{"id":415,"date":"2026-05-16T12:48:42","date_gmt":"2026-05-16T11:48:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/svagerskap\/"},"modified":"2026-05-16T21:15:01","modified_gmt":"2026-05-16T20:15:01","slug":"svagerskap","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/svagerskap\/","title":{"rendered":"Sv\u00e5gerskap"},"content":{"rendered":"

N\u00e4r en man och kvinna gifte sig under 1600- och 1700-talen kn\u00f6ts inte bara tv\u00e5 personer samman, utan tv\u00e5 hela sl\u00e4kter. Genom \u00e4ktenskapet uppstod sv\u00e5gerskap<\/strong>, ett juridiskt sl\u00e4ktskap som band makens sl\u00e4kt till hustruns och tv\u00e4rtom. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r detta begrepp helt centralt, eftersom sv\u00e5gerskapet styrde vem man fick gifta sig med, hur arv f\u00f6rdelades och vilka brott som r\u00e4knades som blodskam.<\/p>\n

Sv\u00e5gerskapet kallades ibland \u00e4ven blodskyldskap<\/em> i \u00e4ldre k\u00e4llor, \u00e4ven om den senare termen oftare syftade p\u00e5 blodsband. I domb\u00f6cker och bouppteckningar m\u00f6ter forskaren st\u00e4ndigt formuleringar som visar att tidens m\u00e4nniskor h\u00f6ll noggrann ordning p\u00e5 sv\u00e5gerskapsband flera led ut, n\u00e5got som kan ge v\u00e4rdefulla ledtr\u00e5dar i den egna sl\u00e4ktforskningen.<\/p>\n

Vad termen betyder<\/h2>\n

Sv\u00e5gerskap \u00e4r det sl\u00e4ktskap som uppst\u00e5r mellan en make och den andra makens sl\u00e4ktingar. N\u00e4r Per gifte sig med Brita blev Britas bror Pers sv\u00e5ger, hennes far Pers sv\u00e4rfar och hennes syster Pers sv\u00e4gerska. Men sv\u00e5gerskapet str\u00e4ckte sig betydligt l\u00e4ngre \u00e4n s\u00e5 i den \u00e4ldre juridiska traditionen. Det r\u00e4knades i samma led som blodsskyldskap, vilket innebar att en mans hustrus kusin r\u00e4knades som hans egen kusin i juridisk mening.<\/p>\n

Den viktiga principen var att \u00e4kta makar betraktades som ett k\u00f6tt<\/strong>. Detta bibliska uttryck hade konkreta juridiska f\u00f6ljder: mannens sl\u00e4ktingar blev hustruns sl\u00e4ktingar och vice versa, i samma grader och med samma r\u00e4ttsverkningar n\u00e4r det g\u00e4llde \u00e4ktenskapshinder och blodskamsbrott. Sv\u00e5gerskapet upph\u00f6rde inte heller automatiskt vid den ena makens d\u00f6d. En \u00e4nkling fick inte gifta om sig med vilken som helst av sin avlidna hustrus sl\u00e4ktingar, eftersom sv\u00e5gerskapsbanden levde kvar.<\/p>\n

Historisk kontext<\/h2>\n

Reglerna om sv\u00e5gerskap har sina r\u00f6tter i den kanoniska r\u00e4tten och kyrkans \u00e4ktenskapslagstiftning under medeltiden. Den katolska kyrkan hade utvecklat ett omfattande system med f\u00f6rbjudna led som kunde str\u00e4cka sig s\u00e5 l\u00e5ngt som till sjunde led. Efter reformationen beh\u00f6ll den svenska kyrkan en str\u00e4ngare h\u00e5llning \u00e4n vad den v\u00e4rldsliga lagen kr\u00e4vde, och kyrkans regler om f\u00f6rbjudna led var l\u00e4nge striktare \u00e4n lagens bokstav.<\/p>\n

Under 1600-talet k\u00e4mpade de kyrkliga och v\u00e4rldsliga myndigheterna med att harmonisera reglerna. Konsistorierna avgjorde m\u00e5nga \u00e4ktenskapsfr\u00e5gor, och pr\u00e4sterna hade skyldighet att lysa par fr\u00e5n predikstolen s\u00e5 att eventuella hinder kunde komma fram. Om n\u00e5gon visste att brudparet var sl\u00e4kt i f\u00f6rbjudna led skulle detta anm\u00e4las, och gifterm\u00e5let kunde stoppas.<\/p>\n

M\u00f6jligheten till dispens fanns dock. Kungen kunde bevilja dispens<\/strong> fr\u00e5n \u00e4ktenskapshindret f\u00f6r par som var sl\u00e4kt i f\u00f6rbjudna led, mot en avgift. S\u00e5dana dispensans\u00f6kningar finns bevarade och kan vara en guldgruva f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren, eftersom de ofta inneh\u00e5ller detaljerade sl\u00e4ktutredningar som visar exakt hur de s\u00f6kande var sl\u00e4kt.<\/p>\n

I 1734 \u00e5rs lag<\/h2>\n

N\u00e4r 1734 \u00e5rs lag tr\u00e4dde i kraft samlades och f\u00f6rtydligades reglerna om f\u00f6rbjudna led. I Gifterm\u00e5lsbalken<\/em> kapitel 2 r\u00e4knades systematiskt upp vilka sl\u00e4ktskap som utgjorde \u00e4ktenskapshinder, b\u00e5de blodsskyldskap och sv\u00e5gerskap. Lagen var detaljerad och listade specifika relationer som f\u00f6r\u00e4ldrar och barn, syskon, sv\u00e4rf\u00f6r\u00e4ldrar och styvbarn, samt mer avl\u00e4gsna sl\u00e4ktingar.<\/p>\n

Brott mot dessa regler behandlades i Missg\u00e4rningsbalken<\/em> kapitel 59, som handlade om blodskam. H\u00e4r framgick att sv\u00e5gerskap i n\u00e4ra led kunde r\u00e4cka f\u00f6r att handlingen skulle bed\u00f6mas som blodskam, med samma str\u00e4nga straff som vid blodsskyldskap. Straffen f\u00f6r blodskam i n\u00e4ra led var d\u00f6dsstraff, \u00e4ven om straffen i praktiken ofta mildrades genom kunglig ben\u00e5dning till l\u00e5ngvarigt f\u00e4ngelse eller sp\u00f6straff under 1700-talets senare h\u00e4lft.<\/p>\n

Lagen skilde noga mellan olika led. Ett \u00e4ktenskap som ing\u00e5tts i strid med f\u00f6rbjudna led kunde f\u00f6rklaras ogiltigt, allts\u00e5 annulleras, vilket fick allvarliga f\u00f6ljder f\u00f6r barnens arvsr\u00e4tt och makarnas ekonomiska situation. En annullering var inte detsamma som en skilsm\u00e4ssa, eftersom \u00e4ktenskapet juridiskt aldrig hade existerat.<\/p>\n

Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n

I h\u00e4radsr\u00e4tternas och r\u00e5dhusr\u00e4tternas protokoll dyker sv\u00e5gerskap upp i flera typer av m\u00e5l. Vid j\u00e4vspr\u00f6vning<\/strong> antecknades regelm\u00e4ssigt om en n\u00e4mndeman, vittne eller part var sl\u00e4kt med n\u00e5gon i m\u00e5let. Formuleringar som ”\u00e4r sv\u00e5ger till svaranden i andra led” eller ”deras hustrur \u00e4ro syskonbarn” \u00e4r vanliga. S\u00e5dana notiser kan hj\u00e4lpa forskaren att kartl\u00e4gga sl\u00e4ktrelationer som annars vore sv\u00e5ra att hitta.<\/p>\n

I \u00e4ktenskapsm\u00e5l och brottm\u00e5l om blodskam beskrevs sl\u00e4ktskapet ofta mycket noga. Domstolen tog in vittnesm\u00e5l fr\u00e5n \u00e4ldre sl\u00e4ktingar och konsulterade kyrkob\u00f6cker f\u00f6r att fastst\u00e4lla exakta led. Ett typiskt exempel kan se ut s\u00e5 h\u00e4r: ”Emedan parterna \u00e4ro besl\u00e4ktade i tredje led genom sv\u00e5gerskap, i det att Anders Perssons avlidna hustru var kusin till Marit Olofsdotter, kan \u00e4ktenskap dem emellan icke utan Kongl. Maj:ts n\u00e5diga dispens ing\u00e5s.”<\/p>\n

Vid bouppteckningar r\u00e4knades sv\u00e5gerskap f\u00f6r arvsordningen i de fall d\u00e4r den d\u00f6de saknade n\u00e4rmare arvingar. Sv\u00e5grar och sv\u00e4gerskor kunde inte \u00e4rva direkt, men deras barn, allts\u00e5 den avlidnes systerbarn genom \u00e4ktenskap, kunde i vissa fall komma ifr\u00e5ga. Bouppteckningens inledande sl\u00e4ktredovisning \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ofta v\u00e4rd att l\u00e4sa noga.<\/p>\n

Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n
    \n
  • Leta efter dispensans\u00f6kningar<\/strong> i Riksarkivets samlingar och i Justitierevisionens handlingar. Dessa inneh\u00e5ller ofta utf\u00f6rliga sl\u00e4ktutredningar med namn p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrar, far- och morf\u00f6r\u00e4ldrar samt syskon, vilket kan l\u00f6sa knepiga sl\u00e4ktforskningsproblem.<\/li>\n
  • Anv\u00e4nd j\u00e4vsanteckningar i domb\u00f6ckerna<\/strong> som k\u00e4lla till sl\u00e4ktrelationer. N\u00e4r en n\u00e4mndeman avstod fr\u00e5n att d\u00f6ma p\u00e5 grund av sv\u00e5gerskap dokumenterades ofta exakt hur sl\u00e4ktskapet s\u00e5g ut, vilket ger forskaren f\u00e4rdiga sl\u00e4kttabeller.<\/li>\n
  • Granska blodskamsm\u00e5l med f\u00f6rsiktighet men noggrannhet<\/strong>. Dessa tragiska fall inneh\u00e5ller ofta detaljerade sl\u00e4ktutredningar och kan avsl\u00f6ja familjeband som annars \u00e4r sv\u00e5ra att bel\u00e4gga, s\u00e4rskilt i bondesamh\u00e4llen d\u00e4r samma efternamn inte anv\u00e4ndes.<\/li>\n
  • Kombinera kyrkb\u00f6cker med domb\u00f6cker<\/strong> n\u00e4r du misst\u00e4nker att en omgifte skedde inom samma sl\u00e4kt. Lysningsanteckningar kan visa att lysning f\u00f6rst f\u00f6rbj\u00f6ds men sedan till\u00e4ts efter dispens, vilket \u00e4r en stark indikator p\u00e5 sl\u00e4ktskap.<\/li>\n
  • T\u00e4nk p\u00e5 sv\u00e5gerskapet vid bouppteckningar<\/strong> d\u00e4r arvingar listas l\u00e5ngt ut i sl\u00e4kten. Begrepp som ”sv\u00e5gerns barn” eller ”den avlidnas mans systerdotter” visar sv\u00e5gerskapsband som ofta \u00e4r nyckeln till att f\u00f6rst\u00e5 arvsordningen.<\/li>\n<\/ul>\n

    En extra ledtr\u00e5d \u00e4r att titta efter sammanhang d\u00e4r flera gifterm\u00e5l skedde mellan samma tv\u00e5 sl\u00e4kter. Om tv\u00e5 br\u00f6der gifte sig med tv\u00e5 systrar, eller om en \u00e4nkling gifte sig med sin avlidna hustrus syster, beh\u00f6vdes ofta dispens, och dessa fall l\u00e4mnar tydliga sp\u00e5r b\u00e5de i kyrkoarkiv och i domstolsprotokoll.<\/p>\n

    Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

    Vad \u00e4r skillnaden mellan sv\u00e5gerskap och blodsskyldskap?<\/h3>\n

    Blodsskyldskap \u00e4r sl\u00e4ktskap genom blodet, allts\u00e5 genom gemensamma f\u00f6rf\u00e4der. Sv\u00e5gerskap \u00e4r sl\u00e4ktskap som uppst\u00e5r genom \u00e4ktenskap, d\u00e4r den ena makens sl\u00e4ktingar blir den andra makens sl\u00e4ktingar i juridisk mening. I 1734 \u00e5rs lag behandlades b\u00e5da typerna som \u00e4ktenskapshinder, men de r\u00e4knades separat n\u00e4r man fastst\u00e4llde leden.<\/p>\n

    Kunde man f\u00e5 dispens f\u00f6r att gifta sig med sin sv\u00e5ger eller sv\u00e4gerska?<\/h3>\n

    Ja, kungen kunde bevilja dispens fr\u00e5n \u00e4ktenskapshindret mot en avgift. Vanligast var dispens f\u00f6r att en \u00e4nkling skulle f\u00e5 gifta sig med sin avlidna hustrus syster, ett fall som under 1700-talet blev allt vanligare och s\u00e5 sm\u00e5ningom till\u00e4ts utan dispens. Dispensans\u00f6kningarna finns bevarade i Riksarkivet och \u00e4r en utm\u00e4rkt k\u00e4lla f\u00f6r sl\u00e4ktforskare.<\/p>\n

    Vad h\u00e4nde om man \u00e4nd\u00e5 gifte sig i f\u00f6rbjudna led?<\/h3>\n

    \u00c4ktenskapet kunde f\u00f6rklaras ogiltigt, allts\u00e5 annulleras, vilket innebar att det juridiskt aldrig hade existerat. Barnen kunde d\u00e5 r\u00e4knas som o\u00e4kta med begr\u00e4nsad arvsr\u00e4tt. I de allvarligaste fallen, n\u00e4r det r\u00f6rde sig om mycket n\u00e4ra led, kunde paret d\u00f6mas f\u00f6r blodskam med d\u00f6dsstraff enligt Missg\u00e4rningsbalken.<\/p>\n

    R\u00e4knades sv\u00e5gerskap fortfarande efter att den ena maken d\u00f6tt?<\/h3>\n

    Ja, sv\u00e5gerskapsbanden levde kvar \u00e4ven efter d\u00f6dsfall. En \u00e4nka kunde inte gifta om sig med sin avlidne mans bror utan dispens, och en \u00e4nkling inte med sin avlidna hustrus syster. Denna princip b\u00f6rjade dock luckras upp under sent 1700-tal och 1800-talet, d\u00e5 allt fler s\u00e5dana gifterm\u00e5l till\u00e4ts.<\/p>\n

    Hur identifierar jag sv\u00e5gerskap i en bouppteckning?<\/h3>\n

    Titta p\u00e5 arvingarnas relation till den avlidne i bouppteckningens inledning. Formuleringar som ”sv\u00e5ger”, ”sv\u00e4gerska”, ”stedotter” eller ”den avlidnas mans systerson” pekar p\u00e5 sv\u00e5gerskapsband. Om de n\u00e4rmaste blodsarvingarna saknades kunde arvet g\u00e5 till mer avl\u00e4gsna sl\u00e4ktingar, och d\u00e5 kan sv\u00e5gerskapsband bli avg\u00f6rande f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r en viss person figurerar i bouppteckningen.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Sl\u00e4ktskap genom \u00e4ktenskap. R\u00e4knades som hinder vid omgifte med partnerns sl\u00e4kting.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[13],"class_list":["post-415","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-familjeratt"],"yoast_head":"\nSv\u00e5gerskap - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/svagerskap\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Sv\u00e5gerskap - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Sl\u00e4ktskap genom \u00e4ktenskap. R\u00e4knades som hinder vid omgifte med partnerns sl\u00e4kting.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/svagerskap\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-16T20:15:01+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/svagerskap\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/svagerskap\\\/\",\"name\":\"Sv\u00e5gerskap - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:42+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-16T20:15:01+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/svagerskap\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/svagerskap\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/svagerskap\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Sv\u00e5gerskap\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Sv\u00e5gerskap - Domboksforskning","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/svagerskap\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Sv\u00e5gerskap - Domboksforskning","og_description":"Sl\u00e4ktskap genom \u00e4ktenskap. R\u00e4knades som hinder vid omgifte med partnerns sl\u00e4kting.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/svagerskap\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-16T20:15:01+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"8 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/svagerskap\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/svagerskap\/","name":"Sv\u00e5gerskap - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:42+00:00","dateModified":"2026-05-16T20:15:01+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/svagerskap\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/svagerskap\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/svagerskap\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Sv\u00e5gerskap"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/415","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/415\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":587,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/415\/revisions\/587"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=415"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=415"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}