{"id":410,"date":"2026-05-16T12:48:42","date_gmt":"2026-05-16T11:48:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/arvejord\/"},"modified":"2026-05-16T20:47:01","modified_gmt":"2026-05-16T19:47:01","slug":"arvejord","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/arvejord\/","title":{"rendered":"Arvejord"},"content":{"rendered":"

Arvejord<\/strong> \u00e4r ett av de mest centrala begreppen i \u00e4ldre svensk jordr\u00e4tt och n\u00e5got som varje sl\u00e4ktforskare f\u00f6rr eller senare st\u00f6ter p\u00e5 i bouppteckningar, domb\u00f6cker och fastebrev. Termen syftar p\u00e5 jord som n\u00e5gon f\u00f6rv\u00e4rvat genom arv fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ldrar eller annan sl\u00e4kt, till skillnad fr\u00e5n jord man sj\u00e4lv k\u00f6pt eller bytt till sig under sin livstid.<\/p>\n

Att f\u00f6rst\u00e5 skillnaden mellan arvejord och annan jord \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att tolka \u00e4ldre handlingar r\u00e4tt. Bakom det enkla ordet d\u00f6ljer sig ett helt system av r\u00e4ttigheter, skyldigheter och sl\u00e4ktband som styrde hur jord kunde \u00f6verl\u00e5tas i Sverige under flera hundra \u00e5r. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r arvejord dessutom en guldgruva, eftersom termen ofta avsl\u00f6jar generationer av familjehistoria knuten till en specifik g\u00e5rd.<\/p>\n

Vad termen betyder<\/h2>\n

Arvejord, \u00e4ven kallat b\u00f6rda<\/strong> eller b\u00f6rdejord<\/strong>, \u00e4r jord som tillfallit \u00e4garen genom arv. Det handlar allts\u00e5 om fastigheter, \u00e5krar, \u00e4ngar eller hela hemman som g\u00e5tt i arv inom sl\u00e4kten, ofta i flera generationer. Motsatsen \u00e4r avlingejord<\/em>, det vill s\u00e4ga jord som \u00e4garen sj\u00e4lv f\u00f6rv\u00e4rvat genom k\u00f6p, byte eller annan transaktion under sin egen livstid.<\/p>\n

Den juridiska skillnaden var l\u00e5ngt ifr\u00e5n formalia. Arvejord var underkastad b\u00f6rdsr\u00e4tten<\/strong>, vilket innebar att n\u00e4ra sl\u00e4ktingar hade f\u00f6rk\u00f6psr\u00e4tt om jorden skulle s\u00e4ljas. Avlingejord d\u00e4remot kunde \u00e4garen fritt s\u00e4lja, byta eller testamentera bort utan att fr\u00e5ga sl\u00e4kten om lov. Denna distinktion p\u00e5verkade allt fr\u00e5n arvskiften till \u00e4ktenskapsf\u00f6rord och beh\u00f6vde alltid redovisas vid bouppteckningar.<\/p>\n

Historisk kontext<\/h2>\n

B\u00f6rdsr\u00e4tten och d\u00e4rmed arvejordsbegreppet har medeltida r\u00f6tter och bygger p\u00e5 en grundl\u00e4ggande tanke i nordisk r\u00e4tt: jorden tillh\u00f6rde inte bara den enskilde \u00e4garen, utan hela sl\u00e4kten. En person som \u00e4rvt jord var snarare f\u00f6rvaltare \u00e4n absolut \u00e4gare. Tanken var att f\u00e4dernearvet skulle stanna inom \u00e4tten och inte f\u00f6rskingras till utomst\u00e5ende.<\/p>\n

Redan i landskapslagarna fr\u00e5n 1200- och 1300-talen finns detaljerade regler om b\u00f6rdsr\u00e4tt. N\u00e4r Magnus Erikssons landslag kodifierade r\u00e4tten p\u00e5 1300-talet bef\u00e4stes systemet ytterligare, och det \u00f6verlevde sedan in i Kristofers landslag fr\u00e5n 1442. Genom hela 1500-, 1600- och 1700-talen var arvejordsbegreppet en sj\u00e4lvklar del av jordlivet p\u00e5 den svenska landsbygden.<\/p>\n

Under 1600-talet, n\u00e4r godsbildningen sk\u00f6t fart och adeln ville konsolidera sina innehav, blev fr\u00e5gan om arvejord ofta het. B\u00f6nder som tvingats s\u00e4lja arvejord kunde under l\u00e5ng tid \u00e5terb\u00f6rda den genom b\u00f6rdsr\u00e4tt, vilket skapade utdragna processer i h\u00e4radsr\u00e4tterna. Begreppet f\u00f6rlorade sin praktiska betydelse f\u00f6rst successivt under 1800- och 1900-talen, och b\u00f6rdsr\u00e4tten avskaffades definitivt genom jordabalksreformen 1970<\/strong> (som tr\u00e4dde i kraft 1972), medan vissa kvarvarande regler f\u00f6rsvann i samband med 1976 \u00e5rs f\u00f6ljdlagstiftning.<\/p>\n

Juridisk grund i 1734 \u00e5rs lag<\/h2>\n

I 1734 \u00e5rs lag regleras arvejord och b\u00f6rdsr\u00e4tt fr\u00e4mst i Jordabalken<\/strong>. D\u00e4r fastsl\u00e5s att den som ville s\u00e4lja arvejord f\u00f6rst m\u00e5ste hembjuda den till n\u00e4rmaste arvingar, ett f\u00f6rfarande som kallades uppbud<\/em> och som skulle ske vid tinget. Reglerna om b\u00f6rdsr\u00e4tt finns utf\u00f6rligt beskrivna i Jordabalkens 5 kapitel, d\u00e4r turordningen mellan sl\u00e4ktingar specificeras.<\/p>\n

Turordningen f\u00f6ljde i princip arvsordningen: f\u00f6rst erbj\u00f6ds jorden till br\u00f6starvingar, d\u00e4refter till syskon och syskonbarn, och s\u00e5 vidare ut\u00e5t i sl\u00e4kten. Om ingen sl\u00e4kting ville l\u00f6sa jorden inom f\u00f6reskriven tid, vanligen ett \u00e5r och en dag, kunde s\u00e4ljaren fritt \u00f6verl\u00e5ta den till utomst\u00e5ende. Den utomst\u00e5ende k\u00f6paren m\u00e5ste dock sj\u00e4lv l\u00e5ta uppbjuda jorden tre g\u00e5nger vid tinget innan fastebrev<\/strong> kunde utf\u00e4rdas, och under denna tid kunde sl\u00e4ktingar fortfarande klandra k\u00f6pet.<\/p>\n

Lagen skilde ocks\u00e5 mellan f\u00e4derne<\/em> och m\u00f6derne<\/em>, allts\u00e5 jord som \u00e4rvts fr\u00e5n fars- respektive morssidan. B\u00f6rdsr\u00e4tten utgick alltid fr\u00e5n den sida varifr\u00e5n jorden ursprungligen kommit. En morbror kunde s\u00e5ledes inte b\u00f6rda jord som h\u00e4rstammade fr\u00e5n faderns sl\u00e4kt.<\/p>\n

Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n

I domb\u00f6ckernas protokoll dyker arvejord upp i flera typer av m\u00e5l. Vanligast \u00e4r uppbuds\u00e4renden<\/strong>, d\u00e4r en k\u00f6pare l\u00e5ter uppbjuda fastighet tre g\u00e5nger vid tinget. Protokollet kan d\u00e5 lyda ungef\u00e4r: ”F\u00f6reteddes k\u00f6pebref af den 14 maj 1712, hvarmedelst Olof Persson i B\u00f6tterarp f\u00f6rs\u00e5lt sin arfvejord, en fjerdedels mantal kronoskatte, till sin sv\u00e5ger Anders Nilsson.”<\/p>\n

I bouppteckningarna noterades alltid om jorden var arvejord eller avlingejord, eftersom detta p\u00e5verkade arvskiftet. En typisk formulering kunde vara: ”Hemmanet Hultet om en half mantal, \u00e4rft efter aflidne fadren Per Andersson, s\u00e5ledes arfvejord \u00e5 f\u00e4dernet.” S\u00e5dana notiser \u00e4r guld v\u00e4rda f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren eftersom de direkt kopplar den aktuella personen till en f\u00f6rfader.<\/p>\n

Andra vanliga m\u00e5ltyper \u00e4r b\u00f6rdem\u00e5l<\/strong>, d\u00e4r en sl\u00e4kting yrkar p\u00e5 att f\u00e5 l\u00f6sa tillbaka jord som s\u00e5lts till utomst\u00e5ende. S\u00e5dana m\u00e5l kan vara mycket informativa, eftersom k\u00e4randens sl\u00e4ktskap med s\u00e4ljaren m\u00e5ste bevisas i detalj. Det \u00e4r inte ovanligt att domboken d\u00e5 r\u00e4knar upp tre eller fyra generationer bak\u00e5t f\u00f6r att fastst\u00e4lla b\u00f6rdsr\u00e4ttens grund.<\/p>\n

Var ocks\u00e5 uppm\u00e4rksam p\u00e5 begrepp som klander<\/em> (inv\u00e4ndning mot ett k\u00f6p), l\u00f6sen<\/em> (det belopp som m\u00e5ste betalas f\u00f6r att b\u00f6rda jord) och fasta<\/em> (det slutgiltiga lagfartsbeviset). Dessa termer h\u00e4nger n\u00e4ra samman med arvejordsbegreppet.<\/p>\n

Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n

Kunskapen om arvejord kan anv\u00e4ndas p\u00e5 flera s\u00e4tt i den egna forskningen:<\/p>\n

    \n
  • Anv\u00e4nd bouppteckningar systematiskt.<\/strong> Leta efter formuleringar som ”arfvejord \u00e5 f\u00e4dernet” eller ”\u00e5 m\u00f6dernet”. Dessa avsl\u00f6jar direkt fr\u00e5n vilken f\u00f6r\u00e4lder jorden kommit, vilket kan bekr\u00e4fta eller motbevisa antagna sl\u00e4ktband.<\/li>\n
  • S\u00f6k uppbudsprotokoll i h\u00e4radsr\u00e4ttens dombok.<\/strong> Varje fastighets\u00f6verl\u00e5telse skulle uppbjudas tre g\u00e5nger, och protokollen anger ofta s\u00e4ljarens och k\u00f6parens sl\u00e4ktskap. Detta kan ge information som saknas i kyrkob\u00f6ckerna.<\/li>\n
  • F\u00f6lj samma hemman bak\u00e5t i tiden.<\/strong> Om du hittar en notis om arvejord, unders\u00f6k tidigare \u00e4gare av samma fastighet i mantalsl\u00e4ngder och jordeb\u00f6cker. Att samma g\u00e5rd g\u00e5tt i arv i tre eller fyra generationer var inte ovanligt och kan ge dig en obruten kedja l\u00e5ngt tillbaka.<\/li>\n
  • Granska b\u00f6rdem\u00e5l s\u00e4rskilt noga.<\/strong> I tvister om b\u00f6rdsr\u00e4tt redovisas hela sl\u00e4ktf\u00f6rh\u00e5llanden inf\u00f6r r\u00e4tten, ibland med vittnesm\u00e5l fr\u00e5n \u00e4ldre sockenbor. H\u00e4r kan du hitta uppgifter om personer som annars \u00e4r osynliga i k\u00e4llorna.<\/li>\n
  • Kombinera med fastebrev och lagfartsb\u00f6cker.<\/strong> Fastebreven, som utf\u00e4rdades efter tredje uppbudet, sammanfattar transaktionen och anger ofta att jorden var arvejord. Lagfartsb\u00f6ckerna fr\u00e5n 1875 och fram\u00e5t \u00e4r ett komplement f\u00f6r senare perioder.<\/li>\n<\/ul>\n

    F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r arvejord framf\u00f6r allt en signal om familjehistorisk kontinuitet<\/strong>. N\u00e4r du hittar en g\u00e5rd som beskrivs som arvejord vet du att den funnits i sl\u00e4kten \u00e5tminstone en generation tillbaka, och oftast l\u00e4ngre. Det \u00e4r en inbjudan att gr\u00e4va djupare i jordens historia, inte bara personernas.<\/p>\n

    Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

    Vad \u00e4r skillnaden mellan arvejord och avlingejord?<\/h3>\n

    Arvejord \u00e4r jord som \u00e4rvts fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ldrar eller annan sl\u00e4kt, medan avlingejord \u00e4r jord som \u00e4garen sj\u00e4lv f\u00f6rv\u00e4rvat genom k\u00f6p eller byte. Skillnaden var juridiskt viktig eftersom arvejord var underkastad b\u00f6rdsr\u00e4tten, vilket gav sl\u00e4ktingar f\u00f6rk\u00f6psr\u00e4tt. Avlingejord kunde \u00e4garen d\u00e4remot fritt s\u00e4lja eller testamentera bort.<\/p>\n

    Kunde man kringg\u00e5 b\u00f6rdsr\u00e4tten?<\/h3>\n

    Det var sv\u00e5rt men inte om\u00f6jligt. S\u00e4ljaren m\u00e5ste f\u00f6rst erbjuda jorden till n\u00e4ra sl\u00e4ktingar, och om dessa inte ville l\u00f6sa den inom f\u00f6reskriven tid kunde den s\u00e4ljas till utomst\u00e5ende. F\u00f6rs\u00f6k att kringg\u00e5 reglerna ledde ofta till b\u00f6rdem\u00e5l vid h\u00e4radsr\u00e4tten, d\u00e4r sl\u00e4ktingar yrkade p\u00e5 att f\u00e5 \u00e5terb\u00f6rda jorden mot full l\u00f6sen.<\/p>\n

    N\u00e4r upph\u00f6rde b\u00f6rdsr\u00e4tten att g\u00e4lla?<\/h3>\n

    B\u00f6rdsr\u00e4tten avvecklades genom 1970 \u00e5rs jordabalk, som tr\u00e4dde i kraft 1972, och de sista resterna f\u00f6rsvann under 1970-talet. Innan dess hade systemet successivt urvattnats under 1800- och tidiga 1900-talet, men formellt fanns regler kvar \u00e4nda in i modern tid.<\/p>\n

    Hur hittar jag uppgifter om arvejord i mina anors handlingar?<\/h3>\n

    B\u00f6rja med bouppteckningarna, d\u00e4r fastighetsinnehavet alltid specificerades som arvejord eller avlingejord. G\u00e5 sedan vidare till h\u00e4radsr\u00e4ttens domb\u00f6cker och sm\u00e5protokoll, d\u00e4r uppbud och fastebrev redovisas. Sockenst\u00e4mmoprotokoll och jordeb\u00f6cker kan ge kompletterande information om g\u00e5rdens historia.<\/p>\n

    Varf\u00f6r \u00e4r arvejord intressant f\u00f6r sl\u00e4ktforskning?<\/h3>\n

    Eftersom arvejord per definition g\u00e5tt i arv inom sl\u00e4kten pekar termen direkt p\u00e5 familjehistorisk kontinuitet. N\u00e4r du hittar en notis om att en g\u00e5rd \u00e4r arvejord vet du att tidigare \u00e4gare var sl\u00e4ktingar, vilket kan leda dig flera generationer bak\u00e5t. Det \u00e4r ett effektivt s\u00e4tt att verifiera sl\u00e4ktskap och hitta f\u00f6rf\u00e4der som annars \u00e4r sv\u00e5ra att sp\u00e5ra i kyrkob\u00f6ckerna.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Jord som \u00e4rvts fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ldrar eller sl\u00e4kt. Underkastad b\u00f6rdsr\u00e4tten.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[12],"class_list":["post-410","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-egendom"],"yoast_head":"\nArvejord - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/arvejord\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Arvejord - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Jord som \u00e4rvts fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ldrar eller sl\u00e4kt. Underkastad b\u00f6rdsr\u00e4tten.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/arvejord\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-16T19:47:01+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/arvejord\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/arvejord\\\/\",\"name\":\"Arvejord - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:42+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-16T19:47:01+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/arvejord\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/arvejord\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/arvejord\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Arvejord\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Arvejord - Domboksforskning","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/arvejord\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Arvejord - Domboksforskning","og_description":"Jord som \u00e4rvts fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ldrar eller sl\u00e4kt. Underkastad b\u00f6rdsr\u00e4tten.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/arvejord\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-16T19:47:01+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"8 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/arvejord\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/arvejord\/","name":"Arvejord - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:42+00:00","dateModified":"2026-05-16T19:47:01+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/arvejord\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/arvejord\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/arvejord\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Arvejord"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/410","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/410\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":570,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/410\/revisions\/570"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=410"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=410"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}