{"id":419,"date":"2026-05-16T12:48:42","date_gmt":"2026-05-16T11:48:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/nattman\/"},"modified":"2026-05-17T10:41:44","modified_gmt":"2026-05-17T09:41:44","slug":"nattman","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/nattman\/","title":{"rendered":"Nattm\u00e4n"},"content":{"rendered":"

I de svenska domb\u00f6ckerna fr\u00e5n 1600- och 1700-talen dyker termen nattman<\/strong> upp i sammanhang som r\u00f6r samh\u00e4llets mest f\u00f6raktade yrkesut\u00f6vare. Nattmannen utf\u00f6rde sysslor som ingen annan ville ta i, och han levde i utkanten av byn b\u00e5de bokstavligt och socialt. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r termen viktig att k\u00e4nna till, eftersom en f\u00f6rfader som ben\u00e4mns nattman i domboksprotokollen tillh\u00f6rde en grupp m\u00e4nniskor med s\u00e4rskild r\u00e4ttslig och social st\u00e4llning.<\/p>\n

S\u00e4rskilt i de sk\u00e5nska domb\u00f6ckerna \u00e4r nattman ett vanligare ord \u00e4n det mer k\u00e4nda rackare<\/em>, vilket speglar regionala spr\u00e5kliga skillnader inom det tidigmoderna Sverige. Att f\u00f6rst\u00e5 vad nattmannen gjorde, var han fanns i samh\u00e4llshierarkin och hur han framtr\u00e4der i protokollen ger en djupare bild av det f\u00f6rmoderna r\u00e4ttssamh\u00e4llet.<\/p>\n

Vad termen betyder<\/h2>\n

Nattman \u00e4r den s\u00f6dra svenska ben\u00e4mningen p\u00e5 det som i andra delar av landet kallades rackare. Yrket innefattade en rad sysslor som ans\u00e5gs orena eller van\u00e4rande enligt tidens sed. Hit h\u00f6rde att rensa latriner och avtr\u00e4den, att ta hand om sj\u00e4lvd\u00f6da djur, att fl\u00e5 h\u00e4star och andra kreatur, samt att begrava sj\u00e4lvm\u00f6rdare och avr\u00e4ttade brottslingar utanf\u00f6r kyrkog\u00e5rden. Nattmannen tj\u00e4nstgjorde ocks\u00e5 ofta som b\u00f6delns medhj\u00e4lpare vid avr\u00e4ttningar och kroppsstraff.<\/p>\n

Namnet nattman<\/strong> kommer av att arbetet ofta utf\u00f6rdes nattetid. Genom att utf\u00f6ra sysslorna i m\u00f6rker undvek nattmannen att synas, eftersom m\u00f6tet med honom ans\u00e5gs van\u00e4rande f\u00f6r vanliga sockenbor. En bonde som hj\u00e4lpte en nattman eller ens delade mat med honom kunde sj\u00e4lv riskera att bli betraktad som oren.<\/p>\n

Historisk kontext<\/h2>\n

F\u00f6rest\u00e4llningen om vissa yrken som van\u00e4rande har djupa r\u00f6tter i medeltidens Europa. I tysk och nordeuropeisk tradition fanns en l\u00e5ng rad s\u00e5 kallade o\u00e4rliga yrken<\/em>, d\u00e4r b\u00f6deln och rackaren var de mest framtr\u00e4dande. Denna tradition kom till Sverige genom det tyska inflytandet p\u00e5 r\u00e4ttsv\u00e4sen och st\u00e4der under medeltiden och f\u00f6rst\u00e4rktes under 1500- och 1600-talen.<\/p>\n

I s\u00f6dra Sverige, s\u00e4rskilt i Sk\u00e5ne, Blekinge och Halland, etablerades termen nattman parallellt med eller ist\u00e4llet f\u00f6r rackare. Att Sk\u00e5ne l\u00e4nge tillh\u00f6rde Danmark spelar in. Det danska spr\u00e5kbruket hade natmand<\/em> som vedertagen yrkesbeteckning, och denna term fortsatte att anv\u00e4ndas l\u00e5ngt efter att landskapen blivit svenska 1658. I de sk\u00e5nska domb\u00f6ckerna fr\u00e5n sent 1600-tal och hela 1700-talet f\u00f6rekommer d\u00e4rf\u00f6r ordet nattman betydligt oftare \u00e4n rackare.<\/p>\n

Nattmannen var som regel knuten till en stad eller ett h\u00e4rad och fick sin f\u00f6rs\u00f6rjning genom en kombination av l\u00f6n, avgifter f\u00f6r enskilda uppdrag och bisysslor. Han bodde ofta utanf\u00f6r stadsporten eller i utkanten av byn, ibland tillsammans med flera generationer av samma sl\u00e4kt. Yrket gick n\u00e4mligen i arv, eftersom f\u00e5 utomst\u00e5ende var villiga att gifta in sig i nattmansfamiljer. Detta ledde till att nattm\u00e4nnen bildade egna n\u00e4tverk \u00f6ver stora geografiska omr\u00e5den, d\u00e4r d\u00f6ttrar och s\u00f6ner giftes bort till nattm\u00e4n eller rackare i grannprovinser.<\/p>\n

Juridisk grund och social st\u00e4llning<\/h2>\n

F\u00f6re 1734 \u00e5rs lag reglerades nattmannens st\u00e4llning fr\u00e4mst genom sedvaner\u00e4tt och kunglig f\u00f6rordning. Yrket r\u00e4knades till de o\u00e4rliga, vilket innebar att nattmannen inte kunde vittna i r\u00e4tten p\u00e5 samma villkor som andra, inte kunde tas upp i skr\u00e5 och inte fick begravas i mitten av kyrkog\u00e5rden utan h\u00e4nvisades till utkanterna.<\/p>\n

I 1734 \u00e5rs lag avskaffades flera av de formella inskr\u00e4nkningarna f\u00f6r b\u00f6dlar och nattm\u00e4n, men i praktiken levde stigmat kvar l\u00e5ngt in p\u00e5 1800-talet. Missg\u00e4rningsbalken<\/strong> reglerade dock fortfarande de uppdrag nattmannen utf\u00f6rde \u00e5t r\u00e4ttsv\u00e4sendet, s\u00e5som hantering av kroppar efter avr\u00e4ttade och sj\u00e4lvspillingar. Enligt \u00e4ldre r\u00e4tt skulle sj\u00e4lvm\u00f6rdare begravas i skogen eller utanf\u00f6r kyrkog\u00e5rdsmuren, och denna uppgift f\u00f6ll p\u00e5 nattmannen.<\/p>\n

N\u00e4r en nattman eller hans hustru br\u00f6t mot lagen kunde det dyka upp som vanliga m\u00e5l i h\u00e4radsr\u00e4tten, men formuleringarna i protokollen avsl\u00f6jar ofta en nedl\u00e5tande h\u00e5llning. En bot p\u00e5 3 daler silvermynt<\/strong>, motsvarande ungef\u00e4r en veckas l\u00f6n f\u00f6r en dagl\u00f6nare, kunde drabba den som v\u00e4grade ta emot nattmannens tj\u00e4nster eller den som misshandlat honom utan att domstolen tog hans f\u00f6rsvar i samma utstr\u00e4ckning som f\u00f6r en vanlig bonde.<\/p>\n

Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n

I de sk\u00e5nska domb\u00f6ckerna m\u00f6ter sl\u00e4ktforskaren formuleringar som ”Nattmannen Anders Pehrsson i Malm\u00f6”<\/em> eller ”natmandens hustru Karin”<\/em>. I \u00e4ldre protokoll fr\u00e5n sent 1600-tal f\u00f6rekommer \u00e4ven stavningen natmand<\/em> som danskt arv. I Sm\u00e5land och Blekinge skiftar bruket mellan nattman och rackare, ibland inom samma dombok.<\/p>\n

Typiska m\u00e5l d\u00e4r nattmannen n\u00e4mns \u00e4r:<\/p>\n

    \n
  • Tvister om betalning<\/strong> f\u00f6r utf\u00f6rda tj\u00e4nster, exempelvis rensning av avtr\u00e4den eller borttagande av sj\u00e4lvd\u00f6da kreatur<\/li>\n
  • Misshandelsm\u00e5l<\/strong> d\u00e4r nattmannen \u00e4r offer eller g\u00e4rningsman, ofta i samband med att n\u00e5gon v\u00e4grat erk\u00e4nna honom som likst\u00e4lld<\/li>\n
  • Arvstvister<\/strong> inom nattmansfamiljer, d\u00e4r bouppteckningar kan ge ov\u00e4rderlig information om sl\u00e4ktskap<\/li>\n
  • M\u00e5l om van\u00e4rande ber\u00f6ring<\/strong>, d\u00e4r en hantverkare eller bonde anklagat n\u00e5gon f\u00f6r att ha gjort honom o\u00e4rlig genom att tvinga honom utf\u00f6ra nattmanssysslor<\/li>\n
  • Brottm\u00e5l<\/strong> d\u00e4r nattmannen kallats in f\u00f6r att verkst\u00e4lla kroppsstraff \u00e5t b\u00f6deln<\/li>\n<\/ul>\n

    I bouppteckningar efter nattm\u00e4n finner forskaren ofta en blandning av enkelt bohag och specialiserade verktyg som fl\u00e5knivar, krokar och tunnor. V\u00e4rdet av kvarl\u00e5tenskapen var vanligen l\u00e5gt, men inte alltid. En etablerad stadsnattman kunde \u00e4ga b\u00e5de hus och redskap till betydande v\u00e4rde, eftersom han hade monopol p\u00e5 sina sysslor inom sitt distrikt.<\/p>\n

    Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n

    Om du misst\u00e4nker att en f\u00f6rfader var nattman eller har st\u00f6tt p\u00e5 termen i protokollen, finns flera konkreta v\u00e4gar att g\u00e5 vidare:<\/p>\n

      \n
    • S\u00f6k systematiskt i h\u00e4radsr\u00e4ttens domb\u00f6cker<\/strong> f\u00f6r det aktuella distriktet. Nattm\u00e4nnen omn\u00e4mns ofta vid sina yrkestitlar snarare \u00e4n med sl\u00e4ktnamn, s\u00e5 anv\u00e4nd yrket som s\u00f6kord i register och databaser.<\/li>\n
    • Granska stadens r\u00e4kenskaper<\/strong>. Nattm\u00e4nnen i st\u00e4derna fick l\u00f6n ur kassan och deras namn finns i magistratens r\u00e4kenskapsb\u00f6cker, vilket kan ge \u00e5rtal och f\u00f6rs\u00f6rjningsf\u00f6rh\u00e5llanden.<\/li>\n
    • F\u00f6lj gifterm\u00e5lsm\u00f6nstren<\/strong>. Eftersom nattmansfamiljer gifte sig inom yrkesgruppen kan du ofta sp\u00e5ra sl\u00e4kten \u00f6ver flera provinser. En nattmansdotter i Kristianstad kan vara gift med en rackare i V\u00e4xj\u00f6 eller en b\u00f6delsdr\u00e4ng i Karlskrona.<\/li>\n
    • Anv\u00e4nd kyrkob\u00f6ckerna med f\u00f6rsiktighet<\/strong>. Nattm\u00e4n och deras familjer noterades ibland separat i d\u00f6db\u00f6ckerna, och begravningsplatsen kan anges som ”utanf\u00f6r muren”<\/em> eller ”i nordv\u00e4stra h\u00f6rnet”<\/em>, vilket bekr\u00e4ftar identifikationen.<\/li>\n
    • Konsultera bouppteckningarna<\/strong> vid h\u00e4radsr\u00e4tten eller r\u00e5dhusr\u00e4tten. En bouppteckning efter en nattman ger inte bara ekonomisk information utan ocks\u00e5 sl\u00e4ktrelationer som kan vara sv\u00e5ra att hitta annars.<\/li>\n<\/ul>\n

      T\u00e4nk ocks\u00e5 p\u00e5 att skammen kring yrket innebar att efterkommande generationer ofta s\u00f6kte sig till andra orter och bytte yrke. En son till en nattman kunde bli soldat, dr\u00e4ng eller torpare och d\u00e4rmed f\u00f6rsvinna ur de tydligt markerade k\u00e4llorna. Att backa bakl\u00e4nges fr\u00e5n en f\u00f6rfader med oklar bakgrund i 1800-talet kan ibland leda till en nattmansfamilj p\u00e5 1700-talet.<\/p>\n

      Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

      \u00c4r nattman och rackare samma sak?<\/h3>\n

      Ja, i praktiken syftar termerna p\u00e5 samma yrke och samh\u00e4llsroll. Skillnaden \u00e4r geografisk. Nattman anv\u00e4ndes fr\u00e4mst i s\u00f6dra Sverige, s\u00e4rskilt i Sk\u00e5ne, Blekinge och Halland, medan rackare var det vanligare ordet i Svealand och Norrland. I de sk\u00e5nska domb\u00f6ckerna \u00e4r nattman den klart dominerande termen.<\/p>\n

      Varf\u00f6r kallades han just nattman?<\/h3>\n

      Namnet kommer av att flera av sysslorna utf\u00f6rdes p\u00e5 natten. Att rensa latriner, frakta bort sj\u00e4lvd\u00f6da djur och begrava sj\u00e4lvm\u00f6rdare gjordes i m\u00f6rker f\u00f6r att undvika m\u00f6te med vanliga sockenbor. M\u00f6tet med en nattman ans\u00e5gs van\u00e4rande, och nattarbetet var ett s\u00e4tt att minimera dessa m\u00f6ten.<\/p>\n

      Kunde en nattman gifta sig med vem som helst?<\/h3>\n

      I praktiken nej. Det sociala stigmat innebar att vanliga bondfamiljer eller hantverkare inte gifte bort sina d\u00f6ttrar till nattm\u00e4n. Gifterm\u00e5l skedde d\u00e4rf\u00f6r inom yrkesgruppen, mellan nattmans-, rackar- och b\u00f6delsfamiljer, ofta \u00f6ver stora geografiska avst\u00e5nd.<\/p>\n

      Hur kan jag se i bouppteckningen att en person var nattman?<\/h3>\n

      Yrkestiteln anges normalt direkt efter namnet i bouppteckningens inledning. Dessutom \u00e4r inneh\u00e5llet talande. F\u00f6rekomsten av fl\u00e5knivar, krokar, tunnor f\u00f6r latrinhantering och liknande verktyg pekar tydligt p\u00e5 yrket. Bouppteckningen kan ocks\u00e5 n\u00e4mna bost\u00e4lle utanf\u00f6r stadsmuren eller i byns utkant.<\/p>\n

      F\u00f6rsvann nattmansyrket efter 1734 \u00e5rs lag?<\/h3>\n

      Nej, yrket fortsatte l\u00e5ngt efter att de formella inskr\u00e4nkningarna mildrats. Behovet av latrinrensning och hantering av sj\u00e4lvd\u00f6da djur kvarstod, och stigmat kring yrket levde kvar in p\u00e5 1800-talet. F\u00f6rst med moderniseringen av st\u00e4dernas renh\u00e5llning och kyrkog\u00e5rdsv\u00e4sende under sent 1800-tal f\u00f6rsvann nattmannen som distinkt yrkesgrupp.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      I s\u00f6dra Sverige \u2013 annat namn p\u00e5 rackare. Utf\u00f6rde f\u00f6raktade sysslor.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[9],"class_list":["post-419","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-personer"],"yoast_head":"\nNattm\u00e4n - vad det var och hur det fungerade - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Nattm\u00e4n (\u00e4ven rackare) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om personer och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/nattman\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Nattm\u00e4n - vad det var och hur det fungerade - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Nattm\u00e4n (\u00e4ven rackare) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om personer och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/nattman\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T09:41:44+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/nattman\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/nattman\\\/\",\"name\":\"Nattm\u00e4n - vad det var och hur det fungerade - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:42+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T09:41:44+00:00\",\"description\":\"Nattm\u00e4n (\u00e4ven rackare) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om personer och hur termen anv\u00e4ndes.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/nattman\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/nattman\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/nattman\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Nattm\u00e4n\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Nattm\u00e4n - vad det var och hur det fungerade - Domboksforskning","description":"Nattm\u00e4n (\u00e4ven rackare) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om personer och hur termen anv\u00e4ndes.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/nattman\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Nattm\u00e4n - vad det var och hur det fungerade - Domboksforskning","og_description":"Nattm\u00e4n (\u00e4ven rackare) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om personer och hur termen anv\u00e4ndes.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/nattman\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-17T09:41:44+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"8 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/nattman\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/nattman\/","name":"Nattm\u00e4n - vad det var och hur det fungerade - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:42+00:00","dateModified":"2026-05-17T09:41:44+00:00","description":"Nattm\u00e4n (\u00e4ven rackare) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om personer och hur termen anv\u00e4ndes.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/nattman\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/nattman\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/nattman\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Nattm\u00e4n"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/419","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/419\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":645,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/419\/revisions\/645"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=419"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=419"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}