{"id":409,"date":"2026-05-16T12:48:42","date_gmt":"2026-05-16T11:48:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/avlingejord\/"},"modified":"2026-05-17T10:46:57","modified_gmt":"2026-05-17T09:46:57","slug":"avlingejord","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/avlingejord\/","title":{"rendered":"Avlingejord"},"content":{"rendered":"

Avlingejord<\/strong> \u00e4r en av de mest centrala termerna i \u00e4ldre svensk jordr\u00e4tt och dyker st\u00e4ndigt upp i domb\u00f6cker, bouppteckningar och arvskiftesprotokoll fr\u00e5n 1600- och 1700-talen. Termen betecknar jord som en person sj\u00e4lv har f\u00f6rv\u00e4rvat under sin livstid, till skillnad fr\u00e5n jord som \u00e4rvts fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ldrar eller \u00e4ldre sl\u00e4ktingar. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00f6ppnar denna distinktion en v\u00e4rdefull d\u00f6rr in i f\u00f6rf\u00e4dernas ekonomiska liv.<\/p>\n

N\u00e4r man l\u00e4ser en bouppteckning eller ett arvskifte fr\u00e5n stormaktstiden eller frihetstiden m\u00f6ter man ofta den klassiska uppdelningen mellan arvejord<\/em>, avlingejord<\/em> och skattejord<\/em>. Att f\u00f6rst\u00e5 skillnaden mellan dessa kategorier \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att tolka vad protokollen faktiskt ber\u00e4ttar om en persons f\u00f6rm\u00f6genhet, livsverk och familjerelationer.<\/p>\n

Vad termen betyder<\/h2>\n

Avlingejord, ibland skrivet avlingsjord<\/strong>, betecknar jord som \u00e4garen sj\u00e4lv f\u00f6rv\u00e4rvat under sitt liv. Det handlade allts\u00e5 inte om jord som g\u00e5tt i arv fr\u00e5n tidigare generationer. Begreppet omfattade flera olika f\u00f6rv\u00e4rvss\u00e4tt:<\/p>\n

    \n
  • Jord som personen sj\u00e4lv odlat upp<\/strong> fr\u00e5n obrukad mark, exempelvis genom nyodling eller r\u00f6jning<\/li>\n
  • Jord som personen k\u00f6pt<\/strong> med egna medel<\/li>\n
  • Jord som \u00f6verl\u00e5tits som g\u00e5va<\/strong> fr\u00e5n n\u00e5gon utanf\u00f6r den n\u00e4rmaste arvskretsen<\/li>\n
  • Jord som mottagits som giftor\u00e4tt<\/strong> i samband med \u00e4ktenskap<\/li>\n
  • Jord som personen bytt till sig<\/strong>, f\u00f6rutsatt att betalningen inte utgjorts av arvejord<\/li>\n<\/ul>\n

    Den avg\u00f6rande principen var att avlingejorden r\u00e4knades som \u00e4garens egen skapelse eller f\u00f6rv\u00e4rv. Detta gav honom eller henne en helt annan dispositionsr\u00e4tt \u00e4n vad som g\u00e4llde f\u00f6r arvejorden. \u00d6ver avlingejorden kunde \u00e4garen i princip sj\u00e4lv best\u00e4mma fritt, medan arvejorden var bunden av sl\u00e4ktens intressen och b\u00f6rdsr\u00e4ttsliga regler.<\/p>\n

    Historisk kontext<\/h2>\n

    Distinktionen mellan \u00e4rvd och f\u00f6rv\u00e4rvad jord har djupa r\u00f6tter i nordisk r\u00e4tt och kan sp\u00e5ras tillbaka till landskapslagarna fr\u00e5n medeltiden. Redan i Magnus Erikssons landslag fr\u00e5n mitten av 1300-talet finns tydliga regler om hur olika typer av jord skulle behandlas vid arv och f\u00f6rs\u00e4ljning. Tanken var att skydda sl\u00e4ktens kollektiva intresse i den jord som g\u00e5tt fr\u00e5n generation till generation.<\/p>\n

    Under 1500- och 1600-talen blev distinktionen allt viktigare i takt med att jordmarknaden utvecklades och att fler b\u00f6nder fick m\u00f6jlighet att k\u00f6pa till jord eller bryta ny mark. N\u00e4r en bonde nyodlade ett tidigare obrukat omr\u00e5de, eller n\u00e4r en k\u00f6pman investerade sina inkomster i jordbruksfastigheter, uppstod ett behov av att skilja dessa f\u00f6rv\u00e4rv fr\u00e5n det fasta sl\u00e4ktarvet.<\/p>\n

    Avlingejorden representerade p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt individens ekonomiska handlingsutrymme i ett samh\u00e4lle d\u00e4r sl\u00e4ktens intressen annars stod i centrum. F\u00f6r kvinnor var detta s\u00e4rskilt betydelsefullt: jord som tillf\u00f6rts genom giftor\u00e4tt r\u00e4knades ofta som avlingejord, vilket gav makarna gemensamt st\u00f6rre r\u00e5dighet \u00f6ver egendomen.<\/p>\n

    Juridisk grund och 1734 \u00e5rs lag<\/h2>\n

    I 1734 \u00e5rs lag regleras fr\u00e5gorna om olika jordtyper framf\u00f6r allt i Jordabalken<\/strong> och \u00c4rvdabalken<\/strong>. Jordabalken behandlar k\u00f6p, byte och g\u00e5va av fast egendom, medan \u00c4rvdabalken reglerar hur jorden skulle f\u00f6rdelas vid arvskifte.<\/p>\n

    En central skillnad g\u00e4llde b\u00f6rdsr\u00e4tten<\/strong>, \u00e4ven kallad b\u00f6rd. B\u00f6rdsr\u00e4tten innebar att om n\u00e5gon ville s\u00e4lja sin arvejord, hade n\u00e4rmaste sl\u00e4ktingar f\u00f6rk\u00f6psr\u00e4tt och kunde l\u00f6sa in jorden inom en viss tid efter f\u00f6rs\u00e4ljningen. Avlingejorden var d\u00e4remot inte underkastad b\u00f6rdsr\u00e4tten<\/em>. Detta innebar att \u00e4garen kunde s\u00e4lja den fritt till utomst\u00e5ende utan att sl\u00e4ktingar kunde komma och g\u00f6ra anspr\u00e5k p\u00e5 \u00e5terk\u00f6p.<\/p>\n

    Vid arvskifte f\u00f6rdelades avlingejord ocks\u00e5 ofta annorlunda \u00e4n arvejord. Arvejorden skulle som regel f\u00f6lja f\u00e4dernet eller m\u00f6dernet, allts\u00e5 \u00e5terg\u00e5 till den sida av sl\u00e4kten varifr\u00e5n den ursprungligen kommit. Avlingejorden kunde d\u00e4remot f\u00f6rdelas j\u00e4mnare mellan arvingarna, eftersom den inte hade n\u00e5gon sl\u00e4ktm\u00e4ssig ”historia” att ta h\u00e4nsyn till. Vid omgifte och styvbarnsf\u00f6rh\u00e5llanden kunde detta f\u00e5 stora praktiska konsekvenser.<\/p>\n

    Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n

    I h\u00e4radsr\u00e4tternas och r\u00e5dhusr\u00e4tternas domb\u00f6cker m\u00f6ter man avlingejord i flera typiska sammanhang. Mest p\u00e5tagligt \u00e4r det vid arvskiften<\/strong>, d\u00e4r bouppteckningens jord regelm\u00e4ssigt delas upp i kategorier. En typisk formulering kan lyda: ”Sedan boet inventerat blifvit, befanns thes fasta egendom best\u00e5 af arfvejord en half mantal i N. by, samt aflingejord en fjerdedels mantal som then aflidne sjelf ink\u00f6pt af granne Per Andersson \u00e5hr 1721.”<\/p>\n

    Vid lagfart och fastebrev<\/strong> noterar protokollen ofta hur s\u00e4ljaren f\u00f6rv\u00e4rvat jorden. Om jorden var avlingejord skrevs detta ut tydligt, eftersom det hade betydelse f\u00f6r huruvida b\u00f6rdsr\u00e4ttsanspr\u00e5k kunde g\u00f6ras g\u00e4llande. Formuleringar som ”hwilken jord han sjelf med egna medel inl\u00f6st och s\u00e5ledes \u00e4r hans r\u00e4tta afling” \u00e4r vanliga.<\/p>\n

    I tvistem\u00e5l om b\u00f6rdsr\u00e4tt<\/strong> blir distinktionen helt central. N\u00e4r en sl\u00e4kting f\u00f6rs\u00f6kte l\u00f6sa in en s\u00e5ld fastighet, kunde k\u00f6paren f\u00f6rsvara sig med att jorden var avlingejord och d\u00e4rmed inte underkastad b\u00f6rdsr\u00e4tt. R\u00e4tten m\u00e5ste d\u00e5 utreda hur s\u00e4ljaren ursprungligen kommit \u00f6ver jorden, ofta genom att kalla fram \u00e4ldre fastebrev och vittnen.<\/p>\n

    Den klassiska tredelningen skattejord, arvejord och avlingejord<\/strong> som man ofta m\u00f6ter syftar p\u00e5 tv\u00e5 olika klassificeringssystem. Skattejord betecknar jordnaturen (i motsats till krono- och fr\u00e4lsejord), medan arvejord och avlingejord betecknar f\u00f6rv\u00e4rvss\u00e4ttet. En och samma g\u00e5rd kunde allts\u00e5 vara b\u00e5de skattejord och avlingejord.<\/p>\n

    Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n

    Kunskapen om avlingejord kan ge sl\u00e4ktforskaren ov\u00e4ntade insikter om f\u00f6rf\u00e4dernas liv. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra konkreta s\u00e4tt att anv\u00e4nda termen i forskningen:<\/p>\n

      \n
    • Kartl\u00e4gg vad personen sj\u00e4lv byggde upp.<\/strong> N\u00e4r du l\u00e4ser en bouppteckning, notera vilken jord som anges som avlingejord. Detta ber\u00e4ttar konkret vad din ana f\u00f6rv\u00e4rvat under sin livstid genom k\u00f6p, nyodling eller gifterm\u00e5l. Det \u00e4r ett direkt m\u00e5tt p\u00e5 hans eller hennes ekonomiska framg\u00e5ng.<\/li>\n
    • S\u00f6k fastebrev f\u00f6r avlingejorden.<\/strong> Eftersom avlingejord f\u00f6rv\u00e4rvats genom en specifik transaktion finns det ofta ett fastebrev eller k\u00f6pebrev bevarat i h\u00e4radsr\u00e4ttens protokoll. Bl\u00e4ddra bak\u00e5t 10 till 30 \u00e5r fr\u00e5n d\u00f6ds\u00e5ret f\u00f6r att hitta det ursprungliga k\u00f6pet, d\u00e4r s\u00e4ljaren och k\u00f6pevillkoren framg\u00e5r.<\/li>\n
    • Anv\u00e4nd avlingejord f\u00f6r att hitta gifterm\u00e5lsinformation.<\/strong> Om en gift kvinna tillf\u00f6rt jord som avlingejord till boet, kan detta vara hennes morgong\u00e5va eller giftor\u00e4tt. D\u00e5 finns ofta en notis i h\u00e4radsr\u00e4ttens protokoll runt vigsel\u00e5ret som kan ge information om hennes sl\u00e4ktbakgrund.<\/li>\n
    • J\u00e4mf\u00f6r f\u00f6rh\u00e5llandet arvejord och avlingejord.<\/strong> En person som vid sin d\u00f6d hade mycket avlingejord men lite arvejord var ofta en uppstigande bonde eller f\u00f6retagsam person. Omv\u00e4nt tyder dominans av arvejord p\u00e5 en mer traditionell, \u00e4rvd st\u00e4llning. Detta s\u00e4ger n\u00e5got om personens livsbana.<\/li>\n
    • Var uppm\u00e4rksam p\u00e5 arvstvister.<\/strong> N\u00e4r barn fr\u00e5n olika \u00e4ktenskap fanns med i bilden, blev distinktionen mellan jordtyperna ofta avg\u00f6rande f\u00f6r f\u00f6rdelningen. Tvister kring detta gav upphov till protokollanteckningar som ofta inneh\u00e5ller rik genealogisk information om hela familjekonstellationen.<\/li>\n<\/ul>\n

      Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

      Kan jord byta karakt\u00e4r fr\u00e5n avlingejord till arvejord?<\/h3>\n

      Ja. N\u00e4r avlingejord gick i arv till n\u00e4sta generation blev den arvejord f\u00f6r arvingarna. Det avg\u00f6rande var alltid f\u00f6rh\u00e5llandet mellan jorden och den aktuella \u00e4garen. Vad som var avlingejord f\u00f6r fadern blev arvejord f\u00f6r sonen, och kunde d\u00e4rmed bel\u00e4ggas med b\u00f6rdsr\u00e4ttsliga restriktioner n\u00e4r sonen i sin tur ville s\u00e4lja.<\/p>\n

      Vad var skillnaden mellan avlingejord och b\u00f6rdsjord?<\/h3>\n

      B\u00f6rdsjord \u00e4r i princip samma sak som arvejord, allts\u00e5 jord som g\u00e5tt i arv inom sl\u00e4kten och d\u00e4rf\u00f6r var underkastad b\u00f6rdsr\u00e4tten. Avlingejord stod i motsats till detta som sj\u00e4lvf\u00f6rv\u00e4rvad jord utan b\u00f6rdsr\u00e4ttsliga band. Termen ”b\u00f6rdsr\u00e4tt” avser sj\u00e4lva den juridiska f\u00f6retr\u00e4desr\u00e4tten f\u00f6r sl\u00e4ktingar att l\u00f6sa in jord vid f\u00f6rs\u00e4ljning.<\/p>\n

      R\u00e4knades nyodlad mark verkligen som avlingejord?<\/h3>\n

      Ja, mark som en bonde sj\u00e4lv brutit upp fr\u00e5n obrukad utmark r\u00e4knades som hans avlingejord. Detta var ett viktigt incitament f\u00f6r nyodling under 1600- och 1700-talen. Den som lade ned arbete p\u00e5 att skapa ny \u00e5ker eller \u00e4ng fick ocks\u00e5 full dispositionsr\u00e4tt \u00f6ver resultatet, utan att beh\u00f6va ta h\u00e4nsyn till sl\u00e4ktens b\u00f6rdsr\u00e4tt.<\/p>\n

      Hur f\u00f6rdelades avlingejord mellan barnen vid arv?<\/h3>\n

      Avlingejord f\u00f6rdelades enligt huvudreglerna i \u00e4rvdabalken, d\u00e4r s\u00f6ner traditionellt fick dubbelt mot d\u00f6ttrar fram till 1845 \u00e5rs arvslag. Skillnaden mot arvejord var att avlingejorden inte beh\u00f6vde \u00e5terg\u00e5 till f\u00e4dernet eller m\u00f6dernet, utan kunde f\u00f6rdelas friare mellan alla arvingar oavsett fr\u00e5n vilken sida sl\u00e4ktarvet hade kommit.<\/p>\n

      Hittar jag avlingejord n\u00e4mnt \u00e4ven i bouppteckningar?<\/h3>\n

      Absolut. Bouppteckningarna fr\u00e5n 1700-talet anger ofta noggrant hur den fasta egendomen klassificerats. Leta efter formuleringar som ”aflingejord” eller ”sjelf f\u00f6rw\u00e4rfwad jord” i fastighetsavdelningen. Ibland anges ocks\u00e5 ink\u00f6ps\u00e5ret och s\u00e4ljarens namn, vilket ger ytterligare ledtr\u00e5dar f\u00f6r fortsatt forskning i domboksmaterialet.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      Jord som n\u00e5gon sj\u00e4lv f\u00f6rv\u00e4rvat \u2013 odlat upp, k\u00f6pt, f\u00e5tt som g\u00e5va eller giftor\u00e4tt.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[12],"class_list":["post-409","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-egendom"],"yoast_head":"\nAvlingejord - betydelse och juridisk grund - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Avlingejord (\u00e4ven avlingsjord) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om egendom och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/avlingejord\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Avlingejord - betydelse och juridisk grund - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Avlingejord (\u00e4ven avlingsjord) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om egendom och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/avlingejord\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T09:46:57+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/avlingejord\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/avlingejord\\\/\",\"name\":\"Avlingejord - betydelse och juridisk grund - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:42+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T09:46:57+00:00\",\"description\":\"Avlingejord (\u00e4ven avlingsjord) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om egendom och hur termen anv\u00e4ndes.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/avlingejord\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/avlingejord\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/avlingejord\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Avlingejord\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Avlingejord - betydelse och juridisk grund - Domboksforskning","description":"Avlingejord (\u00e4ven avlingsjord) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om egendom och hur termen anv\u00e4ndes.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/avlingejord\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Avlingejord - betydelse och juridisk grund - Domboksforskning","og_description":"Avlingejord (\u00e4ven avlingsjord) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om egendom och hur termen anv\u00e4ndes.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/avlingejord\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-17T09:46:57+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"8 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/avlingejord\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/avlingejord\/","name":"Avlingejord - betydelse och juridisk grund - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:42+00:00","dateModified":"2026-05-17T09:46:57+00:00","description":"Avlingejord (\u00e4ven avlingsjord) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om egendom och hur termen anv\u00e4ndes.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/avlingejord\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/avlingejord\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/avlingejord\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Avlingejord"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/409","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/409\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":651,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/409\/revisions\/651"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=409"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=409"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}