nkor och fr\u00e5nskilda kunde hamna i samma utsatta position som m\u00e4n.<\/p>\n

        Hur l\u00e4nge g\u00e4llde lagstiftningen om laga f\u00f6rsvar?<\/h3>\n

        Kravet p\u00e5 laga f\u00f6rsvar hade medeltida r\u00f6tter och avskaffades formellt f\u00f6rst 1926 genom lagen om f\u00f6rmyndarv\u00e5rd och vissa anslutande f\u00f6rfattningar. Tj\u00e4nstehjonsstadgan fr\u00e5n 1833 var g\u00e4llande r\u00e4tt under st\u00f6rre delen av 1800-talet och in p\u00e5 1900-talet. Detta inneb\u00e4r att begreppet kan dyka upp i k\u00e4llor \u00f6ver en period p\u00e5 n\u00e4rmare 700 \u00e5r.<\/p>\n

        Var hittar jag de b\u00e4sta k\u00e4llorna om en f\u00f6rsvarsl\u00f6s anfader?<\/h3>\n

        De rikaste k\u00e4llorna \u00e4r h\u00e4radsr\u00e4tternas och r\u00e5dhusr\u00e4tternas domb\u00f6cker, s\u00e4rskilt protokollen fr\u00e5n vagabonderingsf\u00f6rh\u00f6r. Dessa finns i landsarkiven och i allt st\u00f6rre utstr\u00e4ckning digitaliserade hos Riksarkivet. Kompletterande material finns i sockenst\u00e4mmoprotokoll, fattigv\u00e5rdsprotokoll, f\u00e5ngrullor och milit\u00e4ra m\u00f6nsterrullor.<\/p>\n

        Vad innebar 14-dagarsfristen i praktiken?<\/h3>\n

        N\u00e4r n\u00e5gon befanns f\u00f6rsvarsl\u00f6s fick personen 14 dagar p\u00e5 sig att skaffa anst\u00e4llning eller styrka annan f\u00f6rs\u00f6rjning. I praktiken var detta ofta om\u00f6jligt, s\u00e4rskilt om personen var k\u00e4nd i trakten eller saknade pr\u00e4stbevis. Fristen anv\u00e4ndes \u00e4nd\u00e5 formellt av r\u00e4tten innan tv\u00e5ngs\u00e5tg\u00e4rder beslutades, och den finns dokumenterad i m\u00e5nga domboksprotokoll som en standardformulering.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

        Person utan laga f\u00f6rsvar \u2013 det vill s\u00e4ga utan anst\u00e4llning eller f\u00f6rs\u00f6rjning.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[14],"class_list":["post-422","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-stand"],"yoast_head":"\nF\u00f6rsvarsl\u00f6s - definition och historisk kontext - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"F\u00f6rsvarsl\u00f6s i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om st\u00e5nd och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/forsvarslos\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"F\u00f6rsvarsl\u00f6s - definition och historisk kontext - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"F\u00f6rsvarsl\u00f6s i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om st\u00e5nd och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/forsvarslos\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T09:53:57+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/forsvarslos\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/forsvarslos\\\/\",\"name\":\"F\u00f6rsvarsl\u00f6s - definition och historisk kontext - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:42+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T09:53:57+00:00\",\"description\":\"F\u00f6rsvarsl\u00f6s i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om st\u00e5nd och hur termen anv\u00e4ndes.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/forsvarslos\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/forsvarslos\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/forsvarslos\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"F\u00f6rsvarsl\u00f6s\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"F\u00f6rsvarsl\u00f6s - definition och historisk kontext - Domboksforskning","description":"F\u00f6rsvarsl\u00f6s i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om st\u00e5nd och hur termen anv\u00e4ndes.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/forsvarslos\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"F\u00f6rsvarsl\u00f6s - definition och historisk kontext - Domboksforskning","og_description":"F\u00f6rsvarsl\u00f6s i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om st\u00e5nd och hur termen anv\u00e4ndes.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/forsvarslos\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-17T09:53:57+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"8 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/forsvarslos\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/forsvarslos\/","name":"F\u00f6rsvarsl\u00f6s - definition och historisk kontext - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:42+00:00","dateModified":"2026-05-17T09:53:57+00:00","description":"F\u00f6rsvarsl\u00f6s i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om st\u00e5nd och hur termen anv\u00e4ndes.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/forsvarslos\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/forsvarslos\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/forsvarslos\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"F\u00f6rsvarsl\u00f6s"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/422","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/422\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":656,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/422\/revisions\/656"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=422"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=422"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}