{"id":412,"date":"2026-05-16T12:48:42","date_gmt":"2026-05-16T11:48:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/uppbud\/"},"modified":"2026-05-16T20:50:26","modified_gmt":"2026-05-16T19:50:26","slug":"uppbud","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/uppbud\/","title":{"rendered":"Uppbud"},"content":{"rendered":"

N\u00e4r en g\u00e5rd bytte \u00e4gare p\u00e5 1600- och 1700-talen r\u00e4ckte det inte att k\u00f6pare och s\u00e4ljare kom \u00f6verens. Aff\u00e4ren m\u00e5ste tillk\u00e4nnages offentligt vid h\u00e4radstinget, inte vid ett enda tillf\u00e4lle utan vid tre p\u00e5 varandra f\u00f6ljande ting. Denna procedur kallades uppbud<\/strong>, och utgjorde sj\u00e4lva grunden f\u00f6r att en jordtransaktion skulle vinna laga kraft.<\/p>\n

F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r uppbuden en guldgruva. I domb\u00f6ckernas anteckningar om uppbud framtr\u00e4der inte bara k\u00f6pare och s\u00e4ljare, utan ofta hela sl\u00e4ktf\u00f6rh\u00e5llanden, prissummor, g\u00e5rdsnamn och tidigare \u00e4gare. Den som l\u00e4r sig l\u00e4sa uppbudsnotiserna f\u00e5r tillg\u00e5ng till en systematisk dokumentation av jord\u00e4gande som str\u00e4cker sig flera sekel tillbaka.<\/p>\n

Vad termen betyder<\/h2>\n

Ett uppbud \u00e4r en offentlig kung\u00f6relse vid tinget om att en fastighet bytt \u00e4gare. Ordet kommer av att f\u00f6rs\u00e4ljningen bokstavligen bj\u00f6ds upp<\/em> inf\u00f6r tingsmenigheten, s\u00e5 att alla ber\u00f6rda fick k\u00e4nnedom om transaktionen. Synonymen lagbud<\/strong> f\u00f6rekommer ocks\u00e5, s\u00e4rskilt i \u00e4ldre k\u00e4llor, och betonar att kung\u00f6relsen skedde enligt lagens f\u00f6reskrift.<\/p>\n

Uppbudet fyllde tv\u00e5 huvudfunktioner. F\u00f6r det f\u00f6rsta skapade det offentlighet kring aff\u00e4ren, s\u00e5 att ingen i efterhand kunde p\u00e5st\u00e5 att han inte k\u00e4nt till f\u00f6rs\u00e4ljningen. F\u00f6r det andra gav det sl\u00e4ktingar m\u00f6jlighet att utnyttja sin b\u00f6rdsr\u00e4tt<\/strong>, det vill s\u00e4ga r\u00e4tten att l\u00f6sa in jord som tillh\u00f6rt sl\u00e4kten innan den hamnade i fr\u00e4mmande h\u00e4nder.<\/p>\n

Historisk kontext<\/h2>\n

Reglerna om uppbud har djupa r\u00f6tter i den medeltida svenska r\u00e4tten. Redan i landskapslagarna fanns best\u00e4mmelser om att jordf\u00f6rs\u00e4ljningar skulle kung\u00f6ras offentligt, och Magnus Erikssons landslag fr\u00e5n mitten av 1300-talet kodifierade kravet p\u00e5 tre uppbud vid landsbygdens ting. Tanken bakom systemet var att jorden inte s\u00e5gs som den enskilde \u00e4garens fria egendom utan som en sl\u00e4ktegendom, d\u00e4r den nuvarande brukaren var en l\u00e4nk i en l\u00e5ng kedja av \u00e4ttlingar.<\/p>\n

Under 1600-talet, n\u00e4r tingsprotokollen b\u00f6rjade f\u00f6ras mer systematiskt, blev uppbuden en \u00e5terkommande inslag i h\u00e4radsr\u00e4ttens arbete. Vid varje ting l\u00e4stes p\u00e5g\u00e5ende uppbud upp, och nya tillkom efter hand som aff\u00e4rer ingicks. Eftersom tingen i ett h\u00e4rad vanligen h\u00f6lls tv\u00e5 till tre g\u00e5nger per \u00e5r, innebar processen att det gick tv\u00e5 till fyra m\u00e5nader mellan varje uppbud. En komplett uppbudsserie str\u00e4ckte sig d\u00e4rf\u00f6r normalt \u00f6ver ett halv\u00e5r till ett och ett halvt \u00e5r.<\/p>\n

I st\u00e4derna g\u00e4llde delvis andra regler. D\u00e4r sk\u00f6ttes uppbuden av r\u00e5dhusr\u00e4tten och kallades ibland f\u00f6r stadsuppbud, men grundprincipen var densamma: offentlig kung\u00f6relse vid flera tillf\u00e4llen f\u00f6r att skydda b\u00f6rdsr\u00e4tten och andra anspr\u00e5k.<\/p>\n

I 1734 \u00e5rs lag<\/h2>\n

Den moderna regleringen av uppbud finner vi i 1734 \u00e5rs lag, n\u00e4rmare best\u00e4mt i Jordabalkens f\u00f6rsta kapitel. H\u00e4r fastslogs i detalj hur processen skulle g\u00e5 till. K\u00f6paren skulle inst\u00e4lla sig vid tinget med k\u00f6pebrevet och beg\u00e4ra f\u00f6rsta uppbudet. H\u00e4radsr\u00e4tten antecknade d\u00e5 uppbudet i protokollet och utf\u00e4rdade en bekr\u00e4ftelse. Vid de f\u00f6ljande tingen beg\u00e4rde k\u00f6paren andra och tredje uppbudet p\u00e5 samma s\u00e4tt.<\/p>\n

Jordabalken f\u00f6reskrev vidare att ett \u00e5r och en dag<\/strong> skulle f\u00f6rflyta efter det tredje uppbudet utan att n\u00e5gon kom med klander, det vill s\u00e4ga inv\u00e4ndning, innan fastebrev<\/strong> kunde utf\u00e4rdas. Fastebrevet var det slutgiltiga \u00e4gandebeviset som gav k\u00f6paren full laga kraft \u00f6ver egendomen. Under denna v\u00e4ntetid kunde sl\u00e4ktingar med b\u00f6rdsr\u00e4tt fortfarande tr\u00e4da fram och kr\u00e4va att f\u00e5 l\u00f6sa in jorden till samma pris som k\u00f6paren betalat.<\/p>\n

Om n\u00e5gon klandrade det tredje uppbudet, vanligen en sl\u00e4kting som \u00e5beropade b\u00f6rdsr\u00e4tt, skulle h\u00e4radsr\u00e4tten pr\u00f6va anspr\u00e5ket. Domstolen avgjorde om klaganden verkligen hade laga sk\u00e4lsom till exempel r\u00e4tt sl\u00e4ktskap med s\u00e4ljaren och om han kunde betala den fulla k\u00f6pesumman inom f\u00f6reskriven tid. F\u00f6rsummade han n\u00e5gon av dessa f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6rlorade han sin r\u00e4tt, och k\u00f6paren fick sitt fastebrev.<\/p>\n

Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n

I de tryckta och handskrivna domb\u00f6ckerna identifierar man uppbud genom ett antal karakteristiska drag. I h\u00f6gerkanten av sidan markerade tingsskrivaren ofta med en romersk eller arabisk siffra ”1”, ”2” eller ”3”<\/strong> f\u00f6r att visa vilket uppbud i ordningen det r\u00f6rde sig om. Detta g\u00f6r det relativt enkelt att snabbt hitta uppbudsnotiserna n\u00e4r man bl\u00e4ddrar i protokollen.<\/p>\n

En typisk formulering kunde lyda: ”F\u00f6reteddes ett k\u00f6pebrev af den 12 mars 1748, hwarmed bonden Anders Persson i Berga f\u00f6rs\u00e4ljer sin \u00e4gande halfwa hemman om 1\/4 mantal i Lillaby till sin m\u00e5g Erik Jonsson f\u00f6r fyrahundra daler kopparmynt. Beg\u00e4rdes och beviljades f\u00f6rsta uppbudet.”<\/em> Vid f\u00f6ljande ting upprepades h\u00e4nvisningen kortare: ”Andra uppbudet \u00e5 Lillaby g\u00e5rd, som Anders Persson f\u00f6rs\u00e5lt till Erik Jonsson, beviljades.”<\/em><\/p>\n

Notera flera v\u00e4rdefulla uppgifter i s\u00e5dana noteringar:<\/p>\n

    \n
  • Datum f\u00f6r k\u00f6pebrevet<\/strong>, som ofta ligger m\u00e5nader f\u00f6re f\u00f6rsta uppbudet<\/li>\n
  • S\u00e4ljarens och k\u00f6parens namn samt hemvist<\/strong><\/li>\n
  • Eventuellt sl\u00e4ktskap<\/strong> mellan parterna, h\u00e4r ”sin m\u00e5g”<\/li>\n
  • G\u00e5rdsnamn och mantalsstorlek<\/strong>, viktigt f\u00f6r att identifiera fastigheten<\/li>\n
  • K\u00f6pesumman<\/strong>, ofta i daler kopparmynt eller silvermynt<\/li>\n<\/ul>\n

    I \u00e4ldre 1600-talsprotokoll \u00e4r formuleringarna ofta knapph\u00e4ndigare och spr\u00e5ket mer \u00e5lderdomligt, men grundinformationen \u00e4r densamma. Fr\u00e5n mitten av 1700-talet blev notiserna utf\u00f6rligare och inneh\u00e5ller ibland \u00e4ven h\u00e4nvisningar till tidigare \u00e4gare flera led tillbaka.<\/p>\n

    Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n

    Uppbuden h\u00f6r till de mest givande k\u00e4llorna i domb\u00f6ckerna f\u00f6r den som forskar p\u00e5 jord\u00e4gande sl\u00e4kter. H\u00e4r f\u00f6ljer n\u00e5gra konkreta r\u00e5d f\u00f6r att utnyttja dem effektivt:<\/p>\n

    F\u00f6lj alla tre uppbuden.<\/strong> Eftersom uppbuden spreds ut \u00f6ver tv\u00e5 till fyra m\u00e5nader mellan varje ting, m\u00e5ste du leta i protokollen f\u00f6r flera ting i f\u00f6ljd. Det tredje uppbudet inneh\u00e5ller ofta den mest detaljerade informationen, eftersom h\u00e4radsr\u00e4tten d\u00e4r sammanfattade hela aff\u00e4ren inf\u00f6r det kommande fastebrevet.<\/p>\n

    S\u00f6k efter klander.<\/strong> Om n\u00e5gon sl\u00e4kting klandrade tredje uppbudet finns en utf\u00f6rlig r\u00e4tteg\u00e5ngsnotis som kan avsl\u00f6ja sl\u00e4ktf\u00f6rh\u00e5llanden du annars inte skulle ha hittat. Klanderm\u00e5l n\u00e4mner ofta gemensamma f\u00f6r\u00e4ldrar, syskon och arvl\u00e5tare flera generationer bak\u00e5t.<\/p>\n

    Koppla samman uppbud med bouppteckningar.<\/strong> En g\u00e5rd som uppbjuds har ofta nyligen \u00e4rvts eller k\u00f6pts ut fr\u00e5n ett d\u00f6dsbo. Genom att j\u00e4mf\u00f6ra uppbudsnotisen med bouppteckningen efter den f\u00f6rre \u00e4garen f\u00e5r du en fyllig bild av b\u00e5de egendomen och sl\u00e4kten.<\/p>\n

    Leta efter fastebrevet ett \u00e5r senare.<\/strong> Om uppbudsserien avslutades \u00e5r 1750 ska du s\u00f6ka fastebrevet i protokollen fr\u00e5n 1751 eller 1752. Fastebrevet bekr\u00e4ftar att aff\u00e4ren gick i l\u00e5s utan klander och utg\u00f6r det slutgiltiga \u00e4gandebeviset.<\/p>\n

    Anv\u00e4nd uppbudsregister.<\/strong> M\u00e5nga h\u00e4radsr\u00e4tter f\u00f6rde s\u00e4rskilda uppbudsb\u00f6cker eller register, som kan finnas bevarade vid landsarkivet. Dessa register ger en snabb \u00f6versikt \u00f6ver alla fastighetsaff\u00e4rer i h\u00e4radet under en viss period och kan vara en effektiv ing\u00e5ng till forskningen.<\/p>\n

    Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

    Varf\u00f6r beh\u00f6vdes tre uppbud i st\u00e4llet f\u00f6r ett?<\/h3>\n

    Systemet med tre uppbud spridda \u00f6ver flera m\u00e5nader gav sl\u00e4ktingar runt om i landet rimlig tid att f\u00e5 k\u00e4nnedom om f\u00f6rs\u00e4ljningen och ta st\u00e4llning till om de ville utnyttja sin b\u00f6rdsr\u00e4tt. Eftersom kommunikationerna var l\u00e5ngsamma och m\u00e5nga sl\u00e4ktingar bodde i andra socknar eller l\u00e4n, kr\u00e4vdes denna utdragna kung\u00f6relseperiod f\u00f6r att r\u00e4tten skulle bli reell och inte bara formell.<\/p>\n

    Vad h\u00e4nde om k\u00f6paren gl\u00f6mde att beg\u00e4ra ett uppbud?<\/h3>\n

    Om n\u00e5got uppbud uteblev m\u00e5ste processen i princip b\u00f6rja om fr\u00e5n b\u00f6rjan. En ofullst\u00e4ndig uppbudsserie gav inte r\u00e4tt till fastebrev, och k\u00f6paren riskerade att st\u00e5 utan giltigt \u00e4gandebevis. I domb\u00f6ckerna finns flera exempel p\u00e5 k\u00f6pare som tvingats beg\u00e4ra nya uppbud efter att ha f\u00f6rsummat ett ting.<\/p>\n

    G\u00e4llde uppbudsreglerna \u00e4ven f\u00f6r arvejord?<\/h3>\n

    Arvejord, det vill s\u00e4ga jord som \u00e4rvts inom sl\u00e4kten, beh\u00f6vde inte uppbjudas p\u00e5 samma s\u00e4tt eftersom den inte bytte \u00e4tt. D\u00e4remot kunde delningar av arv mellan syskon dokumenteras i tinget genom andra r\u00e4ttsakter. Uppbudsplikten g\u00e4llde framf\u00f6r allt vid k\u00f6p, byte och g\u00e5va av jord som l\u00e4mnade sl\u00e4kten.<\/p>\n

    Var hittar jag uppbudsnotiserna idag?<\/h3>\n

    Uppbuden finns i h\u00e4radsr\u00e4tternas domb\u00f6cker, som f\u00f6rvaras vid landsarkiven runt om i landet och i m\u00e5nga fall \u00e4r digitaliserade hos Riksarkivet. S\u00f6k p\u00e5 det h\u00e4rad d\u00e4r g\u00e5rden l\u00e5g och bl\u00e4ddra i tingsprotokollen fr\u00e5n den aktuella perioden. Markeringarna ”1”, ”2” och ”3” i h\u00f6gerkanten av sidorna g\u00f6r uppbuden l\u00e4tta att hitta.<\/p>\n

    Vad \u00e4r skillnaden mellan uppbud och fastebrev?<\/h3>\n

    Uppbudet \u00e4r den offentliga kung\u00f6relsen vid tinget om att en fastighet s\u00e5lts, medan fastebrevet \u00e4r det slutgiltiga juridiska dokumentet som ger k\u00f6paren full \u00e4gander\u00e4tt. Fastebrevet utf\u00e4rdades f\u00f6rst sedan alla tre uppbuden h\u00e5llits och ett \u00e5r f\u00f6rflutit utan klander. Uppbuden var allts\u00e5 processen, fastebrevet resultatet.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Tillk\u00e4nnagivande p\u00e5 tinget att en g\u00e5rd s\u00e4ljs. Skulle g\u00f6ras vid tre ting i f\u00f6ljd enligt landslagen.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[12],"class_list":["post-412","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-egendom"],"yoast_head":"\nUppbud - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/uppbud\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Uppbud - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Tillk\u00e4nnagivande p\u00e5 tinget att en g\u00e5rd s\u00e4ljs. Skulle g\u00f6ras vid tre ting i f\u00f6ljd enligt landslagen.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/uppbud\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-16T19:50:26+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/uppbud\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/uppbud\\\/\",\"name\":\"Uppbud - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:42+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-16T19:50:26+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/uppbud\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/uppbud\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/uppbud\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Uppbud\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Uppbud - Domboksforskning","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/uppbud\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Uppbud - Domboksforskning","og_description":"Tillk\u00e4nnagivande p\u00e5 tinget att en g\u00e5rd s\u00e4ljs. Skulle g\u00f6ras vid tre ting i f\u00f6ljd enligt landslagen.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/uppbud\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-16T19:50:26+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"8 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/uppbud\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/uppbud\/","name":"Uppbud - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:42+00:00","dateModified":"2026-05-16T19:50:26+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/uppbud\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/uppbud\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/uppbud\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Uppbud"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/412","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/412\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":572,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/412\/revisions\/572"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=412"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=412"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}