{"id":404,"date":"2026-05-16T12:48:42","date_gmt":"2026-05-16T11:48:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/lagersmal\/"},"modified":"2026-05-17T10:28:52","modified_gmt":"2026-05-17T09:28:52","slug":"lagersmal","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/lagersmal\/","title":{"rendered":"L\u00e4gersm\u00e5l"},"content":{"rendered":"<p>I domb\u00f6cker fr\u00e5n 1600- och 1700-talen \u00e5terkommer ordet <strong>l\u00e4gersm\u00e5l<\/strong> st\u00e4ndigt, och f\u00f6r m\u00e5nga sl\u00e4ktforskare v\u00e4cker det fr\u00e5gor. Termen betecknar i juridisk mening ett sexuellt umg\u00e4nge mellan man och kvinna som inte var gifta med varandra, och den utg\u00f6r ett paraplybegrepp som rymmer allt fr\u00e5n ungdomsf\u00f6rbindelser mellan ogifta tj\u00e4nstehjon till \u00e4ktenskapsbrott och blodskam.<\/p>\n<p>Att f\u00f6rst\u00e5 l\u00e4gersm\u00e5l \u00e4r ofta nyckeln till att tolka anteckningar om o\u00e4kta barn, kyrkoplikt och b\u00f6ter i h\u00e4radsr\u00e4ttens protokoll. Bakom den torra juridiska termen d\u00f6ljer sig ofta dramatiska livs\u00f6den, och uppgifterna i domb\u00f6ckerna kan ge sl\u00e4ktforskaren oers\u00e4ttliga ledtr\u00e5dar om f\u00f6rf\u00e4ders relationer, ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llanden och sociala status.<\/p>\n<h2>Vad termen betyder<\/h2>\n<p>L\u00e4gersm\u00e5l \u00e4r den juridiska samlingsbeteckningen f\u00f6r otill\u00e5tet samlag mellan man och kvinna. Ordet kommer av verbet <em>l\u00e4gra<\/em>, som betyder att l\u00e4gga sig med n\u00e5gon i sexuellt syfte. I domb\u00f6ckerna anv\u00e4nds oftast formuleringar som att en man har <strong>l\u00e4grat<\/strong> eller <strong>besovit<\/strong> en kvinna, vilket helt enkelt inneb\u00e4r att de haft samlag.<\/p>\n<p>Begreppet \u00e4r brett och omfattar flera underkategorier som domstolen var noga med att skilja p\u00e5. Indelningen byggde p\u00e5 parternas civilst\u00e5nd och inb\u00f6rdes relation:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>L\u00f6nskal\u00e4ger<\/strong>: n\u00e4r b\u00e5da parter var ogifta och inte sl\u00e4kt med varandra<\/li>\n<li><strong>Hor<\/strong>: n\u00e4r minst en av parterna var gift, indelat i enkelt hor (en gift part) och dubbelt hor (b\u00e5da gifta)<\/li>\n<li><strong>Blodskam<\/strong>: n\u00e4r parterna var sl\u00e4kt eller besl\u00e4ktade genom gifterm\u00e5l inom de f\u00f6rbjudna leden<\/li>\n<li><strong>L\u00e4gersm\u00e5l med tj\u00e4nstefolk under skydd<\/strong>: n\u00e4r husbonden f\u00f6rgrep sig p\u00e5 piga eller annan underlydande, vilket r\u00e4knades som sk\u00e4rpande omst\u00e4ndighet<\/li>\n<\/ul>\n<p>Att kunna skilja dessa kategorier \u00e5t \u00e4r viktigt f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren, eftersom de gav olika straffp\u00e5f\u00f6ljder och olika sociala konsekvenser.<\/p>\n<h2>Historisk kontext<\/h2>\n<p>Sexualbrott hanterades l\u00e4nge av kyrkan, men under 1500- och 1600-talen flyttades allt fler av dessa m\u00e5l \u00f6ver till de v\u00e4rldsliga domstolarna. Reformationen och den lutherska kyrkans starka st\u00e4llning gjorde att sedlighetsfr\u00e5gor blev en angel\u00e4genhet f\u00f6r b\u00e5de statsmakt och f\u00f6rsamling. Karl IX:s och Gustav II Adolfs tid pr\u00e4glades av en str\u00e4ng moralsyn, och i 1608 \u00e5rs appendix till landslagen inf\u00f6rdes Mose lag som r\u00e4ttsk\u00e4lla. Detta innebar i teorin d\u00f6dsstraff f\u00f6r dubbelt hor och blodskam, \u00e4ven om straffet i praktiken ofta mildrades.<\/p>\n<p>Under 1600-talet blev h\u00e4radstingen \u00f6versv\u00e4mmade av l\u00e4gersm\u00e5lsm\u00e5l. N\u00e4r en ogift kvinna f\u00f6dde barn, eller n\u00e4r rykten b\u00f6rjade g\u00e5 i socknen, var pr\u00e4sten och l\u00e4nsmannen skyldiga att anm\u00e4la saken. Kyrkoherden f\u00f6rde ocks\u00e5 register \u00f6ver o\u00e4kta f\u00f6dslar, vilket gjorde det sv\u00e5rt att d\u00f6lja f\u00f6rbindelser. Successivt mildrades synen p\u00e5 l\u00f6nskal\u00e4ger mellan ogifta, medan hor och blodskam fortsatt betraktades som grova brott l\u00e5ngt in p\u00e5 1700-talet.<\/p>\n<p>Mot slutet av 1700-talet och under 1800-talet avkriminaliserades successivt de mildare formerna. L\u00f6nskal\u00e4ger str\u00f6ks som brott 1864, medan \u00e4ktenskapsbrott (hor) fanns kvar i lagstiftningen \u00e4nda till 1937.<\/p>\n<h2>I 1734 \u00e5rs lag<\/h2>\n<p>Med <strong>1734 \u00e5rs lag<\/strong> systematiserades hela omr\u00e5det. Best\u00e4mmelserna \u00e5terfinns i <em>Missg\u00e4rningsbalken<\/em>, fr\u00e4mst kapitel 53 till 60, d\u00e4r varje variant av l\u00e4gersm\u00e5l fick sin egen paragraf och b\u00f6tessumma.<\/p>\n<p>De viktigaste straffniv\u00e5erna s\u00e5g ut ungef\u00e4r s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>L\u00f6nskal\u00e4ger<\/strong>: 10 daler silvermynt f\u00f6r mannen och 5 daler f\u00f6r kvinnan vid f\u00f6rsta g\u00e5ngen. Detta motsvarade ungef\u00e4r en halv \u00e5rsl\u00f6n f\u00f6r en piga, som vid 1700-talets mitt tj\u00e4nade omkring 6 till 10 daler silvermynt om \u00e5ret plus kost och logi.<\/li>\n<li><strong>Enkelt hor<\/strong>: 80 daler silvermynt f\u00f6r den gifta parten och 40 daler f\u00f6r den ogifta, samt kyrkoplikt. Vid \u00e5terfall f\u00f6rdubblades b\u00f6terna.<\/li>\n<li><strong>Dubbelt hor<\/strong>: i 1734 \u00e5rs lag d\u00f6dsstraff, men n\u00e4stan alltid omvandlat till sp\u00f6straff, f\u00e4ngelse och kyrkoplikt genom kunglig n\u00e5d eller hovr\u00e4ttens leuteration.<\/li>\n<li><strong>Blodskam<\/strong>: d\u00f6dsstraff f\u00f6r b\u00e5da parter n\u00e4r sl\u00e4ktskapet var n\u00e4ra, mildare straff vid mer avl\u00e4gset sl\u00e4ktskap.<\/li>\n<\/ul>\n<p>F\u00f6rutom b\u00f6terna tillkom <strong>kyrkoplikt<\/strong>, det vill s\u00e4ga offentlig bek\u00e4nnelse i kyrkan inf\u00f6r hela f\u00f6rsamlingen, och vid graviditet skulle mannen bidra till barnets uppfostran. Den som inte kunde betala b\u00f6terna fick avtj\u00e4na straffet med kroppsplikt, ofta gatlopp eller f\u00e4ngelse p\u00e5 vatten och br\u00f6d.<\/p>\n<h2>Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n<p>I h\u00e4radsr\u00e4ttens protokoll m\u00f6ter sl\u00e4ktforskaren l\u00e4gersm\u00e5l i flera typiska formuleringar. En vanlig inledning kan lyda: <em>&#8221;Inst\u00e4llde sig pigan Maria Andersdotter ifr\u00e5n Bergby, klagandes att dr\u00e4ngen Per Nilsson henne l\u00e4grat och besovit haver, varav hon nu med barn r\u00e5dd \u00e4r.&#8221;<\/em> En s\u00e5dan notis avsl\u00f6jar direkt parternas namn, hemvist, civilst\u00e5nd och att en graviditet f\u00f6ljt.<\/p>\n<p>Andra formuleringar att h\u00e5lla utkik efter:<\/p>\n<ul>\n<li><em>&#8221;Haver med henne k\u00f6ttsligit umg\u00e4nge haft&#8221;<\/em> \u2013 det vill s\u00e4ga haft samlag<\/li>\n<li><em>&#8221;Sig f\u00f6rbrutit emot sj\u00e4tte budet&#8221;<\/em> \u2013 allm\u00e4n h\u00e4nvisning till sedlighetsbrott<\/li>\n<li><em>&#8221;R\u00e5kat i l\u00e4gersm\u00e5l med&#8221;<\/em> \u2013 fastst\u00e4ller sj\u00e4lva brottet<\/li>\n<li><em>&#8221;Henne h\u00e4fdat&#8221;<\/em> \u2013 \u00e4ldre uttryck f\u00f6r samma sak<\/li>\n<li><em>&#8221;Bek\u00e4nner sig fader vara till det o\u00e4kta barn&#8221;<\/em> \u2013 faderskapserk\u00e4nnande<\/li>\n<\/ul>\n<p>Protokollen anger oftast vittnen, pr\u00e4stintyg fr\u00e5n husf\u00f6rh\u00f6ret, samt domens lydelse med b\u00f6tessumma och f\u00f6reskriven kyrkoplikt. Vid f\u00f6rnekande kallades barnmorskor och grannar in som vittnen, och kvinnan kunde under f\u00f6dslov\u00e5ndorna avkr\u00e4vas att namnge fadern. Detta s\u00e5 kallade fosterf\u00f6rh\u00f6r r\u00e4knades som starkt bevis och gav sl\u00e4ktforskaren ett ov\u00e4rderligt redskap f\u00f6r att identifiera o\u00e4kta barns f\u00e4der.<\/p>\n<h2>Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n<p>Kunskap om l\u00e4gersm\u00e5l \u00f6ppnar nya v\u00e4gar i forskningen, s\u00e4rskilt n\u00e4r man st\u00f6ter p\u00e5 o\u00e4kta barn eller hittar f\u00f6rf\u00e4der som pl\u00f6tsligt f\u00f6rsvinner ur kyrkb\u00f6ckerna. H\u00e4r \u00e4r konkreta tips f\u00f6r att komma vidare:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>S\u00f6k systematiskt i domboken kring barnets f\u00f6delse.<\/strong> N\u00e4r du hittat en o\u00e4kta f\u00f6dsel i kyrkboken, g\u00e5 till h\u00e4radsr\u00e4ttens protokoll f\u00f6r samma och f\u00f6ljande \u00e5r. Faderskapsm\u00e5l togs ofta upp inom ett halv\u00e5r fr\u00e5n f\u00f6dseln.<\/li>\n<li><strong>Anv\u00e4nd sak\u00f6resl\u00e4ngderna som genv\u00e4g.<\/strong> Sak\u00f6resl\u00e4ngden \u00e4r en sammanst\u00e4llning av alla b\u00f6tesdomar vid tinget, och d\u00e4r listas l\u00e4gersm\u00e5lsbrott med b\u00e5de parters namn. Detta \u00e4r ett snabbt s\u00e4tt att hitta r\u00e4tt protokoll utan att l\u00e4sa hela tingsboken.<\/li>\n<li><strong>Korsa uppgifterna med kyrkans handlingar.<\/strong> Kyrkoplikten antecknades ofta i kyrkans r\u00e4kenskaper eller i s\u00e4rskilda absolutionsb\u00f6cker. Husf\u00f6rh\u00f6rsl\u00e4ngden kan ocks\u00e5 ange att en person &#8221;st\u00e5tt uppenbar skrift&#8221; eller &#8221;underg\u00e5tt enskild skrift&#8221;.<\/li>\n<li><strong>T\u00e4nk p\u00e5 flyttm\u00f6nstren.<\/strong> M\u00e5nga kvinnor l\u00e4mnade socknen efter ett l\u00e4gersm\u00e5l f\u00f6r att undg\u00e5 skammen, och pigor flyttade ofta till st\u00e4derna. F\u00f6lj flyttattester och inflyttningsl\u00e4ngder i grannsocknar och n\u00e4rmaste stad.<\/li>\n<li><strong>V\u00e4rdera straffens storlek i sitt sammanhang.<\/strong> Om en f\u00f6rfader d\u00f6mdes att b\u00f6ta 40 daler silvermynt var det en mycket stor summa f\u00f6r en bonde, ofta motsvarande v\u00e4rdet av en ko eller halva \u00e5rets skatt. Att han faktiskt kunde betala s\u00e4ger n\u00e5got om g\u00e5rdens v\u00e4lst\u00e5nd.<\/li>\n<\/ul>\n<p>Gl\u00f6m inte att \u00e4ven hovr\u00e4ttens renoverade domb\u00f6cker och utslagshandlingar kan inneh\u00e5lla ytterligare detaljer, s\u00e4rskilt i gr\u00f6vre m\u00e5l som hor och blodskam, eftersom dessa underst\u00e4lldes hovr\u00e4tten f\u00f6r fastst\u00e4llelse.<\/p>\n<h2>Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n<h3>Vad \u00e4r skillnaden mellan l\u00e4gersm\u00e5l och l\u00f6nskal\u00e4ger?<\/h3>\n<p>L\u00e4gersm\u00e5l \u00e4r det \u00f6vergripande begreppet f\u00f6r otill\u00e5tet samlag mellan ogifta eller med n\u00e5gon man inte var gift med. L\u00f6nskal\u00e4ger \u00e4r en underkategori som specifikt avser samlag mellan tv\u00e5 ogifta personer som inte var sl\u00e4kt. Allt l\u00f6nskal\u00e4ger \u00e4r allts\u00e5 l\u00e4gersm\u00e5l, men allt l\u00e4gersm\u00e5l \u00e4r inte l\u00f6nskal\u00e4ger.<\/p>\n<h3>Varf\u00f6r st\u00e5r det &#8221;besovit&#8221; och inte &#8221;haft samlag&#8221; i domboken?<\/h3>\n<p>Domstolsspr\u00e5ket p\u00e5 1600- och 1700-talen anv\u00e4nde \u00e4ldre och mer formella uttryck. <em>Besova<\/em> och <em>l\u00e4gra<\/em> var de juridiska termerna f\u00f6r samlag, medan <em>h\u00e4fda<\/em> var ett \u00e4nnu \u00e4ldre uttryck. Skrivaren f\u00f6ljde fasta formuleringar som gick i arv mellan generationer av h\u00e4radsskrivare.<\/p>\n<h3>Hur hittar jag fadern till ett o\u00e4kta barn i mina anor?<\/h3>\n<p>B\u00f6rja med kyrkboksnotisen om dopet, d\u00e4r fadern ibland anges direkt. Om inte, s\u00f6k i h\u00e4radsr\u00e4ttens domb\u00f6cker och sak\u00f6resl\u00e4ngder f\u00f6r \u00e5ren n\u00e4rmast efter f\u00f6delsen. Faderskapsm\u00e5l togs n\u00e4stan alltid upp eftersom mannen var skyldig att betala uppfostringshj\u00e4lp, och kvinnan ofta tvingades namnge fadern under f\u00f6rh\u00f6r.<\/p>\n<h3>Vilket straff var vanligast f\u00f6r l\u00e4gersm\u00e5l?<\/h3>\n<p>Det absolut vanligaste straffet var b\u00f6ter kombinerat med kyrkoplikt, och vid graviditet tillkom uppfostringsbidrag till barnet. F\u00f6r l\u00f6nskal\u00e4ger l\u00e5g b\u00f6terna i 1734 \u00e5rs lag p\u00e5 10 daler silvermynt f\u00f6r mannen och 5 daler f\u00f6r kvinnan vid f\u00f6rsta g\u00e5ngen. Vid hor blev b\u00f6terna betydligt h\u00f6gre, och vid blodskam riskerade man d\u00f6dsstraff.<\/p>\n<h3>Kunde en kvinna v\u00e4gra ange fadern?<\/h3>\n<p>I praktiken var det mycket sv\u00e5rt. Vid f\u00f6dseln var barnmorskan skyldig att fr\u00e5ga vem fadern var, och en kvinna som v\u00e4grade kunde sj\u00e4lv straffas eller misst\u00e4nkas f\u00f6r gr\u00f6vre brott som barnamord om barnet dog. Detta g\u00f6r att domb\u00f6ckerna i de flesta fall ger ett namngivet faderskap att utg\u00e5 ifr\u00e5n i sl\u00e4ktforskningen.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Sexuellt f\u00f6rh\u00e5llande mellan man och kvinna som inte var gifta med varandra. Omfattar b\u00e5de hor och l\u00f6nskal\u00e4ger.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[11],"class_list":["post-404","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-brott"],"ilj_keywords":[],"portfolj_modified":"2026-05-17 10:28:52","freespins_modified":"2026-05-17 10:28:52","yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v28.8 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>L\u00e4gersm\u00e5l - definition, straff och dombokspraxis - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"L\u00e4gersm\u00e5l (\u00e4ven besovit) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om brott och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/lagersmal\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"L\u00e4gersm\u00e5l - definition, straff och dombokspraxis - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"L\u00e4gersm\u00e5l (\u00e4ven besovit) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om brott och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/lagersmal\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T09:28:52+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/lagersmal\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/lagersmal\\\/\",\"name\":\"L\u00e4gersm\u00e5l - definition, straff och dombokspraxis - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:42+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T09:28:52+00:00\",\"description\":\"L\u00e4gersm\u00e5l (\u00e4ven besovit) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om brott och hur termen anv\u00e4ndes.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/lagersmal\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/lagersmal\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/lagersmal\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"L\u00e4gersm\u00e5l\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\",\"url\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"L\u00e4gersm\u00e5l - definition, straff och dombokspraxis - Domboksforskning","description":"L\u00e4gersm\u00e5l (\u00e4ven besovit) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om brott och hur termen anv\u00e4ndes.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/lagersmal\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"L\u00e4gersm\u00e5l - definition, straff och dombokspraxis - Domboksforskning","og_description":"L\u00e4gersm\u00e5l (\u00e4ven besovit) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om brott och hur termen anv\u00e4ndes.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/lagersmal\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-17T09:28:52+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"8 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/lagersmal\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/lagersmal\/","name":"L\u00e4gersm\u00e5l - definition, straff och dombokspraxis - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:42+00:00","dateModified":"2026-05-17T09:28:52+00:00","description":"L\u00e4gersm\u00e5l (\u00e4ven besovit) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om brott och hur termen anv\u00e4ndes.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/lagersmal\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/lagersmal\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/lagersmal\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"L\u00e4gersm\u00e5l"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g","caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a642ace165883210eb80654cb8160e7975ae3f427ababaf517049e970081b0c8?s=96&d=mm&r=g"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/404","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/404\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":637,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/404\/revisions\/637"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=404"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=404"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}