{"id":416,"date":"2026-05-16T12:48:42","date_gmt":"2026-05-16T11:48:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/bodel\/"},"modified":"2026-05-16T20:27:46","modified_gmt":"2026-05-16T19:27:46","slug":"bodel","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/bodel\/","title":{"rendered":"B\u00f6del"},"content":{"rendered":"

B\u00f6deln, \u00e4ven kallad skarpr\u00e4ttare<\/strong> eller m\u00e4sterman<\/strong>, var den person som samh\u00e4llet anst\u00e4llde f\u00f6r att verkst\u00e4lla d\u00f6dsstraff, utf\u00f6ra kroppsstraff och tortera f\u00e5ngar. Yrket var n\u00f6dv\u00e4ndigt i ett samh\u00e4lle d\u00e4r h\u00e5rda kroppsstraff utgjorde sj\u00e4lva ryggraden i r\u00e4ttsskipningen, men samtidigt var b\u00f6deln en av de mest socialt utst\u00f6tta personerna i hela det svenska st\u00e5ndssamh\u00e4llet.<\/p>\n

F\u00f6r sl\u00e4ktforskare som st\u00f6ter p\u00e5 en b\u00f6del eller skarpr\u00e4ttare i sina anor \u00f6ppnar sig en helt s\u00e4rskild v\u00e4rld. B\u00f6delsfamiljerna levde isolerat, gifte sig sinsemellan \u00f6ver h\u00e4rads- och l\u00e4nsgr\u00e4nser och l\u00e4mnade ofta tydliga sp\u00e5r i domb\u00f6cker, kyrkob\u00f6cker och magistratsprotokoll. Att f\u00f6rst\u00e5 termen och dess sociala inneb\u00f6rd \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r avg\u00f6rande f\u00f6r att tolka k\u00e4llorna r\u00e4tt.<\/p>\n

Vad termen betyder<\/h2>\n

Ordet b\u00f6del<\/strong> kommer av medell\u00e5gtyskans bodel<\/em> och betecknade ursprungligen den tj\u00e4nsteman som verkst\u00e4llde de str\u00e4ngaste straffen \u00e5t r\u00e4ttvisan. I \u00e4ldre svenska k\u00e4llor m\u00f6ter man oftare ordet m\u00e4sterman<\/strong>, som var det vanliga namnet p\u00e5 skarpr\u00e4ttaren under medeltiden och 1500-talet. Under 1600- och 1700-talen blev skarpr\u00e4ttare<\/strong> den officiella termen i myndighetsspr\u00e5ket, medan b\u00f6del<\/strong> snarare anv\u00e4ndes i folkmun och ofta med en neds\u00e4ttande klang.<\/p>\n

B\u00f6delns arbetsuppgifter omfattade halshuggning med sv\u00e4rd eller yxa, h\u00e4ngning, stegling, br\u00e4nnande p\u00e5 b\u00e5l, sp\u00f6straff vid skamp\u00e5len, br\u00e4nnm\u00e4rkning samt tortyr i samband med f\u00f6rh\u00f6r. Han ansvarade ocks\u00e5 f\u00f6r att efter avr\u00e4ttningen ta hand om kroppen, vilket var ett av de uppdrag som gjorde yrket s\u00e5 avskytt i den d\u00e5tida folktron.<\/p>\n

Historisk kontext<\/h2>\n

Under medeltiden fanns ingen fast skarpr\u00e4ttarorganisation. N\u00e4r en avr\u00e4ttning skulle ske kallade h\u00e4radet eller staden in n\u00e5gon som var villig, ofta mot betalning eller l\u00f6fte om straffrihet. Med Gustav Vasas centralisering och i synnerhet under 1600-talets utbyggnad av r\u00e4ttsstaten v\u00e4xte behovet av professionella b\u00f6dlar. Till en b\u00f6rjan fanns en skarpr\u00e4ttare per h\u00e4rad<\/strong>, men eftersom uppdragen var f\u00e5 och f\u00f6rs\u00f6rjningen otrygg slogs distrikten samman, och fr\u00e5n slutet av 1600-talet hade man vanligen en skarpr\u00e4ttare per l\u00e4n<\/strong>.<\/p>\n

Rekryteringen var ett st\u00e4ndigt problem. F\u00e5 fria m\u00e4n ville frivilligt \u00e5ta sig ett yrke som innebar social d\u00f6d f\u00f6r hela familjen. D\u00e4rf\u00f6r l\u00f6ste myndigheterna problemet pragmatiskt: n\u00e4r det var sv\u00e5rt att rekrytera anst\u00e4llde man d\u00f6mda f\u00e5ngar<\/strong>. Den som var d\u00f6dsd\u00f6md kunde i m\u00e5nga fall slippa sitt eget straff genom att sj\u00e4lv bli skarpr\u00e4ttare<\/strong>. Detta var en form av ben\u00e5dning som var praktisk f\u00f6r kronan men som ytterligare cementerade b\u00f6delsyrkets l\u00e5ga status.<\/p>\n

B\u00f6deln hade praktisk hj\u00e4lp i sitt arbete. Medhj\u00e4lparna kallades rackare eller rackardr\u00e4ngar<\/strong> och utf\u00f6rde de allra smutsigaste sysslorna: avh\u00e4mtning av sj\u00e4lvd\u00f6da djur, t\u00f6mning av avtr\u00e4den, hudfl\u00e4ngning av kreatur och hantering av lik. Rackaren stod \u00e4nnu ett steg l\u00e4gre \u00e4n b\u00f6deln sj\u00e4lv i den sociala hierarkin, och i vissa landskap kallades han ocks\u00e5 nattman<\/em>, eftersom mycket av arbetet utf\u00f6rdes nattetid f\u00f6r att inte st\u00f6ta sig med stadsborna.<\/p>\n

Juridisk grund<\/h2>\n

I 1734 \u00e5rs lag<\/strong> regleras b\u00f6delns uppgifter indirekt genom Missg\u00e4rningsbalken, som r\u00e4knar upp de brott som skulle straffas med d\u00f6den, samt genom Straffbalken, som f\u00f6reskriver hur kroppsstraffen skulle verkst\u00e4llas. Missg\u00e4rningsbalken inneh\u00f6ll best\u00e4mmelser om d\u00f6dsstraff f\u00f6r bland annat mord, mordbrand, dr\u00e5p, trolldom, tidelag och vissa former av st\u00f6ld. Straffbalkens kapitel om sp\u00f6straff angav exakta antal slag och med vilket redskap straffet skulle utm\u00e4tas, vilket var skarpr\u00e4ttarens ansvar att verkst\u00e4lla.<\/p>\n

B\u00f6delns l\u00f6n reglerades av kungliga taxor. En halshuggning kunde ge omkring 10 daler silvermynt<\/strong>, vilket motsvarade ungef\u00e4r en dr\u00e4ng m\u00e5nadsl\u00f6n, medan ett sp\u00f6straff betalades med n\u00e5gra \u00f6re per slag. Resten av f\u00f6rs\u00f6rjningen utgjordes av en mindre fast l\u00f6n fr\u00e5n staden eller l\u00e4net samt fria bostadsf\u00f6rm\u00e5ner i b\u00f6delshuset<\/strong>.<\/p>\n

Yrket levde kvar l\u00e5ngt in p\u00e5 1800-talet. Sista offentliga avr\u00e4ttningen i Sverige skedde 1876, d\u00e5 Anders Gustaf Andersson halsh\u00f6ggs i Malm\u00f6 av skarpr\u00e4ttaren Per Petter Christian Steineck. Yrket avskaffades formellt n\u00e4r d\u00f6dsstraffet f\u00f6r fredliga brott togs bort 1921.<\/strong><\/p>\n

Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n

I tings- och r\u00e5dhusr\u00e4ttens protokoll m\u00f6ter man b\u00f6deln i flera olika sammanhang. Vid en avr\u00e4ttning antecknas vanligen formuleringar som ”blef af m\u00e4sterman halshuggen”<\/em> eller ”af skarpr\u00e4ttaren afdagatagen”<\/em>. Vid sp\u00f6straff st\u00e5r det ofta ”undergick sp\u00f6straff vid k\u00e5ken af stadens m\u00e4sterman”<\/em>, d\u00e4r k\u00e5ken<\/em> betecknar skamp\u00e5len p\u00e5 torget.<\/p>\n

Andra notiser handlar om sj\u00e4lva anst\u00e4llningen. I magistratsprotokollen finns ofta diskussioner om att tills\u00e4tta en ny skarpr\u00e4ttare, ibland med formuleringar som ”emedan tjensten \u00e4r ledig och ingen sig anm\u00e4lt”<\/em>. N\u00e4r en d\u00f6md f\u00e5nge tog \u00f6ver tj\u00e4nsten antecknas det som ”ben\u00e5dad till lifvet emot att antaga skarpr\u00e4ttarsysslan”<\/em>.<\/p>\n

Man hittar ocks\u00e5 b\u00f6deln som part i tvister. Eftersom b\u00f6delsfamiljerna var utst\u00f6tta f\u00f6rekom r\u00e4tteg\u00e5ngar d\u00e4r b\u00f6deln st\u00e4mde n\u00e5gon f\u00f6r f\u00f6rol\u00e4mpning, eller d\u00e4r b\u00f6nder v\u00e4grade betala den lagstadgade b\u00f6delsskatten<\/em> eller m\u00e4stermanspenningen<\/em>, en avgift som varje g\u00e5rd i l\u00e4net betalade f\u00f6r skarpr\u00e4ttarens underh\u00e5ll. Avgiften kunde uppg\u00e5 till n\u00e5gra \u00f6re per mantal \u00e5rligen och var djupt impopul\u00e4r.<\/p>\n

Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n
    \n
  • S\u00f6k i hela l\u00e4net, inte bara i hemf\u00f6rsamlingen.<\/strong> Eftersom det fr\u00e5n slutet av 1600-talet bara fanns en skarpr\u00e4ttare per l\u00e4n bodde b\u00f6deln ofta i residensstaden, men hans uppdrag f\u00f6rde honom till alla tingsst\u00e4llen i l\u00e4net. Leta i r\u00e5dhusr\u00e4ttens protokoll i l\u00e4nets huvudstad f\u00f6rst.<\/li>\n
  • F\u00f6lj gifterm\u00e5lsm\u00f6nstren.<\/strong> B\u00f6delsfamiljerna gifte sig n\u00e4stan uteslutande inom yrket, eftersom b\u00f6delns barn fick sv\u00e5rt att gifta sig med vanliga m\u00e4nniskor<\/strong>. Hittar du en skarpr\u00e4ttare i dina anor finns det stor chans att hans hustru, sv\u00e4rfar och sv\u00e5grar ocks\u00e5 tillh\u00f6rde b\u00f6dels- eller rackarsl\u00e4kter, ofta i andra l\u00e4n. Kontrollera kyrkob\u00f6cker i Stockholm, G\u00f6teborg, Malm\u00f6 och andra residensst\u00e4der.<\/li>\n
  • Leta efter b\u00f6delshuset i mantalsl\u00e4ngderna.<\/strong> B\u00f6deln bodde n\u00e4stan alltid i utkanten av staden, ofta i ett s\u00e4rskilt b\u00f6delshus<\/strong> som kunde ligga utanf\u00f6r stadsmuren eller vid avr\u00e4ttningsplatsen. I mantalsl\u00e4ngder och tomtb\u00f6cker st\u00e5r huset ibland upptaget som ”M\u00e4stermans hus”<\/em> eller ”Skarpr\u00e4ttareg\u00e5rden”<\/em>.<\/li>\n
  • Var uppm\u00e4rksam p\u00e5 yrkesbeteckningar i kyrkob\u00f6ckerna.<\/strong> Termerna v\u00e4xlar mellan m\u00e4sterman<\/em>, skarpr\u00e4ttare<\/em>, b\u00f6del<\/em>, rackare<\/em> och nattman<\/em> beroende p\u00e5 tid, plats och pr\u00e4stens spr\u00e5kbruk. En f\u00f6rfader som st\u00e5r som ”natman”<\/em> i 1690-talets d\u00f6dbok kan mycket v\u00e4l vara samma person som senare st\u00e5r som ”skarpr\u00e4ttare”<\/em> i ett tingsprotokoll.<\/li>\n
  • Anv\u00e4nd ben\u00e5dningsakter och hovr\u00e4ttens domb\u00f6cker.<\/strong> Eftersom m\u00e5nga b\u00f6dlar rekryterades bland d\u00f6dsd\u00f6mda finns deras livshistoria ofta dokumenterad i hovr\u00e4ttens utslag och i Justitierevisionens akter i Riksarkivet. En s\u00f6kning p\u00e5 ”ben\u00e5dad till lifvet”<\/em> i hovr\u00e4ttsmaterialet kan ge \u00f6verraskande tr\u00e4ffar.<\/li>\n<\/ul>\n

    Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

    Vad \u00e4r skillnaden mellan b\u00f6del, skarpr\u00e4ttare och m\u00e4sterman?<\/h3>\n

    De tre orden betecknar samma yrke men h\u00f6r hemma i olika tider och sammanhang. M\u00e4sterman<\/strong> \u00e4r den \u00e4ldsta termen och var vanlig under medeltiden och 1500-talet. Skarpr\u00e4ttare<\/strong> \u00e4r den officiella tj\u00e4nstetiteln fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t. B\u00f6del<\/strong> \u00e4r ett mer folkligt och ofta neds\u00e4ttande ord som anv\u00e4ndes parallellt med de andra. I domb\u00f6ckerna m\u00f6ter man alla tre, ibland i samma protokoll.<\/p>\n

    Var b\u00f6deln verkligen lika utst\u00f6tt som det s\u00e4gs?<\/h3>\n

    Ja, den sociala isoleringen var p\u00e5taglig och dokumenterad. B\u00f6delsfamiljer var socialt utst\u00f6tta och ingen ville umg\u00e5s med dem.<\/strong> De fick ofta sitta f\u00f6r sig sj\u00e4lva i kyrkan, hade egna kyrkb\u00e4nkar l\u00e4ngst bak, och hantverkare v\u00e4grade ta emot deras barn som l\u00e4rlingar. Skr\u00e5ordningarna st\u00e4ngde uttryckligen ute b\u00f6delsbarn fr\u00e5n hantverksyrken, vilket gjorde att familjerna i praktiken tvingades stanna inom yrket i flera generationer.<\/p>\n

    N\u00e4r f\u00f6rsvann b\u00f6delsyrket i Sverige?<\/h3>\n

    Yrket levde kvar s\u00e5 l\u00e4nge d\u00f6dsstraffet fanns. Den sista avr\u00e4ttningen i Sverige genomf\u00f6rdes 1910 i L\u00e5ngholmen, d\u00e5 Alfred Ander avr\u00e4ttades med giljotin av skarpr\u00e4ttaren Albert Gustaf Dahlman. Yrket avskaffades formellt n\u00e4r d\u00f6dsstraffet f\u00f6r fredliga brott togs bort 1921<\/strong>, \u00e4ven om kroppsstraff i milit\u00e4ra sammanhang teoretiskt kunde f\u00f6rekomma n\u00e5got l\u00e4ngre.<\/p>\n

    Kan jag verkligen ha en b\u00f6del i mina anor utan att veta om det?<\/h3>\n

    Det \u00e4r fullt m\u00f6jligt, s\u00e4rskilt om dina anor levde i residensst\u00e4der under 1600- och 1700-talen.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Anst\u00e4lld f\u00f6r att avr\u00e4tta, utf\u00f6ra kroppsstraff eller tortera f\u00e5ngar. \u00c4ven kallad skarpr\u00e4ttare eller m\u00e4sterman.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[9],"class_list":["post-416","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-personer"],"yoast_head":"\nB\u00f6del - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/bodel\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"B\u00f6del - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Anst\u00e4lld f\u00f6r att avr\u00e4tta, utf\u00f6ra kroppsstraff eller tortera f\u00e5ngar. \u00c4ven kallad skarpr\u00e4ttare eller m\u00e4sterman.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/bodel\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-16T19:27:46+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/bodel\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/bodel\\\/\",\"name\":\"B\u00f6del - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:42+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-16T19:27:46+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/bodel\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/bodel\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/bodel\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"B\u00f6del\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"B\u00f6del - Domboksforskning","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/bodel\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"B\u00f6del - Domboksforskning","og_description":"Anst\u00e4lld f\u00f6r att avr\u00e4tta, utf\u00f6ra kroppsstraff eller tortera f\u00e5ngar. \u00c4ven kallad skarpr\u00e4ttare eller m\u00e4sterman.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/bodel\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-16T19:27:46+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"8 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/bodel\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/bodel\/","name":"B\u00f6del - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:42+00:00","dateModified":"2026-05-16T19:27:46+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/bodel\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/bodel\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/bodel\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"B\u00f6del"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/416","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/416\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":561,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/416\/revisions\/561"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=416"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=416"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}