{"id":418,"date":"2026-05-16T12:48:42","date_gmt":"2026-05-16T11:48:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/rackare\/"},"modified":"2026-05-17T10:39:55","modified_gmt":"2026-05-17T09:39:55","slug":"rackare","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/rackare\/","title":{"rendered":"Rackare"},"content":{"rendered":"

Bland de yrkesgrupper som m\u00f6ter sl\u00e4ktforskaren i domb\u00f6cker och kyrkob\u00f6cker fr\u00e5n 1600- och 1700-talen \u00e4r rackaren<\/strong> en av de mest socialt utsatta. Termen dyker upp i samband med avr\u00e4ttningar, sj\u00e4lvmord, smittsamma sjukdomar och latrint\u00f6mning, allts\u00e5 vid de tillf\u00e4llen d\u00e5 samh\u00e4llet beh\u00f6vde n\u00e5gon som utf\u00f6rde de sysslor ingen annan ville r\u00f6ra. Att hitta en rackare bland sina f\u00f6rf\u00e4der inneb\u00e4r att man f\u00e5r tillg\u00e5ng till en helt s\u00e4rskild socialhistorisk ber\u00e4ttelse om utanf\u00f6rskap och ned\u00e4rvd stigmatisering.<\/p>\n

F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r rackaren intressant inte bara som yrkesman utan ocks\u00e5 som social kategori. Rackarsl\u00e4kter levde i en parallell v\u00e4rld d\u00e4r gifterm\u00e5l, fadderskap och umg\u00e4nge styrdes av andra regler \u00e4n f\u00f6r bondebefolkningen. I den h\u00e4r artikeln g\u00e5r vi igenom vad termen betyder, hur den uppstod, hur den syns i domb\u00f6ckerna och hur du kan anv\u00e4nda kunskapen i din egen forskning.<\/p>\n

Vad termen betyder<\/h2>\n

En rackare<\/strong> var en person som utf\u00f6rde sysslor som ans\u00e5gs orena eller van\u00e4rande i det f\u00f6rmoderna svenska samh\u00e4llet. Till arbetsuppgifterna h\u00f6rde att rensa latriner och avtr\u00e4den, ta hand om sj\u00e4lvd\u00f6da djur, fl\u00e5 h\u00e4star, f\u00e5nga l\u00f6sa hundar samt begrava sj\u00e4lvm\u00f6rdare och avr\u00e4ttade brottslingar utanf\u00f6r kyrkog\u00e5rden. Mycket ofta tj\u00e4nstgjorde rackaren dessutom som b\u00f6delns medhj\u00e4lpare vid avr\u00e4ttningar och kroppsstraff.<\/p>\n

I s\u00f6dra Sverige, s\u00e4rskilt i Sk\u00e5ne, Blekinge och Halland, kallades rackaren ibland f\u00f6r nattman<\/strong>. Termen nattman<\/em> syftar p\u00e5 att arbetet ofta utf\u00f6rdes nattetid, d\u00e5 stadens inv\u00e5nare slapp se det orena g\u00f6rom\u00e5let. En rackardr\u00e4ng<\/strong> var en yngre medhj\u00e4lpare eller l\u00e4rling hos rackaren, ofta en son eller sl\u00e4kting som \u00e4rvde yrket.<\/p>\n

Historisk kontext<\/h2>\n

F\u00f6rest\u00e4llningen om att vissa sysslor var orena och d\u00e4rmed gjorde ut\u00f6varen oren g\u00e5r l\u00e5ngt tillbaka i europeisk historia. Redan under medeltiden v\u00e4xte det fram en grupp s\u00e5 kallade o\u00e4rliga yrken<\/em>, dit b\u00f6dlar, rackare, nattm\u00e4n och ibland \u00e4ven flackare och skinnare r\u00e4knades. Stigmatiseringen importerades till Sverige fr\u00e5n tyskt omr\u00e5de, d\u00e4r skr\u00e5v\u00e4sendet uttryckligen f\u00f6rbj\u00f6d \u00e4rliga hantverkare att umg\u00e5s med o\u00e4rligt folk.<\/p>\n

I bondesamh\u00e4llet innebar detta en h\u00e5rd och permanent social stigmatisering. Rackaren och hans familj betraktades som orena<\/em> i en n\u00e4rmast rituell mening. Ingen ville sitta vid samma bord som dem, dricka ur samma k\u00e4rl eller dela kyrkb\u00e4nk. Konsekvenserna blev konkreta och praktiska:<\/p>\n

    \n
  • Rackarens barn fick mycket sv\u00e5rt att gifta sig med ”vanliga” bondbarn eller hantverksbarn.<\/li>\n
  • Rackarens son kunde i regel bara gifta sig med en annan rackares dotter.<\/li>\n
  • Familjerna bodde ofta avskilt, g\u00e4rna utanf\u00f6r stadsmuren eller i en egen stuga i utkanten av socknen.<\/li>\n
  • Faddrar vid dop togs ur den egna gruppen, vilket g\u00f6r att rackarsl\u00e4kter ofta \u00e4r t\u00e4tt sammanv\u00e4vda \u00f6ver stora geografiska omr\u00e5den.<\/li>\n<\/ul>\n

    Yrket fanns kvar l\u00e5ngt in p\u00e5 1900-talet, men statusen b\u00f6rjade gradvis f\u00f6rb\u00e4ttras under 1800-talet. N\u00e4r latrint\u00f6mning och renh\u00e5llning \u00f6vergick till kommunala verksamheter och avr\u00e4ttningarna minskade i antal, f\u00f6rsvann den v\u00e4rsta laddningen kring sj\u00e4lva arbetet. De gamla rackarsl\u00e4kterna assimilerades efter hand, men sl\u00e4ktnamn och muntlig tradition kan \u00e4nnu i dag avsl\u00f6ja ursprunget.<\/p>\n

    Juridisk grund och reglering<\/h2>\n

    Rackaryrket reglerades inte i n\u00e5gon enskild paragraf i 1734 \u00e5rs lag<\/strong>, men flera best\u00e4mmelser f\u00f6rutsatte rackarens existens. I Missg\u00e4rningsbalken behandlas avr\u00e4ttningar och kroppsstraff, och dessa kunde inte verkst\u00e4llas utan skarpr\u00e4ttare och rackare. Enligt sedv\u00e4nja skulle sj\u00e4lvspillingar, allts\u00e5 sj\u00e4lvm\u00f6rdare, begravas i skogen eller utanf\u00f6r kyrkog\u00e5rden, och detta arbete tillf\u00f6ll rackaren. Att v\u00e4gra utf\u00f6ra uppgiften kunde leda till b\u00f6ter, men i praktiken var rackaren bunden av sitt yrke och hade ingen reell valm\u00f6jlighet.<\/p>\n

    Magistraterna i st\u00e4derna anst\u00e4llde ofta en stadens rackare p\u00e5 kontrakt. Ers\u00e4ttningen kunde best\u00e5 av fri bostad i ett s\u00e4rskilt rackarhus, en mindre \u00e5rsl\u00f6n samt avgifter f\u00f6r enskilda uppdrag. Vid en avr\u00e4ttning kunde rackaren f\u00e5 ett par daler silvermynt ut\u00f6ver b\u00f6delns betalning, vilket p\u00e5 1700-talet motsvarade ungef\u00e4r en veckas l\u00f6n f\u00f6r en grovarbetare. Hudar och kroppsdelar fr\u00e5n sj\u00e4lvd\u00f6da djur fick rackaren ofta beh\u00e5lla och s\u00e4lja vidare till garvare, vilket var en viktig biinkomst.<\/p>\n

    Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n

    I domb\u00f6cker och r\u00e5dhusr\u00e4ttsprotokoll dyker rackaren upp i flera typiska sammanhang. Det vanligaste \u00e4r att rackaren namnges som verkst\u00e4llare av ett straff. En formulering kan lyda ungef\u00e4r: ”Sedan domen avkunnad blev, f\u00f6rdes delinkventen av skarpr\u00e4ttaren och dess rackare till avr\u00e4ttsplatsen.”<\/em> Vid begravning av sj\u00e4lvspillingar f\u00f6rekommer noteringar som ”liket av rackaren bortf\u00f6rdt och i skogen nedgrafvet”<\/em>.<\/p>\n

    Andra typer av notiser d\u00e4r rackaren f\u00f6rekommer:<\/p>\n

      \n
    • Tvister om betalning:<\/strong> Rackaren st\u00e4mmer en bonde eller magistraten f\u00f6r utebliven ers\u00e4ttning f\u00f6r utf\u00f6rt arbete.<\/li>\n
    • \u00c4rekr\u00e4nkningsm\u00e5l:<\/strong> N\u00e5gon har kallats ”rackare” eller ”rackarunge” och st\u00e4mmer f\u00f6r f\u00f6rol\u00e4mpning. Att j\u00e4mf\u00f6ras med en rackare r\u00e4knades som grov \u00e4rekr\u00e4nkning.<\/li>\n
    • V\u00e5ldsm\u00e5l:<\/strong> Rackaren har blivit misshandlad av b\u00f6nder som inte velat ha honom i bygden, eller har sj\u00e4lv hamnat i br\u00e5k.<\/li>\n
    • Gifterm\u00e5lsm\u00e5l:<\/strong> Konsistorium eller h\u00e4radsr\u00e4tt behandlar fall d\u00e4r en rackardotter vill gifta sig med en bonde, eller d\u00e4r en ungkarl v\u00e4grar fullf\u00f6lja ett trolovningsl\u00f6fte med en rackardotter.<\/li>\n
    • L\u00f6sdriveri:<\/strong> Resande rackare utan fast tj\u00e4nst kunde \u00e5talas enligt legostadgan.<\/li>\n<\/ul>\n

      I kyrkob\u00f6ckerna noteras rackaren ibland med yrkesbeteckningen utskriven, ibland med eufemismer som ”avd\u00e4ckare”<\/em>, ”h\u00e4stfl\u00e5are”<\/em> eller ”renh\u00e5llningskarl”<\/em>. I f\u00f6delse- och vigselb\u00f6cker kan pr\u00e4sten anteckna en s\u00e4rskild kommentar om att vigseln skett enskilt eller att dopet f\u00f6rr\u00e4ttats hemma, vilket \u00e4r en stark indikation p\u00e5 att familjen tillh\u00f6rde de o\u00e4rliga yrkenas krets.<\/p>\n

      Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n

      Om du misst\u00e4nker att du har rackare bland dina f\u00f6rf\u00e4der finns det flera sp\u00e5r att f\u00f6lja:<\/p>\n

        \n
      • S\u00f6k efter geografiska kluster av gifterm\u00e5l.<\/strong> Eftersom rackars\u00f6ner i regel bara kunde gifta sig med rackard\u00f6ttrar, finns det tydliga n\u00e4tverk av besl\u00e4ktade familjer som r\u00f6r sig mellan socknar och l\u00e4n. Kartl\u00e4gg vigslarna och du ser m\u00f6nstret.<\/li>\n
      • Studera bouppteckningar noggrant.<\/strong> En rackares bouppteckning inneh\u00e5ller ofta verktyg som krokar, fl\u00e5knivar, latrintunnor och hudtorkningsst\u00e4llningar. S\u00e5dana f\u00f6rem\u00e5l \u00e4r starka indicier p\u00e5 yrket \u00e4ven n\u00e4r sj\u00e4lva yrkestiteln saknas.<\/li>\n
      • L\u00e4s hela domboken, inte bara registret.<\/strong> Rackaren f\u00f6rekommer ofta i m\u00e5l d\u00e4r han inte \u00e4r huvudperson, exempelvis som vittne vid avr\u00e4ttningar eller som inblandad i \u00e4rekr\u00e4nkningstvister. Anv\u00e4nd ordet ”rackare” som s\u00f6kterm i digitaliserade domb\u00f6cker p\u00e5 Riksarkivets sajt.<\/li>\n
      • Kontrollera mantalsl\u00e4ngder och husf\u00f6rh\u00f6rsl\u00e4ngder.<\/strong> Rackarfamiljer bodde ofta i utkanten av socknen, g\u00e4rna i en stuga som ben\u00e4mns Rackarstugan<\/em> eller Nattmansstugan<\/em>. Ortnamnet i sig kan leda dig till r\u00e4tt familj.<\/li>\n
      • S\u00f6k i magistratens r\u00e4kenskaper.<\/strong> St\u00e4dernas r\u00e4kenskaper redovisar utbetalningar till rackaren f\u00f6r specifika uppdrag, ibland med datum och anledning. Detta \u00e4r en guldgruva f\u00f6r att fastst\u00e4lla n\u00e4r en viss person tj\u00e4nstgjorde.<\/li>\n<\/ul>\n

        T\u00e4nk ocks\u00e5 p\u00e5 att den sociala stigmatiseringen inte f\u00f6rsvann med en enskild generation. \u00c4ven in p\u00e5 1800-talet kan \u00e4ttlingar till rackare b\u00e4ra med sig en social belastning som syns i form av flyttningar, namnbyten eller anteckningar i pr\u00e4stens kommentarer.<\/p>\n

        Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

        Vad \u00e4r skillnaden mellan en rackare och en skarpr\u00e4ttare?<\/h3>\n

        Skarpr\u00e4ttaren<\/strong>, \u00e4ven kallad b\u00f6del, var den som utf\u00f6rde sj\u00e4lva avr\u00e4ttningen, allts\u00e5 h\u00f6gg huvudet av den d\u00f6mde eller h\u00e4ngde honom. Rackaren<\/strong> var skarpr\u00e4ttarens medhj\u00e4lpare och utf\u00f6rde det grova f\u00f6rarbetet samt bortf\u00f6randet av kroppen. Skarpr\u00e4ttaren hade h\u00f6gre status och b\u00e4ttre betalning, men b\u00e5da yrkena r\u00e4knades som o\u00e4rliga.<\/p>\n

        Varf\u00f6r kallades rackare ibland f\u00f6r nattman?<\/h3>\n

        Termen nattman<\/em> anv\u00e4ndes fr\u00e4mst i s\u00f6dra Sverige och syftade p\u00e5 att latrint\u00f6mning och annat orent arbete utf\u00f6rdes nattetid, d\u00e5 stadens inv\u00e5nare sov. Funktionellt sett var nattman och rackare samma yrke, \u00e4ven om nattmannen ibland uppfattades som n\u00e5got mindre van\u00e4rad eftersom han inte alltid deltog vid avr\u00e4ttningar.<\/p>\n

        Hur hittar jag bouppteckning efter en rackare?<\/h3>\n

        Bouppteckningar efter rackare finns i h\u00e4radsr\u00e4ttens eller r\u00e5dhusr\u00e4ttens bouppteckningsarkiv, precis som f\u00f6r andra. S\u00f6k i Riksarkivets databas p\u00e5 namnet eller p\u00e5 socknen. Var beredd p\u00e5 att tillg\u00e5ngarna ofta var sm\u00e5 men att verktyg och hudar kan vara v\u00e4rdefulla ledtr\u00e5dar till yrket.<\/p>\n

        N\u00e4r f\u00f6rsvann rackaryrket?<\/h3>\n

        Yrket fanns kvar in p\u00e5 1900-talet, men f\u00f6r\u00e4ndrades successivt. N\u00e4r st\u00e4derna byggde upp kommunal renh\u00e5llning under sent 1800-tal och avr\u00e4ttningarna upph\u00f6rde i Sverige 1910, f\u00f6rsvann grunden f\u00f6r det gamla rackaryrket. Stigmatiseringen klingade av men kunde leva kvar i muntlig tradition i flera generationer.<\/p>\n

        Kan en rackares \u00e4ttling ha bytt yrke och blivit bonde?<\/h3>\n

        Det f\u00f6rekom, men var ovanligt f\u00f6re 1800-talets mitt. N\u00e4r den sociala r\u00f6rligheten \u00f6kade och industrisamh\u00e4llet v\u00e4xte fram, kunde rackar\u00e4ttlingar flytta till nya orter, byta namn och p\u00e5b\u00f6rja nya yrkesbanor. M\u00e5nga emigrerade ocks\u00e5 till Amerika under 1800-talets senare h\u00e4lft, delvis f\u00f6r att komma undan det sociala arvet.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

        B\u00f6delns medhj\u00e4lpare. Utf\u00f6rde f\u00f6raktade sysslor som latrint\u00f6mning och att begrava sj\u00e4lvm\u00f6rdare.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[9],"class_list":["post-418","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-personer"],"yoast_head":"\nRackare - vad det var och hur det fungerade - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Rackare (\u00e4ven rackardr\u00e4ng) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om personer och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/rackare\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Rackare - vad det var och hur det fungerade - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Rackare (\u00e4ven rackardr\u00e4ng) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om personer och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/rackare\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T09:39:55+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/rackare\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/rackare\\\/\",\"name\":\"Rackare - vad det var och hur det fungerade - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:42+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T09:39:55+00:00\",\"description\":\"Rackare (\u00e4ven rackardr\u00e4ng) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om personer och hur termen anv\u00e4ndes.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/rackare\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/rackare\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/rackare\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Rackare\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Rackare - vad det var och hur det fungerade - Domboksforskning","description":"Rackare (\u00e4ven rackardr\u00e4ng) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om personer och hur termen anv\u00e4ndes.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/rackare\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Rackare - vad det var och hur det fungerade - Domboksforskning","og_description":"Rackare (\u00e4ven rackardr\u00e4ng) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om personer och hur termen anv\u00e4ndes.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/rackare\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-17T09:39:55+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"8 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/rackare\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/rackare\/","name":"Rackare - vad det var och hur det fungerade - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:42+00:00","dateModified":"2026-05-17T09:39:55+00:00","description":"Rackare (\u00e4ven rackardr\u00e4ng) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om personer och hur termen anv\u00e4ndes.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/rackare\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/rackare\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/rackare\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Rackare"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/418","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/418\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":644,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/418\/revisions\/644"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=418"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=418"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}