{"id":413,"date":"2026-05-16T12:48:42","date_gmt":"2026-05-16T11:48:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/fastebrev\/"},"modified":"2026-05-17T10:48:36","modified_gmt":"2026-05-17T09:48:36","slug":"fastebrev","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/fastebrev\/","title":{"rendered":"Fastebrev"},"content":{"rendered":"

N\u00e4r man forskar i 1600- och 1700-talens domb\u00f6cker st\u00f6ter man ofta p\u00e5 begreppet fastebrev<\/strong>. Det \u00e4r ett av de viktigaste dokumenten f\u00f6r den som vill kartl\u00e4gga hur g\u00e5rdar bytte \u00e4gare i det gamla bondesamh\u00e4llet, och det fyllde samma funktion som dagens lagfart. Fastebrevet utgjorde det slutgiltiga juridiska beviset p\u00e5 att en k\u00f6pare verkligen hade laga r\u00e4tt till en fastighet.<\/p>\n

F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00f6ppnar fastebreven en v\u00e4rdefull d\u00f6rr in i f\u00f6rf\u00e4dernas ekonomiska liv. H\u00e4r hittar man inte bara namn p\u00e5 s\u00e4ljare och k\u00f6pare, utan ocks\u00e5 uppgifter om sl\u00e4ktrelationer, k\u00f6pesummor och g\u00e5rdens omfattning. Den som l\u00e4r sig l\u00e4sa och tolka fastebrev f\u00e5r ett kraftfullt redskap f\u00f6r att f\u00f6lja b\u00e5de egendom och sl\u00e4kt genom generationerna.<\/p>\n

Vad termen fastebrev betyder<\/h2>\n

Ett fastebrev \u00e4r ett historiskt juridiskt dokument som utf\u00e4rdades av h\u00e4radsr\u00e4tten och som bekr\u00e4ftade att en person blivit lagfaren \u00e4gare till en fast egendom, oftast en g\u00e5rd eller jordbruksfastighet. Ordet faste<\/em> kommer av att \u00e4gander\u00e4tten genom dokumentet blev fastst\u00e4lld<\/strong> eller fast<\/em>, det vill s\u00e4ga oryggligt bekr\u00e4ftad enligt lagens regler.<\/p>\n

Fastebrevet motsvarar i princip dagens lagfart, men proceduren skiljde sig avsev\u00e4rt fr\u00e5n dagens snabba registrering hos Lantm\u00e4teriet. Innan en k\u00f6pare kunde f\u00e5 sitt fastebrev m\u00e5ste han genomg\u00e5 en flerstegsprocess vid tinget som kunde str\u00e4cka sig \u00f6ver flera \u00e5r. Dokumentet f\u00f6rvarades sedan hos k\u00f6paren som det fr\u00e4msta beviset p\u00e5 \u00e4gander\u00e4tten, och det f\u00f6ljde ofta med g\u00e5rden i generationer.<\/p>\n

Historisk kontext och utveckling<\/h2>\n

Systemet med fastebrev har medeltida r\u00f6tter och bygger p\u00e5 den gamla f\u00f6rest\u00e4llningen att \u00f6verl\u00e5telser av jord m\u00e5ste ske offentligt f\u00f6r att vara giltiga. Eftersom jord var den viktigaste tillg\u00e5ngen i det f\u00f6rindustriella samh\u00e4llet, kr\u00e4vde lagen att alla i bygden skulle f\u00e5 k\u00e4nnedom om \u00e4garbytet. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kunde sl\u00e4ktingar med b\u00f6rdsr\u00e4tt<\/strong> h\u00e4vda sitt f\u00f6retr\u00e4de, och eventuella tvister om \u00e4gander\u00e4tten kunde l\u00f6sas innan k\u00f6pet blev definitivt.<\/p>\n

Under 1600- och 1700-talen var fastebrevet en central del av jordtransaktionerna. H\u00e4radsr\u00e4tten fungerade som b\u00e5de domstol och inskrivningsmyndighet, och tingsprotokollen \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r fulla av notiser om uppbud och fastebrev. Systemet med fastebrev avskaffades f\u00f6rst med 1875 \u00e5rs jordabalk, d\u00e5 det moderna lagfartssystemet inf\u00f6rdes. \u00d6verg\u00e5ngen skedde dock gradvis, och under en period f\u00f6rekom b\u00e5da begreppen parallellt i juridiska sammanhang.<\/p>\n

Juridisk grund och proceduren<\/h2>\n

Enligt 1734 \u00e5rs lag, n\u00e4rmare best\u00e4mt Jordabalken<\/strong>, kr\u00e4vdes en best\u00e4md procedur f\u00f6r att en jord\u00f6verl\u00e5telse skulle vinna laga kraft. K\u00f6paren m\u00e5ste f\u00f6rst anm\u00e4la k\u00f6pet vid h\u00e4radstinget, varefter det uppbj\u00f6ds<\/strong> till allm\u00e4n k\u00e4nnedom. Detta var det f\u00f6rsta uppbudet. Vid de tv\u00e5 f\u00f6ljande tingen skulle uppbudet upprepas, vilket gav sl\u00e4ktingar och andra intressenter m\u00f6jlighet att framst\u00e4lla klander<\/em>, allts\u00e5 inv\u00e4ndningar mot k\u00f6pet.<\/p>\n

F\u00f6rst n\u00e4r alla tre uppbuden passerat utan klander, och dessutom ett \u00e5r f\u00f6rflutit fr\u00e5n det sista uppbudet, kunde fastebrevet utf\u00e4rdas. Den s\u00e5 kallade \u00e5r och dag<\/strong>-regeln innebar att den som inte h\u00e4vdat sin b\u00f6rdsr\u00e4tt inom denna frist f\u00f6rlorade m\u00f6jligheten att klandra k\u00f6pet i efterhand. Denna ordning gav r\u00e4ttss\u00e4kerhet \u00e5t k\u00f6paren samtidigt som den skyddade sl\u00e4ktens intressen i jorden.<\/p>\n

Bordsr\u00e4tten, eller b\u00f6rdsr\u00e4tten, var allts\u00e5 n\u00e4ra knuten till fastebrevsproceduren. N\u00e4rmaste sl\u00e4kting hade f\u00f6rk\u00f6psr\u00e4tt till sl\u00e4ktjord, och uppbudssystemet s\u00e4kerst\u00e4llde att denna r\u00e4tt inte kringgicks i hemlighet. Fastebrevet blev d\u00e4rf\u00f6r inte bara ett \u00e4garbevis utan ocks\u00e5 ett bevis p\u00e5 att alla formaliteter f\u00f6ljts.<\/p>\n

Hur fastebrev f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n

I tingsprotokollen \u00e5terfinns fastebreven oftast under egna rubriker eller infogade bland tingets \u00f6vriga \u00e4renden. En typisk notis kan inledas med formuleringar som ”F\u00f6reteddes uti r\u00e4tten ett k\u00f6pebref”<\/em> eller ”Anh\u00f6ll om fasta \u00e5 then g\u00e5rd”<\/em>. Sj\u00e4lva fastebrevet inneh\u00f6ll vanligtvis f\u00f6ljande uppgifter:<\/p>\n

    \n
  • S\u00e4ljarens namn<\/strong> och ofta hans hustru, samt deras hemvist<\/li>\n
  • K\u00f6parens namn<\/strong> och hemvist<\/li>\n
  • G\u00e5rdens namn<\/strong>, by, socken och h\u00e4rad<\/li>\n
  • G\u00e5rdens storlek<\/strong> uttryckt i mantal eller skatteenheter<\/li>\n
  • K\u00f6pesumman<\/strong> i daler silvermynt eller kopparmynt<\/li>\n
  • Datum<\/strong> f\u00f6r k\u00f6pet och f\u00f6r utf\u00e4rdandet av fastebrevet<\/li>\n
  • Eventuella villkor, s\u00e5som undantag f\u00f6r s\u00e4ljarens livstid<\/li>\n
  • Domarens namn och tingets sigill<\/li>\n<\/ul>\n

    F\u00f6r att identifiera ett fastebrev i protokollen b\u00f6r man s\u00f6ka efter de tre f\u00f6reg\u00e5ende uppbuden, eftersom de utg\u00f6r en kedja som leder fram till fastebrevet. Notiserna om uppbud \u00e4r ofta korta och kan se ut som ”F\u00f6rste g\u00e5ngen uppbj\u00f6ds”<\/em>, ”Andre g\u00e5ngen uppbj\u00f6ds”<\/em> och ”Tredje g\u00e5ngen uppbj\u00f6ds”<\/em>. N\u00e4r man hittar det tredje uppbudet kan man r\u00e4kna med att fastebrevet utf\u00e4rdades vid ett av de f\u00f6ljande tingen, vanligen efter ett \u00e5r.<\/p>\n

    K\u00f6pesummorna varierade kraftigt beroende p\u00e5 g\u00e5rdens storlek och tidens penningv\u00e4rde. En mindre bondg\u00e5rd kunde under tidigt 1700-tal kosta mellan 100 och 300 daler silvermynt, medan en st\u00f6rre g\u00e5rd eller s\u00e4teri kunde betinga flera tusen daler. Som j\u00e4mf\u00f6relse l\u00e5g en pigas \u00e5rsl\u00f6n kring 6 till 10 daler silvermynt, vilket visar att en g\u00e5rd representerade en mycket stor f\u00f6rm\u00f6genhet f\u00f6r d\u00e5tidens b\u00f6nder.<\/p>\n

    Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n

    Fastebreven \u00e4r guldgruvor f\u00f6r den som vill kartl\u00e4gga sina f\u00f6rf\u00e4ders ekonomiska och sociala f\u00f6rh\u00e5llanden. H\u00e4r f\u00f6ljer n\u00e5gra konkreta tips f\u00f6r hur du kan utnyttja dem i din forskning:<\/p>\n

    1. F\u00f6lj \u00e4garkedjan bak\u00e5t i tiden<\/h3>\n

    Genom att systematiskt arbeta dig tillbaka fr\u00e5n ett k\u00e4nt fastebrev kan du ofta identifiera flera generationer av \u00e4gare till samma g\u00e5rd. Eftersom s\u00e4ljaren ofta var sl\u00e4kt med k\u00f6paren, exempelvis far till son eller sv\u00e4rfar till m\u00e5g, ger fastebreven v\u00e4rdefulla ledtr\u00e5dar till sl\u00e4ktskap som inte alltid framg\u00e5r av kyrkob\u00f6ckerna.<\/p>\n

    2. S\u00f6k efter uppbuden f\u00f6rst<\/h3>\n

    Om du inte hittar sj\u00e4lva fastebrevet kan uppbuden vara l\u00e4ttare att lokalisera. De \u00e4r fler till antalet och f\u00f6rekommer regelbundet i protokollen. Tre uppbud i f\u00f6ljd vid samma h\u00e4rad pekar n\u00e4stan alltid p\u00e5 ett kommande fastebrev. Dessutom kan klander mot uppbuden avsl\u00f6ja intressanta sl\u00e4ktkonflikter.<\/p>\n

    3. Anv\u00e4nd h\u00e4radsr\u00e4tternas sak\u00f6resl\u00e4ngder och dombokregister<\/h3>\n

    M\u00e5nga h\u00e4radsr\u00e4tter f\u00f6rde s\u00e4rskilda register \u00f6ver utf\u00e4rdade fastebrev, ibland kallade fasteb\u00f6cker<\/em>. Dessa register sparar mycket tid j\u00e4mf\u00f6rt med att l\u00e4sa hela domb\u00f6cker. Riksarkivet och landsarkiven har stora samlingar av dessa handlingar, och flera \u00e4r digitaliserade och s\u00f6kbara online.<\/p>\n

    4. J\u00e4mf\u00f6r med jordeb\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder<\/h3>\n

    F\u00f6r att verifiera uppgifterna i ett fastebrev \u00e4r det klokt att j\u00e4mf\u00f6ra med jordeb\u00f6ckerna, som anger g\u00e5rdens skattenatur och mantal, samt med mantalsl\u00e4ngderna som visar vilka personer som bodde p\u00e5 g\u00e5rden. Tillsammans ger dessa k\u00e4llor en helt\u00e4ckande bild av \u00e4gander\u00e4tt och bos\u00e4ttning.<\/p>\n

    5. Leta efter bevarade originalbrev<\/h3>\n

    Originalfastebreven f\u00f6rvarades hos k\u00f6paren och har ibland bevarats i privata arkiv, hembygdsf\u00f6reningar och sl\u00e4ktforskningsf\u00f6reningar. M\u00e5nga fastebrev fr\u00e5n 1600- och 1700-talen finns kvar och kan inneh\u00e5lla ytterligare uppgifter som inte kom med i tingsprotokollet, exempelvis bevittnande grannar eller s\u00e4rskilda villkor. Kontakta g\u00e4rna den lokala hembygdsf\u00f6reningen i den socken du forskar i.<\/p>\n

    Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

    Vad \u00e4r skillnaden mellan ett k\u00f6pebrev och ett fastebrev?<\/h3>\n

    K\u00f6pebrevet uppr\u00e4ttades vid sj\u00e4lva k\u00f6petillf\u00e4llet mellan s\u00e4ljare och k\u00f6pare och utgjorde \u00f6verenskommelsen om \u00f6verl\u00e5telsen. Fastebrevet d\u00e4remot utf\u00e4rdades av h\u00e4radsr\u00e4tten efter att uppbudsf\u00f6rfarandet fullf\u00f6ljts och bekr\u00e4ftade att k\u00f6pet vunnit laga kraft. Man kan s\u00e4ga att k\u00f6pebrevet var avtalet, medan fastebrevet var den officiella bekr\u00e4ftelsen p\u00e5 \u00e4gander\u00e4tten.<\/p>\n

    Varf\u00f6r kr\u00e4vdes tre uppbud innan fastebrevet kunde utf\u00e4rdas?<\/h3>\n

    De tre uppbuden gav sl\u00e4ktingar och andra intressenter m\u00f6jlighet att h\u00e4vda sin b\u00f6rdsr\u00e4tt eller framst\u00e4lla andra inv\u00e4ndningar mot k\u00f6pet. Genom att kung\u00f6ra \u00f6verl\u00e5telsen offentligt vid tre p\u00e5 varandra f\u00f6ljande ting s\u00e4kerst\u00e4llde r\u00e4tten att ingen f\u00f6rbis\u00e5gs. Detta var s\u00e4rskilt viktigt eftersom sl\u00e4ktjord skulle stanna inom sl\u00e4kten om n\u00e5gon n\u00e4ra anf\u00f6rvant ville l\u00f6sa in den.<\/p>\n

    N\u00e4r avskaffades systemet med fastebrev?<\/h3>\n

    Fastebrevssystemet avskaffades formellt med 1875 \u00e5rs jordabalk, d\u00e5 det moderna lagfartssystemet inf\u00f6rdes. Begreppet f\u00f6rekommer dock i juridiska sammanhang \u00e4ven efter detta, eftersom \u00e4ldre fastebrev fortsatte att g\u00e4lla som bevis p\u00e5 \u00e4gander\u00e4tt. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r det fr\u00e4mst fastebrev fr\u00e5n tiden f\u00f6re 1875 som \u00e4r av intresse.<\/p>\n

    Var hittar jag bevarade fastebrev idag?<\/h3>\n

    De flesta fastebrev finns inskrivna i h\u00e4radsr\u00e4tternas domb\u00f6cker, som f\u00f6rvaras vid Riksarkivet och de regionala landsarkiven. M\u00e5nga domb\u00f6cker \u00e4r digitaliserade och tillg\u00e4ngliga via Riksarkivets digitala forskarsal eller via ArkivDigital. Originalfastebrev kan dessutom finnas kvar i privata g\u00e5rdsarkiv, hos sl\u00e4ktforskningsf\u00f6reningar och i hembygdsf\u00f6reningarnas samlingar.<\/p>\n

    Kan ett fastebrev anv\u00e4ndas som bevis p\u00e5 sl\u00e4ktskap?<\/h3>\n

    Ja, indirekt. Eftersom s\u00e4ljaren och k\u00f6paren ofta var sl\u00e4kt, och eftersom uppbuden kunde klandras av b\u00f6rdsber\u00e4ttigade sl\u00e4ktingar, ger fastebreven ofta uppgifter om familjef\u00f6rh\u00e5llanden. Ibland anges uttryckligen att k\u00f6paren \u00e4r s\u00e4ljarens son, sv\u00e4rson eller bror. Kombinerat med kyrkob\u00f6cker och bouppteckningar blir fastebreven en stark k\u00e4lla f\u00f6r att fastst\u00e4lla sl\u00e4ktrelationer.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Det historiska dokumentet motsvarande dagens lagfart. Bevisade laga r\u00e4tt till g\u00e5rden.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[12],"class_list":["post-413","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-egendom"],"yoast_head":"\nFastebrev - betydelse och juridisk grund - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Fastebrev i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om egendom och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/fastebrev\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Fastebrev - betydelse och juridisk grund - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Fastebrev i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om egendom och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/fastebrev\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T09:48:36+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/fastebrev\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/fastebrev\\\/\",\"name\":\"Fastebrev - betydelse och juridisk grund - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:42+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T09:48:36+00:00\",\"description\":\"Fastebrev i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om egendom och hur termen anv\u00e4ndes.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/fastebrev\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/fastebrev\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/fastebrev\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Fastebrev\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Fastebrev - betydelse och juridisk grund - Domboksforskning","description":"Fastebrev i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om egendom och hur termen anv\u00e4ndes.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/fastebrev\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Fastebrev - betydelse och juridisk grund - Domboksforskning","og_description":"Fastebrev i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om egendom och hur termen anv\u00e4ndes.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/fastebrev\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-17T09:48:36+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"8 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/fastebrev\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/fastebrev\/","name":"Fastebrev - betydelse och juridisk grund - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:42+00:00","dateModified":"2026-05-17T09:48:36+00:00","description":"Fastebrev i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om egendom och hur termen anv\u00e4ndes.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/fastebrev\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/fastebrev\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/fastebrev\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Fastebrev"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/413","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/413\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":653,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/413\/revisions\/653"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=413"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=413"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}