{"id":405,"date":"2026-05-16T12:48:42","date_gmt":"2026-05-16T11:48:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/mokrankning\/"},"modified":"2026-05-17T10:30:51","modified_gmt":"2026-05-17T09:30:51","slug":"mokrankning","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/mokrankning\/","title":{"rendered":"M\u00f6kr\u00e4nkning"},"content":{"rendered":"

Termen m\u00f6kr\u00e4nkning<\/strong> m\u00f6ter sl\u00e4ktforskaren framf\u00f6r allt i domb\u00f6cker fr\u00e5n 1500-talet och tidigt 1600-tal. Ordet betecknar sexuellt umg\u00e4nge mellan en ogift man och en ogift kvinna, men b\u00e4r samtidigt p\u00e5 en \u00e4ldre r\u00e4ttsuppfattning d\u00e4r brottet inte fr\u00e4mst riktade sig mot individerna utan mot kvinnans sl\u00e4kt. Att f\u00f6rst\u00e5 termen kr\u00e4ver d\u00e4rf\u00f6r att man s\u00e4tter sig in i hur synen p\u00e5 heder, oskuld och sl\u00e4ktens kollektiva \u00e4ra f\u00f6r\u00e4ndrades under tidigmodern tid.<\/p>\n

F\u00f6r sl\u00e4ktforskare som arbetar med material fr\u00e5n tiden f\u00f6re 1650 \u00e4r m\u00f6kr\u00e4nkning en central term att k\u00e4nna igen. Den dyker upp i h\u00e4radsr\u00e4tternas protokoll, ofta i samband med b\u00f6tesdomar, och kan ge v\u00e4rdefulla ledtr\u00e5dar om b\u00e5de sl\u00e4ktrelationer och \u00e4ktenskapsf\u00f6rhandlingar. N\u00e4r termen s\u00e5 sm\u00e5ningom ersattes av l\u00f6nskal\u00e4ger<\/em> och l\u00e4gersm\u00e5l<\/em> under 1600-talets g\u00e5ng speglade detta en grundl\u00e4ggande f\u00f6rskjutning i hur samh\u00e4llet s\u00e5g p\u00e5 sexualmoral och brott.<\/p>\n

Vad termen betyder<\/h2>\n

Ordet m\u00f6kr\u00e4nkning \u00e4r sammansatt av m\u00f6<\/em>, ett \u00e4ldre svenskt ord f\u00f6r ung ogift kvinna eller jungfru, och kr\u00e4nkning<\/em>, som h\u00e4r syftar p\u00e5 en kr\u00e4nkning av hennes \u00e4ra och oskuld. Termen anv\u00e4ndes om sexuellt umg\u00e4nge mellan ogifta personer, men perspektivet i ordet \u00e4r viktigt: brottet uppfattades som en kr\u00e4nkning av kvinnan och hennes sl\u00e4kts heder, inte som ett \u00f6msesidigt brott beg\u00e5nget av tv\u00e5 individer.<\/p>\n

I praktiken innebar detta att mannen ans\u00e5gs ha tillfogat kvinnans familj en skada genom att ber\u00f6va henne hennes m\u00f6dom, vilket minskade hennes v\u00e4rde p\u00e5 \u00e4ktenskapsmarknaden. Termen b\u00e4r allts\u00e5 med sig ett syns\u00e4tt d\u00e4r kvinnans sexualitet betraktades som en tillg\u00e5ng tillh\u00f6rig sl\u00e4kten, snarare \u00e4n som hennes egen angel\u00e4genhet.<\/p>\n

Historisk kontext<\/h2>\n

Under medeltiden och l\u00e5ngt in p\u00e5 1500-talet dominerade en germansk r\u00e4ttstradition d\u00e4r brott i h\u00f6g grad uppfattades som angel\u00e4genheter mellan sl\u00e4kter. Vid m\u00f6kr\u00e4nkning d\u00f6mdes mannen att betala b\u00f6ter direkt till kvinnans sl\u00e4kt, vanligen till hennes far eller n\u00e4rmaste manliga m\u00e5lsman. B\u00f6tessumman fungerade som en kompensation f\u00f6r den ekonomiska och sociala skada som familjen lidit, eftersom en kvinna som f\u00f6rlorat sin oskuld hade s\u00e4mre utsikter att ing\u00e5 ett f\u00f6rdelaktigt \u00e4ktenskap.<\/p>\n

Kvinnan sj\u00e4lv straffades d\u00e4remot inte juridiskt enligt detta \u00e4ldre syns\u00e4tt. Hon betraktades som den kr\u00e4nkta parten, \u00e4ven om hon i praktiken ofta deltagit frivilligt. Detta utesluter inte att hon kunde drabbas socialt, men det formella r\u00e4ttssystemet s\u00e5g henne inte som en brottsling.<\/p>\n

Under 1500-talets reformation och in p\u00e5 1600-talet \u00f6kade den lutherska kyrkans inflytande \u00f6ver r\u00e4ttskipningen kraftigt. Kyrkan drev en helt annan syn p\u00e5 sexualbrott: synd var en individuell angel\u00e4genhet mellan m\u00e4nniskan och Gud, och b\u00e5da parter i ett otill\u00e5tet samlag hade syndat. Denna f\u00f6r\u00e4ndrade syn ledde till att kvinnan fr\u00e5n 1600-talets b\u00f6rjan b\u00f6rjade d\u00f6mas tillsammans med mannen, och b\u00f6terna gick i \u00f6kande grad till kronan och kyrkan i st\u00e4llet f\u00f6r till den kr\u00e4nkta sl\u00e4kten.<\/p>\n

Som en f\u00f6ljd av denna oml\u00e4ggning f\u00f6r\u00e4ndrades ocks\u00e5 terminologin. Ordet m\u00f6kr\u00e4nkning, med sitt fokus p\u00e5 sl\u00e4ktens kr\u00e4nkta heder, blev otidsenligt n\u00e4r brottet juridiskt sett g\u00e4llde tv\u00e5 syndande individer. I st\u00e4llet etablerades termerna l\u00f6nskal\u00e4ger<\/strong> (samlag mellan tv\u00e5 ogifta) och l\u00e4gersm\u00e5l<\/strong> (samlag utanf\u00f6r \u00e4ktenskapet i vidare bem\u00e4rkelse). I domb\u00f6cker fr\u00e5n f\u00f6re omkring 1650 f\u00f6rekommer m\u00f6kr\u00e4nkning ofta, medan termen i 1700-talets protokoll knappt syns alls. D\u00e5 har l\u00f6nskal\u00e4ger helt tagit \u00f6ver som standardterm.<\/p>\n

Juridisk grund<\/h2>\n

Den \u00e4ldre regleringen av m\u00f6kr\u00e4nkning \u00e5terfinns i landskapslagarna och i Kristoffers landslag fr\u00e5n 1442, d\u00e4r b\u00f6tessummor och tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt vid kompensation till sl\u00e4kten beskrivs. I dessa lagar \u00e4r det tydligt att mannen \u00e4r den ende straffr\u00e4ttsligt ansvarige, och att kvinnans far eller m\u00e5lsman \u00e4r den som mottar b\u00f6terna.<\/p>\n

Under 1600-talet skedde f\u00f6r\u00e4ndringen successivt genom kyrkolagstiftning, kungliga f\u00f6rordningar och praxis i hovr\u00e4tterna. N\u00e4r 1734 \u00e5rs lag slutligen kodifierade r\u00e4ttsl\u00e4get hade termen m\u00f6kr\u00e4nkning helt f\u00f6rsvunnit ur lagtexten. I Missg\u00e4rningsbalken 53 kap. behandlas i st\u00e4llet l\u00f6nskal\u00e4ger, d\u00e4r b\u00e5de mannen och kvinnan d\u00f6ms till b\u00f6ter. Mannen \u00e5lades vanligen 10 daler silvermynt och kvinnan 5 daler silvermynt vid f\u00f6rsta g\u00e5ngen, vilket motsvarade ungef\u00e4r en tredjedel respektive en sj\u00e4ttedel av en pigas \u00e5rsl\u00f6n. Vid upprepad f\u00f6rseelse f\u00f6rdubblades b\u00f6terna, och dessutom tillkom kyrkoplikt med offentlig bek\u00e4nnelse i kyrkan.<\/p>\n

Det \u00e4r v\u00e4rt att notera att den \u00e4ldre traditionen med kompensation till sl\u00e4kten lever kvar i form av f\u00e4stnings\u00f6re<\/em> och vissa civilr\u00e4ttsliga krav p\u00e5 underh\u00e5ll till barnet, men sj\u00e4lva brottsrubriceringen \u00e4r fr\u00e5n 1600-talets mitt enbart en sak mellan staten och de inblandade individerna.<\/p>\n

Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n

I \u00e4ldre h\u00e4radsr\u00e4ttsprotokoll m\u00f6ter man formuleringar som ”warder d\u00f6mdt f\u00f6r m\u00f6\u00f6 kr\u00e4nkning”<\/em> eller ”haffuer kr\u00e4nkt henne medh sin m\u00f6dom”<\/em>. Notiserna \u00e4r ofta kortfattade och anger:<\/p>\n

    \n
  • Mannens namn, ibland med patronymikon och hemort<\/li>\n
  • Kvinnans namn, ibland med uppgift om vems dotter hon \u00e4r<\/li>\n
  • B\u00f6tessumman, i \u00e4ldre tid uttryckt i mark eller \u00f6rtugar<\/li>\n
  • Vem b\u00f6terna ska tillfalla, vanligen kvinnans far<\/li>\n
  • Eventuella uppgifter om barn eller utlovat \u00e4ktenskap<\/li>\n<\/ul>\n

    Ett typiskt exempel kan lyda: ”Erich Olufsson i Bergha b\u00f6tar f\u00f6r m\u00f6\u00f6 kr\u00e4nkning medh Karin Pers dotter ibidem tre marker till hennes fader.”<\/em> Notisen \u00e4r knapp men inneh\u00e5ller flera ledtr\u00e5dar f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren: vi f\u00e5r veta att Karin \u00e4r dotter till en Per, att b\u00e5de hon och Erich bor i Berga, och att fadern \u00e4r i livet och mottar b\u00f6terna.<\/p>\n

    Efter omkring 1620 till 1650 b\u00f6rjar man se \u00f6verg\u00e5ngsformer d\u00e4r b\u00e5de termerna m\u00f6kr\u00e4nkning och l\u00f6nskal\u00e4ger f\u00f6rekommer i samma domb\u00f6cker, ibland i samma protokoll. Detta \u00e4r en period d\u00e5 terminologin glider, och man b\u00f6r l\u00e4sa noga f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 vilket r\u00e4ttsl\u00e4ge som faktiskt till\u00e4mpas. Fr\u00e5n slutet av 1600-talet och fram\u00e5t \u00e4r l\u00f6nskal\u00e4ger den helt dominerande termen.<\/p>\n

    Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n

    Kunskap om m\u00f6kr\u00e4nkning kan ge ov\u00e4ntade \u00f6ppningar i sl\u00e4ktforskningen. H\u00e4r f\u00f6ljer n\u00e5gra konkreta tips:<\/p>\n

      \n
    • Anv\u00e4nd termen som tidsmark\u00f6r.<\/strong> Om du m\u00f6ter ordet m\u00f6kr\u00e4nkning i en dombok \u00e4r du sannolikt i material fr\u00e5n f\u00f6re 1650. Detta hj\u00e4lper dig att datera odaterade avskrifter och fragment.<\/li>\n
    • Leta efter sl\u00e4ktrelationer i b\u00f6tesnotiserna.<\/strong> Eftersom b\u00f6terna gick till kvinnans far eller m\u00e5lsman avsl\u00f6jar protokollet ofta vem som var hennes n\u00e4rmaste manliga sl\u00e4kting. Detta kan vara guld v\u00e4rt n\u00e4r andra k\u00e4llor saknas.<\/li>\n
    • Kontrollera om brottet ledde till \u00e4ktenskap.<\/strong> I m\u00e5nga fall f\u00f6ljdes m\u00f6kr\u00e4nkning av att paret gifte sig, ibland efter p\u00e5tryckningar fr\u00e5n r\u00e4tten eller sl\u00e4kten. S\u00f6k i vigselboken f\u00f6r \u00e5ren efter domen.<\/li>\n
    • F\u00f6lj upp eventuella barn.<\/strong> Ett m\u00f6kr\u00e4nkningsm\u00e5l innebar ofta att ett barn f\u00f6tts eller var p\u00e5 v\u00e4g. S\u00f6k i f\u00f6delseboken under m\u00e5naderna f\u00f6re och efter domen f\u00f6r att finna o\u00e4kta barn som annars kan vara sv\u00e5ra att placera.<\/li>\n
    • J\u00e4mf\u00f6r med sak\u00f6resl\u00e4ngder.<\/strong> H\u00e4radsr\u00e4ttens b\u00f6ter redovisades i sak\u00f6resl\u00e4ngder som ibland bevarats separat. Dessa kan komplettera domboken om protokollet \u00e4r skadat eller saknas.<\/li>\n<\/ul>\n

      Gl\u00f6m inte att en m\u00f6kr\u00e4nkningsdom inte var n\u00e5gon skandal av samma magnitud som den senare uppfattningen om utom\u00e4ktenskapligt sex antydde. I bondesamh\u00e4llet var det relativt vanligt att par hade sexuellt umg\u00e4nge under f\u00f6rlovningstiden, och r\u00e4tten hanterade dessa \u00e4renden rutinm\u00e4ssigt.<\/p>\n

      Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

      \u00c4r m\u00f6kr\u00e4nkning samma sak som v\u00e5ldt\u00e4kt?<\/h3>\n

      Nej. M\u00f6kr\u00e4nkning avser sexuellt umg\u00e4nge mellan en ogift man och en ogift kvinna, oftast med kvinnans samtycke i praktiken. V\u00e5ldt\u00e4kt rubricerades med andra termer, exempelvis v\u00e5ldtagande<\/em> eller kvinnofridsbrott<\/em>, och bestraffades betydligt str\u00e4ngare, ofta med d\u00f6dsstraff enligt \u00e4ldre lag.<\/p>\n

      Varf\u00f6r f\u00f6rsvann termen m\u00f6kr\u00e4nkning?<\/h3>\n

      Den f\u00f6rsvann eftersom r\u00e4ttsuppfattningen f\u00f6r\u00e4ndrades under 1600-talet. N\u00e4r kyrkan fick st\u00f6rre inflytande betraktades brottet som en synd beg\u00e5ngen av tv\u00e5 individer, inte som en kr\u00e4nkning av sl\u00e4ktens heder. Termerna l\u00f6nskal\u00e4ger och l\u00e4gersm\u00e5l passade b\u00e4ttre in i den nya synen och blev standard fr\u00e5n mitten av 1600-talet.<\/p>\n

      Var hittar jag domb\u00f6cker med m\u00f6kr\u00e4nkningsm\u00e5l?<\/h3>\n

      H\u00e4radsr\u00e4tternas och r\u00e5dhusr\u00e4tternas protokoll f\u00f6rvaras vid Riksarkivets landsarkiv. F\u00f6r tiden f\u00f6re 1650 \u00e4r bevarandegraden oj\u00e4mn, och m\u00e5nga domb\u00f6cker har g\u00e5tt f\u00f6rlorade. Renoverade domb\u00f6cker, som skickades in till hovr\u00e4tterna fr\u00e5n 1620-talet och fram\u00e5t, \u00e4r ofta b\u00e4ttre bevarade och digitaliserade via Riksarkivets s\u00f6ktj\u00e4nster.<\/p>\n

      Hur stora var b\u00f6terna f\u00f6r m\u00f6kr\u00e4nkning?<\/h3>\n

      B\u00f6tessummorna varierade beroende p\u00e5 tid och plats. Enligt landskapslagarna handlade det ofta om tre marker eller motsvarande, men summan kunde justeras efter omst\u00e4ndigheter som om kvinnan blivit havande. N\u00e4r 1734 \u00e5rs lag inf\u00f6rde l\u00f6nskal\u00e4ger som standardrubricering l\u00e5g b\u00f6terna p\u00e5 10 daler silvermynt f\u00f6r mannen och 5 daler silvermynt f\u00f6r kvinnan vid f\u00f6rsta f\u00f6rseelsen.<\/p>\n

      Kan jag anv\u00e4nda m\u00f6kr\u00e4nkningsm\u00e5l f\u00f6r att hitta o\u00e4kta barn i sl\u00e4kten?<\/h3>\n

      Ja, detta \u00e4r ett av de mest v\u00e4rdefulla anv\u00e4ndningsomr\u00e5dena. Eftersom m\u00f6kr\u00e4nkning ofta resulterade i graviditet kan domboksnotisen leda dig till ett o\u00e4kta barn som annars \u00e4r sv\u00e5rt att sp\u00e5ra. Kombinera dombokss\u00f6kningen med kyrkboken f\u00f6r samma socken under det aktuella \u00e5ret, s\u00e5 kan du ofta knyta ihop barnet med b\u00e5de f\u00f6r\u00e4ldrarna.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      \u00c4ldre ord f\u00f6r sexuellt umg\u00e4nge mellan ogifta. Ersattes av l\u00f6nskal\u00e4ge n\u00e4r kyrkan fick mer inflytande.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[11],"class_list":["post-405","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-brott"],"yoast_head":"\nM\u00f6kr\u00e4nkning - definition, straff och dombokspraxis - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"M\u00f6kr\u00e4nkning i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om brott och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/mokrankning\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"M\u00f6kr\u00e4nkning - definition, straff och dombokspraxis - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"M\u00f6kr\u00e4nkning i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om brott och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/mokrankning\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T09:30:51+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/mokrankning\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/mokrankning\\\/\",\"name\":\"M\u00f6kr\u00e4nkning - definition, straff och dombokspraxis - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:42+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T09:30:51+00:00\",\"description\":\"M\u00f6kr\u00e4nkning i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om brott och hur termen anv\u00e4ndes.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/mokrankning\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/mokrankning\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/mokrankning\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"M\u00f6kr\u00e4nkning\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"M\u00f6kr\u00e4nkning - definition, straff och dombokspraxis - Domboksforskning","description":"M\u00f6kr\u00e4nkning i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om brott och hur termen anv\u00e4ndes.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/mokrankning\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"M\u00f6kr\u00e4nkning - definition, straff och dombokspraxis - Domboksforskning","og_description":"M\u00f6kr\u00e4nkning i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om brott och hur termen anv\u00e4ndes.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/mokrankning\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-17T09:30:51+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"8 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/mokrankning\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/mokrankning\/","name":"M\u00f6kr\u00e4nkning - definition, straff och dombokspraxis - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:42+00:00","dateModified":"2026-05-17T09:30:51+00:00","description":"M\u00f6kr\u00e4nkning i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om brott och hur termen anv\u00e4ndes.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/mokrankning\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/mokrankning\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/mokrankning\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"M\u00f6kr\u00e4nkning"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/405","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/405\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":638,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/405\/revisions\/638"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=405"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=405"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}